Denna studie undersöker och skildrar hur en grupp gymnasieelever resonerar angående det egna studieansvaret och betygsupplevelser med fokus på betygens (o)rättviseaspekt. Den teoretiska bakgrunden ger läsaren en inblick i den moderna skolan för att förstå vad som förväntas av elever och varför skolan ser ut som den gör. Studien vilar även på olika teorier om hur individer (elever) rationaliserar sina misslyckanden och varför individen (eleven) kan anse sig värd belöning utan prestation; i studiens fall höga betyg oavsett insats. För att förstå eleverna och ta del av deras upplevelser gjordes en enkätundersökning där sammanlagt trettiotvå elever deltog. Efter analys av enkätsvaren skapades frågor till enskilda intervjusamtal med fem elever, som kunde bidra med mer djupgående reflektioner om orättvisa upplevelser i betygssammanhang. Det som framkom efter analys av både enkäter och intervjuer är att eleverna har ett inkonsekvent förhållningssätt till sina studier. Samtidigt som de säger sig ta ansvar, lägger de över ansvaret av dåliga studieresultat på läraren. Många av eleverna anser att de någon gång har fått ett orättvist lågt betyg, trots att de själva tyckte att arbetet var bra. Många av dem anser även att engagemang och bra samarbete borde generera bättre betyg. Hur de tacklar att få ett betyg som upplevs orättvist är olika – bland annat genom att sluta att anstränga sig. En dålig självkänsla är en stark faktor för att en elev ska tolka ett dåligt betyg som personlig kritik och inte prestationskritik.

Vilka förväntningar och tankar har femåringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lärare vill man ha kunskap om vilka förväntningar och tankar barn har om förskoleklassen, då det sker förändringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lärandet.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap?   Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats. Genusperspektivet genomsyrar studien. Studien har kompletterats med observationer och en granskning av de lokala kursplanerna för respektive skola.   Denna studie visar att det finns en problematik kring bedömningen i ämnet Idrott och hälsa. Den visar att flertalet lärare påverkas av elevernas beteende och uppträdande i deras betygsättning av dem trots det menar flera av lärarna att de kan skilja på beteende och kunskap. Majoriteten av de intervjuade lärarna menar att beteende är en del av de lokala betygskriterierna. När det kommer till toleransnivå mellan könen så har de olika lärarna varierade åsikter men gemensamt menar de att det finns en problematik kring ämnet.

No description available.

En central del av arbetet som lärare är betygsättning. Det finns lagar som reglerar detta och kursmål som ska ligga till grund för betygssättningen. Hur dessa tolkas är upp till varje lärare. Arbetet i klassrummet påverkas av andra saker än lagar, det skapas relationer mellan lärare och elev vilket skulle kunna påverka elevens rätt till en likvärdig bedömning. Syftet med uppsatsen är att kopplat till begreppet likvärdig bedömning undersöka hur och vad lärare betygsätter i kursen hotellkunskap A. Intervjuer med fem lärare i hotellkunskap A utfördes i grupp samt individuellt. Förbestämda tema; kunskap, kunskapskontroll och likvärdig bedömning låg till grund för intervjuerna och frågorna. Efter intervjuerna sammanställdes resultatet utifrån de olika temana. I samband med intervjuerna ombads lärarna att överlämna allt betygsunderlag, ex. prov och uppgifter de använder sig av vid betygssättning inom kursen. Resultatet visar att lärarna vet hur de bör göra och att de tror sig ha likvärdig bedömning eftersom de anser att de väl följer betygskriterier vid framtagning av kunskapskontroller och vid betygsättning. Vid närmre genomgång av deras kunskapskontroller kopplat till kunskapsmålen syns en diskrepans mellan de två och även mellan lärarna. Viktiga skillnader som kommer fram är sättet att rätta prov som görs både efter poängsystem och efter betygsnivåer. Andra skillnader är vid den reella betygssättningen, där en del lärare sätter betyg efter ett helhetsintryck under kursen medan andra kontrollerar elevens prestation och kunskap mot alla faktiska kursmål. Respondenternas kunskapskontroller följer väl betygskriterierna för hotellkunskap A men frågorna i kunskapskontrollerna och sättet att rätta skiljer sig sinsemellan och följer inte alltid kriterierna varför det blir svårt att tala om en likvärdig bedömning.

I denna uppsats jämförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklärare där jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de två bedömningsyrkena. Musikläraren och dressyrdomaren har berättat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom dressyren som kallas dressyrens grunder. Min frågeställning: Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklärare respektive en dressyrdomare? Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de två bedömningsprocesserna är att man i båda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjälp för fortsatt intresse inom ämnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna åt är bland annat att musikläraren tolkar de allmänna kriterierna själv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan dressyrdomaren måste vara samspelt med domarkollegiet där alla skall döma lika. / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lärare i idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i årskurs 6 utifrån dessa. Hur bedömer lärarna elever utifrån värdeorden ”till viss del”, ”relativt väl” och ”väl” inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11? Hur definierar lärarna begreppen takt och rytm? Vilka resurser upplever lärarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrån kunskapskraven för takt och rytm? Metod En film producerades där två elevers kunskaper och färdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslärare fick sedan titta på filmen och bedöma eleverna utifrån värdeorden ”till viss del”, ”relativt väl” och ”väl” i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslärare för att få en inblick i hur de använde värdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka på undervisningen och bedömningen. Resultat Idrottslärarna hade skilda meningar både gällande vad värdeorden innebar och i bedömningen av eleverna. De hade kriterier för vad som krävdes för respektive värdeord. Det gjorde att samma elev tilldelades både det högsta och det lägsta värdeordet utifrån vad lärarna sett på filmen.  Lärarnas definition av takt och rytm som begrepp var också något som tolkades olika. Hur man definierat begreppen var något som korrelerade med hur man resonerat i bedömningen av eleverna. Vad gäller resurser så tog lärarna upp bland annat speglar, musikanläggning, danssal och rekvisita som betydelsefulla för undervisningen inom takt och rytm. Lärarna menar att goda resurser kan underlätta, men att det även går att undervisa inom takt och rytm med väldigt enkla medel. Slutsats Definition av begrepp och tolkning av värdeorden i kunskapskraven är något som skiljt sig åt mellan lärarna. Detta kan få konsekvenser när det kommer till hur likvärdig bedömningen av eleverna blir. Resurser kan underlätta men behöver inte vara en avgörande faktor för undervisningen inom takt och rytm. / Aim: The purpose of the study was to examine how newly graduated physical education teachers are working with the demands of knowledge concerning pace, rhythm and how they appraise students in year 6 on the basis of these; How do teachers judge students on the basis of the value words ”quite well”, ”relatively well” and ”well” within the demands of knowledge for pace and rhythm in Lgr 11? How do the teachers define the concepts of pace and rhythm? Which resources do the teachers think are of importance when judging on the basis of the demands of knowledge for pace and rhythm. Method: A film was produced where the knowledge and skill of two students concerning pace and rhythm, were in focus. Newly graduated physical education teachers then got to study the movie and judge the students from the value words ”ok”, ”relatively well” and ”well” within the demands of knowledge for pace and rhythm in Lgr 11? After that, interviews were carried out with all the participating teachers, in order to get an insight to how they used the value words and how they work with appraising pace and rhythm and also how they reason about which resources can affect the education and the judgment. Results: The physical education teachers had different opinions on both the definition of the value words and in appraising the students. They had individual demands on what was required for each value word. This resulted in that the same student was given both the highest and the lowest value word on the basis of what the teachers had seen in the film. The teachers definitions of pace and rhythm was also interpreted differently. How they defined the concepts was also something correlated with how they had been reasoning in appraising the students. When it came to resources, the teachers mentioned mirrors, music equipment, dancing ward and props as valuable for the education of pace and rhythm. The teachers said that resources can aid but that it still is possible to teach pace and rhythm with simple means. Conclusion: Definition of concepts and interpretation concerning the value words in the knowledge demands was differentiated between the teachers. This could result in consequences when it comes to the intention of judging the students equally. Resources can aid the education of pace and rhythm but does not have to be a decisive consideration for the education of these abilities.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvärdighet i betygsättningen som finns på lärar- respektive skolnivå. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan används som mått på bristande likvärdighet. Studien bygger på betygen från runt 1300 elever i åtta skolor under sex år i en mindre svensk kommun. Flernivåanalys används för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten är att lärarnivån dominerar skolnivån stort i de studerade ämnena som är svenska, engelska, matematik, no-ämnen samt idrott och hälsa. Tillsammans står lärarnivån och skolnivån för runt tio procent av den totala avvikelsen. Idrott och hälsa har en har en något högre andel och pekas ut som mer problematiskt vad gäller bristande likvärdighet i betygsättningen.

Abstrakt Betyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades. Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen. Utifrån mitterminsomdömena undersöks även hur lärare och elever kommunicerar betygssättning i estetiska ämnen. När det gäller betygets funktion för nyvunnen kunskap, har det varit viktigt att synliggöra, på vilket sätt elever och lärare ser på betyget som mätare för kunskapsutveckling. Därutöver har undersökningsmaterialet synliggjort betygets funktion av gällande arbetsmetoder för bedömning och betyg av elevprestationer. En ytterligare infallsvinkel som hanteras i undersökningen är, informanternas uppfattningar om dagens betygsförändring. Undersökningens styrker tidigare forskning som visar att betyg blir mer fruktbart för elevers kunskapsutveckling genom komplettering av feedback och individuella samtal från lärare. Begrepp som är kopplat till mål och betygskriterier har en väsentlig betydelse för att eleverna ska kunna synliggöra sin läroprocess och ha möjlighet att nå betygsmålen. Undersökningen visar att flera elever saknar kunskaper och metoder för att använda begreppen som redskap vid reflekterande analysarbeten och tolkning av betygsmålen. Anledningen kan bland annat vara, att elever inte förberetts tillräckligt för denna typ av tolkning i tidigare årskurser. Lärarna upplever svårigheter med att förmedla betygkriterier på grund av att de är för komplexa och ordrika att kommuniceras på ett tydligt sätt. Eleverna ser betyg som en möjlighet för vidare studier, medan lärare i högre grad betonar betyg som en mätare för tillägnad kunskap.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka årskurs nio elevers matvanor, och betyg i ämnet i idrott och hälsa utifrån genus. Studien genomfördes på två stycken skolor den ena i ett område med lågt socioekonomiskt index och den andra i ett område med högt socioekonomiskt index. Examensarbetet genomfördes med hjälp av information sammanställt från 77 stycken enkäter, betyg och relevant litteratur. Resultat av undersökning visar att det finns viss korrelation mellan elever som lever i områden med högt socioekonomiskt index har högre betyg i ämnet idrott och hälsa och god kosthållning i jämförelse med elever som bor i områden med lågt socioekonomiskt index som har lägre betyg och sämre kosthållning, dock går sambandet inte att säkert fastslå. Resultaten av studien visar att eleverna på skolan med lågt socioekonomiskt index äter mer onyttig mat och betydligt mindre frukost i jämförelse med eleverna på skolan med högt socioekonomiskt index. Resultaten visar också att flickornas och pojkarnas kostvanor skiljer sig på båda skolorna. / Rapport 2010ht4643