Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och insjuknandet fortsätter öka vilket ställer större krav på hälso-och sjukvården. Kvinnor under 40 år är en underbeforskad grupp då de står i minoritet bland de som drabbas av bröstcancer. Deras begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet påverkar deras känsla av sammanhang. Kunskap om kvinnornas känsla av sammanhang kan hjälpa vårdpersonal att ge kvinnorna rätt stöd. Syfte: Att beskriva unga kvinnors känsla av sammanhang vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ empirisk studie av bloggar med deduktiv ansats. Nio bloggar användes i resultatet som analyserades efter de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Resultat: Begriplighet var något kvinnorna fick genom att bearbeta sina känslor och tankar kopplade till sjukdomen, behandlingarna och dess biverkningar. De sökte mycket information på egen hand såsom överlevnadsstatistik samt om andra kvinnor med bröstcancer. Hanterbarheten uppnåddes främst genom resurser i sjukvården, stöd från familj och vänner samt olika former utav copingstrategier, exempelvis humor. Meningsfullheten påverkades starkt utav begränsningar orsakade av biverkningar, fertilitetspåverkan, glädje i vardagen samt drömmar och framtidsplaner. Slutsats: God och individanpassad omvårdnad, information och stöd från vårdpersonal kan öka känslan av sammanhang hos kvinnorna vilket kan hjälpa dem att konfrontera livet med bröstcancer.

<p>[inget abstract finns]</p>

<p>För att ta reda på vad eleverna läser för texter på Internet och vad det betyder i elevernas kunskapsutveckling, genomförde jag en kvantitativ undersökning där 88 elever besvarade fem frågor kring vilka texttyper de tar del av och hur mycket tid de spenderar med dem, varför de väljer sina texter, vad texterna förbättrar hos dem och hur man kan applicera dessa texter i en undervisningssituation.<strong></strong></p><p>Syftet med undersökningen var att försöka kartlägga och analysera vilka texter eller webbplatser som dominerade bland eleverna, men att också få elevernas tankar och åsikter kring hur texttyperna kan användas i skolan. En hel del vuxna ser tonåringarnas datoranvändning mer som nöje än bildning, vilket gör det intressant att undersöka elevernas perspektiv på det hela, och ta del vad de själva känner kring textläsningen på Internet.</p><p>Det jag fick fram, var bl.a. att nästan 90 % valde sina texter eller webbplatser av orsaken att de ville kommunicera med sina vänner via nätet. Nästan alla elever använde också internet mer för fritiden än för skolans ändamål och 82 % kände att de blev bättre på att finna relevant information för det de efterfrågade.</p>

För att ta reda på vad eleverna läser för texter på Internet och vad det betyder i elevernas kunskapsutveckling, genomförde jag en kvantitativ undersökning där 88 elever besvarade fem frågor kring vilka texttyper de tar del av och hur mycket tid de spenderar med dem, varför de väljer sina texter, vad texterna förbättrar hos dem och hur man kan applicera dessa texter i en undervisningssituation. Syftet med undersökningen var att försöka kartlägga och analysera vilka texter eller webbplatser som dominerade bland eleverna, men att också få elevernas tankar och åsikter kring hur texttyperna kan användas i skolan. En hel del vuxna ser tonåringarnas datoranvändning mer som nöje än bildning, vilket gör det intressant att undersöka elevernas perspektiv på det hela, och ta del vad de själva känner kring textläsningen på Internet. Det jag fick fram, var bl.a. att nästan 90 % valde sina texter eller webbplatser av orsaken att de ville kommunicera med sina vänner via nätet. Nästan alla elever använde också internet mer för fritiden än för skolans ändamål och 82 % kände att de blev bättre på att finna relevant information för det de efterfrågade.

Syftet med denna uppsats avsåg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet på träningsbloggar i Sverige samt hur de väljer att framställa sina kroppar. Frågeställningarna har utgått från att undersöka hur bloggskribenterna väljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mäns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hälsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som användes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras på träningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrån socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring om frågeställningarna blivit besvarade och vad resultatet visade.

I dagens samhälle blir människan utsatt för mer information än någonsin tidigare. Företagen konkurrerar om att just deras budskap ska nå fram till konsumenten för att skapa den påverkan som i slutändan resulterar i konsumtion och som företagen tjänar sina pengar genom. Företagen har inte bara problem att sticka ut bland all övrig marknadskommunikation, människor blir även allt bättre på att sålla ut den information de själva är intresserade av. En av de största svårigheterna i sin kommunikation har företagen fått med den generation som precis ska kliva in i vuxenvärlden, de som är födda mellan 1977 och 1994 vilka varit uppvuxna med en ständig ström av information. Denna generation kallas för generation Y och är individer som utvecklat ett kritiskt sätt att sålla bland information och i synnerhet traditionell reklam. Detta tvingar företagen att finna nya vägar för att kunna påverka denna kräsna generation som ses som en viktig framtida konsument. Denna uppsats hade därför som syfte att undersöka en ny möjlig väg för företagen att komma åt generation Y på varpå en frågeställning har upprättats som lyder: Hur kan generation Y påverkas av produktplacering i bloggar? Produktplacering i bloggar var av stort intresse att utforska då generationen består av de människor som är mest aktiv på sociala medier och som läser flest bloggar. Då det fanns begränsad forskning på hur generation Y påverkas av bloggar och forskning inom produktplacering främst var gjord på medier så som film och TV fann vi ett kunskapshål att försöka fylla. För att fylla kunskapshålet har framförallt teori om kommunikation, påverkan, och generation Y samlats in för att kunna analyseras med det resultat som vi erhöll via en kvalitativ undersökning med två fokusgrupper som innehöll deltagare från generation Y. Resultatet av denna studie påvisade att produktplacering i bloggen kan påverka generation Y:s köpbeteende och hur produktplacering bör utformas samt vad som bör tas i beaktning för att påverkan på generation Y. Denna studie har därför bidragit med relevant kunskap till ett delvis outforskat område. Slutsatserna användas som en vägledning och riktlinjer för flera företag och marknadsförare som funderar på eller har bestämt sig för att produktplacera i bloggar.

Bakrund:I Sverige har självskadebeteende hos kvinnor i åldrarna 15-24 år ökat avsevärt sedan 90-talet fram till 2007. Självskadebeteende definieras med att medvetet skada sin egen kropp. Det kan upplevas som ångestlindrande men många har också i avsikt att ta sitt eget liv. Syfte: Syftet är att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem bloggar. Bloggarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman innehållsanalys (2004). Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier som beskriver de unga kvinnornas känslor av att leva med ett självskadebeteende. De fem kategorierna är att uppleva ångest, trygghet, uppgivenhet och smärta, samt att i efterhand begrunda sin situation. Slutsats: Ur reslutatet framkom att de vanligaste förekommande känslorna i samband med självskadebeteende är ångest, smärta, ensamhet och uppgivenhet. Kvinnorna beskriver att de vill göra den psykiska smärtan fysisk. Självskadebeteende kan även ses som ett beroende. Som sjuksköterska är det viktigt att ta del av kvinnans livsvärld för att kunna möte henne på bästa sätt.

Vi har skrivit en uppsats om varför och hur journalister använder sig av bloggar och andra sociala medier. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på varför man som journalist väljer att blogga i professionellt syfte, antingen för sin egen skull som journalist eller för en redaktions räkning. Eftersom journalistiken genomgår en förändring i och med den pågående digitaliseringen, har vi märkt att många journalister har börjat blogga och vara aktiva i andra sociala medier som till exempel Twitter och Facebook. Utifrån detta syfte har vi följande frågeställningar: ”Varför väljer man som journalist att blogga?”, ”Har bloggen blivit ett journalistiskt verktyg? På vilket sätt?”, ”Kan bloggen hjälpa journalisten att skapa ett varumärke?” och ”Kan bloggande journalister vara en tillgång för en nyhetsredaktion?”. Vi har undersökt detta genom en kvalitativ metod, och har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem verksamma journalister som bloggar. De teorier vi använt oss av handlar om webbjournalistik, identitet och marknadsföring. Dessa har vi sedan kopplat samman med resultatet av våra intervjuer. Vår analys visar att det finns flera olika faktorer som gör att en journalist väljer att blogga. Dessa är bland annat syftet att marknadsföra sig själv eller sin redaktion, integrera med sin publik och dela med sig av material som inte kommer med i journalistens ordinarie medium. Våra respondenter var alla överens om att bloggen fungerar bra som ett journalistiskt verktyg, vilket hjälper dem i deras arbetsliv.

Never before have we invested so much time and money in our homes as we do today. The increased interest in home interior is partly due to an increased commercialization of home and interior design on social media, and that people nowadays own housing in a greater extent than before. This in turn, has led to the home becoming a place for identity creation and self-realization. In association with social medias development, the blogosphere has become a powerful source of information that has an impact on the consumption. The purpose of this paper was therefore to investigate how the home is represented on social media and how this exposition is linked with consumption and identity creation for blog readers. In this study, has a qualitative methodological approach been applied in the form of a semiotic analysis of blog posts and semistructured interviews. The study has shown that when the blogger shows and distributes ideals of a home, that often symbolizes status, it shapes receivers’ perception of how a home should look. This can further lead them to such symbolism in their consumption. The daily inspiration from the digital sphere can thus contribute to increased consumption, that shapes the identity of individuals and how they want to be perceived by others. However, this consumption is not always clear and often does not occur directly, but may come to the surface later on. Thus, the study shows that the consumption of home interior has become an important tool for the identity of individuals. That is, both how an individual sees himself, but also how the individual wants to be perceived by others. The home has therefore become more than just a place, it has become a clear sign of status.

Att växa upp i dagens samhälle som tjej kan vara mycket förvirrande och alla normer kring hur tjejer bör vara gör det inte lätt. Idag har ungefär från 2 % till 5 % av Sveriges flickor och kvinnor diagnosen ADHD. Tidigare forskning kring ADHD har varit i relation till killars ADHD och diagnosen har setts som en ”kill-diagnos”. Denna studie studerar hur tjejer upplever sin ADHD och hur de rådande diskurserna formar deras syn på diagnosen. I uppsatsen används en diskursanalys för att belysa vilken roll diskurser kan ha för just tjejer med ADHD. Unga tjejer med ADHD missas ofta på grund av att man stoppar dem i kategorier såsom ”hormonella tonårstjejer” och detta kan leda till stora svårigheter med ångest i framtiden. Uppsatsen visar att tjejerna i studien begränsas av normer gällande ”vanliga” tjejer där de har svårt att leva upp till dessa förväntningar. Detta kan leda till att tjejer antingen känner sig missanpassade och avvikande, vilket i sin tur leda till en snedvriden självbild. Tjejerna i studien ser samhället som en motkraft för deras välbefinnande och sin personliga utveckling. Motståndet och frustrationen som tjejerna uttrycker mot samhällets snäva normer kring tjejer visar på att det krävs nya olikheter inom diskurser eller eventuellt nya diskurser. Studien visar på att det krävs mer variation för att inkludera fler olika slags förväntningar på tjejer och hur tjejer är. Studien belyser hur tjejer med ADHD skriver och upplever sin ADHD, och hur de upplevde diagnosen i yngre år. Studien bidrar till forskning om tjejer och till forskning om diskurser kring genus och diagnoser och bidrar även till ett nytt perspektiv på psykisk ohälsa i samband med diskurser gällande ADHD och andra liknande diagnoser.