En av de viktigaste frågorna i dagens samhälle är klimatfrågan. Utsläppet av växthusgaser behöver minska för att parisavtalets mål skall kunna uppnås. I Sverige står idag byggindustrin för 21 procent av landets utsläpp av växthusgaser. För att en byggnad skall vara hållbar både för klimatet och människan ställs det krav från bland annat boverket. Två av dessa krav är brandsäkerhet och energiprestanda. Om byggnaden skall uppnå dessa egenskaper behövs rätt material. 2018 lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen med förslag på åtgärder för att klara klimatmålen. Regeringen menade att klimatfrågan behöver ges en större prioritet när bostadsbyggandet ökar. Regeringen anser att kunskapen när det kommer till byggandets klimat- och miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv behöver förbättras. För att i framtiden minska byggbranschens klimatpåverkan. En metod för att beräkna den miljöpåverkan en produkt har under hela sin livstid, är med en livscykelanalys (LCA). En LCA kan avgränsas så att enbart vissa delar av livscykeln ingår i analysen. I en LCA kan flera miljöproblem undersökas, till exempel klimatpåverkan. En LCA genomfördes där två stomväggslösningar jämfördes, den ena med trästomme och den andra med betongstomme. Båda väggarna uppfyllde samma krav på brandsäkerhet samt energiprestanda. Analysen var avgränsad till att enbart studera klimatpåverkan mätt i utsläppta koldioxidekvivalenter och förbrukade resurser för respektive vägg. De stadier i väggarnas livscykler som analyserades var brytning av råmaterial tills väggarna rivits och transporteras till återvinning. Väggarna hade en livslängd på hundra år. Analysen visade att trästomväggen hade en klimatpåverkan på 32 kg koldioxidekvivalenter per m2 vägg och betongstomväggens klimatpåverkan var 60 kg. / One of the most important questions in today´s society is the environment. The emission of greenhouse gases needs to decrease if the goals of the Paris Agreement are to be achieved. Today the construction industry in Sweden stands for 21 percent of the country’s total emission of greenhouse gases. If a building is to be sustainable both for the climate and the human, requirements are set by the Swedish national board of housing, building and planning, among others. Two of the requirements are fire safety and energy performance. If a building is to achieve these properties, the right materials are needed. In 2018 the Swedish government gave the Swedish parliament a letter containing proposals of measures on how to achieve the goals for the climate. The government meant that the environment needs to have a bigger priority with the increase of house building. The government deemed that the knowledge when it comes to understanding a buildings environmental impact from a life cycle perspective needs to improve. With the goal of decreasing the environmental impact from construction in the future. A method used to calculate the environmental impact a product will have during its whole lifetime, is with a life-cycle assessment (LCA). The LCA can be limited to only include some parts of lifecycle in the analysis. In an LCA several environmental problems can be examined, for example the environmental impact. An LCA was done where two different frame walls were compared, one with a frame consisting of wood and another consisting of concrete. Both walls fulfilled the same requirements regarding fire safety and energy performance. The analysis was limited to only study the environmental impact measured in emitted carbon dioxide equivalents and resource use for the respective wall. The stages in the life cycles of the walls that were analyzed were mining of raw materials until the walls were demolished and transported for recycling. The walls had a set lifespan of one hundred years. The Analysis showed that the wall with a wooden frame had an environmental impact of 23 kg of carbon dioxide equivalents per m2, and that the wall with a concrete frame had an environmental impact of 60 kg.

Strängnäs är en stad med rötter långt tillbaka i historien, och som har ett vackert och blandat stadslandskap. Uppgiften i mitt kandidatprojekt har varit att utforma ett förslag på medborgarhus, beläget på en tomtyta bredvid ett bankhus i kanten till Västervikstorget. Närheten till vattnet, rörelsen på de offentliga ytorna och småskalighetens relation till det mer storskaliga, är teman som har varit viktiga i utformandet av förslaget. Ambitionen med mitt förslag är att skapa en plats som både ger Strängnäs nya offentliga rum och funktionella ytor, men som även binder ihop den närmsta miljön och inbjuder till rörelse. Genom att arbeta med de siktlinjer och offentliga förbindelser som byggnadens tomrum skapar, väcker projektet frågor om hur vår mänskliga nyfikenhet och förväntan kan användas som arkitektoniskt grepp. Förslagets gestaltning tar också upp frågor om hur det intima kan möta det offentliga, hur öppenhet kan förenas med slutenhet. / Strängnäs is a city dating a long way back in Swedish history, and which has a beautiful and varying cityscape. The task in my Bachelor project was to design a proposal for a civic hall, located in a central area of Strängnäs next to the plaza "Västervikstorget". Three important factors that have been important in the design process is the closeness to the water, the movement across the public space and the relationship between the intimate and more large-scale local architecture. The ambition of my proposed civic hall is to create a building that while providing new public space and social functions in Strängnäs, also binds together its close surroundings and initiates movement. By working with the different lines of sight and public pathways that emerge in the space between the bodies of the building, the project raises questions about how human curiosity and the sense of anticipation can be utilised in (public) architecture. The project also gives rise to discussion about how spatial intimacy can be combined with public architecture, the latter traditionally being more exposed. How can the contrasts between an open and a closed design get closer to each other?

This thesis deals with minimum reinforcement and crack width in concrete caused by compressiveforces. The report also describes the reinforcement's anchorage length and joint length. Concreteis a common building material for houses. To prevent cracks in the concrete that occur due totensile stresses, it is supplemented with crack reinforcement, which also distributes cracks intosmall fine cracks and maintains its function.Within the construction industry, there are rules and standards that are used to ensure the qualityand safety of buildings. The construction industry in Sweden has previously dimensioned basedon BBK and today according to Eurocode 2. The motive is to investigate which standardprovides the least amount of reinforcement. Another motive for the thesis work is toinvestigate whether it is possible to reduce the amount of reinforcement to reduce the climateimpact.The results from the survey show that the perception that BBK provides less minimumreinforcement holds true for thicker slabs. However, the calculations that the crack width iscalculated according to BBK are larger than Eurocode 2. When it comes to limiting the crackwidth, the results have shown that smaller reinforcement reduces crack width. Consequences ofthis are that there will be more reinforcement bars but less reinforcement amount, which meansthat less reinforcement needs to be manufactured. The result also shows that anchorage and jointlength can be reduced by up to 50% of the standard value used, which is one of the areas inwhich reinforcement consumption can be reduced.

Projektet Motorcenter Nynäshamn är tänkt att bidra med en variation av funktioner till Nynäshamns tätort, Nynäshamns kommun samt till södra Stockholms län som helhet. Centret är en Multifunktionell byggnad med ett varierat program med kombinerat fordon och människor i fokus. En stor del av byggnaden är en workshop där folk kan mecka med sitt eget fordon. Kombinerat med detta är ytor för utställning, föreläsning, möte, lärande med mera. Det större utrymmet för föreläsning kan också användas för andra typer av möten och utställningar. Byggnaden innehar Resturang, café, kontor att hyra samt andra typer av möteslokaler. En stor terass på över våningen överblickar den tillhörande mindre racingbanan som är till för träning och rekreation. Ett ställe för att exempelvis kunna testa sitt fordon man precis har arbetat på.Strukturen är genomgripande betong med de karaktäristiska valven av varierande storlek. Dessa valv som blir byggnadens uttryck både utifrån och inifrån har tre primära syften: att slussa igenom fordon genom byggnadens olika ytor på bottenplan, släppa in ljus samt ge det speciella uttrycket byggnaden har på sin plats i skogen, synlig från vägen. / The project Motorcenter Nynäshamn is planned to contribute with several functions to Nynäshamn, its commune and to the southern part of Stockholm region. It’s a multi purpose building with a diverse architectural program with vehicles and people as the center of attention. A significant part of this building is the workshop where people can come to work on their own vehicle. In combination with that, the Motorcenter has spaces for exhibitions, education, lectures meetings and more. The larger area for lectures can also be used for other types of meetings an exhibitions. Furthermore the building accommodates a Restaurant, café, office spaces for renting and other kinds of gathering areas. On the upper floor, there is a large terass overlooking the racetrack which in combination with the building provides a possibility to test your vehicle out after you’ve been working on it in the workshop.The structure is largely in concrete with the characterising vaults of different sizes. These vaults become the expression of the building both from the inside and the outside. The vaults has three primary purposes: bring in light, allow vehicle movements through out the building and provide the buildings specific appearance, in its place in the woods close to the road.

Bygg- och fastighetssektorn står för ca 21% av utsläppen av växthusgaser.Växthusgasutsläppen är huvudorsaken till den globala uppvärmningen. Miljön och klimatfrågorblir allt vanligare, och detta medför att nya metoder inom byggbranschen som är mermiljövänliga utvecklas. En ny metod, där man tillsätter fiber i betongen, har utvecklats vilketger en högre hållfasthet, och kommer att göra det möjligt att skapa en tunnare konstruktion.Pålning blir allt mer vanligt och det vanligaste materialet för att tillverka pålar i Sverige ärbetong. I denna rapport kommer undersökningar vad gäller skillnaderna i hållfasthet, bådeböjmotstånd och förmåga att klara hård slagning utan att betongen spjälkar och pålen går sönderatt redovisas. Detta provas på två olika pålar när concrix macrofiber har tillsatts i betongen. Enpåle med standardbetong PP1 och en påle med ECO-Betong. Syftet med arbetet är att försökaminska klimatavtryck för grundläggningar med avseende på grundläggningar på byggnader. Islutet av arbetet ska svar på följande frågeställningar ges. • Hur kommer hållfastheten att skilja sig mellan en standardbetongpåle, fiberbetongpåleoch ECO-fiberbetongpåle? • Vad blir klimatbesparingen? Den vanligaste dimensionen hos betongpålar idag är 275x275mm. När fiber tillsätts i den nyapålen, är förhoppningen att kunna minska dimensionen till 235x235 utan att påverkabärförmågan. Dessutom kommer även antal transporter kommer att minska, då en leveranskommer att kunna frakta fler pålar och på så sätt kommer transportutsläpp att minskas.Vid provbelastning av balkarna, placerades en punktlast i mitten av varje balk. Deformationensom skede i samband med den gradvisa punktlast ökningen, kunde registreras idatorprogrammet Catmaneasy. Programmet visade att grafen för balkarna stabiliserade sig viddeformationen 30 mm, vilket blev gränsen för att avbryta punktlasten.Slutsatsen som kunde dras är att, genom att tillsätta fiber i standardbetong kan man ökabetongens draghållfasthet med ungefär 7% och genom att tillsätta fiber i ECO-betong ökarbetongens draghållfasthet med ungefär 10%, vilket kommer att möjliggöra användning av enmindre dimension alltså minskad tillverkad betongmängd.. Detta kommer bidra till en minskadklimatpåverkan och resursförbrukning. Detta kommer även bidra till minskad transport dåpålarna tillverkas i mindre dimensioner / The construction and real estate sector stand for approximately 21% of the greenhouse gasemissions. Because of that more environmentally friendly methods are being developed. Amethod where fiber is added to the concrete has been developed, which leads to increasedstrength, and in turn will also make it possible to create smaller construction.Results from investigations of the differences in strength, when it comes to piling, will beinvestigated both in terms of bending resistance and the ability to withstand hard impact withoutthe concrete splitting and the pile breaking will be presented. Tests has been done with twodifferent piles when macrofiber Concrix is added, both to standard concrete (as a reference) andto eco-concrete.The purpose of this report is to reduce the climate footprint of foundations when it comes tobuilding foundations by examining a couple of predefined piles. At the end of the report thefollowing questions will be answered: • How will the strength differ between a standard concrete pile, fiber concrete pile andECO-concrete pile? • What will the climate savings be? The conclusion that could be drawn is that by adding fiber to standard concrete, the tensilestrength of the concrete can be increased by approximately 7% and by adding fiber in ECOconcrete, the tensile strength of the concrete increases by approximately 10%, which will makeit possible to use a smaller dimension and a reduced amount of manufactured concrete. Thiswill help to reduce climate impact and resource consumption. This will also contribute toreducing transport as the piles are manufactured in smaller dimensions.

Examensarbetet som omfattar 22,5 högskolepoäng har utförs som den slutliga delen avhögskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, inriktning husbyggnad vid KarlstadsUniversitet.  Hållbarhet är ett viktigt ämne som berör företag av alla slag. Ingen bransch kan undvika attfundera över hur de kan främja hållbarhet. Frågan om hur varje bransch kan göra detta äralltid viktig. Genom regeringens förslag och överenskommelser står det klart attkoldioxidutsläppen ska halveras till 2030. Det är dock inte klart hur koldioxidutsläppen skahalveras.  Grön betong är en typ av miljövänlig betong där en del av cementen ersätts av masugnsslaggeller flygaska som har tagits fram av Cementa och Swecem. De två vanligaste typerna avcement som används i grön betong är Merit och Anläggningscement FA. Merit kommer frånSwecem medan Anläggningscement AF kommer från Cementa. Målet med denna typ avbetong är att minska byggbranschens koldioxidutsläpp. Rapporten syftar till att ge läsarna en överblick över de olika typer av cement som användsvid tillverkning av grön betong och dess miljökonsekvenser. Rapporten bygger på en mängdlitteraturforskning och dialog med experter från Swecem och Cementa för att få en bättreförståelse för fenomenet grön betong. Den tar också hänsyn till hur deras produkt bidrar tillhållbarhet. En labundersökning gjordes för att jämföra halterna av tungmetaller i olika typerav cement, speciellt grön betong kontra konventionell betong. S1 titan detektorn används föratt mäta och samla in data, detektorn använder röntgenfluorescens (XRF) som mätmetod. Studien fann att både produkterna Merit och Anläggningscement AF innehöll lägretungmetaller än Naturvårdsverkets gränsvärde. Grön restbetong kan återvinnas på sammasätt som en vanlig betong till ballast eller vägfyllnadsmaterial. Grön restbetong innehållerendast tungmetaller som finns i själva cementen. Grön rivningsbetong som innehåller avfallsåsom brandskydd, värmeisolering, skumplast, elinstallationer, fogmassor och rör kanpotentiellt innehålla högre halter av tungmetaller och kan leda till potentiell lakning avfarliga ämnen till naturen. / The degree project, which includes 22.5 higher education credits, has been carried out as the final part of the higher education engineering program in construction technology, majoring in building construction at Karlstad University. Sustainability is an important topic that affects companies of all kinds. No industry can avoid thinking about how they can promote sustainability. The question of how each industry can do this is always important. Through the government's proposals and agreements, it is clear that carbon dioxide emissions are to be halved by 2030. However, it is not clear how carbon dioxide emissions are to be halved. Green concrete is a type of environmentally friendly concrete where part of the cement is replaced by blast furnace slag or fly ash that has been produced by Cementa and Swecem. The two most common types of cement used in green concrete are Merit and Anläggningscement FA. Merit comes from Swecem, while Construction cement AF comes from Cementa. The goal of this type of concrete is to reduce the construction industry's carbon dioxide emissions. The report aims to give readers an overview of the different types of cement used in the production of green concrete and its environmental consequences. The report is based on a lot of literature research and dialogue with experts from Swecem and Cement to gain a better understanding of the phenomenon of green concrete. It also takes into account how its product contributes to sustainability. A lab study compared the levels of heavy metals in different types of cement, especially green concrete versus conventional concrete. The S1 titanium detector is used to measure and collect data, the detector uses X-ray fluorescence(XRF) as the measurement method. The study found that both the products Merit and Anläggningscement AF contained lower heavy metals than the Environmental Protection Agency's limit value. Residual green concrete can be recycled in the same way as ordinary concrete for aggregate or road-filling material. Residual green concrete only contains heavy metals found in the cement itself. Green demolition concrete that contains waste such as fire protection, thermal insulation, foam plastic, electrical installations, grouts, and pipes can potentially contain higher levels of heavy metals and can lead to the potential leaching of hazardous substances into nature.

Majority of the swimming facilities in Sweden are facing some form of renovation or total substitution. The report analyses cracks in two different public bath facilities namely Eriksdalsbadet and Enskedehallen. The text also discusses different solution strategies for cracks in concrete. The aim with this thesis is to discuss how facility managers can extend the service life of these facilities by taking measures against the crack damages. Since renovation can be expensive, it is important to study cracks early on when they appear. This thesis also emphasizes on how important it is to add resources for preventing cracks, already during casting. Resources should also be added for maintaining the basins, managing repair methods for all types of cracking problems. This thesis is more of a generalized study for cracks in concrete, however it concludes with taking a more specific approach by discussing the problems in swimming basins. Causes of cracks, different types of cracks and evolution of cracks are studied and discussed with emphasis on the structural damages that can occur. With pictures taken and analyzed from the two facilities and a visitation with a experienced concrete investigator from CBI, this thesis concludes with a decision to immediately take repair actions against cracks that are shown in the report. The report discusses two perspectives, one where the authors of the thesis discusses solutions derived from information given in the report, and the other perspective is derived from guided inspection with consultant from CBI. / Neris projektet

This study will deal with a new type of concrete that focuses on cement particles. As you alreadyknow today, concrete is one of the most used materials in the world, and the negative is that it has acontributing factor to pollution with as much as 5% of global carbon dioxide pollution.To reduce this, a new environmentally friendly concrete was produced that reduces pollution anddamage to the environment.The type of concrete we have studied has a higher compressive strength than the reference mix.Many tests were carried out to produce concrete that is environmentally friendly with highcompressive strength.The study will highlight the actual effect of the cement particles when large particles that perform afilling effect are not as important compared to the small particles that enter the hydration process andreplace with large particles of limestone (>0.036 mm). Through the method (Normal Limestone in anew abode), concrete has gained greater compressive strength than the reference mix.With the results achieved in this study, the construction sector is given the opportunity to useconcrete with higher strength and be more environmentally friendly in the future.

Klimatet och hur människans klimatpåverkan ska minskas diskuteras flitigt i dagens samhälle. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter. Sverige har som mål att till 2030 minska klimatpåverkan markant, för att det ska vara möjligt måste alla branscher göra sin del. Byggbranschen med sin stora del av Sveriges totala klimatpåverkan står inför en utmaning att minska sin klimatpåverkan rejält det kommande decenniet. Boverket införde 2022 krav på att en klimatdeklaration skall uppföras för byggnaden som omfattas av regelverket. För att en byggnad som omfattas av regelverket ska få slutbesked krävs det att en klimatdeklaration skickats in. Examensarbetet är en fallstudie på Norrskenet Etapp 3, ett flerbostadshus i Linköping. Flerbostadshuset har en betongstomme som delvis är prefabricerad och platsgjuten. I fallstudien undersöks konstruktörens möjlighet att påverka byggnadens klimatdeklaration. Konstruktionslösningar som möjliggör att klimatpåverkan reduceras undersöks och används om de anses lämpliga. En klimatkalkyl för en avgränsad del av nuvarande byggnad upprättas och används för jämförelse av klimatpåverkan. Klimatåtgärderna som undersökts är val av betongtyp, byta material i vindsbjälklaget och jämförelse mellan avväxlingsbalk i limträ och stål. Reduceringen av klimatpåverkan undersöks genom att hela nuvarande betongstomme mängdas och klimatdata för två standardbetonger och två klimatförbättrade betonger används i klimatkalkylen. Materialet i vindsbjälklaget byts från nuvarande i betong till ett bjälklag med KL-träplattor. För KL-träbjälklaget behövs det avväxlingsbalkar i ytterväggarna och justering av befintliga stålpelare i utfackningsväggen. KL-träbjälklaget fungerar bra som vindsbjälklag då det inte ställs samma ljudkrav på ett vindsbjälklag som ett lägenhetsavskiljande. Avväxlingsbalkarna dimensioneras som stålbalkar men även i limträ. En jämförelse i klimatpåverkan mellan de olika materialen utförs för en avväxlingsbalk, då alla avväxlingsbalkar lämpar sig som limträbalkar. En klimatförbättrad betong kan reducera utsläppen av koldioxidekvivalenter med ungefär 40% jämfört med en standardbetong. Av jämförelsen av vald betongtyp framgår även Boverkets konservativt satta klimatdata då deras klimatförbättrade får ungefär samma beräknad klimatpåverkan som standardbetong med EPD. Vindbjälklaget i KL-trä reducerar klimatdeklarationen för del 1 av byggnaden med dryga 6% jämfört med nuvarande konstruktion. Klimatdeklarationen med utbytt vindsbjälklag och optimering av betongtyp, plattbärlag och fönster reducerar klimatpåverkan med 30% jämfört med nuvarande konstruktion. Som konstruktör går det att påverka klimatdeklarationen till viss del. Genom att konstruktionselement och byggnadsdelar projekteras och dimensioneras med minskad klimatpåverkan i åtanke. För de åtgärder som reducerar klimatpåverkan mest krävs dialog med beställare och i vissa fall arkitekt. Val av betongtyp är ett exempel där dialog med beställare krävs då det tillkommer en extra kostnad. Det utbytta vindsbjälklaget krävs dialog med både beställare och arkitekt även fast arkitektens underlag ej ändras. Konstruktören som är påläst kring olika material och konstruktionslösningar samt är insatt i respektives klimatpåverkan och egenskaper kan i tidigt skedet påverka byggnadens klimatpåverkan effektivast.

Traditionella byggmetoder har använts sedan de tidigastecivilisationerna och är både kostsamma och ineffektiva. Dagensbygg- och anläggningsindustri är en av de största bidragsgivarnatill utsläpp av växthusgaser. För att komma till rätta med denglobala bostadsbristen och samtidigt minska vår klimatpåverkanbehövs en förändring; Vi måste bygga bättre. Denna rapportföreslår att 3D-skriven konstruktion kan vara ett mer miljövänligtsvar på bostadsbristen samtidigt som hänsyn tas till ökandebyggkostnader samt brist på kvalificerade arbetskraft. Studienutfördes genom en kombination av litteraturgranskning ochintervjuer med sakkunniga personer inom 3D-skrivenkonstruktionsbranschen följd av en SWOT-analys. Resultatenbelyste de många fördelarna med 3D-skriven konstruktioninklusive en hög energieffektivitet, behov av färre hantverkare,mindre avfall jämfört med traditionella byggmetoder och att detfinns inga arkitektoniska begränsningar. Analys av teknikensfördelar och nackdelar gav slutsatsen att även om 3D-skrivenkonstruktion kan vara ett lönsamt alternativ till traditionellabyggmetoder behövs ytterligare forskning och investeringar innandet kan bli standardpraxis inom byggbranschen. / Traditional construction methods have been used since earlycivilizations and are both costly and inefficient. The buildingindustry is one of the largest contributors of greenhouse gasemissions across all sectors. To tackle the global housing crisiswhile simultaneously reducing our carbon footprint a change mustbe made; We need to build better. This paper suggests that 3Dprinted construction can be a more environmentally friendlyanswer to the housing crisis while also taking into considerationrising costs of building materials and a shortage of skilled labor.The study was performed through a combination of literaturereview and interviews with people in the field of 3D printedconstruction followed by a SWOT analysis. The results highlightedthe many benefits of 3D printed construction including energyefficiency, fewer workers needed, lack of architectural boundariesand less waste in comparison to traditional building methods.After analysis of both the benefits and challenges associated with3D printed construction it can be concluded that although it maybe a viable alternative to traditional construction methods, furtherresearch and investment is needed before it can become standardpractice in the construction industry. / <p>2023-06-23</p>