Tillgången av skog har gjort att vi i Sverige har en god tradition av att bygga med trä. 1994 blev det igen tillåtet att bygga hus högre än två våningar vilket lett till att intresset för trä som konstruktionsmaterial har ökat på senare år. Trä är ett förnybart material vilket gör det till ett högst intressant material i klimatomställningen. Dock har trä sina begränsningar i sina akustiska, brand- och fukttekniska egenskaper. Trä som stommaterial till bjälklag har heller inte setts som tillräckligt starkt för att kunna byggas med längre spännvidder då det oftast är nedböjningen som blir begränsande. I det här examensarbetet kommer samverkansbjälklag med KL-trä och betong att studeras för att hitta dess för- och nackdelar samt kontrollera om det är möjligt att nå längre spännvidder. För att åstadkomma samverkan mellan KL-träskivan och betongen används skjuvförbindare. I analysen har en typ av skruvförbindare använts; SFS Intec VB screw. Sexton olika bjälklagskombinationer med olika dimensioner och kvaliteter beräknats för hand och sedan kontrollerats i finita element-program, FEM-design. Vid handberäkningar har 𝛾 -metoden från Eurokod 5 använts för att beräkna samverkansgraden mellan materialen. Studien visar att samverkansbjälklag med KL-trä och betong har goda egenskaper för att klara akustiska och brandtekniska krav och är även lämpligt för längre spännvidder i jämförelse med bjälklag i endast KL-trä. / The availability of forest has meant that we in Sweden have a good tradition of building with wood. In 1994, there was allowed again to build houses higher than two floors, which has in recent years led to an increase of interest in wood as a construction material. Wood is a renewable material, which makes it a highly interesting material in climate change. However, wood has its limitations in its acoustic, fire- and moisture technical properties. Wood as a frame material for joists has also not been seen as strong enough to be able to be built with longer spans, as it is usually the deflection that becomes limiting. In this degree project composite joist with CLT (Cross Laminated Timber) and concrete will be studied to find its advantages, disadvantages and check if it is possible to reach longer spans. To achieve cooperation between the CLT and the concrete, shear connectors are used. In the analysis, one type of screw connector has been used; SFS Intec VB screw. Sixteen different joist combinations with different dimensions and qualities calculated by hand and then checked in finite element software, FEM design. In hand calculations, the 𝛾-method from Eurocode 5 has been used to calculate the degree of interaction between the materials. The study shows that composite joist with CLT andconcrete have good properties to meet acoustic and fire engineering requirements and are also suitable for longer spans in comparison with joists made only from CLT. / <p>2023-07-11</p>

The Construction sector is one of the biggest contributors to climate change. During 2020 the sector was responsible for 20% out of Sweden's total emitted greenhouse gases. The choice of construction materials is one of the key factors that decides a building’s or facility’s carbon footprint. The purpose of this paper is to research if Fiber Reinforced Polymer (FRP) can be a viable option to conventional steel reinforcement. The aim of this work is to find an answer to the following question “What is it that prevents us in Sweden from using FRP reinforcement in concrete?”. We have carried out calculations on a simple reinforced Concrete Beam and a reinforced concrete wall with different rebars (steel and FRP) according to Eurocode to assess the reliability of using FRP in concrete. The part of the study where carbon footprint is analyzed derives from two Environmental Product Declarations (EPD). The product Combar is one type of fiber reinforced polymer and represents FRP in this study. The steel reinforcement is represented by K500C-T. Results indicate that Combar can be a good alternative to steel with the right circumstances. The lack of standard and high carbon footprint are the two main factors which limits the use of FRP at the moment.During 2023 the goal for the European Commission for standardization is to release updated standards that include a calculation process for FRP. With the upcoming release of the new standard, our thesis is that FRP will get a wider range of use in Sweden. This is because a new standard will help the industry to be more aware of the benefits of using FRP

In Sweden, the long-term climate goal is to achieve a net zero emission of greenhouse gases by 2045. At the same time, today the Swedish construction and property industry accounts for 21 percent of all greenhouse gas emissions, and the use of more climate-friendly materials can be part of the solution. The aim of the study is to analyze the climate impact and costs from a nine-floor building, where four different frame systems are compared. The nine-floor building is of a normal concrete frame with load-bearing steel columns in the outer walls. This building will then be compared against if the building was made of green climate-compensated concrete. As well as two hybrid solutions where the top three floors are dimensioned to a wooden frame and six floors in gray and green concrete below. In order to analyze the climate impact and costs, a life cycle analysis (LCA) and a life cycle cost analysis (LCC) will be carried out using the One Click LCA tool. In the life cycle analysis, the stages (A1-A5) will be studied and in the life cycle cost analysis the material costs (A1-A3) will be studied. The result from the life cycle analysis shows that the hybrid building with wood and green concrete has the lowest climate impact in terms of emissions of carbon dioxide equivalents (CO2e), followed by the building in green concrete. The result also shows that the hybrid building with wood and green concrete has approximately 43% lower climate impact compared to the gray concrete building which had the largest. The life cycle cost analysis shows that the gray concrete building has the lowest material costs, while the hybrid building with wood and green concrete has the highest. The conclusions of the study are that dimensioning a wooden frame meant thicker building parts compared to a concrete frame, which resulted in a smaller living area. But the hybrid buildings with three floors with a wooden frame, on the other hand, had a significantly smaller climate impact compared to the respective concrete building.

Strängbetong krossar kasserade håldäckselement som sedan används som ballast i nya gjutningar. Den krossad betong ligger i en hög utomhus innan den används. Det första materialet krossades under 2020 och det senaste vintern 2022. Betongen karbonatiserar, en process som tar upp koldioxid från luften. Arbetet går ut på att kvantifiera den mängd koldioxid som tas upp samt finna förbättringsåtgärder för att kunna öka karbonatiseringen.  För att förstå hur karbonatisering fungerar utfördes informationssökning genom att leta efter tidigare forskningsrapporter som behandlar ämnet. Då det är brist på information om karbonatisering av krossad betong har antaganden gjorts för att komma vidare i arbetet. Vilket innebär att beräkningarna behöver mer korrekt indata för att visa ett mer rimligt resultat.  Den krossade betongen analyserades med karbonatiseringsindikator för att se om ytan av materialet karbonatiserat beroende på hur länge materialet varit orört.  Teoretiska beräkningar utfördes utifrån två olika exponeringar, regn och skyddad från regn, samt olika exponeringstid, resultatet visar att koldioxidupptaget blir högre om högen är skyddad från regn. Att strukturerat plocka material runt högen medför en längre exponeringstid för materialet, därmed ett högre koldioxidupptag jämfört med hur materialet plockas idag där allt material plockas från samma sida. / Strangbetong crushes discarded hollow core slabs, which are used for filling materials in new castings. The crushed concrete is stored in a pile outside before it is used. The first material was crushed during 2020 and the latest material were crushed in the winter of 2022. The concrete carbonates, a process where the concrete absorbs carbon dioxide from the air. The point of this project is to quantify the carbon dioxide which is absorbed and find solutions to make the carbonation more efficient.  To understand how concrete carbonation works, information has been searched for by studying already existing research reports. As there is a lack of information about carbonation of crushed concrete assumptions have been made to move the project forward. Which means that the calculations need more specific data to show a more reasonable result.  The crushed concrete was analyzed with a carbonation indicator to see how far the material had carbonated, depending on how long the material had been untouched.  Theoretic calculations were made throughout two different exposures, rain and covered from rain and different exposure time, the carbon dioxide uptake increases if the pile is covered from rain. Structured picking of material around the pile results in a longer exposure time for the material, therefore a higher uptake of carbon dioxide compared to how the material is picked today where the material is picked from the same side all the time.

This study investigates the carbonation process in concrete, where carbon dioxide is naturally absorbed by the concrete over time. Crushing the concrete into smaller fractions has the potential to accelerate this process. The study aims to evaluate the carbon dioxide reduction through the method of carbonation of crushed concrete, in collaboration with Bjerking and Castellum for their project in Främre Boländerna, Uppsala. Calculation models based on the Swedish standard EN 16757 are used to assess carbon dioxide uptake, which is compared with data obtained from concrete samples taken from buildings scheduled for demolition. These models are used to estimate carbon dioxide uptake during the usage phase of concrete as well as after demolition and crushing. Results indicate that carbonation of crushed concrete has the potential to effectively capture about a maximum of 75 % of the carbon dioxide emissions during calcination. It is found that the carbon dioxide uptake for a concrete wall after 74 years of usage is at 13 %, but this value can increase to 62 % within 4 months after crushing, given optimal waste management practices. These results highlight the impact of crushing and optimal waste management system on achieving carbon dioxide reduction through carbonation. Moreover, the result demonstrates that fractions smaller than 4 millimeters exhibit rapid carbonation, occurring within a few days, while larger fractions in the range of 16–32 millimeters undergo carbonation over a span of several years to a century. The size of the fractions and their proportion in the crushed concrete greatly influence carbon dioxide uptake. Under different fraction conditions, carbon dioxide uptake varies between 59 % and 84 %, emphasizing the impact of fraction composition on carbon dioxide uptake.  The conclusions of this study indicate that crushing concrete for the purpose of carbonation can reduce carbon dioxide emissions from calcination in cement manufacturing. By implementing an optimal waste management system, the carbonation process can be accelerated and utilized within a shorter time frame. Furthermore, the results demonstrate that the ratio of fractions of the crushed concrete has a significant influence on carbon dioxide uptake. However, further research specifically focused on concrete crushing is required to provide a definitive answer. / I denna studie undersöks karbonatiseringsprocessen i betong, en naturlig process där koldioxid från omgivningen absorberas av betongen under dess livslängd. Syftet med undersökningen är att utvärdera möjligheterna för att skapa koldioxidsänka genom karbonatisering av riven betong. Detta görs i samarbete med Bjerking och Castellum inom ramen för deras projekt i Främre Boländerna i Uppsala. För att utvärdera koldioxidupptaget används kalkyleringsmodeller baserade på svensk standard EN 16757 som sedan jämföras med data från betongprover från byggnader som ska rivas. Dessa modeller används för att uppskatta koldioxidupptaget av betong under användarfas och efter rivning och krossning. Studien visar att karbonatisering av riven betong har en potential till att vara en effektiv metod för att maximalt ta upp 75 % av koldioxidutsläppen från kalcinering. Det visar sig även att koldioxidupptaget för en betongvägg efter 74 år i användarfas ligger på 13 %, detta kan öka till 62 % endast 4 månader efter krossning vid optimal avfallshantering. Detta resultat visar effekten av krossning och ett optimalt avfallssystem för att skapa en koldioxidsänka genom karbonatisering. Vidare framgår det att fraktioner på mindre än 4 millimeter kan karbonatiseras på några dagar medan fraktioner som 16–32 millimeter karbonatiseras inom några år till 100 år. Storleken på fraktioner och fraktionsandel av den krossade betongen påverkar koldioxidupptaget avsevärt. Vid två olika förhållanden mellan fraktionerna varierar koldioxidupptaget mellan 59 % och 84 % vilket visar effekten av fraktionsandelen på koldioxidupptaget.  Slutsatserna i denna studie tyder på att krossning av  betong för ändamålet karbonatisering kan minska koldioxidutsläpp från kalcinering vid cementtillverkning. Genom att implementera ett optimalt avfallssystem kan karbonatiseringsprocessen accelereras och utnyttjas inom en kortare tidsram. Vidare visar resultatet att förhållandet mellan fraktioner av den krossade betongen har en betydande inverkan på koldioxidupptaget. Det behövs dock fler undersökningar specifikt inom krossning av betong för att ge ett definitivt svar.

Denna studie handlar om ett flerbostadshus på 9-våningar beläget i Borås, uppfört av Peab. Det nuvarande flerbostadshuset är byggt med en betongstomme år 2016 och denna studie syftar till att undersöka vilken skillnad det gör på byggnadens totala klimatpåverkan och kostnad, vid val av trä som alternativt stommaterial. Syftet med studien är att lyfta fram skillnaden val av stommaterial kan göra på byggnadens totala klimatavtryck, med målet att konkretisera skillnaden genom undersökning ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan från de båda stommaterialen beräknas i en livscykelanalys upprättad utefter mängder på de faktiska stomvalen applicerat på flerbostadshuset. Beräkningen utgår ifrån generiska värden på material i ytterväggar, bärande innerväggar och mellanbjälklag. Verktyget som använts är IVL Svenska Miljöinstitutets klimatberäkningsverktyg, Byggnadssektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Samtliga konstruktionsdelar i betong är hämtade från referensobjektets ritningar där konstruktionsdelar i trä har tagits fram med hänsyn att motsvara kraven på betongkonstruktionen. Utöver klimatberäkningarna har även en kostnadskalkyl genomförts för att konkretisera kostnadsskillnaderna. Studien omfattas även av intervjuer som visar på att KL-trä och prefabbetong har få skillnader i produktionsskedet. Intervjudelen ligger också till grund för val av ingående delar i beräkningen då undersökningen visar på att en träbyggnad på 9-våningar kräver stomstabilisering av olika inslag. Uppskattning från beräkningar visar att samma flerbostadshus på 9-våningar i Borås hade minskat sitt klimatavtryck med 60 % vid val av en trästomme. Samtidigt skulle det nya stomvalet generera i en total kostnadsökning på 3,38 % i förening med en intäktsminskning på 0,54 % till följd med minskad boarea. Samanställning av beräkningen visar på att trä har en lägre klimatpåverkan jämfört med betong samtidigt som betong har en lägre kostnad. Produktionsmässigt är trä ett effektivare material att bygga med och i takt med att samhället växer behövs det värnas om en hållbar framtid genom val som generar i en minskad klimatpåverkan. / This study is about a nine-story residential building located in Borås, built by the construction company Peab. The current residential building was built with a concrete frame in 2016, and this study aims to investigate what difference of choosing wood as an alternative frame material would make on the building´s overall climate impact and cost. The purpose of the study is to highlight the difference that choice of frame material can make on the total carbon footprint, with the goal of concretizing the difference through a life cycle perspective. The climate impact from the two frame materials is calculated in a life cycle analysis based on the quantities of the actual frame choices applied on to the residential building. The calculation is based on generic values of materials in eternal walls, load-bearing interior walls, and intermediate floor slabs. The tool used is the Building Sector Environmental Calculation Tool (BM) developed by the Swedish Environmental Research institute (IVL). All concrete construction components are taken from the reference object´s drawings, where wooden construction components have been developed to meet the requirements of the concrete construction. In addition to the climate calculations, a cost calculation has also been calculated to make the cost differences concrete. The study also includes an interview survey showing that cross-laminated timber (CLT) and prefabricated concrete have few differences in the production stage. The interviews is also the basis for the selection of components in the calculation since the investigation shows that a nine-story wooden building requires stabilization of concrete elements. Estimates from the calculations show that the same nine-story residential building in Borås would reduce its carbon footprint by 60 % if wood were chosen as the structural material. At the same time, the new structural choice would generate a total cost increase of 3,38 % in addition to a 0,54 % decrease in income due to reduced living area. The calculation shows that wood has a lower carbon impact compared to concrete, while concrete has a lower cost. Production-wise, wood is more efficient material to build with, and as society grows, it is necessary to protect a sustainable future trough choice that result in reduced carbon impact.

I mitt projekt har jag inspirerats av Folkets Hus-fenomenet. Folkets Hus är vanligtvis en byggnad som erbjuder allmänna samlingslokaler och mötesplatser för olika kulturevenemang, folkbildning, medborgarorganisering och många andra aktiviteter. Eftersom Tensta idag inte har något eget folkets hus är min tanke att stadsdelshuset även kan fungera som ett  sådant för Tensta-borna. Det offentliga rummet har därför fått en central roll i mitt projekt, och skapar en plats som för samman folket och de beslutsfattande i hopp om ett intressant möte. Jag har haft som ambition att skapa en inbjudande plats för såväl personal som besökare. En rymlig plats som kan formas efter behov och där många olika saker kan pågå samtidigt. En plats för det betydelsefulla och det mer lättsamma. / In my project i've been inspired by the phenomenon of "Folkets Hus" (≈ community center). Folkets Hus is usually a building that offers public meeting spaces for different kinds of cultural events, study circles, citizen organisations and many other activities. Due to the fact that Tensta doesn't possess their own Folkets Hus today, my intention is that the District Hall will also fill this function for the citizens of Tensta. The public space has therefore been given a crucial role in this project, and creates a meeting space for the people and the decision makers in the community, in hope for a fruitful exchange. My ambition was to create a inviting sphere for staff as well as visitors. An allowing space able to adapt to different needs and where several different events can take place at the same time. A room for the meaningful and for the fun.

Plattform är ett stadsdelshus i stadsdelen Spånga-Tensta, och är beläget intill Tensta centrum. Det är en låg byggnad som sträcker sig ut i det hålrum som idag utgörs av Taxingeplan. På så sätt skapas en plan yta ovanpå byggnaden som ger fri passage över platsen. Byggnaden formar därmed inte bara interiöra rum, utan skapar även ett exteriört torg ovanpå taket. Torget erbjuder besökaren direkt koppling till tunnelbanan, Tensta konsthall, Tenstagången, samt det nya stadshuset självt, och blir således en ny mötesplats och publik kärna i Tensta.  På östra sidan är byggnaden tvåvåningshög, där det övre planet rymmer de offentliga funktionerna, såsom entréhall, restaurang och presentationshall. På nedre plan finns stadshusets kontor och personalutrymmen.  Ljusinsläpp skapas med hjälp av bågformade gårdar som ramar in byggnaden. Dessa gårdar är öppna för såväl stadshusets personal som allmänheten, och blir till gröna oaser i ett landskap av betong. / Platform is the new city hall in the district Spånga-Tensta, and is located next to Tensta centrum. It is a low-slung building that reaches out into the hollow space that today constitutes Taxingeplan. In this way, a flat surface is created on top of the building that provides free passage over the site. Thus, the building not only forms interior spaces, but also creates an exterior plaza on top of its roof. By providing entryway to the subway station, Tensta art gallery, Tenstagången as well as the city hall itself, the plaza becomes the central meeting point in the area, giving rise to a new public realm in Tensta. On the eastern side the building is two stories high, the upper level of which contains all the public spaces, such as the entrance hall, the restaurant and the presentation hall. The lower level holds the office spaces and staff areas of the municipal employees.  Natural light enters the interior by arcuate gardens that line the edges of the building. These gardens are open to the workers of the city hall as well as the public, and they pose as green havens in a landscape of concrete.

The increased level of greenhouse gas emissions affects people around the world. According tothe United Nation’s global status report, which was released in 2021, buildings and construction industry account for 37 percent of global CO2 emissions, where building material production contributes to 10 percentage of this 37 percent. To be able to reduce the climate impact of buildings there is thus a vital need to broaden the knowledge about building materials and their climate impact.This report presents a case study in which two preschools in Uppsala, Sweden, one built incross laminated timber, and one is planned to be built with a steel and concrete structure, were analyzed and compared in terms of CO2 emissions. Due to the requirements on acoustic and fire resistance in Sweden, school buildings are required to be built with extra materials (such asinsulation) to fulfill these requirements. The use of additional materials can however increase the buildings climate impact arising from material production.The aim of the thesis is to examine and compare the aforementioned building structures interms of CO2 emissions in order to provide a better understanding on how the use of extramaterials to fulfill the requirements on acoustic and fire resistance can affect the climate impactof buildings.The method is based on a life cycle analysis where initially a quantity take-off is implemented to identify constituent materials in each building elements. Later, product specific environmental data, i.e. environmental product declarations (EPD) of materials, were used in conjunction withmaterial quantities to assess the climate impact of buildings. The system boundary of life cycle analysis is focused on product stage, referred as A1-A3. Thereby, construction phase, usephase of the school buildings as well as the final end-of-life stage are excluded from the analysis.The results of the thesis show that the choice of building structure and materials has a big impact on climate impact. The results indicate that although the use of additional materials in across laminated timber structure (mainly to fulfill building requirements) increases the climate impact, this increase is still significantly lower than the carbon footprint caused by a concrete structure. The CO2 emissions caused by concrete preschool were approximately 1,8 times higher than the cross laminated timber preschool. / Ökade utsläpp av växthusgaser påverkar oss människor alltmer. Ur Förenta nationernas globala statusrapport från 2021 stodbyggnader och byggnadsindustrin för 37% av de globala CO2 utsläppen, där tillverkning av byggnadsmaterial stod för 10 procentenheter av dessa 37 procent. För att kunna minska klimatpåverkan av en byggnad så behöver kunskap om material och dess klimatpåverkan att breddas.Denna rapport presenterar en fallstudie av två förskolor iUppsalaområdet där den ena är byggd med en stomme avkorslimmat trä och den andra är projekterad med en stomme avstål och betong. På grund av de höga kraven som finns i Sverigepå ljudtransport i byggnader samt att förebygga spridningen avbrand så kräver det att en skola konstruerad i trä inkluderar tillbyggt extramaterial (så som isolering) vilket kan inverka påbyggnadens totala klimatpåverkan som härstammar från materialtillverkning.Studiens mål är att undersöka och jämföra de tidigarenämnda konstruktionstyperna med koldioxidutsläpp i fokus, föratt uppnå bättre förståelse hur dessa extramaterial som behövsför att uppnå brand- och ljudkrav kan påverka byggnaders klimatpåverkan.Metoden baseras av en livscykelanalys där ingåendematerial initialt i två likvärdigt utformade delar utav skolorna mängdas. Senare kopplas produktspecifika miljödata,miljövarudeklarationer (EPD) till materialen för att kunna bedömade utvalda byggnadsdelarnas klimatpåverkan. Studien undersöker enbart produktskedet av livscykelanalysen, delarna benämnda A1-A3. Detta betyder att byggnadsskedet, användningen och slut-på-liv stadiet i försummas från analysen. Resultatet av studien visar på att stomvalet av byggnadernahar en stor skillnad i klimatpåverkan. De visar även på att tilläggsmaterialen som tillkommer i en skola byggd i korslimmat trä (som behövs för att nå ljud- och brandkrav) ökar klimatpåverkan, men ökningen är lägre än klimatpåverkan som orsakas av en betongkonstruktion. Koldioxidutsläppen från betongförskolan var 1,8 gånger högre än för förskolan byggd i korslimmat trä.

Betong är ett material som används dagligen och finns i allt från skyskrapor och tunnlar till skulpturer och möbler. Tryckhållfastheten är en av betongens viktigaste egenskaper och med en konstant utvecklande bransch där det byggs mer och mer är det avgörande att betongen som används håller. Normhållfastheten hos cement kontrolleras regelbundet och visar i vissa fall variationer utanför cementens normala spann. Cementillverkare upptäcker dessa avsteg genom att granska varje leverans som produceras samt genom egna produktkontroller på fabriken. Vid upptäckta felmarginaler finns krav på att berörda kunder i branschen måste informeras för att exempelvis få en möjlighet till att kunna korrigera recept inför betongblandningen. Vid en lägre normhållfasthet i cement skapas generellt en lägre hållfasthet i betong och för att justera avvikelsen ökar betongtillverkare mängden cement i recepten för att kunna leverera en produkt med utlovad hållfasthet till kund. Slutresultatet kommer att hjälpa betongtillverkare att förutse hur betongen kan påverkas av en variation i cementens hållfasthet och vara ett hjälpmedel för hur receptet ska hanteras för att täcka upp eventuella variationer så att kunderna inte påverkas i lika stor grad. Arbetet innefattar tre betongrecept med separata vct som testas med cementen Anläggningscement Slite i en grov-, mellan- och finmald version. Gjutningen sker i Cementa Research laboratorium i Liljeholmen och sammanlagt utförs 18 gjutningar med 22 liter betong per gjutning. Totalt gjuts 216 kuber som sedan trycktestas vid 7 respektive 28 dygn i samma lokal. Data har sedan sammanställts för att kunna jämföras mot cementens normhållfasthet som har testats i Cementas lab i Slite. Arbetet har utförts åt Cementa AB och Thomas Concrete Group AB för att kontrollera sambandet mellan normhållfastheten i cement och den färdiga betongens hållfasthet. Sambandet är av stor vikt i den dagliga produktionen och är något som efterfrågats under lång tid. Resultatet från gjutningarna visar att det finns ett samband till en viss grad men på grund av komplikationer under gjutningarna har vissa värden inte blivit som förväntat. / Concrete is one of the world's most important building materials and is used in everything from skyscrapers, tunnels to sculptures and furniture. The strength of concrete is important and with a constantly developing industry where more and more is being built, it is vital that the concrete that is used holds. The work is performed on behalf of Cementa AB and Thomas Concrete Group AB to investigate the relation between the strength of cement and the strength of the concrete. The relation is of great importance in daily production and is something that has been requested for a long time. The standard strength of cement is checked regularly and shows in some cases deviations outside the normal range of the cement. Cementa detects these deviations by controlling shipped cement and by the product controls at the factory. If margins of error are discovered, there are requirements for those involved in the industry that they must inform the customers in order for them to correct their concrete mixes accordingly. At a lower standard strength in cement, a lower strength in concrete is generally created and to correct the deviation, the affected amount of cement in the recipe increases in order to be able to deliver a promised product to the customer. The end result will help concrete manufacturers predict how the concrete can be affected by a deviation of the strength of the cement and be a tool for how the recipe should be handled to cover any deviations so that customers are not affected to the same extent. The work includes three concrete recipes with separate w/c-ratios that were tested with the cement CEM I 42,5 N SR3 MH/LA in a coarse, medium and finely milled version. The casting took place in Cementa Research's laboratory in Liljeholmen and in summary, 18 castings were performed with 22 liters of concrete per casting. A total of 216 cubes were cast and then pressure tested at 7 and 28 days. The data has then been compiled to be able to be compared with the cement's standard strength that has been tested in Cementa's lab in Slite.