Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior. Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna. Studiens sammanlagda resultat visar att studenter från Jönköping och Quito generellt har positiva attityder till miljöfrågor och att det inte finns några tydliga skillnader mellan grupperna när alla frågor sammanvägs. Däremot framkommer tydliga skillnader inom tilltro till människans uppfinningsrikedom, förmåga att styra över naturen samt naturens resiliens. Det kan argumenteras för att det finns förklaringar till dessa skillnader i kulturen. Studien visar att det finns skillnader mellan könen, där kvinnliga studenter från både Jönköping och Quito har generellt mer positiva attityder till miljöfrågor och har angivit en högre grad av miljövänligt beteende.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av det alternativa kommunikationsverktyget PECS (Picture Exchange Communication System), som är vanligt förekommande hos personer inom autismspektrumtillstånd (ASD). Hos människor inom ASD är det vanligt med kommunikationssvårigheter samt utpräglade beteendeproblem. Genom intervjuer med skola, habilitering och boende har PECS studerats utifrån olika aspekter. Hur går inlärningen till? Hur används verktyget i det dagliga livet? Vilka för- och nackdelar upplevs vid arbete med PECS? Resultatet visar att PECS är ett kommunikationsverktyg med hög evidens men att det finns delade åsikter kring vissa delar. Studien pekar på betydelsen av kunskap och förståelse för att barn inom ASD behöver ges möjlighet att utveckla en fungerande kommunikation och att kommunikationsverktyget PECS kan bidra till detta.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att ungdomar idag tar större sexuella risker än tidigare generationer. Sexuellt risktagande hos ungdomar kan ge risk för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Därmed blir det preventiva arbetet alltmer viktigt. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars uppfattningar om vad som är ett sexuellt frisk- respektive riskbeteende. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med 21 ungdomar där ungdomar i åldrarna 20- 24 år deltog. Fokusgruppsintervjuer med homogena grupper bestående av två grupper med killar och två grupper med tjejer har använts. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna uppfattade sexuellt friskt beteende som då sex och kärlek hörde samman. Då man använde sig av preventivmedel vid sexuellt umgänge, hade kunskaper om sexuellt överförbara infektioner samt visste vart man sökte information och vände sig med frågor. Ungdomarna uppfattade vidare sexuellt riskbeteende som då berusningsmedel användes på så sätt att man inte använde preventivmedel vid sexuellt umgänge. Då sex användes på ett sätt som skadade individen samt då samhället och sociala medier påverkade dem genom att ge en bild av hur de ska vara och bete sig i sin sexualitet. Slutsats: Det kan konstateras utifrån studiens resultat att det finns både frisk- och riskfaktorer att utgå ifrån i preventionsarbetet mot sexuellt riskbeteende hos ungdomar. Det är viktigt att barnmorskan strävar efter att uppnå förståelse av de behov som ungdomarna kan ha för att kunna stödja dem på bästa möjliga sätt.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur specialpedagoger skapar mening kring arbetet med skolproblematiskt beteende, dess orsaker och lösningar. Via kriterieurval valdes sex specialpedagoger ut vars erfarenheter på olika sätt kompletterade varandra. De arbetade i fem kommuner utspridda över Sverige. Två arbetade kommunövergripande, tre på skolor. De hade varit yrkesverksamma olika länge och de var verksamma i olika sociokulturella områden osv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes via Teams och varade i 60–80 minuter vardera. Frågorna var öppna och informantens ord och begrepp togs tillvara i fördjupande följdfrågor. Datan bearbetades med hjälp av diskursanalys och tematisk analys. Resultatet visar att de skolproblematiska beteenden som specialpedagogerna lyfter fram var a) beteende som bryter mot lärarens norm om det korrekta beteendet i skolan b) beteende i form av affektutbrott c) beteende till följd av att en person är avogt inställd till en annan person. Vidare framkom tre förklaringsmodeller i specialpedagogernas tal om skolproblematiska beteenden: Problemskapande skolkrav och normsystem; Problemskapande inre: affekttillstånd eller diagnos; Problemskapande polarisering i relation. Dessa förklaringsmodeller låg till grund för vilka lösningar som ansågs meningsfulla. Förklarings-modellerna som specialpedagogerna utgick ifrån möjliggjorde därigenom vissa lösningar, medan andra lösningar utestängdes. T.ex. beskrevs KBT-behandling som en meningsfull lösning för elever som ansågs ha ett problemskapande inre: affekttillstånd/ diagnos. Men om orsaken till problembeteendet istället antogs bero på problemskapande skolkrav och normsystem blev det meningsfullt att förändra läraren genom en synvända så att läraren började anpassa undervisningen efter elevens behov. Studien visade även att vad som framhölls som ett meningsskapande arbete kring skolproblematiska beteenden påverkades av huruvida specialpedagogen intog ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Här skapades diskurser om eleven som problemskapande motståndare samt den problemskapande läraren som behövde förändras.  Resultatet visar på att specialpedagoger behöver bli medvetna om att när de intar en specifik förklaringsmodell kommer vissa lösningar bli givna medan andra döljs. Därför behöver de kunna skifta mellan olika förklaringsmodeller för att hitta fler sätt att hantera situationen. Likaså behöver de reflektera över om de intar ett inifrån- eller utifrånperspektiv i den givna situationen samt vad detta får för konsekvenser.

Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch där många allvarliga olyckor inträffar. Skanska Sverige AB arbetar hårt med att minska antalet olyckor och säkerhetsarbete är något de prioriterar högt. Denna rapport har genomförts på uppdrag av Skanska Värmland. Syftet var att ge förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras inom Skanska genom att belysa var problemen finns och vad man kan göra utöver det man redan gör idag för att komma vidare med utvecklingen. Underlag till rapporten är en teoristudie om hur Skanska arbetar med säkerhet idag och vilka lagar och regler som finns. Det är även en intervjustudie, där säkerhet och säkerhetsarbete diskuterats med anställda på olika positioner inom Skanska och Arbetsmiljöverket. Rapporten belyser de problem som finns gällande beteende och attityder inom byggbranschen, och konsekvenserna av dessa. Mycket har gjorts gällande lagar, regler och rutiner som rör säkerhetsarbete och det är nu en beteendeförändring som måste till för att kunna fortsätta att minska antalet olyckor. Idag läggs visst fokus på att försöka förändra dessa beteenden på individnivå för att åstadkomma ett bättre säkerhetsklimat. Forskning tyder dock på att det kan vara effektivare att försöka förändra säkerhetsklimatet från andra hållet, genom att arbeta med ledningens signaler och gruppens värderingar. I en väl fungerande organisation där ledaren sänder tydliga signaler om prioritering på säkerhet uppfattar gruppen vikten av säkerhetsarbete som tydligt och ett bättre säkerhetsklimat uppstår. Detta påverkar i sin tur individens beteende och leder till en högre säkerhet. Viktiga faktorer för ett bra säkerhetsklimat inom en grupp eller organisation är;  Ett starkt ledarskap som tydligt prioriterar säkerhet.  En fungerande organisation där rutiner och planering fungerar.  Att en riskuppfattning finns och att risker inte accepteras.  Att en prioritering på säkerhet kontra produktionsresultat är tydlig.  En kompetens hos alla inblandade.  En positiv attityd till säkerhetsarbete.

Denna studie handlar om befolkningens attityd mot kollektivtrafik och bilism i Nacka. Ämnet är framför allt intressant då det sker stora satsningar i området som kommer att leda till en omfattande utveckling av kollektivtrafiken. Studiens syfte är att undersöka attityder och beteende (även förväntat beteende) mot bilism och kollektivtrafik i Nacka. Med hjälp av kvantitativa metoder ska dessa besvaras, mer detaljerat har en enkät formats som delades ut till hushåll i Nacka. Vidare undersöks också om det finns någon skillnad i åsiker mellan åldersgrupper. Resultatet visar att respondenterna har en positiv attityd mot kollektivtrafiken och dess framtida utveckling och förstår bilens olika negativa konsekvenser, dock känner sig de flesta väldigt beroende av bilen, framför allt pensionärer som inte ser sig själva byta transportmedel. Detta gäller även deras förväntningar efter kollektivtrafiken har utvecklats med nya tunnelbanan (och Tvärbanan). Den åldersgrupp som ansåg sig vara minst beroende av bilen låg i åldersgruppen 26-35 år.

<p>Abstract</p><p>Titel: Lidl är billigast: En kvantitativ studie om svenska studenters preferenser gällande livsmedelsföretag och attityder till lågprislivsmedelsföretaget Lidl.</p><p>Seminariedatum: 2008-01-14</p><p>Nivå: Magisteruppsats 15 HP</p><p>Författare: Karlsson Mikaela, Sedighi Payam</p><p>Handledare: Gebert Person Sabine</p><p>Nyckelord: konsumentbeteende, attityder, Lidl</p><p>Syfte & Problembakgrund: 2003 etablerades Lidl på den svenska marknaden och sedan dess har det skrivits en hel del negativt om företaget i media. Den massiva uppmärksamhet som lågprisföretagen har fått i massmedia påskyndar säkerligen förändringen av konsumentens attityder och köpbeteende. Vi ämnar med denna uppsats att undersöka konsumenters attityder, med fokus på studenter, mot livsmedelsföretaget Lidl.</p><p>Teori: definierar begreppet attityd, hur attityder uppstår och vad som påverkar konsumenten. Kulturens inverkan på attityder och hur inkomst påverkar värderingar.</p><p>Metod: metoden bygger på en kvantitativ metod. Undersökningen bygger på studenter på Uppsala Universitet (Ekonomikum). Undersökningen bygger på enkäter som har delats ut till 100 studenter.</p><p>Empiri: Sammanställning av enkätundersökningen har bidragit med största delen av empirin. Även företagsfakta som har hämtats från företagets hemsida samt andra externa källor.</p><p>Analys och diskussion: Belyser det empiriska materialet med teorin samt för en diskussion kring vad som kan påverkat studenters attityder.</p><p>Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att studenternas preferenser angående livsmedelsföretag, och deras attityder till Lidl. De associationer som studenterna gjort till Lidl är i regel mer av det negativa slaget. Detta beror troligtvis på Lidls profilering på marknaden, som innebär en hårdlågprisstrategi. Vi anser även att företaget till viss del kunde ha undvikit vissa negativa attityder om de varit mer uppmärksamma på hur den svenska marknaden ser ut och därmed undvikit negativ kritik i media.</p>

This paper is about how the location based game Pokemon Go motivates players to play the game outdoors and defining the games design principles and how they encourage social interaction between players. The paper has made use of three different qualitative data gathering methods, a brief ethnographical field study, semi structured interviews and an analysis based on theoretical frameworks used for conducting research about video games. Players were found to play outside for three reasons, the freedom of using a smartphone to play location based games, Pokemon Go’s location based game technology that creates rewards that are given to a player if they complete tasks done outside and the games feedback to reality via the avatars movement correlating with the physical movement of the player. Pokemon Go was also found to only encourage social interaction with other players through indirect means. The game does this by putting players outside and making it very easy to recognize other players, and through the use of lures, Pokestops and Pokegyms, the incentive to approach these other players and engage in some form of social interaction increases. The game functions primarily as a catalyst as well as a safety net for social interactions, where players will recognize each other and initiate an interaction using the game as a basis for conversation.

Bakgrund: Sexualitet räknas till människans grundläggande rättigheter genom hela livet och påverkas av bland annat biologiska, psykologiska, etiska och religiösa faktorer. Sexualitet förknippas ofta inte med äldre människor och ses ofta som tabu. Det finns idag inga riktlinjer om hur sexualitet ska bemötas på permanenta boenden för äldre och sjuksköterskor kan uppleva osäkerhet inför att tala om ämnet.  Syfte: Syftet var att utforska vilka faktorer som påverkar äldres sexualitet på permanenta boenden.  Metod: Systematisk litteraturstudie, inkluderade tio vetenskapliga originalartiklar. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Resultatet visade att bemötandet och hanteringen av sexualitet på permanenta boenden har betydelse för äldres sexuella yttring. En stöttande omgivning kan främja sexualiteten och intimiteten bland vårdtagarna, medan negativa handlingar som skvaller, bestraffningar och övervakningar resulterar i återhållsamhet. Faktorer som boendets fysiska miljö och ohälsa, exempelvis erektionsproblem och vaginaltorrhet, kan fungera som hinder för vårdtagarnas sexualitet. Även oskrivna regler som normer, religiösa och kulturella synsätt har en inverkan på sexualiteten och kan till exempel hindra icke-heterosexuella personer att uttrycka sin sexualitet.  Slutsats: Äldres sexualitet på permanenta boenden betraktas ofta som tabu och är något vårdpersonal inte talar om, men det förekommer att vårdgivare stöttar vårdtagarnas sexualitet. Resultatet visade att andra personers värderingar och stereotyper samt boendets fysiska utformning påverkar hur och om äldre väljer att uttrycka sig sexuellt. Sjuksköterskor bör ha utbildning i att bemöta sexualitet då detta kan underlätta skapandet av en stöttande miljö, vilket i sin tur kan leda till ökad livskvalitet hos vårdtagaren.

There are currently 300 foreign substances in our blood[1] that should not be there, and the count is increasing. Every day we are exposed to dangerous chemicals. We are exposed when we cover ourselves with body lotion, we take a dose when we eat out of our lunch box and take in some more on the sofa as we sit in front of the TV. They are everywhere in our homes and, as it stands; nobody knows exactly how they will affect us in the long run. Humans need to be aware of this problem for it to be­come prioritised on the political agenda. Until we have safe, globally functioning chemical legislation, people need to know about the alternatives in order to opt out of the worst chemical culprits. The focus of this project is on the kitchen items that comes into contact with our food. This is because it’s our mouth that presents the easiest access into our bod­ies for harmful chemicals. This is an exhibition where visitors get to interact, experience and be educated on the chemical problem, with focus on dangerous chemicals in the kitchen. The exhibition will tour different locations around Sweden. The aim is to engage and encourage people into action to reduce the number of dangerous chemicals in their homes.   [1]I Kemikalier i samhället, Kemikalieinspektionen http://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/kemikalier-i-samhallet - hämtat den 2016-07-15 / Just nu finns mer än 300 främmande ämnen i vårt blod[1] som inte ska vara där och de blir fler. Varje dag expo­neras vi för farliga kemikalier. Vi utsätts när vi smörjer in oss med bodylotion, får en dos när vi äter ur vår matlåda till lunch och intar lite i soffan framför TV:n. De finns överallt i våra hem och ännu vet ingen precis hur de påverkar oss i längden. Människor behöver bli medvetna om detta problem, för att frågan ska bli prioriterad på den politiska agendan. Tills vi har fått en säker och globalt fungerande kemi­kalielagstiftning bör folk känna till alternativen för att kunna välja bort de värsta kemikaliebovarna. Fokus i detta projekt ligger på produkter i köket som kommer i kontakt med maten vi äter. För det är via munnen vi lättast får i oss de farliga kemikalierna. Konceptet som är en utställning undersöker hur man kan synliggöra kemikalierna i köket för flera sinnen och göra dem mer påtagliga. Målet är att engagera folk till handling och uppmuntra människor till ett beteende som bidrar till att minska de farliga kemikalierna i sina hem. [1]Kemikalier i samhället, Kemikalieinspektionen http://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/kemikalier-i-samhallet - hämtat den 2016-07-15