Bostäder har alltid varit ett behov för människan och det har blivit allt viktigare med bostäder för samhällets funktion. Det är väldigt svårt för värderaren att få fram ett helt felfritt utgångspris för försäljning av bostaden då de värderar bostaden. Det krävs bra förståelse för marknaden, dess preferenser och själva bostaden för att värdera en bostad så korrekt som möjligt. Målet med studien är att upptäcka vilka faktorer som anses vara mer eller mindre väsentliga när det gäller att fastställa ett bostadsvärde för en köpare, samt att kunna klargöra varför just dessa faktorer är så avgörande. Metoden som valdes för denna undersökning blev en litteraturstudie eftersom det redan finns mycket skrivet inom området. För att få de bästa svaren på både forskningsfrågorna samt syftet blev det tydligt att en litteraturstudie skulle vara den lämpligaste metoden för denna undersökning. Resultatet i studien visar bland annat att faktorer som till exempel läge, storlek, pris på bostaden spelar stor roll för många potentiella köpare och att betalningsviljan för faktorerna betyder olika mycket beroende på vem köparen är och hurdan dess preferenser är. Denna studie undersöker faktorer som berör potentiella köpare från de utvalda nordiska länderna, Sverige, Danmark, Norge och Finland. Men mest undersöktes faktorer för den potentiella köparen från Sverige. Det hittades inte mycket olikheter på faktorerna mellan länderna utan mest likheter. Studien kom fram till ytterligare värdepåverkande faktorer, som bland annat bostadsrättsföreningens ekonomi, tryggheten i området och hur det subjektiva värdet påverkar den potentiella köparen. En känsla av välbefinnande måste finnas i bostaden, enligt det subjektiva värdet. Det finns inget värde för den enskilda köparen om det inte finns något subjektivt värde. / Housing has always been a human need and has become increasingly important for the functioning of society. It is very difficult for the valuer to get a completely error-free selling price for the sale of the home when valuing it. It takes a good understanding of the market, its preferences, and the home itself to value a home as accurately as possible. The aim of this study is to discover which factors are considered important in determining the value of a home for a buyer and to be able to clarify why these particular factors are so crucial. The chosen method for this study was a literature review because there was a great deal written in this area before and to get the best answers to both the research questions and the purpose, it became clear that a literature review would be the most appropriate method for this study. The results of the study show that factors such as location, size, price of the home play a major role for many potential buyers and that the willingness to pay for the factors matters differently depending on who the buyer is and what their preferences are. This study investigated the factors affecting potential buyers from the Nordic region countries, Sweden, Denmark, Norway, and Finland. But mostly the factors for potential buyers from Sweden were investigated. Not many differences were found in the factors between the countries but mostly similarities. The study found additional value drivers, such as whether the home is environmentally friendly, the economics of the housing association, the safety of the area and the subjective value. A sense of well-being must be present in the home, according to the subjective value. There is no value for the individual buyer if there is no subjective value.

Studiens syfte: Vårt syfte är att med hjälp av en enkätundersökning och etablerade motivationsteorier ta reda på vad som motiverar konsumenter inför ett bostadsköp. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod och informationen har samlats in med hjälp av en elektronisk enkätundersökning för att sedan kopplas till Self Determination Theory (SDT). Resultat & slutsats: Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Faktoranalysen resulterade i 13 faktorer, vilket slutligen gav en bild av 6 olika typer av konsumenter som alla motiveras på olika sätt. Förslag till fortsatt forskning: SDT skulle kunna användas på fler konsumentområden såsom upplevelser, resor eller för att ta reda på varför vi köper olika typer av varor. Uppsatsens bidrag: Vårt examensarbete har bidragit med att identifiera de motiv som driver oss till bostadsköp. Studien har visat att SDT kan vara ett lämpligt verktyg för framtidens fastighetsmäklare och att resultatet kan vara användbart i fastighetsmäklarrollen. / Aim of the study: The aim is to investigate consumers underlying motivation when they buy a house or a unit. This will be based on a survey and established theories of motivation such as Self Determination Theory. Method: We have used a quantitative method and the information was gathered from an electronic survey. Result & Conclusions: The statistical program SPSS was used to analyze the responses of the survey. To find the underlying correlations among the questions, we conducted a factor analysis. It resulted in 13 factors, which were narrowed down to 6 different types of consumers. Suggestions for future research: SDT can be used in different fields of consumer behaviour such as tourism and travelling, or to find out why we buy different types of goods. Contribution of the thesis: This thesis has contributed to the identification of the underlying motives behind buying a home. The study shows that SDT can be a suitable tool in marketing for future real estate agents.

Idag råder en bostadsbrist på Stockholms bostadsmarknad som det inte finns en snabb hållbar lösning på. Ofta talas det om att det är omöjligt att erhålla ett förstahandskontrakt till en hyreslägenhet, vilket leder till att andrahandsmarknaden och den svarta marknaden växer. Samtidigt råder debatt kring att hyresrätter är att kasta pengar i sjön och att det är bostadsrätter konsumenten ska investera i. Ägarlägenheter nämns sällan som ett alternativ och i vissa artiklar har konsumenter även varnats för att köpa ägarlägenheter då de anses vara för dyra. Det saknas idag konkreta exempel på kalkyler för vad som faktiskt är mest ekonomiskt fördelaktigt, vilket denna uppsats syftar till att redogöra för. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken av upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenhet som är mest ekonomiskt gynnsam att bo i från ett konsumentperspektiv. En litteraturstudie genomfördes med syfte att sammanställa relevant och aktuell information och liknande arbeten studerades. Därutöver genomfördes en kostnadskalkyl för lägenheter, tillhandahållna av byggherren JM, i området Dalénum på Lidingö. Sist genomfördes en enkätundersökning med syfte att redogöra vilken uppfattning som råder hos konsumenter kring vilken upplåtelseform som mest ekonomiskt gynnsam. Resultaten visar att ägarlägenheter är det mest ekonomiskt gynnsamma alternativet bland berörda upplåtelseformer. Ägarlägenheter medför dock större ansvar eftersom konsumenten äger hela lägenheten, vilket också innebär störst frihet. Enkätundersökningen visar att respondenterna har uppfattningen om att bostadsrätter är den mest ekonomiskt gynnsamma ägandeformen. En del av respondenterna som var mest intresserade av bostadsrätter trodde samtidigt att det råder en bostadsbubbla som är på väg att spricka. Slutsatsen som dras i arbetet är framförallt att även om ägarlägenheter är den mest ekonomiska gynnsamma boendeformen för nybyggda flerbostadshus, finns det inte ett tillräckligt utbud på marknaden. Samtidigt visar enkätundersökningen att det råder stor okunskap kring upplåtelseformerna. / A housing shortage is an occurring fact on today's housing market in Stockholm. A common apprehension is that it is close to impossible to obtain a first-hand contract on today’s market, which leads to an increased second hand market and an expansion of the black market. Meanwhile there is an ongoing debate on how renting an apartment is equivalent to throwing money down the drain and that consumers should invest in a co-operative apartment instead. Condominiums are rarely referred to as an alternative and consumers are even warned about high prices in some articles. There is a lack of research when it comes comparing the profitability between forms of tenure, which is what this essay aims to supply.  The aim for this project is to study which form of tenure is the most profitable to live in for a consumer, from an economic point of view. A study of literature was completed to present all relevant and current information within the subject. Previous studies that relate to the subject was evaluated and presented. A cost estimate was performed on the apartments (provided by the constructor JM) within the area of Dalénum at Lidingö. A survey was completed to understand what knowledge consumers have within the subject of tenures and which form of tenure they believe is the most profitable financially. The results show that condominiums are the most beneficial alternative economically. Although condominiums involve a bigger responsibility as the consumer owns the apartment, they also provide a larger operating freedom. The survey shows that the respondents believe that co-operative apartments are the most beneficial tenure economically. Some of the respondents that were interested in consuming a co-operative apartment also believed that a housing bubble is occurring on today’s market and that it is likely to burst. The conclusion in this essay is foremost that even if condominiums are the most beneficial form of tenure economically among apartments, the present supply is not enough. At the same time the survey shows there the respondents lack knowledge about the different tenures.

This thesis is written within the topic of Internet of Things (IoT) and smart homes among young adults in Sweden. Smart homes are taking up more and more space on the housing market and aim to make consumers' everyday lives easier. Factors behind buying a smart home present a gap of knowledge about who the potential buyers are among young adults. The essay is written with the aim of reviewing generation Y and Z’s ownership and regular use of smart home devices in their households in terms of usefulness and ease of use. The aim is also to gain an insight into the willingness of generation Y and Z to buy and pay for a smart home. By using previous research combined with a quantitative study in the form of a web survey, an analysis was formed from the consumers' responses. The result shows that young consumers have a broad knowledge of what IoT means with a majority having at least one smart device in their household. The willingness to buy and pay for smart homes is proving to be varied, with young consumers not yet convinced on the issue. The outcome of the thesis contributes to an interesting discussion about IoT and smart homes from different perspectives and gives you as a reader knowledge about smart home devices and their potential in the housing market.