Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se på hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella läroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstäver och eleverna betygssattes i jämförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, även här betygssattes eleverna i relation till varandra. Det mål- och kunskapsrelaterade betyget infördes med Lpo 94 och här betygssätts eleverna i relation till givna kunskapsmål. Vi har i vår uppsats gjort en textanalys av de nationella läroplanerna; Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. I de nationella läroplanerna har vi tittat på begreppen kunskap, betyg och bedömning. Vi har räknat förekomsten av de tre begreppen i läroplanerna, därefter har vi utgått från det resultat vi har fått och tittat närmare på vad som beskrivs i samband med begreppen och hur de framställs. I vår studie har vi kunnat se att diskussionen kring de tre begreppen har förändrats, begreppen ges olika vikt i de olika läroplanerna. I Lgr 69 läggs stor vikt vid betyg och bedömning. Lgr 80 ser vi som en förkortning av Lgr 69 men vikten av begreppet bedömning har minskat avsevärt. I Lpo 94 läggs störst vikt vid kunskapsbegreppet. Vi har i vår analys kunnat se att dagens betygssystem har växt fram ur tankar som går att utläsa redan i Lgr 69.

Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. Utgångspunkten är; hur verksamma lärare inom matematik ser på det nuvarande betygssystemet och vilken påverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lärare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser på betygssystemet och hur de bedömer och sätter betyg på eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sätt de intervjuade bedömer och betygsätter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten från intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit. Av de resultat som framkommit kan man tänka sig att det nationella provet i matematik styr lärarna en hel del. Särskilt när det gäller undervisning, undervisningsstoff och provform.

I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lärande och erhållna betyg undersökts.  53 gymnasieelever på naturvetarprogrammet samt 6 lärare deltog i studien.  En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög självsäkerhet, mera utåtriktad, mer spänningssökande) var statistiskt signifikant även i denna studie.  Två andra personlighetsdrag, vänlighet/värme samt känslomässig stabilitet, visade även signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lärare tenderar att ge högre betyg till elever som har likande personlighetsdrag som de själva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel på lärare som gav högsta betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lärarens. Då personlighetsdrag ställdes gentemot lärande, både i enkät och intervjuer, pekade resultaten på att elever har olika strategier för att underlätta sitt lärande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att läraren varierar undervisningen så att inte bara en strategi för lärande premieras.

Aim: The study aims to investigate the distribution of grades between students in a practical subject and in a theoretical subject. The problem: What is the grade distribution in physical education and mathematics, with respect to gender, socioeconomic background, parental education, ethnicity, and physical activity? Method: To answer the aim of the study a quantitative method was chosen. As the collection method used was questionnaires to 620 students in the 9th grade in Stockholm. Of the 620 questionnaires, 597 questionnaires were used for the static analysis. The method of analysis used cross tables and logistic regression analysis. These findings have been interpreted through a socio-constructivist approach based on Bourdieus concept of capital, habitus and field and Yvonne Hridman and Birgitta Fagrells theories about gender. Results: The study shows that the variables gender, socioeconomic background, parental education, and ethnicity have some effect on student grades in physical education and mathematics. In physical education boys more often scored higher than girls, while in mathematics girls often have better grades. Both socio-economic background and educational level of the parents has an effect on the grade of the student. Students from a higher social class have often better grades than students from the lower classes, both in mathematics and in physical education. Similarly, if the parents have high education it has a positive effect on the score. Students with an immigrant background have often less grades than students with non-immigrant background. Physical activity was found to have no effect on the score in either mathematics or physical education. Conclusion: Students from different social classes have different ratings indicating that the structures and standards, according to Bourdieu, in society are reproduces and maintained in the grade distribution. Similarly, it is possible to see that girls have higher grades in one subject while bays have higher grades in other subjects. The dichotomy between sexes defenses this difference. Boys and girls cannot and should not be good at the same things. Why students’ ethnicity has an effect on the student’s score is more difficult to analyze, more often these students belong to a lower social class, which may be an explanation for the results in this study. While there are other factors that can affect these students' performance in school. For example, lack of enough language skill in the teaching language might be another explanation for this study’s result. / Syfte: Syftet med studien är att undersöka fördelningen av betyg i ett praktiskt ämne och ett teoretiskt ämne Frågeställning: Hur ser betygsfördelningen ut i idrott och hälsa samt matematik, avseende kön, socioekonomisk bakgrund, föräldrars utbildningsnivå, etnicitet och fysisk aktivitet? Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod. Som insamlingsmetod användes enkäter som gick ut till 620 elever i årskurs 9 i Stockholms Stad. Av de 620 enkäterna användes 597 enkäter till den statistiska analysen. Som analysmetod användes korstabeller och logistisk regressionsanalys. Fynden har tolkats via en socio-konstruktivistisk ansats utifrån Bourdieus teori om kapital, habitus och fällt och Yvonne Hirdman och Birgitta Fagrells teorier om genus. Resultat: Studien visar på att variablerna kön, socioekonomisk bakgrund, föräldrars utbildningsnivå, etnicitet har viss effekt på elevers betyg i idrott och hälsa och i matematik. I idrott och hälsa har pojkar oftare bättre betyg än flickor medan i matematik är det oftare flickor som har bättre betyg. Både socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå hos föräldrarna har effekt på betyget hos eleven. Elever från en högre samhällsklass har oftare bättre betyg än elever från de lägre samhällsklasserna, både i matematik och i idrott och hälsa. Likaså om föräldrarna har hög utbildning har det en positiv effekt på betyget. Elever med utländsk bakgrund har oftare sämre betyg än elever med icke-utländsk bakgrund. Fysisk aktivitet visade sig inte ha någon effekt på betyget varken i matematik eller i idrott och hälsa. Slutsats: Att elever från olika samhällsklasser har olika betyg tyder på att de strukturer och normer som, enligt Bourdieu, finns i samhället reproduceras och upprätthålls i betygsfördelningen. Likaså går det att se att flickor har högre betyg i ett ämne medan pojkar är bättre i ett annat. Detta bevisar dikotomin som finns mellan könen. Pojkar och flickor kan inte och ska inte vara bra på samma saker. Varför elevers etnicitet har en effekt på elevens betyg är svårare att analysera, de tillhör inte sällan en lägre samhällsklass vilket kan vara en förklaring till resultatet i den här studien. Samtidigt så finns det andra faktorer som kan påverka dessa elevers prestationer i skolan. Exempelvis kan brist på språkkunskaper i undervisningsspråket vara en annan förklaring.

Denna uppsats behandlar pojkars relativa underprestation i skolan, i förhållande till flickor, med syftet att kartlägga forskningens syn på detta problemområde. Arbetet tar sin utgångspunkt i frågorna varför pojkar underpresterar samt vilka ansatser som kan tas i försök att åtgärda problemet. Då detta arbete ej producerar egen forskning, utan istället konsumerar den, har ingen egen empiri samlats in, utan frågorna har istället ställts till den befintliga forskningen. Den första frågan behandlas utifrån fyra olika typer av förklaringar: biologiska förklaringar, individbaserade förklaringar, skolbaserade förklaringar samt sociologiska förklaringar. Dessa olika modeller antar olika perspektiv vid beaktandet av frågan om pojkars underprestation och finner i enlighet med detta olika bakgrunder till flickornas överlägsenhet, men den vanligaste förklaringen tycks ligga i en förlegad syn på manlighet där goda skolprestationer inte anses vara förenligt med att vara pojke. Uppsatsen presenterar utöver detta ett antal alternativa perspektiv på pojkars underprestation där man menar att fler variabler än kön bör tas i beaktande då frågan undersöks. Den andra frågan behandlas utifrån en tematisk indelning. Forskningen pekar på flera olika ansatser som kan nyttjas vid försök att lösa pojkars relativa underprestation. Somliga menar att normkritiskt arbete i skolan är svaret, medan andra menar att könsuppdelade klasser är bättre. De allra flesta forskare pekar dock på lösningar som sammanväver aspekter från samtliga av de ovanstående förklaringsmodellerna, vilket tyder på att det inte finns något enkelt svar till frågan om pojkars underprestation.

I studien studeras elevernas upplevelser av betygssättning och hur deras motivation och prestation påverkas av betyg. Studien baseras på nio elevintervjuer som kompletteras med tre lärarintervjuer för att visa på likheter och skillnader i deras upplevelser av betyg och bedömning. I studien används en kvalitativ respondentintervju och urvalet av elever och lärare har begränsats till två skolor. Resultat redovisas i ett eget avsnitt, där intervjuerna presenteras separat. Resultatet analyseras med hjälp av vårt teoretiska perspektiv, som utgår från formativ och summativ bedömning samt motivation. Resultatet kopplas även till tidigare relevant forskning i diskussionsavsnittet.  I resultatet framgår det att eleverna överlag tar skolan mer på allvar i årskurs 6 samt att de har en positiv och avslappnad inställning till betyg. Lärarna i studien bekräftar i många fall det eleverna säger och upplever att eleverna blir motiverade av betyg. Vi har även sett ett samband mellan lärarnas och elevernas inställning till betyg. Eleverna anser att betygen de får motsvarar deras prestation och majoriteten tycker inte att betyg ska ges tidigare än i årskurs 6.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om flickor har bättre betyg i skolämnet idrott och hälsa nu jämfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit någon förändring i flickors betyg samt vad som har påverkat detta. För att se ifall det blivit någon förändring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslärare från olika skolor för att få en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det såg ut tidigare i ämnet idrott  och hälsa samt vad som varit problematiskt vad gäller jämställdhet och genus. I undersökningen åkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer på varje skola. På så sätt fick vi fram viktig information till resultatet som vi sedan analyserat genom begreppet genus.

Den svenska skolan är idag resultatstyrd och det finns ett större krav jämfört med tidigare att nå mål och visa upp resultat. Uppföljning av mål- och kunskapsuppfyllelse i form av bedömning är därmed också något som fått en mycket central betydelse i skolan (Silferberg, 2013). Syftet med den här studien var att undersöka gymnasielevers upplevda självkänsla i samband med att deras skolprestationer blir bedömda av lärare. Detta undersöktes genom att intervjua 20 gymnasieelever som studerade vid Samhällsprogrammet och Ekonomiprogrammet på en skola i sydöstra Sverige. Eleverna var i åldrarna 16-19 år. Intervjuerna bearbetades enligt en analysmetod utformad av Lindseth och Norberg (2004), som sker i tre steg. Analysen visade sedan att gymnasieeleverna inte upplevde att deras globala självkänsla, enligt Rosenbergs (1989) definition, påverkades av lärares bedömning av deras skolprestationer. Bedömning upplevdes varken ha ett positivt eller negativt inflytande över hur värdefulla de upplever sig vara som människor. Av analysen framkom däremot en inverkan på elevers yttre kompetensbaserade aspekt av självkänslan, som Johnsson (2003) beskriver. Eleverna upplevde sig mer eller mindre värda i utbildnings- och yrkessammanhang beroende på hur höga betyg de får. Det konstateras att förhållandet mellan bedömning i skolan och elevers självkänsla bör undersökas vidare med bland annat statistiska metoder och med ett mer komplext perspektiv på självkänsla.

Syftet med denna studie var att undersöka vad högstadieelever anser motiverar dem till lärande i skolan. Studien genomfördes med fem kvalitativa gruppintervjuer, med två elever i varje intervju. Uppsatsens syfte besvarades med hjälp av tre frågeställningar som handlade om läraren som motivator, den sociala lärandemiljön som motivator och betyg som motivator.  Studien visade att läraren var en mycket viktig faktor till motivation för respondenterna. Respondenterna ville ha en lärare som bemötte dem med respekt och trygghet. Det var tydligt i studien att lärarens sociala egenskaper var mer motiverande till inlärning än hens ämneskunskaper. Studien visade även att respondenterna ville ha en trygg undervisningsmiljö där läraren visar att hen bryr sig om dem och deras utveckling. I studien framkom att respondenterna hellre studerar själva än tillsammans med andra elever då de upplevde detta enklare och mer effektivt. Studien visade även att betyg och bedömning skapade stor stress och osäkerhet hos respondenterna, samtidigt som bedömningen inte ledde till ökad motivation.

Uppsatsen undersöker om reformen från 2011 om betyg i årskurs 6 påverkade läromedelsförfattarna för matematik i grundskolan. Särskilt studeras reformen påverkade dem att ändra innehållet i lärarhandledningar i matematik så som att lägga till eller utvidga avsnitten om bedömning och bedömningsstöd.   Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för att implementera läroplanen 2011 och då i synnerhet hur statens direktiv om betyg och bedömning tar sig i uttryck i lärarhandledningar. Uppsatsens urvalsbegränsningar är att materialet ska ha publicerats innan lagen om betyg i årskurs 6 samt innan läroplanen 2011 (10 kap. 15 § SFS 2010: 2022; Skollag, 2010:800). Metoden som används i uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys av förekomsten av bedömningsstöd i lärarhandledningar från perioden Lpo 94, som kombinerats med en fallstudie av vissa utvalda läroboksförfattares bedömningsstöd. Resultatet visade att lärarhandledningarna mellan 1994 till 2011 innehöll bedömningsstöd men i väldigt låg grad. Boken med mest bedömningsstöd var Matematikboken 6 (Undvall, 2007). I slutsatsen kom jag fram till att reformen från 2011 om betygsinförandet i årskurs 6 påverkade läromedelsförfattarna till stor del och att det skedde en ökning när det kom till mängden bedömningsstöd i lärarhandledningar i matematik. Resultaten av analysen visade att om läromedelsförfattarna (transformeringsarenan) inte lyssnar på staten (formuleringsarenan) så kan skolan, klassrummet och lärarna (realiseringsarenan) påverkas. Detta kan i längden leda till att realiseringsarenan inte följer formaliseringsarenans riktlinjer. Betyg, bedömningsstöd, innehållsanalys, läroplansteori, reformer