The purpose of this study was to investigate the relation between SOC, attitudes towards grades, and perceived stress levels among adolescents, and whether there was any difference in this relation between gender. The first research hypothesis was: "there is a gender difference to the degree of SOC, attitude to grades, and perceived stress level". The second was that "SOC and attitude to grades, predict stress in adolescents". To answer these hypotheses, a questionnaire survey was carried out among upper secondary students, 95 boys and 89 girls. The result of the analysis showed a significant difference between the gender. Similarly, that the degree of SOC predicts stress in adolescents was detectable. Further analyses revealed that this evidence was only detected among boys, after splitting the gender into two groups. These results partly support earlier research. The conclusion of this study was that there is a gender difference in degree of SOC, attitudes toward grades, and the perceived stress level. Moreover, that SOC and the attitudes to grades, predicts stress is rejected for youth as group, but confirmed for boys. The results were discussed by differences in gender and SOC, lack of validity, and finally lack of generalization.

Syfte Syftet med denna undersökning har varit att granska hur mycket information eleverna fått om betygskriterierna i idrott och hälsa och om eleverna känner till kunskapskraven. Syftet var också att studera hur läraren betygsatte eleverna och vilka teoretiska perspektiv läraren använde som pedagogiska verktyg. Studiens frågeställningar är: Vilken uppfattning har eleverna om betygssättningen i idrott och hälsa? Hur betygsätter läraren eleverna i idrott och hälsa? Metod Den här studien har en kvalitativ ansats och därför har jag har använt mig av en kvalitativ datainsamlingsmetod. Jag valde att genomföra intervjuer och undersökningen har gjorts på en skola i södra Stockholm där sex elever i årskurs sju till nio samt en idrottslärare intervjuades. Resultat Enligt eleverna själva har de fått väldigt lite information om betygskriterierna. Eleverna i sjuan uppger att de inte fått dem medan de äldre eleverna uppger att de fått dem en gång i början av terminen. Läraren uppger att hen brukar informera eleverna om betygskriterierna. Slutsats Informationen om läroplanen är låg och eleverna förstår inte alla kunskapskrav. Uppsatsen konstaterar att det finns olika synsätt på vad som betygsätts i skolämnet idrott och hälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Från hösten 2012 sätts betyg från årskurs sex i alla ämnen. Lärarna i grundskolans tidigare år kan tänkas sakna erfarenhet och utbildning för att sätta betyg. På grund av detta kan lärarna behöva ett bedömningsstöd för att få rätt förutsättningar i betygsättningen av elever. För att ta reda på hur bedömningsstödet ser ut i svenska matematiklärarhandledningar för grundskolans tidigare år har tio stycken lärarhandledningar undersökts. Fokus i bedömningsstödet har varit på betygssättning samt de två huvudgrenarna inom bedömning, formativ och summativ bedömning. Undersökningen bestod av en analys i två steg som använde sig av undersökningsmetoden innehållsanalys. Det första steget mätte förekomsten av fyra utvalda ord. Det andra steget var en systematisk sammanställning av de tio utvalda lärarhandledningarna. Därefter utfördes en friare tolkning av den systematiska sammanställningen. Undersökningen visade att lärarhandledningar i matematik delger läraren om vad formativ och summativ bedömning är och hur lärarna kan arbeta med dessa bedömningsmetoder i klassrummet. Bedömningsstödet i de tio lärarhandledningarna är inte uttryckligen utskrivet men finns tack vara de många matriserna, proven och elevexemplen med tillhörande instruktioner och förklaringar. Bedömningsstöd, betyg, formativ bedömning, lärarhandledningar, summativ bedömning.

Summativ bedömning har använts inom den svenska skolan under århundraden. Trots detta har denna typ av bedömning passerat relativt obemärkt genom åren. Under de senaste decennierna, när bedömning i högre grad uppmärksammats har den summativa bedömningens konsekvenser på lärandet ifrågasatts. I denna litteraturstudie sammanställs relevant forskning inom området för att tydliggöra den summativa bedömningens positiva och negativa effekter på elevers lärande. Studien redogör för de få positiva effekterna den summativa bedömningen har när den används i formativt syfte. Det redogörs också för de negativa effekter som den summativa bedömningen har för enskilda elevers lärande. Studien visar att det sätt som summativ bedömning traditionellt sett används i skolan är förödande för framför allt lågpresterande elevers motivation och ger dem bristfällig information om vidare lärande. Utifrån detta resultat diskuteras också i denna studie skolans lärandeuppdrag och dess krav på en likvärdig utbildning.

Den svenska gymnasieskolan har sedan 1997 upplevt en betygsinflation, då de genomsnittliga betygen har ökat trots att internationella studier visar på att kunskapsnivån har sjunkit. Tidigare forskning menar att denna betygsinflation inte är jämt fördelad utan skiljer sig mellan olika skoltyper, så som huvudman, skolstorlek och inriktning. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns någon skillnad i betygsinflation mellan kommunala och fristående skolor, små, mellan och stora skolor samt mellan skolor med yrkes-förberedande och högskoleförberedande inriktning. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning bland lärare i Stockholms stad där betygsinflationen uppskattades genom lärarnas svar på frågor om tre betygshöjande mekanismer. Dessa mekanismer var; belöningssystem kopplat till elevers resultat, påtryckningar från föräldrar samt skolornas marknadsföring. De slutsatser som drogs var att skolor som var kommunala, mellan eller stora samt högskoleförberedande har högre betygsinflation. Att mellan till stora skolor och högskoleförberedande skolor skulle ha högre inflation stämde in med tidigare forskning. Att kommunala skolor skulle ha högre betygsinflation än fristående gick dock emot tidigare studier.

Lärare har en stor uppgift och en stor frihet, att inom sitt läraruppdrag och ofta på egen hand, bedöma och betygsätta elever. Om lärare lägger in både sin egen och elevernas personlighet i bedömning och betygsättning så kanske inte eleverna får en rättvis bedömning och lärarna utgår inte enbart utifrån det mål- och kunskapsrelaterade betygsystem de ska. Såväl kunskapsmässig som social utveckling lyfts fram som viktiga komponenter i grundskoleutbildningen, men när det kommer till utvärdering genom betygssättning, gäller endast den kunskapsmässiga delen. Lärare förbinder sig också genom de yrkesetiska principerna som Lärarförbundet antagit, bland annat att vid utvärdering, bedömning och betygsättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan Relationsaspekter mellan lärare och elev tycks ändå vara centrala vid betygssättningen och flera lärare menar att de hellre friar än fäller i ett fall där de har en relation till eleven. Läraren har påtaglig makt över eleverna på flera områden, de betygsätter, förfogar över resurser och sin tid och de disciplinerar och bestraffar eleverna. Betygen fungerar som ett maktmedel i den makt som skolan och läraren har i relationen till den studerande. De tidigare betygen i uppförande och ordning har kanske inte försvunnit, utan bakats in i ämnesbetygen. Det som lärarna i studien menar kan påverka bedömningen av en elev är, förutom prestationer, elevens sätt och attityd. De är alla fullt medvetna om att de ska utgå från mål, kriterier och resultat när de gör sina bedömningar av eleverna, men menar att de även är människor med olika värderingar, personlighet och normer i bagaget och detta kan påverka. När lärarna jämför läraryrket, med andra yrken, använder de ord som makt och beroendeställning och då som något negativt.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte. Frågeställningar: 1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9? 2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden? 3. Vilka skillnader/likheter finns mellan olika betyg i idrott och hälsa samt fysisk aktivitet på fritiden? 4. Hur stor andel elever får hjälp och känner motivation samt utvecklas av sin fysiska aktivitet? 5. Av vilka anledningar utövar inte eleverna fysisk aktivitet? Metod Totalt deltog 102 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet. Fem klasser i årskurs 9 fick besvara en enkät med frågor angående fysisk aktivitet på fritiden. Enkättillfällena gjordes under idrottslektioner och mentorstimmar. Genomförandet av enkäten tog ungefär 20 minuter i respektive klass. Resultaten sammanställdes och bearbetades i defgo samt excel. Resultat Resultatet visar att 69 procent av eleverna i studien bedriver någon form av fysisk aktivitet på fritiden. Största skillnaden går att se i mängd utövad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet 7 timmar eller mer i veckan utövades av 36 procent av deltagande pojkar och 15 procent av deltagande flickor. Ur studien framgår att de elever som hade en regelbunden fysisk aktivitet i många fall fick högre betyg i idrott och hälsa. De elever som inte utövade någon fysisk aktivitet hade i många fall ett lägre betyg. Det mest förekommande betyget för de elever som utövade fysisk aktivitet var B och C. För eleverna som inte utövade fysisk aktivitet var mest förekommande D och E. Av eleverna som deltagit är det 76 procent som anser att de får hjälp av vuxna/ledare med sina utmaningar i sin fysiska aktivitet. Våra resultat visar att 96 procent känner motivation till att utöva sin fysiska aktivitet. Resultatet visar även att samtliga känner att de utvecklas inom sin fysiska aktivitet. Samtliga personer av dem som utövar fysisk aktivitet har en medveten anledning till varför de utövar fysisk aktivitet. Av dem som inte utövar fysisk aktivitet var orsakerna att 33 procent inte hittat någon passande idrott. Slutsats Slutsatsen av vår studie är att en relativt stor del av elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet på fritiden (69 procent). Studien visar också att elever som utövar någon fysisk aktivitet på fritiden erhåller ett högt betyg i idrott och hälsa än de elever som är fysiskt inaktiva. Vanligt förekommande fysiska aktiviteter på fritiden hos elever i åk 9 i studien är fotboll, gå på gym och jogga. Vi kan också se att de huvudsakliga anledningarna till att utöva fysisk aktivitet på fritiden för elever i åk 9 är att ”må bra i vardagen” och för att ”det är roligt”. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Vi lever i ett samhälle som har förändrats snabbt under kort tid. Idag efterfrågas individer som är flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat är den som ska forma elever till det samhället efterfrågar. Samtidigt ingår eleven i en grupp vars sammansättning kan se olika ut. Syftet med studien är därför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess påverkan på elevernas studieresultat. Studien baserar sig på gruppklimatmätningar i nio olika högstadieklasser. Studien visar att beroende på vilket gruppklimat skolklasserna har så påverkar det elevernas studieresultat. Den visar också på att i vissa skolor det kan finnas behov av en extern expert på grupputveckling för att skapa en fungerande studiemiljö.

Sammanfattning Kvinnor och män har historiskt sett ansetts ha olika fysiska och psykiska förutsättningar och den norm i samhället som vi levt efter har varit mannens. Kvinnans plats var i hemmet som maka, mor och husfru. I och med samhällets utveckling förändrades den könsspecifika arbetsfördelningen och kvinnan började förvärvsarbeta. Hem – och konsumentkunskap har gått från flickämne i skolan till obligatoriskt för alla där skolan ska främja jämställdhet och jämlikhet mellan könen.  Denna rapports syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare inom hem – och konsumentkunskap ser på jämställdhet och genus inom sitt ämne, vad som kan påverka hur de arbetar med jämställdhet mellan könen i sin undervisning samt hur de praktiskt genomför detta. Sju behöriga lärare från norra Sverige deltog i enskilda intervjuer. De hade olika åldrar och längd på yrkesverksamhet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna beskrev en pågående förändring av stereotypa könsmönster både i skolan och i hemmet men att traditionella könsroller fortfarande reproduceras. Hkk beskrevs som ett skolämne där lärandet till stor del sker i praktiskt arbete där roller synliggörs som kan ge förutsättningar till diskussion och reflektion om jämställdhet. Respondenterna var dock eniga om att jämställdhetsarbete i skolan ställer krav på lärarrollen och sig själv som verktyg, exempelvis vid bedömning av flickor och pojkar. Slutsatsen av denna studie är att lärare i hkk anser att stereotypa könsmönster har förändrats men fortfarande reproduceras traditionella könsroller i skolan. Yngre generationer frångår alltmer de traditionella könsrollerna då jämställdhet blir en allt mer naturlig del i samhället, dock kvarstår det arbete i jämställdhetsfrågan då det fortfarande finns skillnader mellan könen i betyg.

Flickor har under de senaste decennierna presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbättrats skall naturligtvis ses som en framgång; samtidigt måstelikvärdigheten och jämställdheten i skolan värnas och pojkarnas sämre resultat tas på allvar. Härhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa är att just stödja enlikvärdig bedömning och betygssättning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utsträckning än pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de fick på detnationella provet i samma kurs. För ämnet engelska i gymnasiet så gäller även samma negativaförhållande för pojkarna när det gäller avvikelse som ger ett lägre kursbetyg än provbetyg, det villsäga pojkar får i högre utsträckning än flickor ett lägre kursbetyg jämfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen är att svara på frågeställningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika från provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser är kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frågor har en mindre kvalitativ studie genomförts där fyra engelskalärare pågymnasiet har intervjuats. I bakgrunden redogörs för hur flickors och pojkars studieprestationsett ut historiskt, hur bedömningen av ämnet engelska sker samt skillnader i betygssättningmellan nationellt prov och kurs gällande engelska 5 och engelska 6. Det teoretiska perspektivetgrundar sig på tidigare forskning kring könsskillnader relaterat till studieprestation med fokus påflickors och pojkars beteenden samt attityder. Teorin är uppdelat i områdena ansträngning,motivation, förväntningar, självförtroende och stress.Resultatet visar att de intervjuade lärarna upplever att skillnaderna i flickors och pojkarsstudieprestationer är i linje med vad forskning gällande det teoretiska perspektivet visat. Dessakönsskillnader, kopplat till att nationellt prov och kurs mäter olika förmågor och även betygssättsefter olika riktlinjer, är tillsammans möjliga påverkansfaktorer till att flickor i högre utsträckningän pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de skrev på det nationella provet.