I den här uppsatsen ger författaren ordet till elever som går på gymnasiesärskolan. De är en given del av samhället men ändå så skiljer sig deras chanser till att bli bedömda på ett likvärdigt sätt. Syftet med studien har varit att ta reda på vad eleverna vet om sina betyg. Via tjugoen intervjuer och en kortare pilotstudie med deras vårdnadshavare har eleverna och till viss deras föräldrar fått möjligheten att berätta vad de har för tankar om att få betyg och vad de kan ha för användning av dem under och efter skoltiden. Resultaten visar på stor okunskap men samtidigt ett intresse gällande betyg, betygsstegen och användningsområden hos elever på gymnasiesärskolan. Flera svar visar på viss kunskap om ämnen och att det är bra att få betyg även om förståelsen för vad som bedömts inte finns. Gemensamt för såväl elever som föräldrar är ändå att de är positiva till betyg. Uppsatsen tar även upp hur dagens betyg är utformade för elever på gymnasiesärskolan samt vad de skulle kunna finnas för alternativ till dessa för att de ska bli mer verklighetsförankrade. Centralt för uppsatsen är att dessa elevers tankar och kunskaper lyfts fram.

Syftet med denna studie var att ur ett elevperspektiv undersöka hur elevers motivation påverkas när en ökad eller minskad arbetsinsats inte (omedelbart) leder till ett förändrat betyg, samt hur eleverna upplever att detta påverkar individens inlärning och om det ger några upplevda konsekvenser för klasskamrater. Studien har fokuserat på elevernas upplevelse av situationen. En kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor har genomförts där 213 gymnasieelever från såväl yrkesprogram som studieförberedande program vid tre kommunala gymnasieskolor i två olika kommuner har deltagit.Undersökningen visar att en majoritet av eleverna upplever att deras motivation påverkas när betyget och arbetsinsatsen inte korrelerar. När eleven får ett E eller F trots att de kämpat hårt för att nå ett högre resultat upplever majoriteten att deras motivation påverkas negativt av det inträffade. När eleven istället har fått ett högt betyg trots att de inte ansträngt sig för att nå ett högt resultat påverkas motivationen istället positivt för en majoritet av eleverna.När en elev fått ett E eller F trots att de kämpat för att nå ett högre betyg och där detta påverkat studiemotivationen resulterar detta i att 78,7% upplever att de är mindre uppmärksamma i ämnet därefter. 25% av eleverna som någon gång fått ett E-F trots att de kämpat för att nå ett högre betyg har aldrig under hela sin 10-12 åriga skoltid lyckats höja eller hämta igen resultatet. När eleverna har lyckats höja ett svagt resultat som de fått, trots att de redan tidigare haft en hög arbetsinsats, är de två största faktorerna till deras framgång läraren och en ytterligare ökad arbetsinsats. I undersökningsgruppen har två könsspecifika beteenden noterats som kan ge negativa konsekvenser för individens inlärning. Studiens kvinnor är mer benägna än män att påverkas negativt av ett svagt resultat och män är betydligt mindre benägna att förändra sitt beteende då de som grupp tillskriver betyget mindre vikt.

I min vardag som musiklärare möter jag elever som älskar musik men också elever som inte alls tycker om ämnet. Musikämnet har sina fördelar och nackdelar. Syftet med min studie är att undersöka högstadieelevers syn på fördelar och nackdelar i musikämnet samt hur eleverna skulle vilja att musikämnet var utformat. Jag har i min studie genomfört intervjuer med 5 elever i två fokusgrupper på en mindre skola i en mellanstor stad i Sverige. I min studie delade jag även ut en enkät till 37 elever på två högstadieskolor i två olika städer. I studien har jag bland annat fått fram att betygets vara eller inte vara i musikämnet är en fråga som berör en del elever. Studien visar också på att elever ser en problematik i mötet mellan elever som tycker om ämnet och de som inte tycker om detsamma. Mina slutsatser är att en del elever blir hämmade av betyget i ämnet, sångmomentet är något som berör de flesta eleverna antingen postivt eller negativt. Jag som musiklärare behöver hitta vägar för att elever som inte tycker om ämnet och de som tycker om det ska kunna arbeta tillsammans. Jag ser det som en nyckelfaktor för att lyckas undervisa i ämnet.

Denna studie undersöker om det finns en korrelation mellan avkodningsförmåga och betyg i ämnet matematik på gymnasiet, genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data från mätverktyget Jacobsons Ordkedjor (2015) och betyg i Matematik 1b/1c sammanställdes, på övergripande nivå, samt för varje betyg. Resultaten visar på en svag, men tydlig korrelation. Vidare förefaller inte låga betyg sammanfalla med låg avkodningsförmåga. Studien fann dock att höga betyg föranleds av god avkodningsförmåga. Studien spekulerar om eventuella orsakssamband, bl. a. att arbetsminne, fonologiskt processande och visuell-spatial förmåga både påverkar avkodningsförmåga och matematiska förmågor. Studien påpekar även att bristande avkodningsförmåga kan leda till bristande läsförståelse vilket kan få konsekvenser inom matematikämnet. Studien understryker vikten av samverkan och screening av avkodningsförmåga för att stötta elever med avkodningssvårigheter inom matematikämnet på gymnasiet.

This paper is focused on finding answers to questions regarding factors that affect pupil’s ability to reach different levels of success in geography. The indicators that make up measures for success are pupils results on Sweden’s national testing in year nine and grades for the same year in the subject of geography. Questions to be answered in the essay regard observable differences between different groups of pupils and possible explanations of these and if geographic prerequisites somehow correlate with pupil results. The research presented in this paper has been committed by international as well as Swedish researchers and includes research from Swedish official bodies. The presented previous research divides into three categories which respectively involves research on pupils, research on teachers and research on societal influences on school results. As this paper studies populations in a wider context than that of the classroom, research regarding pupils and teachers will mainly act as background knowledge to nuance any conclusions made about the statistical material. This paper uses the method of causal filtration, wherein previous research act as possible explanations to identified differences between groups. This entails that research regarding societal factors, such as demographic ones, will help guide causal explanations to identified differences in the source material. When no answers remain to be found in identified differences causal filtration aims to find other possible explanations or at least correlations.  Studying publicly available statistics regarding pupils results on national testing and grades as well as demographic and economic realities for different schools enables a breakdown of the results into different groups of pupils, which enables identification of differences in results. The groups of pupils to be studied are pupils in charter schools vis-à-vis pupils in public schools, pupils in different types of municipalities, who are arranged according to size variation and finally regional differences in between schools. The indicators used are the pupil’s average numerical results on the national tests and grades as well as the percentage of pupils that manages passing grades and passing levels on the national tests. When differences are identified, they will get analysed with the causal filtration model, wherein previous research helps to guide conclusions.    The results show that girls achieve better results than boys, that pupils in charter schools achieve better results than pupils in public schools, that pupils in the Stockholm region achieve better results than pupils in the Västra Götaland region or the Skåne region and that pupils in mid-sized municipalities achieve better results than pupils in small municipalities and big city municipalities. The reasons for the differences are partially demographic in nature, but also points to differences in attitudes towards schoolwork between boys and girls. As far as the results of differences between different types of municipalities go, it can be shown that geographical prerequisites, apart from demographic ones, correlate with the observed differences in results, though causal links remain elusive. The results raise new questions and opens for further research on the influence of geography on school results, as well as the impact that choices in test design may have for the equivalency on a national level of the Swedish national tests.   Key words: demography, grades, geography, national tests

Syftet med denna enkätundersökning är att ta reda på om elever i årskurs 6 upplever att de själva påverkas av det första betyget i matematik samt hur dessa elever upplever att deras vårdnadshavare eller föräldrar påverkas av betyget. Metoden som använt för att samla in data är en enkät med 20 frågor och de deltagande eleverna svarade på enkäten var till antalet 104st. De insamlade svaren analyseras med hjälp av programmet Excel och dess funktion TTEST (ɑ=0,05). Frågorna i enkäten berör elevernas motivation och ångest till matematik samt hur detta har ändrats av deras första betyg i matematik. Det ställs även frågor kring hur eleverna upplever att deras vårdnadshavare eller föräldrar påverkats av betyget. Resultatet visar att det inte är någon signifikant skillnad på eleverna svar kring hur de själva påverkas av betyget. Det är i viss mån signifikant skillnad på frågorna kring hur eleverna upplever att betyget har påverkat deras vårdnadshavare eller föräldrar. Det är även signifikant skillnad mellan svaren hos de två könen, flickorna upplever betyg och matematik som mer ångestfyllt än pojkarna. Resultatet visar också att det är signifikant skillnad mellan svaren från elever med betyget B eller högre och elever med betyget F. Elever med betyget B eller högre har ett mycket större intresse till matematik och även en mycket lägre ångest.

Studien syftar till att undersöka vilka ramfaktorteoretiska utmaningar och möjligheter som lärare ser med införande av betyg i årskurs fyra. Regeringen kom hösten 2020 med ett förslag om att införa betyg från årskurs fyra. Även om att det finns relativt lite forskning som visar att det skulle gynna lärare och elever ansåg regeringen att detta skulle bidra till ökad kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att betygsättning är ett omfattande arbete för lärare och den forskning som finns gällande tidiga betyg har även visat på negativa effekter hos elever. Tidigare forskning har även visat att ramfaktorer dagligen påverkar lärare i deras arbete. Saknaden av forskning som undersökt lärares uppfattning av betyg i årskurs fyra var en bidragande faktor till att denna studie genomfördes. Det har utförts en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer med åtta mellanstadielärare genomfördes för att få svar på forskningsfrågorna. Studien har utifrån det ramfaktorteoretiska perspektivet analyserats och organiserats. Detta gjordes med hjälp utav en tematisk analys. Studiens resultat visade på att lärarna såg både utmaningar och möjligheter med ramfaktorerna, konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och personramar.

Studien syftar till att skapa kunskap om hur verksamma lärare ser på införandet av frivilliga betyg från årskurs 4. Genom att intervjua sex stycken mellanstadielärare har studien undersökt forskningsfrågorna: vad tycker verksamma mellanstadielärare om betyg från årskurs 4, vad har verksamma lärare för inställning till beslutet om att införa möjligheten till frivilliga betyg från årskurs 4 och vilken påverkan antar lärare på mellanstadiet att införandet av frivilliga betyg från årskurs 4 kommer ha på deras arbete. För att analysera resultatet har studien använt tematisk innehållsanalys som metod för att upptäcka mönster i synen på bedömning och betygsättning i lärarnas berättelser. Genom resultatet framkom att lärarna som intervjuats främst är negativt inställda till beslutets införande. De ser frivilligheten i beslutet som problematisk då det kan påverka likvärdigheten inom svensk skola negativt. Om det införs på deras skola ser de dock inte att det kommer påverka deras arbetsbörda nämnvärt utan istället skifta fokus från lärande till resultat. Däremot synliggjordes en osäkerhet kring vilka kunskapskrav som ska ligga till grund för betygsättningen i årskurs 4 då de kunskapskrav som finns i dagsläget baseras på kunskap eleverna ska ha i slutet på årskurs 6. Analysen visade även att det främst är det summativa syftet med bedömning som framkom i lärarnas berättelser. Till viss del kunde ett formativt arbete utläsas med de annars summativa betygen. Lärarna betonade att tidigare betyg då kan användas som ett sätt att motivera eleverna genom den ökade tydligheten betyg medför. Slutligen var det i väldigt låg grad lärarna såg införandet av tidiga betyg som ett sätt att upptäcka inlärningssvårigheter, vilket var ett av huvudargumenten bakom beslutet.

Ett problem är att det finns olika tankar kring vilken bedömning som eleverna ska få iskolan. Skolledningen på en skola vill till exempel att bedömningsmatriser ska användasoch uppdateras kontinuerligt, medan många lärare däremot hävdar att det är negativt föreleverna att få kunskapskravsnivåer kontinuerligt uppdaterade. I relation till bland annatdetta är det därför intressant att undersöka hur eleverna ser på olika typer av bedömning.Detta arbete har framförallt syftat till att undersöka hur olika slags bedömningar inomämnena kemi och teknik påverkar elevers motivation för lärande. Det teoretiskaperspektivet som används är ett motivationsteoretiskt. 153 elever i årskurs 7–9 på en skolai Malmö har besvarat en enkät med flervalsfrågor. Resultatet visar att majoriteten aveleverna har en preferens för återkoppling som både innehåller uppdatering avkunskapskravsnivå samt kommentarer för förbättring. Det har även framkommit atteleverna tycker det är viktigt för motivationen att läraren i början av kursen förklarar vilkakunskapskrav som ska bedömas. Eleverna föredrar också att kunskapskravsnivåernauppdateras regelbundet. I litteraturen där effekter av olika typer av bedömningar harstuderats kan man hitta stöd både för och emot den av eleverna föredragna bedömningen.

Betyg är ett mycket viktigt inslag i skolverksamheten, särskilt för elever. Betyg ska visa på elevernas kunskaper och det är ett viktigt urvalsintrument för vidare studier. Detta arbete undersöker hur elever upplever att de påverkas av betyg och hur de hanterar denna påverkan. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats med en fenomenografisk analysmetod. Datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade elevintervjuer med ambitiösa och målmedvetna sistaårsgymnasister. Det empiriska materialet tolkades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och kunskapsbegreppet i läroplanen. Resultatet redovisas utifrån de olika sätt elever upplever att de påverkas av betyg och hur de hanterar denna påverkan. Det framkommer att elevers påverkan av betyg är mångsidig och varken entydigt positiv eller negativ. En framträdande upplevd påverkan var hur betyg medför stress och det är inte bara bundet till själva bedömningstillfällena utan även inför betygens framtida betydelse för vidare studier. Gällande hur elever hanterar påverkan av betyg så framkommer det flertal olika strategier: att ha bra planering av sina studier, ha självdisciplin, prioritera viktiga bedömningstillfällen och att ha strategier för att komma runt kunskapskraven.