No description available.

No description available.

No description available.

Acquiring new customers implies a certain cost for the banks, so there is a problem when new customers decide to leave the bank, shortly after the onboarding process. This thesis explores which factors, and especially what products and services, that affect the loyalty of new mortgage customers. These insights were partly generated through descriptive statistics, but also through a classification model using machine learning. Fixation periods proved to be very important in the short term, as a particularly small share of the customer base left the bank with a fixation period of two years or longer tied to their mortgage loans. In general, all additional products and services had a positive effect on customer loyalty. In the short term, first-time homebuyers left the bank at a greater rate compared to customers who had switched banks prior to leaving. In addition to this, the model also suggests that younger customers churn more frequently than older customers, and that a higher loan amount tends to increase the likelihood of a customer leaving. It also highlights the fact that customers living in the vicinity of Stockholm, appear to leave at higher rates than the rest of the country. However, these conclusions should be treated with some level of skepticism, due to interaction effects between, for example, the customer's geographic region (Stockholm) and other variables. The model performs much better than simply guessing, however, some further improvements are required before the model is put into production.

<p><strong>Syfte: </strong>Sedan februari 2007 tillämpar Länsförsäkringar Bank det nya regelverket Basel II. Införandet av Basel II förväntades få olika konsekvenser för bankerna, kunderna och för bolånemarknaden. Denna studie skall undersöka hur Basel II har påverkat Länsförsäkringar Bank och dess kunder. Hur har kreditprocessen och kreditbedömningarna förändrats? Hur har banken påverkats? Vilka för- och nackdelar har Basel II inneburit för banken och för bolånekunderna? För att uppnå huvudsyftet har arbete följande tre delsyften:</p><ul><li>Kartlägga bankens nya metoder och rutiner för riskklassificering och kreditbedömningar. </li><li>Ta reda på vilka konsekvenser de nya metoderna och rutinerna innebär för banken, för dess kunder och för villkoren på bolån.</li><li>Utreda vad Basel II inneburit för bolånemarknaden i allmänhet.</li></ul><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har studerat artiklar, uppsatser och utredningar om Basel II för att få en teoretisk bakgrund. Vi ville genom det få grepp om vilka konsekvenser som man på förhand bedömt att Basel II skulle innebära för kreditmarknaden och bankerna. Vi har givetvis också läst in oss på regelverket. Vår studie har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med personal på Länsförsäkringar Bank. Materialet har bearbetats och sammanställts för att på ett överskådligt sätt presentera och förklara våra resultat och så bra som möjligt ge svar på frågeställningarna och uppnå syftet.</p><p> </p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>De viktigaste konsekvenserna som vi funnit i studien är följande:<strong> </strong>Basel II har inneburit lägre kapitalkrav vilket gett banken väsentligt lägre upplåningskostnader. Kunder som har hög kreditvärdighet har relativt kunder med låg kreditvärdighet blivit än mer fördelaktiga ur ett lönsamhetperspektiv. Den ökade räntedifferentiering som man trodde att Basel II skulle leda till har ännu inte visat sig i någon större utsträckning, men det kan mycket väl bli så längre fram i tiden. Bolånekunderna har inte märkt av Basel II på något dramatiskt sätt.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>En liknande studie kan göras på kreditmarknaden för företag.</p><p>Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse mellan olika bankers IRK-metoder för att kartlägga skillnader och eventuella konsekvenser av det.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Meningen är att denna uppsats skall vara intressant läsning för den som vill få en överblick och förståelse för Basel II samt dess konsekvenser och betydelse för banken, kunderna och bolånemarknaden. Uppsatsen förklarar bakgrunden, redovisar hur en betydande svensk bank implementerar regelverket och vilka effekter det har fått i dagsläget.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Bolån, Kapitaltäckning, Basel II, Kreditbedömning, Bolånemarknaden  <strong></strong></p>

Syfte: Sedan februari 2007 tillämpar Länsförsäkringar Bank det nya regelverket Basel II. Införandet av Basel II förväntades få olika konsekvenser för bankerna, kunderna och för bolånemarknaden. Denna studie skall undersöka hur Basel II har påverkat Länsförsäkringar Bank och dess kunder. Hur har kreditprocessen och kreditbedömningarna förändrats? Hur har banken påverkats? Vilka för- och nackdelar har Basel II inneburit för banken och för bolånekunderna? För att uppnå huvudsyftet har arbete följande tre delsyften: Kartlägga bankens nya metoder och rutiner för riskklassificering och kreditbedömningar. Ta reda på vilka konsekvenser de nya metoderna och rutinerna innebär för banken, för dess kunder och för villkoren på bolån. Utreda vad Basel II inneburit för bolånemarknaden i allmänhet.   Metod: Vi har studerat artiklar, uppsatser och utredningar om Basel II för att få en teoretisk bakgrund. Vi ville genom det få grepp om vilka konsekvenser som man på förhand bedömt att Basel II skulle innebära för kreditmarknaden och bankerna. Vi har givetvis också läst in oss på regelverket. Vår studie har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med personal på Länsförsäkringar Bank. Materialet har bearbetats och sammanställts för att på ett överskådligt sätt presentera och förklara våra resultat och så bra som möjligt ge svar på frågeställningarna och uppnå syftet.   Resultat och slutsatser: De viktigaste konsekvenserna som vi funnit i studien är följande: Basel II har inneburit lägre kapitalkrav vilket gett banken väsentligt lägre upplåningskostnader. Kunder som har hög kreditvärdighet har relativt kunder med låg kreditvärdighet blivit än mer fördelaktiga ur ett lönsamhetperspektiv. Den ökade räntedifferentiering som man trodde att Basel II skulle leda till har ännu inte visat sig i någon större utsträckning, men det kan mycket väl bli så längre fram i tiden. Bolånekunderna har inte märkt av Basel II på något dramatiskt sätt.   Förslag till fortsatt forskning: En liknande studie kan göras på kreditmarknaden för företag. Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse mellan olika bankers IRK-metoder för att kartlägga skillnader och eventuella konsekvenser av det.   Uppsatsens bidrag: Meningen är att denna uppsats skall vara intressant läsning för den som vill få en överblick och förståelse för Basel II samt dess konsekvenser och betydelse för banken, kunderna och bolånemarknaden. Uppsatsen förklarar bakgrunden, redovisar hur en betydande svensk bank implementerar regelverket och vilka effekter det har fått i dagsläget.   Nyckelord: Bolån, Kapitaltäckning, Basel II, Kreditbedömning, Bolånemarknaden

När en person tar ett lån för att köpa en fastighet så tar denne ett Bolån. I Sverige har det funnits en fungerande bolånemarknad sedan länge, men år 2004 infördes en ny lag som kom att förändra hur den underliggande säkerheten hos lånen disponeras. Den nya typen av bolån benämndes säkerställda obligationer, en typ av obligation som skulle vara säkrare för både de som investerar och ger ut obligationen. Eftersom liknande lagstiftning redan fanns i flera andra länder i övriga världen, syftade även lagstiftningen till att underlätta för investerare internationellt. Lagen togs i bruk 2006 då flera av de stora svenska bankerna byta ut sina gamla obligationer för bolån mot de nya säkerställda obligationerna, och lagstiftningen ledde följaktligen till en del förändringar på den svenska bolånemarknaden. Utifrån den genomförda studien kan vi konstatera att bolånemarknaden inte genomgått några markanta förändringar, men att lagstiftningen öppnat upp nya dörrar för många potentiella investerare. Det verkar även som att marknaden för säkerställda obligationer kommer fortsätta utvecklas positivt, men det fanns en viss meningsskiljaktighet angående marknaden för säkerhetsställda obligationers framtida utveckling. Vi såg i studien, att många i vår omgivning antingen hade ingen eller en mycket begränsad kunskap om säkerställda obligationer. Studien har därför en lärande verkan, den informerar läsaren om en för vårt samhälle och vår vardag så nödvändig typ av obligation, som känns relevant att belysa. Relevansen i studien ligger i att ta reda på om lagstiftningen är det som fört marknaden framåt, detta för att öppna för vidare diskussioner om exempelvis en internationell lagstiftning skulle kunna vidga marknaden ytterligare.

”Så dåliga är svenskarna på ekonomi”. Rubriken är hämtad från en av många nyhetsartiklarsom på senare tid aktualiserar svenskarnas finansiella kunskapsnivå. Det rapporteras löpande imedia om svenska hushålls bristande finansiella kunskaper vilka kan relateras till forskningsområdetkring finansiell förmåga, vetenskapligt mer känt som financial literacy. De bristandekunskaperna utgör ett orosmoment inte bara för de enskilda hushållen utan också för ekonomini stort. I denna studie har unga svenska hushålls finansiella förmåga relaterat till bolånemarknadenstuderats. Hushållen har idag en hög skuldsättning främst bestående av bolån ochden intressanta frågan på den svenska marknaden är huruvida hushåll som exponerar sig motbolånerisk verkar vara förhållandevis kunniga eller okunniga. Syftet har därför varit att undersökaunga hushålls finansiella förmåga relaterat till bolån samt att identifiera vilka faktorersom påverkar den finansiella förmågan. För att undersöka detta har vi ställt oss frågan ”hurpåverkar unga hushålls egenskaper deras finansiella förmåga sett ur ett bolåneperspektiv?”.Studien är genomförd i enlighet med en kvantitativ metod. För att besvara problemet har enenkätundersökning genomförts och besvarats av 205 respondenter i ett åldersspann mellan18–37 år. Data från enkätundersökningen har sedan analyserats för att kunna besvara de uppställdahypoteserna och för att kunna jämföra resultaten med tidigare forskning. Resultatenvisar att det föreligger vissa samband mellan hushållens egenskaper och den finansiella förmågan.Studien ger praktisk relevans med hänsyn till att individen utgör en viktig motpart tillkreditinstituten genom det ekonomiska avtal ett bolån innebär, varför individens finansiellaförmåga får betydelse.

<p><p>Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån.</p><p>Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.</p><p>Handledare: Mats Viimne.</p><p>Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.</p><p>Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernas</p><p>riskhantering för bolån fungerar.</p><p>Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet för</p><p>att sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,</p><p>där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder oss</p><p>av den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.</p><p>Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenom</p><p>riskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, som</p><p>vi har tillämpat till bankers kreditrisker.</p><p>Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på de</p><p>fyra storbankerna i Sverige.</p><p>Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är att</p><p>använda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersökte</p><p>betonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var det</p><p>absolut bästa sättet att minimera riskerna.</p></p> / <p><p>Title: Banks Riskmanagement For Mortgages.</p><p>Writers: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.</p><p>Keywords: Banks, Riskmanagement, Financialcrisis.</p><p>Purpose: The purpose with this essay is to examine the riskmanagement process for</p><p>mortages in four of the big local banks.</p><p>Methodology: We used a method that works like a funnel, where we first looked at the</p><p>problem with a wide perspective and then analysed the problem on the depth.</p><p>We make a quantitative survey, there we developed the problem first and then</p><p>choosed interviewees. We used an deductive method and the descriptive /</p><p>inductive method.</p><p>Frame of</p><p>reference: How risks arises, how do you judge them. We explain the riskmanagement</p><p>process wich is a method for protection against risks, as we have used for</p><p>bankscredit risks.</p><p>Empirical</p><p>foundation: We have collected the data from intervjues with several people from the</p><p>biggest banks in Västerås.</p><p>Conclusions: We have come to the conclusion that the keyconcept for banks with risk is to</p><p>use a careful method when dealing with creditsrisk. All of the banks that we</p><p>intevjued couldnt stress it enough the importance of thurrowly examinations,</p><p>and they said thats absolutley the best way to minimize risks.</p></p>

<p>Värdepapperisering av bolån är en vanligt förekommande finansieringsmetod i USA, vilket är det land som leder utvecklingen. Idag omfattar värdepapperisering i USA en utstående summa på 21 000 Mdr kronor. I Sverige har utvecklingen av metoden inte varit lika omfattande. Detta kan ha sin grund i den rådande lagstiftningen i Sverige som skiljer sig ifrån lagstiftningen i de flesta andra länder. För att utveckla marknaden för värdepapperisering har det därför framtagits ett förslag till lagändring, där huvudinnebörden är att metoden slipper kapitaltäckningskrav. Denna uppsats undersöker marknadsaktörernas syn på hur utvecklingen av värdepapperisering av bolån kan komma att påverkas av lagändringen. Det främsta resultatet som har framkommit är att en eventuell lagändring inte kommer att ge några större effekter. Positivt är att metoden att värdepapperisera legitimeras från statligt håll, vilket kan göra att intresset från investerarnas håll ökar. Emellertid beror det mesta på hur kostnadsbilden påverkas.</p>