De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen betesmark och en på betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten. De båda habitaten betades under perioden av nötkreatur. Samtliga skalbaggar samlades in för att sedan artbestämmas på labb och sammanlagt påträffades 13 olika arter varav en av dem, streckdyngbaggen (Aphodius merdarius), finns med på rödlistan som starkt hotad. Av de 13 arter som hittades återfanns 11 av dem på den öppna betesmarken jämfört med skogsmarkens 9 arter. Antalet individer varierade vid de olika tidpunkterna och även om skogsbetesmarken hade fler arter under augustiinventering var det fler individer vid motsvarande inventering på den öppna betesmarken, vilket tyder på en större täthet på de öppna markerna. Flest individer var det på den öppna betesmarken under juli månad. Slutsatsen jag drar av resultaten, med stöd från tidigare studier, är att lokalernas utformning och läge har stor betydelse för dyngbaggarna, men kanske än viktigare för deras levnad och överlevnad är tillgången på bra substrat för boplats och föda och hur platsen i fråga är solexponerad.

<p>Genom vår lärarutbildning på Högskolan i Skövde har vårt intresse för naturvetenskap och lek inom förskola väckts. Dessa två intresseområden ligger till grund för studien som fokuserar på barns fria lekar och biologi, i ett förskoleperspektiv. Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) menar att barnen i förskolan skall utveckla sin förståelse för djur och växter samt utveckla en förståelse för uppfattningen om den egna kroppen. Syftet med studien var att undersöka vilka olika aspekter av biologi som kan göras synliga av oss i tre- till femåringars fria lek. Studien har genomförts med hjälp av ostrukturerade observationer på förskolebarnens fria lekar både i utomhus- och inomhusmiljö. Observationerna dokumenterades genom löpande protokoll för att därefter analyseras och sammanställas. Utifrån analysen uppkom två områden, natur och människa. Djur, växter och svampar, människan i naturen, kroppen och dess funktion samt liv och död var det som uppmärksammades av oss i barnens lekar. I och med att observationerna skedde både inomhus och utomhus har även detta belysts i rapporten. Det visade sig bland annat att växter och svampar enbart uppmärksammades utomhus och fria lekar som uppmärksammade djur skedde inomhus.</p>

<p>De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (<em>Scarabaeidae</em>) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen betesmark och en på betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten. De båda habitaten betades under perioden av nötkreatur. Samtliga skalbaggar samlades in för att sedan artbestämmas på labb och sammanlagt påträffades 13 olika arter varav en av dem, streckdyngbaggen (<em>Aphodius merdarius),</em> finns med på rödlistan som starkt hotad.</p><p>Av de 13 arter som hittades återfanns 11 av dem på den öppna betesmarken jämfört med skogsmarkens 9 arter. Antalet individer varierade vid de olika tidpunkterna och även om skogsbetesmarken hade fler arter under augustiinventering var det fler individer vid motsvarande inventering på den öppna betesmarken, vilket tyder på en större täthet på de öppna markerna. Flest individer var det på den öppna betesmarken under juli månad. Slutsatsen jag drar av resultaten, med stöd från tidigare studier, är att lokalernas utformning och läge har stor betydelse för dyngbaggarna, men kanske än viktigare för deras levnad och överlevnad är tillgången på bra substrat för boplats och föda och hur platsen i fråga är solexponerad.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att studera inflammatoriska effekter i mänskligt helblod och neutrofila granulocyter exponerade och stimulerade av nanopartiklar av gadoliniumoxid. Projektet utreder den toxiska potentialen hos nanopartiklar med olika kemiska och morfologiska egenskaper.</p><p>I experimenten undersöktes cellresponsen hos blodceller exponerade med ofunktionaliserade och funktionaliserade nanopartiklarna. Effekterna av funktionaliserade och ofunktionaliserade nanopartiklarna på aggregation och syreradikalproduktion i helblod och hos neutrofila granulocyter studerades med hjälp av lumi-aggregometri.</p><p>Studier har visat att varken ofunktionaliserade eller funktionaliserade nanopartiklarna ger aggregation i blodet. Syreradikalproduktionen ökar däremot. Resultaten av studier i helblod visar att stimulering med spädnings serier av funktionaliserade nanopartiklar ger mindre frisättning av syreradikaler än spädnings serier med ofunktionaliserade nanopartiklar. Detta bekräftas med studier av morfologiska skillnader i neutrofila granulocyter som var stimulerade med olika typer av nanopartiklar. Detta gjordes med hjälp av fluorescensmikroskopi. Resultaten från studierna tyder på att funktionaliserade nanopartiklar är mindre inflammatoriska än ofunktionaliserade nanopartiklar.</p>

No description available.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka kunskaper inom ekologi högstadieelever har med sig till gymnasiet. Eftersom de flesta gymnasieprogram innefattar kurser i naturkunskap eller biologi så vill jag ta reda på vad man som gymnasielärare kan förvänta sig att de nya eleverna har med sig i bagaget. Ekologi och hållbar utveckling genomsyrar stor del av samhällsdebatten idag och det är en del av skolan uppdrag att ge eleverna möjligheter till att ta ansvar för miljön som de kan påverka. För att en gymnasielärare ska kunna fortsätta utveckla sina elever är det av stor vikt att veta vilka grundkunskaper eleverna bär med sig. Detta för att läraren ska kunna förbereda sin undervisning på bästa sätt för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig denna. Jag har utfört en enkätundersökning med 100 elever i årskurs 9 i närförort till en större stad. Hälften av deltagarna avsåg att välja ett högskoleförberedande program och hälften ett yrkesförberedande program. En hypotes är att eleverna som väljer högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program i gymnasiet kan ha olika grad av studiemotivation vilket skulle kunna visa sig i eventuella skillnader mellan de två undersökningsgrupperna i den kvalitativa kunskapen de bär med sig. Resultaten visade att det inte var någon större skillnad i kvalitativa kunskaper mellan de två undersökningsgrupperna, men det fanns en signifikant skillnad i svarssäkerheten mellan grupperna. Ett annat resultat av studien var att eleverna har med sig godkända kunskapskrav i ämnet biologi men saknar en förståelse för materiens kretslopp.

Plant non specific lipid transfer proteins (nsLTPs) enhance in vitro transfer of phospholipids between membranes. Our analysis exploited the large amount of Arabidopsis transcriptome data in public databases to learn more about the function of nsLTPs. The analysis revealed that some nsLTPs are expressed only in roots, some are seed specific, and others are specific for tissues above ground whereas certain nsLTPs show a more general expression pattern. Only few nsLTPs showed a strong up or downregulation after that the Arabidopsis plant had suffered from biotic or abiotic stresses. However, salt, high osmosis and UV-B radiation caused upregulation of some nsLTP genes. Further, when the coexpression pattern of the A.thaliana nsLTPs were investigated, we found that there were several modules of nsLTP genes that showed strong coexpression indicating an involvement in related biological processes. Our finding reveals that the nsLTPs gene was significantly correlated with lipase and peroxidase activity. Hence we concluded that the nsLTPs may play a role in seed germination, signalling and ligning biosynthesis.

No description available.

Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, grisar och odlar det mesta av maten själva. Till en början har ni ingen telefon i huset och ni har ingen bil, bara cyklar. Er granne, din far, har häst och kärra om det behövs. Hur är det möjligt att försörja familjen på enbart mat ni själva odlar? Idag år 2010 är det en knepig kombination att få ihop men för Fredrik Sundberg på 1950-talet var det hans enda möjlighet. Min nyfikenhet väcktes kring den här personen eftersom det är min gammelmorfar, min mammas morfar. Fredrik Sundberg hade en av Ålands första handelsträdgårdar, Hasselbo Trädgård under åren 1930-1997. Tyvärr gick han bort när jag var liten men nu har intresset väckts för hur hans trädgård såg ut på den tiden han var verksam. Huset, växthuset och trädgården finns kvar inom släkten och jag har studerat hur trädgårdsmästaren Fredrik Sundberg levde och hur hans trädgård såg med fokus på 1950-talet.

I och med att mörkret tränger sig på blir utevistelsen och dagarna allt kortare. Det bidrar till att trädgårdarna finns där ute men de syns inte. För att råda bot på dagens mörka trädgårdar har jag i och med detta arbete gjort en inspirationsstudie. Syftet med studien är att visa hur man kan använda sig av belysning i en trädgård och att inspirera läsaren genom att ge förslag på belysning i två olika trädgårdsmiljöer, en skogstomt samt en modern stadstomt. Jag har studerat litteratur och tagit fram fakta om hur olika delar i en trädgård kan belysas. Därtill har jag gjort två exempelträdgårdar som visar metoder på belysning i olika trädgårdsmiljöer med hjälp av skisser och foton som förhoppningsvis väcker en nyfikenhet hos läsaren.