Bakgrund: Anorexia nervosa innebär att individen svälter sig för att bli smal. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor i åldern tretton till tjugofem. På grund av skev självbild är det svårt att nå fram till henne, därför förekommer det att hon motsätter sig vård. Sjuksköterskans roll är viktig i vårdandet för att ge motivation och för att skapa tillit i vårdrelationen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors levda erfarenheter kring sjukdomen anorexia nervosa, samt deras erfarenhet av vården. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har gjorts med hjälp av bloggar som letades fram via sökmotorerna Google och Twingly. Datan granskades enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade återkommande kategorier; Sjukdomen isolerar psykiskt, självkontrollen förloras till sjukdomen samt vården är räddningen för många. Gemensamt förekommande ångest, lögner och självhat resulterade i lidande för individen. Informanterna isolerade sig på grund av nedsatt självkänsla. Ödmjukhet resulterade i en vilja att vårdas. Slutsats: Informanterna upplevde att sjukdomen hade begränsat dem i vardagen fysiskt och isolerat dem från omgivningen. Olika vårdares behandlingar hade till största del gynnat informanterna i deras väg mot tillfrisknande. Individuella behandlingar som använts har varit bland annat matscheman, stöd och olika rutiner under begränsad tid.

[inget abstract finns]

Språkriktighet i text är något som alltid är aktuellt, i och med att språket hela tiden förändras, och att antalet offentliga texter bara ökar. För många texttyper finns det relativt klara normer att följa, t.ex. att man inte ska använda ”jag” i utredningar och rapporter, eftersom dessa bör ha en objektiv framtoning.  I andra sammanhang är det inte alls självklart hur man ska skriva. Att använda sig av samma typ av språk när man skriver skönlitteratur som när man skriver en rapport åt finansdepartementet skulle inte ge så många läsare. Orsaken till detta är naturligtvis att man har olika syften med olika texter. En rapport är, för det mesta, inte ägnad att roa eller förströ läsaren, som en novell är, utan att informera. Men hur är det med de nya texterna? De som gjort sin debut med Internets intåg, men som egentligen alltid har funnits i form av privata dagböcker och texter. Hur ser de texter ut, som vem som helst kan göra offentliga genom bloggar och hemsidor, och som inte behöver gå igenom någon som helst granskning innan de publiceras. Hur ser språket ut i dem? Finns det några gemensamma mönster? I många fall av språkriktighetsfrågor finns det inga bestämda regler om hur de ska behandlas, utan endast rekommendationer som grundar sig på utbredningen av ett visst språkbruk. Att många i Norrland säger ”skorna är trasig” gör det inte till rekommenderat svenskt språkbruk, eftersom huvuddelen av svenskarna säger ”skorna är trasiga”. Skulle däremot det norrländska sättet sprida sig och bli det dominerande, skulle det finnas anledning att omvärdera vad som är acceptabelt. Satta grammatiska regler gäller alltså inte för evigt. Hade så varit fallet, skulle vi fortfarande ha talat som våra förfäder gjorde för många hundra år sedan. Som flitig läsare av allehanda texter och student med svenska som inriktning, är jag väldigt intresserad av, och uppmärksam på, hur andra människor skriver, och efter att jag nu har läst ett antal bloggar har jag också blivit mer uppmärksam på hur jag själv skriver, och har förstått att det inte alls är säkert att det blir helt rätt alla gånger.

Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är en typ av blodcancer som debuterar snabbt och ofta med vaga symtom vilket gör att diagnosen ofta kommer som en överraskning. Behandlingen är intensiv, tidskrävande och har biverkningar som får en betydande påverkan på vardagen. Att behandlingen påbörjas tätt inpå diagnos gör att patienterna rycks ur sin vardag. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av behandlingen mot akut myeloisk leukemi. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats gjordes där fem bloggar som skildrar att behandlas mot AML granskades. Granskningen skedde genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Informanterna hade under perioden på sjukhuset en hemlängtan. Under behandlingen uppkom negativa känslor som handlade om att befinna sig på sjukhus, bristande information samt att informanterna upplevde ovisshet och oro kring behandlingen. Positiva och stärkande upplevelser vid behandlingen gjorde att informanterna orkade fortsätta. Det som upplevdes som stärkande var närstående samt goda nyheter. Vårdpersonalen upplevdes som en trygghet genom behandlingen. Slutsats: Behandlingen påverkar patienterna på många olika sätt. Vårdpersonalen har en stor inverkan på patienten och behandlingen. Informationen som ges bör vara tillgänglig på olika sätt och bör anpassas efter patienten.

The aim of this bachelor thesis is to examine how the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken. Rymdbloggen and Väderleken are written by two Swedish government agencies; Rymdstyrelsen and SMHI. The theoretical framework are theories about credibility. The method in the thesis is qualitative content analysis and the empirical material are blogposts from the two blogs Rymdbloggen and Väderleken and searches on the blogs. The two research questions are: • How does the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken? • What are the differences or similarities between the blogs in terms of credibility? The results shows that credibility can be expressed in several different ways. The credibility can increase when the blog is structured and when the sender is presented. Both Rymdbloggen and Väderleken present their sending government agencies in a clear way. However, the result also showed that credibility is negatively affected if the blogposts are not categorized in a user-friendly and functional way.

Bakgrund: Både över- och undervikt riskerar att ge negativa hälsoeffekter. Fetma är ett växande bekymmer och har idag utvecklats till ett större hälsoproblem än undervikt. BVC-sjuksköterskor i Sverige når större delen av alla barn och deras föräldrar och har därmed en unik position för upptäckt av viktavvikelser i ett tidigt stadium.Syfte: Att belysa hur föräldrar erfor mötet med BVC-sjuksköterskan i samband med viktkontroll av barn. Metod: En kvalitativ bloggstudie med induktiv ansats och empirisk design. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Totalt inkluderades 46 bloggar i studien.Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra kategorier; Relationer och partnerskap, Känslostormar, Hets kring vikt och Strategier för att hantera situationen. Kategorierna resulterade vidare i totalt elva subkategorier. BVC-besöken var förknippade med många starka känslor och kommunikation och bemötande hade stor betydelse för föräldrarnas upplevelse av mötet och kontrollerna. Slutsats: Studien kan bidra till en ökad kunskap och förståelse runt den komplexitet som finns i samband med viktkontroll inom barnhälsovården och därmed leda till förbättrade upplevelser förföräldrar. Att skapa en förtroendeingivande relation som utgår från ett familjecentrerat förhållningssätt tycks vara nyckeln till framgång. / Background: Both overweight and underweight risk negative health effects. Obesity is a growing concern and has developed into a bigger health problem than underweight. Nurses in swedishChildren´s health centre reach the majority of all children and their parents and thus have a unique position for detecting weight abnormalities at an early stage.Purpose: To illuminate how parents experienced the interaction with the nurse in Children´s health centre in conjunction with weight control of children.Method: A qualitative blog study with an inductive approach and empirical design. The data is analyzed with qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. A total of 46 blogs wereincluded in the study.Result: The outcome resulted in four categories; Relationships and partnerships, Emotional storms, Anxiety about weight and Strategies for dealing with the situation. The categories further resulted in a total of eleven subcategories. The visits in Children´s health centre was associated with many strong emotions and the communication and social care had a great impact on the parents' experience of the meeting and the weight control.Conclusion: The study can contribute to increased knowledge and understanding around the complexity that exists in connection with weight control in child health care and thus lead to improved experiences for parents. Creating a trusting relationship based on a family-centered approach seems to be the key to success.

Sammanfattning Bakgrund: När en ung kvinna mitt i livet drabbas av ett cancerbesked kan detta påverka kvinnans syn på livet. Genom att läsa bloggar om cancer skrivna av unga kvinnor kommer sjuksköterskan närmare den vårdsökandes personliga upplevelse. Denna ökade kunskap ska ge sjuksköterskan en ökad förståelse för vad som är viktigt för unga kvinnors hantering av ett cancerbesked. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelser när de fått ett cancerbesked. Metod: Detta är en kvalitativ studie gjord på bloggar. Studien vill belysa hur unga kvinnor upplever att ha fått ett cancerbesked. Analysen sker utifrån en förbestämd vald teori, i denna studie teorin KASAM. Datainsamlingen gjordes via ung cancers hemsida. Totalt resulterade det i 15 bloggar som användes till studien. I utvalda bloggar söktes inlägg om cancerbeskedet fram. Resultat: Studiens resultat har gett två kategorier, känsloladdad tid och betydelsen av stöd vid bearbetning av ett cancerbesked. Till dessa har det framkommit fyra subkategorier. Slutsats: Känsloladdad tid och betydelsen av stöd i samband med bearbetning av ett cancerbesked är upplevelser som uppstår i samband med att unga kvinnor drabbas av ett cancerbesked. Det är viktigt att sjuksköterskor har denna kunskap för att kunna bemöta och ge en så god omvårdnad som möjligt när de möter unga kvinnor som fått ett cancerbesked. För att förstå hur känslorna vid ett cancerbesked hör ihop med känslan av sammanhang, KASAM. / Summary Background: When a young woman in mid-life are affected by a cancer diagnosis this may affect a woman's outlook on life.. By reading blogs about cancer written by young women, the nurse will come closer to the patient’s personal experience. This increased knowledge should give the nurse a better understanding of what is important for young women's handling when they got a cancer diagnosis. Objective: The aim was to describe young women's experiences when they have received a cancer diagnosis. Method: The study is a qualitative content analysis using a deductive approach, where blogs are studied. The analysis is based on a pre-selected theory, in this study the theory sense of coherence (SOC). The collection of data was made from ungcancer.se website. In total this resulted in 15 blogs that are used for the study. The search for posts where cancer diagnosis was presented was done in selected blogs. Results: The results of the study are two categories, a time of emotional atmosphere and the importance of support while processing the information about a cancer diagnosis. To these categories four subcategories have appeared. Conclusion: The time of emotional atmosphere and the importance of support in the processing of a cancer diagnosis is the emotions that arise in connection with young women who are affected by a cancer diagnosis. It is important that nurses have the knowledge to respond and provide the best care possible when they meet young women who have had a cancer diagnosis. Understanding of how emotions at a cancer diagnosis are associated with a sense of context, SOC.

No description available.

Bakgrund: Hypotyreos är i första hand en autoimmun sjukdom, där kroppens försvar angriper sköldkörteln. Sjukdomen drabbar cirka en kvinna på 50 och en man på 300. Sjukdomen orsakar mycket lidande med olika symptom som exempelvis onormal trötthet och depression vilket begränsar och förhindrar sociala aktiviteter och möten. Syfte: Belysa kvinnors erfarenheter av att leva med hypotyreos i Sverige. Metod: Kvalitativ narrativ analys användes som metod. Data insamlades genom 15 bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde fem kategorier såsom; Blir inte tagen på allvar, Symptomen styr vardagen, Kan inte lita på läkarna, Möter förståelse från omgivningen och Abnorm viktökning med tretton underkategorier. Slutsats.  Kvinnornas upplevda erfarenheter av att inte bli förstådd och tagna på allvar när de söker vård var tydlig. Sjukdomens symptom styr vardagen med smärta, bristande energin och koncentrationsförmåga. Brist på tillit till läkarnas kunskap och ansvar framkom. Bloggandet var för många kvinnor ett sätt att hålla kontakt med sin omgivning / Keywords:                          Blog, experience, hypothyreosis, life world, treatment Background: Hypothyroidism is primarily an autoimmune disease where the body's defenses attack the thyroid gland. The disease affects about one woman of 50 and one in 300 men. The disease causes much suffering with various symptoms such as unusual tiredness and depression which limits and prevents social activities and meetings. Aim: Highlight women’s experience of living with hypothyroidism in Sweden. Method: The data was analyzed through a qualitative narrative analysis. Data were collected from 15 blogs. Results: Five categories emerged from the analysis; Will not be taken seriously, symptoms control everyday life, Cannot trust doctors, Meets understanding from the environment and Abnormal weight gain and thirteen subcategories. Conclusion: The women perceived the experience of not being understood and taken seriously when they seek care was evident. Symptoms of the disease control everyday life with pain, lack of energy and concentration. Lack of trust in physicians' knowledge and responsibility emerged. Blogging was for many women a way to keep in touch with their surroundings.

<p>Det engelska språket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan på svenskan, bl.a. genom att vara det främsta långivande/lånförmedlande språket. Med dessa nya lån följer ofta svårigheter att anpassa orden till svensk grammatik. Målet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlånade substantiv böjs i plural på svenska: vilka böjningsformer som används, huruvida engelsk eller svensk böjning används oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om språkbrukare upplever pluralböjningen som något problematiskt. För att besvara dessa frågor genomfördes en undersökning av språket i bloggar samt en enkätundersökning. En lista med inlånade engelska substantiv från 1990 eller senare sammanställdes utifrån Nyordsboken – Med 2000 nya ord in i 2000-talet och användes som material till bloggundersökningen. Enkäten utformades med fokus på ordpar med både svensk och engelsk stavning, och ställde också frågan om informanterna undviker att använda pluralformer av de undersökta substantiven. Enkätundersökningen genomfördes bland två grupper: studenter och språkvårdare. Resultaten visade att majoriteten av substantiven i mitt material böjdes med den engelska pluralformen –s och bland de ord som böjdes med svensk pluraländelse dominerade –er, följt av –ar och –or. En kombination av engelsk och svensk pluralform förekom i ord som bimbosar och logosar. Det fanns flera indikationer på osäkerhet inför pluralböjning, t.ex. flera olika böjningsvarianter, reaktioner på enkäten, och språkvårdarnas oenighet. Anpassning till svensk stavning hade stor inverkan på böjningen i plural och verkar vara en bra strategi för att integrera engelska lånord i svenskan. Informanterna i enkätundersökningen tenderade att undvika ord med engelsk stavning mer än de med svensk stavning.</p>