Concrete is one of the world’s most common construction materials and is composed of 70-80 % stone material. Today crushed stone is used as aggregate in concrete in order to replace natural aggregates due to strong environmental reasons. Stone crushing yields flaky material and in this thesis studies are made on the flaky particle shape and how it influence properties of concrete such as workability, rheology and strength. The concrete recipes used in this thesis have fixed values, the only variable is the flakiness of the crushed stone. Flakiness is varied between 0 %, 17 %, 50 %, and 100 % in turn for the individual size fractions 2-8 mm, 8-10 mm, 10–12.5 mm, and 12.5–16 mm. By using Swedish and European standards one determines flakiness index, packing factor, slump test, Thaulow tester, compression strength and flexural strength. The Bingham model is applied with the use of a viscometer to determine the concretes rheological properties such as plastic viscosity and yield stress. For the individual size fraction 12.5-16 mm a flow analysis is performed in an L-box to study how the particles are orientated with the flow direction, and how this influences the strength and crack length. Results show that the loose packing factor decreases with increased flakiness for all individual size fractions. Fractions 2-8 mm and 8-10 mm need a small increase in super plasticizer with increased flakiness to achieve 200 mm slump. The larger individual size fractions do not show any increase in super plasticizer regarding this matter. The Thaulow tester indicates constant values with increased flakiness for all individual size fractions except 2-8 mm were a weak increase is observed. Values of the plastic viscosity are indicated unchanged as the flakiness index is increased for all individual size fractions except 2-8 mm that slightly increase for 100 % flakiness. The yield stress behaves unchanged with increased flakiness for all individual size fractions except 12.5-16 mm which significantly decrease for 100 % flakiness. When the concrete flows in the L-box an image analysis concludes that the larger amounts of flaky particles are orientated with the flow direction. The crack length increases with higher flakiness for fraction 12.5-16 mm but this does not lead to an increase in strength. Flexural strength increase with higher flakiness, this is clearly observed for the two largest individual size fractions. Compressive strength is indicated to be independent of flakiness and is approximately constant for all individual size fractions except individual size fraction 12.5-16 mm that indicates an increase. High flakiness on cone crushed granite rock in size fraction 8-16 mm from the bedrock in Enhörna is not regarded as disadvantageous for concrete manufacturing, as it shows good values in workability, rheology and strength. / Betong är ett av världens vanligaste byggmaterial och består av ungefär 70-80 % stenmaterial. Idag används krossten som ballast i betong för att ersätta naturgrus av starka miljöskäl. Stenkrossning ger upphov till flisigt material och i detta arbete studeras den flisiga kornformen och hur den påverkar betongens egenskaper inom arbetbarhet, reologi och hållfasthet. Blandningsreceptet har fixerade värden och den enda variabeln som varierar i arbetet är flisigheten på krosstenen. Flisigheten varieras mellan 0 %, 17 %, 50 % och 100 % i tur och ordning för delfraktionerna 2-8 mm, 8-10 mm, 10–12.5 mm, och 12.5–16 mm. Genom att använda svenska och europeiska standarder bestäms flisighetsindex, packningsindex, sättmått, omformningstal, tryckhållfasthet och böjdraghållfasthet. Bingham modellen tillämpas för att med hjälp av en viskometer bestämma betongens reologiska egenskaper som plastisk viskositet och flytgränsspänning. För delfraktionen 12.5-16 mm utförs även flödesanalys med hjälp av en L-låda för att studera hur partiklar orienterar sig med flödesriktningen, och hur detta påverkar hållfastheten och spricklängden. Resultat visar att den lösa packningsgraden sjunker med ökad flisighet för samtliga delfraktioner. Fraktionerna 2-8 mm och 8-10 mm kräver en liten ökning av plasticerarmängden med ökad flisighet för att uppnå sättmått 200 mm. De större delfraktionerna visar dock ingen ökning av plasticerarmängd i detta avseende. Omformningstalet är i princip konstant med ökad flisighet för samtliga fraktioner förutom för 2-8 mm fraktionen där en svag ökning kan dokumenteras. Den plastiska viskositeten indikeras oförändrad då flisighetsindex ökar för samtliga delfraktioner förutom 8-10 mm fraktionen som ökar en aning vid 100 % flisighet. Flytgränsspänningen beter sig konstant med ökad flisighet för samtliga delfraktioner förutom 12.5-16 mm som signifikant sjunker för 100 % flisighet. När betongen flyter i L-lådan dras slutsatsen från bildanalys att den största delen flisiga partiklar orienterar sig med flödesriktningen. Spricklängden ökar med större flisighet för fraktionen 12.5-16 mm men detta visar ingen ökning i hållfastheten. Böjdraghållfastheten blir högre med ökad flisighet, denna trend visas tydligast av de två största delfraktionerna Tryckhållfastheten kan indikeras vara oberoende av flisighet och är ungefär konstant för samtliga delfraktioner förutom delfraktion 12.5-16 mm som indikerar en ökning. Hög flisighet på konkrossad granitsten fraktion 8-16 mm från bergtäkten i Enhörna anses inte vara ogynnsam för betongtillverkningen, då den ger goda värden på arbetbarhet, reologi och hållfasthet.

The aim of the thesis is to study the response of Swedish buttress dams if they are subjected to an earthquake of relevant magnitude to Sweden. Swedish dams are evaluated for an extensive amount of load cases, but not for earthquake loading. Therefore, it is not known how the Swedish buttress dams would respond during such loading. Earthquake engineering is practised only to a marginal extent in Sweden due to a low risk of major earthquakes. In fact, an earthquake hazard zonation map that provides data for earthquake resistant design, does not even exist for Sweden. Therefore, part of the thesis is aimed at acquiring data from alternative sources to enable seismic evaluation. The effect of earthquakes on Swedish buttress dams are analysed through case studies. The case studies are performed with numerical analysis using the commercial finite element program Brigade Plus. The case studies are performed on two buttress dam models that were selected based on an inventory of Swedish buttress dams. In the case studies, the dam models are evaluated for the Safety Evaluation Earthquake (SEE), which correspond to 10 000 years return period. At the SEE event, the Peak Ground Acceleration (PGA), is also related to the geographical location of a dam. The envelope of available PGA in Sweden was used in the case studies to cover the spectrum of PGA. The response of the dams to the lowest value of PGA is insignificant and the dams are essentially unaffected. However, for the highest value of PGA the responses indicates that the concrete of the dams is severely cracked and that the ultimate capacity of the reinforcement may be exceeded. Hence, it is concluded that the geographical location of a Swedish dam is highly influential on the response to earthquake loading. / Syftet med denna uppsats är att analysera effekten på svenska betonglamelldammar i det fall de utsätts för en jordbävning av relevant magnitud för Sverige. Svenska dammar har blivit utvärderade för ett stort antal lastfall, dock ej för jordbävningslaster. Det är därför inte känt hur svenska betonglamelldammar uppträder under sådana laster. Jordbävningsdimensionering tillämpas endast marginellt i Sverige eftersom det föreligger låg risk för kraftfulla jordbävningar. Faktum är att en zonindelningskarta över jordbävningsrisk för byggnadsdimensionering inte ens existerar i Sverige. Därför dedikeras en del av uppsatsen till att hitta data från alternativa källor för seismisk utvärdering. Effekten av jordbävningar på svenska betonglamelldammar analyseras genom fallstudier. Dessa är genomförda baserat på numerisk analys med det kommersiella finita element programmet Brigade Plus. Analyserna är baserade på två utvalda betonglamelldammodeller som valdes genom en inventering av svenska betonglamelldammar. I fallstudien utvärderas dammarna för en Säkerhet Utvärderings Jordbävning (SUJ), denna motsvaras av 10 000 års återkomsttid. Vid en SUJ relateras den Maximala Mark Accelerationen (MAA) även till det geografiska läget av en damm. Ytterlighetsvärdena av tillgänglig MMA värden i Sverige användes i fallstudien för att täcka in hela spektrumet. Effekten av det lägsta MMA värdet på dammarna är obetydlig och dammarna kan anses i stort sett opåverkade. Det högsta värdet av MMA indikerar dock att dammarnas betong utsätts för stor uppsprickning och att kapaciteten av armeringen överskrids. Det kan därmed fastslås att det geografiska läget av en damm har stort inflytande över vilken effekt som kan förväntas vid en jordbävning

Uppgiften handlar om att gestalta en ny krematoriebyggnad på Norra Begravningsplatsen i Solna. Byggnaden är till sin funktion en industribyggnad men det finns ett stort behov av att gestalta byggnaden och skapa genomarbetade rum för besökare och personal.  Det krematorium som jag ritat fokuserar på de anhörigas väg till att hämta ut urnan eller närvara vid kremering. Jag har skapat ett mycket platsspecifikt projekt då jag valt att jobba med den pilallé som redan finns på platsen. Projektet kallas Minnenas Allé, då den levande pilallén speglas i byggnadens betongfasad som ett avtryck. Här är metaforerna många; de avgjutna träden är bara en skugga av de verkliga. Tiden har stannat, frusit fast. Avgjutningarna symboliserar frånvaro istället för närvaro. De är ett avtryck av det verkliga livet och träden. Därför tänker jag att träden och avtrycken av träden symboliserar livet och döden. Man kan ju aldrig dö utan att först ha levat, precis som en skugga aldrig kan bli till utan ljus. Och trots att en människa gått bort, så finns ju ändå minnet av henne kvar. Hon eller han har gjort ett avtryck i de anhörigas hjärtan. Fasaden med avtrycken av träden blir till ett minnesmärke över livet som en gång funnits till.  Att regissera en tröstande vandring, samt att använda mig av natur och ljus har varit huvudtema i det här projektet. / The task was to create a crematorium at Norra Begravningsplatsen, Solna. The building itself is very much an industry, but there is also a big need to design suitable rooms for visitors and the staff working so close to death everyday.  I have focused on the visits of relatives, and their walk to the crematorium to receive the urn with the ashes or attend during the cremation. The project is site specific as I have worked with 5 existing weeping willows. I choose to make an alley, between the trees and the crematorium, which I call the Memory Lane. The living trees are reflected in the concrete facade, as a negative, a shadow. The negative of the trees are a symbol of death, death is a shadow of life, and wouldn't exist without it. And although someone passed away, there lives have made an impact on our, just like an imprint on our heart.  The walk along the Memory Lane is a grieving path, a produced walk. I have also worked with nature and light as tools for creating rooms that can be a comfort in times of grief.

Since 1 January 2010 it is a requirement to use the European standards, Eurocodes, in Sweden when constructing bridges. One chapter that has caused an extra amount of problems for the engineers is the one about fatigue analysis, which resulted in us doing this thesis. To do this we had to read all of the Eurocodes that direct, or indirect deals with fatigue and calculating of such. We have read the background documents for the Eurocodes and master’s thesis in the subject. We also studied the calculations of bridges constructed by different construction firms. We have chosen to limit the thesis to discuss only road bridges made of concrete due to the lack of method for verification of concrete in the national appendix. There is a need for clarification of what method to use. To make sure that this thesis will be of use to the constructors, we have presented easy-to-use instructions for how to calculate fatigue on reinforced concrete bridges. We have also calculated an example of a bridge in two spans where we present the calculations in Excel more thoroughly. Fatigue of concrete is in many cases not the critical factor and it can most often be verified by simple methods. The concrete reinforcement is more often the subject to fatigue, but verification can relatively easy be done with the method described in the national appendix if a good Excel- or MathCAD sheet is used. / Sedan den 1 januari 2010 är det krav i Sverige att för bro- och anläggningskonstruktioner använda de nya europeiska standarderna, eurokoder, för dimensionering. Ett kapitel som vållat stora problem för brokonstruktörer är kapitlet om utmattningslaster och dimensionering för dessa vilket ledde till att vi gjorde detta examensarbete. Vi har läst igenom de eurokoder som direkt och indirekt behandlar utmattning och utmattningsberäkningar, granskat bakgrundsdokument till eurokoderna samt läst examensarbeten som handlar om utmattning. Dessutom har vi också granskat beräkningar från ett flertal broar som olika konsultföretag konstruerat. Vi har valt att avgränsa arbetet till att enbart handla om utmattning av vägbroar i armerad betong. Detta har vi gjort för att metoder för verifiering av betongen i vägbroar inte är definierade i de nationella tilläggen till eurokoderna. Därför behövs ett förtydligande av vilka metoder som är lämpliga att använda. För att konstruktörer ska ha praktisk nytta av detta examensarbete, har vi redovisat en beräkningsgång med kommentarer och dessutom utfört egna beräkningar för en förenklad variant av en plattbro i två spann där vi redovisar beräkningarna i Excel mer ingående. Vad vi har kommit fram till är att armeringen ofta är mer utsatt för utmattning än betongen men verifieringsmetoden beskriven för armeringen i det nationella tillägget är en metod som är relativt lätt att använda med ett bra Excel eller MathCAD-ark.

The report contains three parts. The first part is a summary and overall presentation of thermal cracks and preventing measures against such cracks. This is a theoretical part where the interested designer can get acquainted with various alternatives, be guided to more detailed literature, and receive some practical information regarding the design of the respective measures. The second part deals with calculation of the risk for thermal cracks and design of water cooling as a limiting measure. Two complementary methods are reviewed for efficient calculation: • the handbook method CraX1 (by Lulea University of Technology) is used for quick verification • finite differential analysis in the calculation tool ConTeSt Pro for more precise projecting Here is also presented a development of existing standards through design of the cooling system by means of the Bernoulli equation. Comparison is made with the approximation with Manning’s formula, which occurs in the field today. The calculation part is concluded with a calculation example. In addition to prescribing good project planning, the example also highlights some of the calculation programs’ possibilities and limitations. The third part of the report evaluates the current calculation of the risk for thermal cracking in young concrete, as well as the design and implementation of thereto related measures. This is done through studies of reference objects and interviews with all parts involved, i.e. clients, consultants, contractors and suppliers. The report aims to a compilation and transfer of skill and experience, so that potential for improvement in the prevention of thermal cracking can be identified, and the design can be improved with regard to the conditions of the construction phase. / Rapporten innehaller tre delar. Den forsta delen utgor en sammanstallning och oversiktlig presentation av temperatursprickor samt forebyggande atgarder mot sadana sprickor. Det ar en teoretisk del dar den intresserade projektoren kan satta sig in i olika alternativ, vagledas till utforligare litteratur, samt fa en del praktisk information infor projekteringen av respektive atgard. Den andra delen avhandlar berakning av risk for temperatursprickor samt projektering av vattenkylning som sprickbegransande atgard. Tva kompletterande metoder gas igenom for effektiv berakning: • handboksmetoden CraX1 (fran Lulea tekniska universitet) for snabbare kontroller • finita differensanalyser i berakningsprogrammet ConTeSt Pro for noggrannare projektering Har presenteras aven en utveckling av nuvarande standarder via dimensionering av kylsystem for vatskekylning med hjalp av Bernoullis ekvation. Jamforelse gors med approximationen med Mannings formel, vilken i dagslaget forekommer i branschen. Berakningsdelen avslutas med ett berakningsexempel. Forutom att foreskriva god projektering, belyser exemplet dessutom nagra av berakningsprogrammens mojligheter och begransningar. Rapportens tredje del utvarderar den nuvarande berakningen av risk for temperatursprickor i ung betong, samt projekteringen och genomforandet av tillhorande atgarder. Detta gors via studier av referensobjekt och intervjuer med samtliga involverade aktorer, d.v.s. bestallare, konstruktorer, entreprenorer och leverantorer. Rapporten syftar till en sammanstallning och aterforing av kompetens och erfarenhet, sa att forbattringspotential i forebyggandet av temperatursprickor kan identifieras, och projekteringen kan forbattras med hansyn till produktionens forutsattningar.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnaderna mellan bjälklag av Grön betong och ett samverkansbjälklag med traditionell betong och KL-trä med avseende CO2-ekv. Syftet har även varit att identifiera i vilka skeden i en livscykel som skillnaderna i koldioxidutsläppen är som störst mellan dessa bjälklag samt presentera förbättringsförslag för att minimera utsläppen. Metod: En litteraturstudie genomfördes av tidigare forskning kring miljöpåverkan av de ingående materialen i de utvalda bjälklagstyperna. Dokumentanalys av LCA-data utfördes för att inhämta data för varje delmaterial och identifiera skillnaderna med avseende på koldioxidutsläpp. Likaså utfördes intervju samt fallstudie för att besvara frågeställningarna i denna studie. Resultat: Ett betongbjälklag av Skanskas Gröna betong släpper ut 16 885 kg CO2-ekv och samverkansbjälklaget med KL-trä och traditionell betong släpper ut 10 395 kg CO2- ekv under skede A1-A4 i en livscykelanalys enligt utförd fallstudie. Skillnaderna mellan bjälklagen är som störst i skede A1-A3. Förbättringsarbeten som kan utföras för att reducera koldioxidutsläppet i respektive bjälklagstyp är bland annat att återanvända betong som ballast i nya betongframtaganden enligt Skanskas tekniska specialist. Konsekvenser: Ett betongbjälklag av Skanskas Grön betong släpper ut mer CO2-ekv än ett samverkansbjälklag av traditionell betong och KL-trä. Fallstudien påvisar att utsläppen mellan bjälklagstyperna är störst under skede A1-A3. Resultaten från denna studie kan tillämpas som en indikator i valet av bjälklagsort eller betongsort. Begränsningar: Denna studie har varit begränsad till att endast behandla skede A1-A4 i en livscykelanalys. Med avseende miljöpåverkan har endast CO2-ekv beräknats och analyserats

Bygg- och fastighetssektorn stod 2017 för cirka 19 procent av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser. Även om en total minskning av utsläppen från bygg- och fastighetssektorn i Sverige skett mellan 1993–2017 förefaller utsläppen som kan härledas till själva uppförandet av byggnader vara mer eller mindre oförändrade under samma tidsperiod. För att minska utsläppen beroende av själva uppförandet av en ny byggnad ses minskad materialanvändning och slankare konstruktioner som en möjlig åtgärd. Här har verksamma inom bygg- och fastighetssektorn stora möjligheter att göra betydande skillnad. Inom byggindustrin står betong och armering för en stor del av växthusgasutsläppen. En tidigare undersökning visar att 84 procent av klimatpåverkan från byggprocessen, vid uppförande av flerbostadshus i betong, kunde härledas till olika byggmaterial varav betong och armering stod för cirka 50 procent av utsläppen. Den här studien har utförts på uppdrag av Sweco Structures AB med syftet att undersöka hur en optimering av bärande system i flerbostadshus av betong kan påverka de direkta utsläppen av koldioxidekvivalenter för att bidra med kunskap till ett framtida hållbart byggande. Studien har utförts genom att utvalda delar av den bärande konstruktionen i ett befintligt flerbostadshus i betong undersökts och dimensionerats med ett mindre tvärsnitt än vad som använts i det verkliga projektet. Vidare har en jämförelse gjorts över hur olika hållfasthetsklasser på betongen påverkat erforderlig armeringsmängd. Efter neddimensionering har en jämförelse över hur den förändrade materialåtgången påverkat de direkta utsläppen av koldioxidekvivalenter gjorts. Resultatet visar en möjlig utsläppsminskning av koldioxidekvivalenter, avseende de studerade byggnadsdelarna, om cirka 25 procent vid optimering. Slutsatsen är att en optimering av bärande system i flerbostadshus av betong kan innebära betydande minskningar av de direkta utsläppen av koldioxidekvivalenter beroende av materialåtgången vid uppförande av nya byggnader.

Beståndsdelarna som bildar betong är ballast, cement, vatten och ibland olika tillsatsmedel och tillsatsmaterial. När betongen blandas startar hydratationen som leder till att cementpastan expanderar och värme frigörs. Hydratationshastigheten avtar med tiden vilket gör att cementpastan efter en viss mognad kommer kontrahera. Dessa töjningsrörelser kan under olika omständigheter bidra till att sprickor uppstår. Sprickorna kan begränsas eller elimineras med hjälp av olika åtgärder.   Genom redogörelse för hur ingjutna kylrör minskar risken för att temperatursprickor uppstår i ung betong vid uppförandet av en simbassängkonstruktion kan syftet uppnås. Rapporten avgränsas till den första och andra fasen i betongens hårdnandeprocess.   En fallstudie har genomförts där metoden innefattar en intervju och dialog med sakkunniga, läsning i rekommenderad litteratur från företaget samt observation av arbetet innan, under och efter gjutning. Datan har verifierats för att bibehålla korrekt information.   Förekomsten av sprickor påverkas av olika faktorer som betongreceptet, mängden armering och temperatur. En konstruktions geometri med planerade gjutetapper är också betydelsefull för minimering av sprickor.   Ingjutna kylrör fördelar temperaturen i betongkroppen för att undvika att en för hög temperaturdifferens uppstår mellan betongens kärna och yta. Detta gör att betongens inre delar inte kommer expandera lika mycket och skapa ett inre tvång, på grund av värmen som hydratationen bidrar till. Värmeutvecklingen för de olika delarna har registrerats med hjälp av temperaturmätare, vilka resulterade i olika diagram.   I simbassängen uppkom inte några temperatursprickor. Dock var det svårt att urskilja om det var på grund av det specifika betongreceptet som användes eller om kylningen var den bidragande faktorn till resultatet.

The most common prefabricated concrete slabs are hollow core slabs, which are usually pre-tensioned. How to design these parts is not compiled today in a manual where it is clear how this is done, this knowledge is generally classified as expert knowledge. The purpose was to bring forth how to design prefabricated pre-stressed hollow core slabs, HD/F, and then create a design aid that is compared by hand calculations with the PRE-Stress design program from StruSoft. Furthermore, to compare it with site-cast concrete slabs to see differences in the amount of material and the thickness of the structure under the same conditions.The design aid is not complete as some limitations had to be made. When it comes to results, the hand calculations in comparison with PRE-Stress have not resulted in identical answers but have proven to be on the safe side consistently through the design, which indicates that the design aid is fully functional. In the comparison with site-cast concrete slabs, it can be noted that prestressed hollow core slabs require less concrete volume, slimmer construction, and longer span widths but greater reinforcement volume. / Det vanligaste prefabricerade betongbjälklaget är håldäcksplattor som oftast är spännarmerade. Hur man dimensionerar dessa bärverksdelar finns idag inte samlat i en handbok där det står tydligt hur man gör, den kunskapen klassas generellt som expertiskunskap. Syftet var att ta fram hur man dimensionerar prefabricerade förspända håldäcksplattor, HD/F, och sedan skapa ett dimensioneringshjälpmedel som jämförs genom handberäkningar med PRE-Stress dimensioneringsprogram från StruSoft. Vidare genomfördes jämförande beräkningar för platsgjutet betongbjälklag för att se skillnader i materialmängd och konstruktionstjocklek under samma förutsättningar.Dimensioneringshjälpmedlet är inte komplett då vissa avgränsningar behövts göras. När det kommer till resultat har handberäkningar i jämförelse med PRE-Stress inte resulterat i identiska svar, men visat sig hamna på säkra sidan konsekvent genom dimensioneringen vilket tyder på att dimensioneringshjälpmedlet är fullt användbart. I jämförelsen med platsgjutet bjälklag kan man konstatera att förspända håldäcksplattor ger mindre betongvolym, slankare konstruktion och längre spännvidder men större armeringsmängd.

It is essential to understand the mechanics of ice load and how it affects concrete dams located in a cold climate, such as Sweden, where the temperature becomes sufficiently cold to freeze the surface of the reservoir. The purpose of this thesis is to study ice load distribution along concrete dams, and its response during the application of an ice load. Two types of concrete dams were analysed, an arch dam and a buttress dam. For these dams, the influence from different parameters on the ice load distribution along the dams is studied. In addition to this, a study on how the ice load affects dam stability had also been performed. Stability analyses based on the finite element method were performed using both linear and nonlinear formulation of the interaction behaviour between the base of the dam and the underlying rock. A parametric study of ice sheet expansion on different dam types and geometries were performed. The expansion of the ice sheet was assumed to either be caused by a constant temperature 15 ˚C uniformly distributed over the ice thickness, or by a temperature gradient from 15 ˚C at the top surface of the ice sheet and 0 ˚C at the bottom. The parametric study also includes an investigation about influence of the shape of the reservoir beaches, where it either had a perpendicular shape towards the surface of the dam, or it had an angle of 30˚ with the dam surface. In the linear stability analysis, the structure continued to deform with increasing of the resultant pressure until it reached nonlinearity. The dam deflection had a linear relation with the applied ice load force until it reached the point when structure behaviour was nonlinear. The structure failed due to sliding, overturning or combination of both sliding and overturning. A material failure can also occur if the nonlinear material behaviour is considered, however this was not considered in this study. The parametric study showed that the ice load distribution was less near the beaches, and the distribution of the load on the concrete dam was higher near the top surface of the ice sheet. It was also shown in the study that the distribution of the ice load along the dam was as a cosine function where it had the maximum value at the buttress and the minimum at monolith connections. The result also showed that the load distribution over the thickness of the ice sheet was the same along the dam, regardless of the shape of the beaches or the length of the ice sheet. / Det är viktigt att förstå hur islasten beter sig och hur den påverkar betongdammar som är belägna i kallt klimat, som t.ex. Sverige, där temperaturen blir tillräckligt låg för att frysa ytvattnet i en flod. Syftet med detta examensarbete är att studera isbelastningsfördelningen längs en betongdamm och dess respons under en belastningen. Två olika typer av betongdammar har analyserats, vilka är valvdamm samt lamelldamm. För dessa, studerades det hur olika parametrar påverkar lastfördelningen från istrycket längsmed dessa dammar. Slutligen har det studerats hur islasten påverkar dammsäkerheten och risken för dammbrott. Inverkan från interaktionen mellan dammen och det underliggande berget som linjär eller olinjärt har studerats i stabilitetsanalyser baserade på finita elementmetoden. En parameterstudie har också genomförts för olika dammtyper och geometrier där islasten orsakades av en expansion av isytan. Denna expansion antogs vara orsakad av antingen av en jämn fördelad temperatur över istjockleken på 15 ˚C, eller en temperaturgradient över istjockleken med +15 ˚C på den övre ytan och 0 °C vid isens bottenyta. Den parametriska studien beaktar även inverkan från utformningen av stränderna, där den har definierats som antingen vinkelrät mot dammen eller med en lutande vinkel på 30 grader. I fallet med linjära stabilitetsanalyser kommer konstruktionen att fortsätta att deformeras som ett resultat av ökande resulterande tryckkraft. Dammens deformation har ett linjärt förhållande med den applicerade islasten till dess att den når en punkt då strukturens beteende övergå till olinjärt. Strukturens brottmod kan uppstå på grund av glidning, stjälpning eller i en kombination av både glidning och stjälpning. materialbrott kan uppstå om icke-lineariteterna beaktas. Dammen gick till brott på grund av glidning, vältning eller i kombinationen av dessa då. Materialbrott kan uppstå om icke-linjära materialmodeller inkluderas, men detta beaktades dock ej i denna studie. Den parametriska studien visar att isbelastningen är mindre nära stränderna och att belastningen på betongdammen är högre vid isens ovanyta. Studien visar att islastfördelningen längsmed dammen liknar en cosinusfunktion som når sitt maximum vid stödskivan och sitt minimum vid monolitanslutningen. Resultatet visar även att islastfördelningen genom islastens tjocklek har samma form längsmed dammen oavsett utformningen av stränder eller istäckets längd.