Sveriges riksdag antog 1999 ett antal nationella miljökvalitetsmål, de så kallade Miljömålen. Dessa beskriver vad miljöarbetet ska leda till för tillstånd fram till år 2020. Det finns idag totalt 16 miljömål varav ett är Giftfri Miljö. Det är ett mål som inte kommer att kunna nås till år 2020, varken regionalt eller nationellt. Som en del av det regionala åtgärdsprogrammet i Kalmar Län finns punkten att utreda och åtgärda förorenade områden. I området Glasriket finns en mängd sjöar och vattendrag att fiska i men under en lång tid bedrevs även miljöpåverkande verksamheter i form av glastillverkning med stora utsläpp av tungmetallerna arsenik (As), bly (Pb) och kadmium (Cd) med fler som följd.  En exponeringskälla för att komma i kontakter med dessa ämnen är fisk. I arbetet har en litteraturstudie utförts som avhandlat ansamling av metaller i fiskvävnad från förorenade områden. Dessa har sedan jämförts med sediments- och vattenprover från Glasriket.  Framför allt området runt Orrefors och Flygsfors glasbruk visar på höga halter av föroreningar. Fyra gäddor fångade i en damm nära Flygsfors glasbruk undersöktes på lab med avseende på halterna As, Cd och Pb i de ätliga delarna av fisken. Provsvaren visade att två av gäddorna ej nådde detektionsgränsen för metallerna medan två visade på förhöjda halter av As och Pb där halten As översteg gränsvärden för dagligt intag.  Konsumtion av fisk i området är ej undersökt i studien. En nationell enkät visade att strax under 2 % av befolkningen är högkonsumenter (äter en gång per vecka eller mer) av insjöfisk medan man i Kalmar län hade en högre konsumtion på 2-3 %. Hur mycket fisk som fångas i området är oklart. I Orrefors Fiskevårdsförening där gäddorna i studien fångades sålde man 450 fiskekort 2014. Exponeringsberäkningen för fisken i studien visar att en person kan få i sig betydande halter arsenik och mindre halter bly.

Kadmium, bly och arsenik är ur hälsosynpunkt de mest kritiska metall(oid)erna i Glasriket och på många andra förorenade områden. Konsumtion av grönsaker som odlas på förorenad mark kan utgöra en hälsorisk eftersom växter tar upp föroreningar. Upptag i grönsaker sker främst från porvattnet via rötterna. För att skatta föroreningsupptag kan man tillsammans med halten i jord använda biokoncentrationsfaktorer (BCFs) för den aktuella grödan. En BCF visar förhållandet mellan halten i grödan och halten i jord. Vid extraktion inför analys av dessa halter kan olika metoder användas, vilket kan ge olika resultat. I riskbedömningar av förorenad mark använder Naturvårdsverket generella BCF-värden för att skatta föroreningsupptag. Men upptaget av en given metall i en given gröda varierar och BCFs är därför inte konstanta. Detta arbete är en litteraturstudie av kadmiumupptag, blyupptag och arsenikupptag i sallad och potatis. Biokoncentrationsfaktorer för dessa ämnen varierar stort både i litteraturen och i data från Glasriket. Flera faktorer förutom de plantspecifika och totalhalten i jord styr metallupptaget. Den mest avgörande miljöfaktorn är pH som i hög grad styr metallers löslighet och därmed biotillgänglighet. Miljöfaktorers påverkan på växters metallupptag och variationen för BCFs visar på brister i tillförlitligheten då generella BCF-värden används. / Cadmium, lead and arsenic are critical metal(oid)s for human health due to consumption of vegetables from the Kingdom of Crystal in Sweden and other contaminated sites. Root uptake from pore water is the dominant pathway for metals in crops. To assess the concentration of contaminants in vegetables the soil concentration can be used in association with crop bio concentration factor (BCF). The BCF shows the ratio between the concentration of a certain contaminant in the vegetable and the soil concentration. Soil concentration values, however, depend on extraction method. In Swedish risk assessments for contaminated sites The Environmental Protection Agency uses generic BCF values. But metal uptake varies and these BCF values are not constant for a specific metal in a specific vegetable. This work is a literature study in uptake of cadmium, lead and arsenic in lettuce and potatoes. Bio concentration factors for these elements show great variety in literature and in data from Kingdom of Crystal. The uptake depends on plant specific characteristics and total metal burden in soil but is affected also by other factors. Controlling bioavailability through solubility makes pH the most crucial environmental factor. Metal uptakes dependence on environmental factors and the great variability in BCFs shows shortcomings in reliability for the use of generic BCFs.

I Lovisagruvan i Bergslagen bryts zink och bly, gruvvattnet (med pH 7-8) är förorenat av framförallt dessa metaller (577 ppb Zn, 341 ppb Pb). Reningen i de sedimentationsbassänger som finns på området fungerar inte tillräckligt bra. I denna studie användes sand från Stråssa (s.k. Stråssamull) som filtermaterial för att rena vattnet. Två olika sorters filtermassor testades, obehandlad Stråssamull (SM) och järnoxyhydroxidbelagd Stråssamull (JSM). Beläggningen genomfördes genom att blanda sand med en slurry bestående av järnsulfat, filterkalk och vatten. Tanken med beläggningen var att järnoxyhydroxid skapar ytor för adsorption till filtermassan. En kolonn med varje material fick fungera som motströmsfilter och en med varje material som gravitationsfilter. Resultaten ska avgöra vilken typ av filter som ska användas i större skala i direkt anslutning till gruvan.   Resultaten visade att pH bara ändrades marginellt genom SM. I JSM-filtren ökade pH till omkring 12, beroende på att filterkalk använts vid beläggningen. Både zink och bly renades effektivt. Zinkhalten sänktes med 95-96 % i kolonnerna med SM och med 90-92 % i kolonnerna med JSM. Blyhalten sjönk med 99 % i kolonnerna med SM och med 97-99 % i kolonnerna med JSM. Uranhalten sänktes mycket (96-99 %) genom JSM. Lite uran och barium lakades ur Stråssamullen. Inga skillnader upptäcktes mellan motströms- och gravitationsfiltrens effektivitet vilket gör att gravitationsfiltret blir att föredra eftersom det har en enklare konstruktion. Alla aspekter sammantaget tycks det bästa alternativet om filtreringen ska utföras i större skala vara att använda gravitationsfilter med SM.

Phytoremediation is a technique using the ability of plants to absorb pollutants in their biomass from contaminated soils and remediate it. The plants are then harvested and the soil gets purified. This method is more environmental-friendly than the normally used methods for soil remediation. Glasriket in Småland is an area with large amount of pollutants including arsenic, cadmium and lead. This area must be cleaned from these metals because of the high threat to the environment ant the health of people who live here. This work has been carried out to investigate whether phytoremediation is a realistic remediation method for Glasriket or not. Phytoremediation is affected by many factors such as the environment, soil characteristics and the metals bioavailability. But the key determinant for the method is the choice of plants. The chosen plants must have the ability to survive at the location but also have a high biomass and a good ability to absorb heavy metals. Plants with these criteria do not generally grow in Sweden, which leads to the conclusion that phytoremediation not are a realistic option for Glasriket. But phytoremediation can be used as a second method or in a combination with other methods.

Diss.--Tübingen, 1988.

As the wild boar population increases, so does the consuming of wild boar meat. Often with the belief that this is much healthier than conventional meat. International studies have shown that wild boar meat is more likely to contain higher concentrations of soil pollutions than other game meat. The aim of this study was therefore to analyze the concentrations of lead (Pb) and cadmium (Cd) in the liver of free living wild boars (Sus scrofa), located in the south of Sweden. Samples were taken from 10 wild boars during the hunting season of spring, 2018. The lead and cadmium concentrations in wild boar livers were determined by AAS- atomic absorption spectroscopy. Our result shows a higher uptake for cadmium than lead. Cadmium also seem to increase with age in wild boars due to bioaccumulation. However, 7 out of 10 livers exceeded the maximum limit for food safety standards regarding lead (0,10 mg/kg) and 2 out of 10 for cadmium (0,50 mg/kg). Therefore, the consumer should practice vigilance, especially for wild boar meat originating from areas known to be contaminated.

Cramps have been used throughout the history in masonry constructions. With technological development, the materials and methods have been different in time. This report is an attempt in a structural way; to describe how the use of cramps has been historically and how it can be made today. A comparison is presented with the common most used materials, focusing on durability and environmental sustainability. Among the materials both older, well-tried, and materials that is relatively new on the market is presented. This report has been made in cooperation with Bylero AB, due to their restoration project of Norrsunda church in Märsta. The report is aiming on finding a replacement for lead that historically has been used in conjunction with the cramps. Cramps that before was made by forged steel, are today being replaced with stainless steel. The recommendation is also to replace lead with chemical anchors when cramps are being attached. If possible, remove the cramps and replace it with a construction entirely made of stones.

Rönningesjön är en sprickdalssjö, som påverkas av lerslätter runt sjön. pH ligger mellan 7,1 och 7,7. Sjön är starkt eutrofierad. Den påverkas också av vägarna runt omkring. Det tillrinnande vattnet innehåller mycket salt från kringliggande vägar. Från bilarna kommer också metaller. I detta projekt mätas koppar, krom och bly. Den större delen av metallerna kommer med dagvattnet till Löttingelunds våtmark och följer sedan med vattnet genom sjön och ut i Hägernäsviken, som är en del av Östersjön. De sedimenterar delvis i sjön. Koncentrationerna av metallerna är alldeles för höga i vattnet. Metaller finns också lagrade i sedimenten. Sedimenteringsdammar bör anläggas för dagvattnet för att avlägsna de partikelbundna metallerna. / Lake Rönningesjön lies in a geological fault (a crack) and it is affected by the clay in the surrounding fields. The pH-values lie within the interval 7.1–7.7. The lake is also impacted by the roads around the lake. The incoming water contains large amounts of road salt. From the cars also large amounts of metal ions are transported by the incoming storm water. In this project copper, chromium and lead are measured. Most of the metals in the lake pass through the wetland at Löttingelund in one end of the lake and flows through the lake to the outlet, which delivers the metal ions into Hägernäsviken, which is a part of the Baltic Sea. However, a part of the metal ions are precipitated in the lake. The concentrations of metal ions in the lake water are too high. Metal ions are also stored in the sediments. Special dams should be constructed to remove particle bound metals from the storm water, by sedimentation.

Närmare 80 000 förorenade områden beräknas det finnas i Sverige. Antropogena aktiviteter är en betydande anledning till att dessa områden finns. Glastillverkning har exempelvis varit en stor utsläppskälla av olika tungmetaller såsom As, Cd, Cu, Pb, Zn och Sb då detta är ämnen som använts för att ge glas sina rätta egenskaper. Kalmar och Kronobergs län har haft många aktiva glasbruk som bidragit till föroreningar runt om i länen. Dessa områden behöver saneras och det finns olika metoder för att göra detta, bland annat kan man använda växter för att ta upp tungmetaller. Syftet med rapporten är att undersöka om de naturligt vattenlevande växterna i vattendragen tar upp tungmetaller i så pass hög grad att de kan användas för att rena förorenade våtmarker från tungmetaller. Sex stycken vattenlevande kärlväxter (Lysimachia thyrsiflora, Sagittaria sagittifolia, Phragmites australis, Glyceria maxima, Carex nigra och Equisitum fluviatile) samlades in, tillsammans med vatten- och sedimentprover, vid Orrefors, Ljungbyån (kontaminerat område) och Läen (kontrollplats) och tungmetallarhalter (As, Cd, Cu, Pb, Zn och Sb) analyserades. Med hjälp av statistiska test och BCF (Bioaccumulation factor) visade det sig att E. fluviatile, P. australis och L. thyrisflora var de växtarter som var bäst lämpade att använda för fytoremediering av de mest aktuella tungmetallerna Cd, Pb i Ljungbyån.

This study has examined how cooking affects the levels of the toxicantsaflatoxin, arsenic, lead, dioxins, cadmium, mercury, perfluorinatedcompounds and polybrominated diphenyl ethers in rice, potatoes and fish.Not every toxicant was examined for all three types of food, they were onlyexamined for those types of food where current levels of the toxicant in thattype of food are relevant from a risk assessment perspective. To determineif there is a danger of negative effects due to the exposure of thesetoxicants from food, articles from the Swedish National Food Agency andother scientific articles have been compiled. A minor experimentalsubstudy was also performed where rice bought in Uppsala was rinsed andboiled in different ways to see if that affected the residue levels of arsenic.The results of this study indicate that the levels of some toxic substancescan be lowered on a dry weight basis by cooking, and that this reduction isdependent on the cooking method used, the properties of the food andtoxin. The levels of cadmium and mercury were generally unchanged bycooking whereas the results for lead and perfluorinated compounds wereconflicting. Cooking can lover the levels of aflatoxin, arsenic, dioxins andpolybrominated diphenyl ethers on a dry weight basis. The effects ofcooking on toxicant levels should be considered when performing riskassessments, but further studies are needed to achieve a better basis for decision-making.