Denna avhandling, som i huvudsak är resultatet av ett projekt finansierat av Skolöverstyrelsen, består av fem delstudier (I-V) utförda under åren 1977-1991 samt en sammanfattande analysdel (VI). Avhandlingens syfte är att studera det unika svenska relativa betygssystemet, som infördes på försök i folkskolan i början av 1940-talet för att senare permanentas och även införas i enhets- och grundskolan samt slutligen även i gymnasiet. Det relativa betygssystemet beskrivs enligt följande indelning: framväxt och avveckling (V), funktioner (I), effekter och sidoeffekter (III) samt användning och behov (II och IV). I de empiriska studierna har elever, lärare, arbetsgivare och arbetstagare fått ge sina synpunkter på de relativa betygen. I delstudie V analyseras utvecklingen av det relativa betygssystemet med hjälp av offentliga utredningar, remissvar från elev-, lärar-, aibetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt också via riksdagstryck.De relativa betygen beskrivs som starkt knutna till urvalet till högre studier och som ett försök att tillskapa ett urvalsinstrument med möjlighet till jämförbarhet och större rättvisa. Betygen har visat sig spela liten roll vid urvalet till olika arbeten. Betygen fyller en "körkortsfunktion" genom att ange inriktning och linje. I övrigt speglar betygen i huvudsak förmåga att tillgodogöra sig teoretiskt stoff. Vid urvalet till olika arbeten beskrivs en utveckling från formella till informella meriter i form av vissa personlighetsegenskaper, t ex samarbetsförmåga, flexibilitet och utåtriktad läggning. Arbetslivserfarenhet, referenser och personlighetsegenskaper betyder mer vid anställningar än skolbetygen.I avhandlingen anges såväl mättekniska, informationstekniska som socialpsykologiska förklaringar till att det relativa betygssystemet är på väg att avvecklas. Betänkligheter riktas mot ett eventuellt införande av målrelaterade betyg p g a styrningsriskerna för elever och lärare, samt också mot riskerna för en ökad kontroll och ett ökat beroende av avnämarna. I avhandlingen noteras skillnader mellan praktiska och teoretiska linjer när det gäller synen på betyg. Som tänkbara förklaringar anges användningen och behovet av betyg liksom också närheten och kopplingen till näringslivet. Betygens officiella funktioner som informations-, motivations- och urvalsinstrument har gradvis minskat. Tidigare har frågor om styrning och kontroll kommit i bakgrunden i förhållande till de officiella funktionerna. Om målrelaterade betyg införs och om betygens roll som urvalsinstrument försvinner, torde betygens styrnings- och kontrollfunktioner behöva diskuteras och motiveringar till att över huvud taget ha kvar betyg i skolan lyftas fram. / This dissertation, which is mainly the result of a project financed by the National Board of Education, consists of five substudies (I-V) carried out between 1977 and 1991, and a summary analysis (VI). The aim of the dissertation is to study group-referenced marks which are unique for Sweden. In the 1940s they were introduced on trial into elementary school, where they were later permanent, and they were also introduced into comprehensive school, nine-year compulsory school and finally also into upper secondary school. The description of group-referenced marks is divided into the following substudies: development and phase-out (V), functions (I), effects and side-effects (III), and use and requirements (II and IV). In the empirical studies, students, teachers, employers and employees have been asked to give their opinions of group-referenced marks. Substudy V analyses the development of group-referenced marks through official reports, through reactions to these reports from student, teacher, employers' and employees' organizations, and also through official parliamentary publications.Group-referenced marks are described as closely connected with the selection to higher education and as an attempt to construct an instrument of selection offering possibilities of comparability and greater justice. Marks have proved to be of little consequence for employment. They function as a "driving licence" by indicating direction and course programme. Marks reflect, above all, the ability to assimilate theoretical subject-matter. The selection to various employments manifests a development from formal to informal merits in the form of certain qualities, e. g. the ability to co-operate, flexibility and extrovert behaviour. Work experience, references and personal qualities are more important than marks for employmentThe dissertation indicates measurement technological, information technological and socio-psychological explanations of withdrawing group-referenced marks. The dissertation also expresses apprehensions about the potential introduction of criterion-referenced marks owing to the steering effects for pupils and teachers, as well as about the risks of increasing control and dependence on potential employers. Differences between practical and theoretical course programmes regarding attitudes to marks can also be observed. These differences can perhaps be explained by the use and needs of marks as well as by the nearness and connection to industry and commerce. The importance of the official functions of marks as information, motivation and selection instruments has gradually been reduced. Problems of steering and control used to be subordinate to the official functions. If criterion-referenced marks are introduced and if marks lose their selection function, the steering and control functions of marks should be discussed and the motives for preserving marks in school should be presented. / digitalisering@umu

This paper aims to investigate how high school teachers in the subject religious studies are working with assessment and grading in relation to the Swedish curriculum LGR 11. The issues will be explored through interviews with working secondary school teachers. To build a good foundation for the reader, the study will make a couple of definitions and a detailed description of the background of the curriculum, the teacher's role as well as what grading and assessment actually is. Next comes the choice of method and it will be presented. The study used the qualitative interview method. To strengthen further the study also presents some previous research on the topic as well as a couple of theories and these will be couples again in the analytical part of the study. The study result show how high school teachers in religious struggles with grading and assessment of their students and how they are trying to work in different ways to facilitate their work. The interviews also shows that student performance, commitment and skills are sometimes improved the more the teachers explained what is required to achieve the various grade levels. But there are also students that feel pressured and don’t want to know what is required from them.

Bedömning och betyg är något som berör och påverkar alla elever och lärare. Denna studie utgörs av en enkätundersökning i tre olika klasser i år 9 samt deras tre respektive biologilärare. Eleverna fick svara på frågor om hur de själva uppfattar och anser sig förstå bedömning och betyg. Studien visade att elever generellt är positivt inställda till betyg och anser att det är motiverande men även stressande. Resultaten visade stor spridning både mellan klasser och inom klasser i hur mycket information eleverna säger sig få från sin biologilärare, vilket kan tolkas som att elevernas olika intresse och förutsättningar skapar skillnader i deras uppfattning av vad läraren informerat om. Eleverna rapporterade även att de tycker sig förstå betygskriterierna men ingen elev ansåg sig känna till de 14 kunskapkrav som finns inom biologi på högstadiet.

Sammanfattning Nyckelord: Idrott och hälsa, betyg, motivation, självkänsla, elever Bakgrund Motivationen till Idrott och hälsa idag kan vara ett väldigt intressant samtalsämne. Tidigare forskning har visat att betyg kan ha en negativ effekt på elevers motivation och självkänsla. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan högstadieelevers självkänsla och deras betyg i Idrott och hälsa. Vidare hur motiverade elever i allmänhet är till idrott och hälsa och hur motivation påverkar elevernas betyg idrottsämnet. Metod I studien så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod i form av elevenkäter. Totalt så deltog 48 högstadieelever. Resultat Undersökningsresultatet i denna studie visade ett överraskande resultat jämfört med tidigare forskning, det visade att elever med de högre betygen har lägre självkänsla men också en lägre inre motivation till Idrott och hälsa än elever med lägre betyg. Diskussion Resultatet kan förklaras genom att elever med de högre betygen inte känner att de deltar på Idrott och hälsa för sin egen skull eller för att de känner att de är meningsfullt, de går på lektionerna för att de måste.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon relation mellan det musikaliska utövande som elever i årskurs 9 tillgodogör sig på sin fritid och det betyg de får i musikämnet i grundskolan. Genom enkätundersökning bland elever i årskurs 9 på två skolor samlades data in och respektive svar har granskats i relation till betyget. Utifrån resultatet har det konstaterats att ungdomar som utövar musik på sin fritid erhåller högre betyg i ämnet musik. Det var ingen avsevärd skillnad i betyg beroende på vilket instrument eller inlärningsmetod som eleven behärskade. Resultatet från denna studie visar att betyget ökar i takt med antalet instrument och inlärningsmetoder som eleven hanterar. Användande av internet har en tydlig positiv koppling till det betyg samt det sammanhang som eleven musicerar i. I studien har det också konstaterats att alla elever med god inställning till ämnet musik kan uppnå goda betyg i musikämnet oavsett om de musicerar på fritiden eller inte.

Studiens syfte och mål är att se om värdeord tolkas liktydigt hos aktiva lärare, lärarstudenter och av föräldrar till elever i grundskolans tidiga år, utifrån dessa individers förförståelse av orden. Studiens metod bygger på insamling av empiri, den består i huvudsak av en kvantitativ del, men innehåller även kvalitativa delar. I studien får 70 personer tolka och värdera ord ur de centrala kunskapskraven i läroplanen (Skolverket 2011a). Ett mönster i studien är att användningen av värdeord som ett bedömningsverktyg kan ge svårigheter att uppnå en likvärdig bedömning i skolan. Individers förförståelse av ord kan skilja starkt mellan olika personer, på grund av sociokulturella skillnader. Studien visar att lärarstudenter inte själva anser att de får tillräcklig utbildning i bedömning utifrån de centrala kunskapskraven från grundskolans läroplan. Lärare som arbetar eller har arbetat med kunskapskraven i läroplanen har en större förståelse för värdeordens betydelse gentemot betygskriterierna. Två slutsatser som bekräftas av studien är, användandet av värdeorden i matriser vid bedömning, kräver goda förkunskaper om värdeordens betydelse i kunskapskraven. Nummer två är att man bör följa skolverkets rekommendationer om att använda värdeorden i sin kontext, om man vill uppnå en likvärdig bedömning.

<p>Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur bedömning och betygsättning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor från intervjuade lärare tyder på att det ses som en viktig uppgift, används både i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta väger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hänsyn tas till många aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lärare som tungt vägande och bedöms utifrån muntliga redovisningar. Vid bedömningar används nationella målkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgår från de nationella. De av Skolverket rekommenderade bedömningsmatriserna med både på förhand bestämda kriterier och kvalitetsnivåbeskrivningar används ej och inte heller nämns lokala arbetsplaner. Resultatet visar slutligen att det finns en frustration över betygskriteriernas otydlighet, som anses leda till att lärare gör sinsemellan olika bedömningar.</p> / <p>The focus in this report is assessment practice in chemistry education in upper secondary schools. Statements from interviewed teachers point to that assessment is thought of as an important task, is used in both formative and summative purposes and takes long time. Written exams, lab-reports and activity during lessons often are the most important aspects for the mark, but many factors and other activities are also considered. One of five teachers specified projects, like literature studies, to be of importance for the mark and assessed these based on oral presentations. When assessing, the teachers use national goal-referenced criteria and local or personal criteria, based on the national. The Swedish Board of Education recommends the use of rubrics, with beforehand formulated criteria and quality level descriptions. This is not mentioned as being used and neither are local educational plans. The result shows a frustration over the difficulty to interpret the mark criteria that is considered to result in differences in assessments among teachers.</p>

Tidigare forskning visar att elever i grundskolan upplever sig stressade på grund av skolans kunskapskrav och omfattande betygskriterier. Syftet med denna undersökning är att ge en bild av hur eleverna uppfattar betyg och bedömning men även att skildra elevernas upplevelser av stress och hur deras hälsa påverkas av den eventuella stress de upplever i grundskolans slutskede. Undersökningen grundar sig i en enkätundersökning och på intervju där resultaten sätts i förhållande till tidigare forskning. Undersökningens resultat visar att betygens funktion i skolan är en av de största faktorerna till att eleverna upplever sig stressade och att betygen inte upplevs som utvecklande utan snarare vara en bidragande faktor till stress på grund av för höga krav och konkurrens. Resultatet av denna undersökning visar även att bedömningen och kunskapskriterierna påverkar elevernas upplevelse av stress då eleverna anser att kunskapskraven kan vara diffusa och för svåra. Resultatet visar även att omfattningen av skolarbete, läxor och prov i förhållande till den strama tidsramen genererar stress och då framför allt periodvis. Resultatet visar att en tredjedel av eleverna upplever sig stressade varje dag och att stressen bidrar till koncentrationssvårigheter, oro och trötthet. Denna undersökning ger en bild av elevernas upplevelser av grundskolans rådande betyg och bedömningssystem och belyser även de faktorer som utifrån eleverna bidrar till att de upplever sig stressade. Förhoppningsvis kan denna undersökning och dess resultat bidra till en ökad förståelse för elevernas upplevelser i grundskolans slutskede och därmed hålla dialogen om skolans betyg och bedömningssystem i förhållande till elevers hälsa levande inom lärarkåren.

Denna undersökning är en kvantitativ analys av elevtexters ordklassfördelning och ordklassers semantiska egenskaper.Det här arbetet ämnar undersöka eventuella samband mellan fördelningen av ordklasser och deras semantiska egenskaper i elevtexter av berättande karaktär och de olika betyg som de givna texterna erhåller.Dessutom undersöks dessa grammatiska variablers funktion för skrivandet i ett försök att lyfta och granska grammatikundervisningens roll inom den svenska skolan – och vidare diskutera och motivera hur grammatikundervisningen kan utformas för att höja funktionaliteten och relevansen, och därigenom förhoppningsvis kunna öka intresset för grammatik hos eleverna. Vi ämnar även utreda och ge en överblick över vad inom ordklasserna och deras semantik som kan vara värdefull kunskap för utformningen av undervisningen och för elevernas textskapande.Urvalet består av autentiska elevtexter hämtade ur nationella proven i svenska skrivna av årskurs nio läsåret 2013. Texterna har analyserats manuellt med ett kvantitativt stilistiskt angreppssätt.Resultatet påvisar några generella samband mellan en del olika variabler och de olika betygsnivåerna. En högre användningsfrekvens av adjektiv tenderar att ge ett högre betyg, så även för abstrakta substantiv. Högre betyg kan också förknippas med en högre användning av mentala och relationella processer – och därigenom har texterna på A-nivå även en högre andel statiska verb, då dessa ofta realiseras genom relationella processer. Texterna på A-nivå uppvisar också ett enhetligare tempusbruk jämfört med texterna på E-nivå, som istället tenderar att mer frekvent skifta tempus på ett oregelbundet sätt. Texterna på E-nivå upprepar gärna också samma ord i större utsträckning än de övriga betygsnivåerna. Undersökningen och resultatet kopplat till litteraturen och tidigare forskning motiverar en genrebaserad undervisning som ökar elevernas medvetenhet om olika texters uppbyggnad.

Den här studien har undersökt hur elever i gymnasiesärskolan och i särskild undervisning för vuxna ser på kunskapsbedömning och betygssättning. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter elever har av olika bedömningsformer och betygssättning, samt i vilken grad betyg är en motiverande faktor för elevernas lärande och framtida liv. En frågeställning har även varit att få en uppfattning om vilken kännedom eleverna har om kunskapskraven, som ligger till grund för betygssättningen, för olika skolämnen och hur de upplever dem. Studien konstruerades i form av halvstrukturerade kvalitativa livsvärlds-intervjuer med sex elever från gymnasiesärskolan och fem elever från särskild undervisning för vuxna. Resultatet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling. Studien visar att betygssättning är betydelsefullt för den intervjuade gruppen, fastän betygen inte garanterar gruppen att kunna ha bruk av dem i framtiden i något speciellt syfte. Betygen visar sig vara en motiverande faktor för lärande, för cirka hälften av de intervjuade eleverna. Elevernas kännedom om kunskapskraven förefaller inte vara särskilt stor. Formativ bedömning är den bedömningsform som eleverna upplever som den metod som förbättrar lärandet mest samt som bidrar till att ge dem förmågor som de anses behöva i skolan och i framtiden.