Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer som drabbar kvinnor över hela världen. I Sverige insjuknar ungefär 20 kvinnor i bröstcancer varje dag. Kvinnor som behandlas mot bröstcancer kan få sänkt livskvalitet, som ökar lidande och minskar självförtroende. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En allmän vetenskaplig litteraturöversikt, som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av de valda artiklarna i litteraturöversikten gav tre huvudkategorier och fem underkategorier, som sammanställts utifrån tidigare forskning kring kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Diskussion: Kvinnor med bröstcancerdiagnos kändesig osäkra och som att de förlora kontrollen över sitt liv, vilket var svårt att acceptera. Kvinnorna ställdes för existentiella funderingar och frågor, vilket ökade behovet att bli hörda och sedda. Familjestödet och sjukvård stödet var nödvändig för att kunna gå vidare med behandling och kunna hantera sjukdomen. När kvinnorna godtog ödet blev det enklare att återvända till sin tidigare vardag. Konklusion: Bröstcancer är en oroväckande sjukdom som påverkade kvinnorna och deras existens. Ytterligare forskning skulle vara avgörande om vilken hjälp kan de patienterna få för att lättare kunna hantera sin sjukdom och dess behandlingar. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer that affects women worldwide. In Sweden approximately 20 women fall ill with breast cancer every day, and it's most common for women from the middle age upwards to be affected. Women who are treated for breast cancer may have a reduced quality of life, which increases suffering and reduces self-confidence. Aim: To describe women’s experience of living with breast cancer. Method: A qualitative and quantitative scientific literature review, which is based on 11 scientific articles. Findings: The findings of the selected articles in the literature review gave three main categories and five subcategories, which were compiled based on previous research on women’s experiences of living with breast cancer. Discussion: Women with breast cancer diagnosis had different experiences and changed emotions. Women felt insecure and lost control of their lives which was difficult to accept. The women were presented with many different existential thoughts and questions, which increased the need to be heard and seen. The family support and healthcare support was extremely necessary to be able to continue with the treatment and be able to manage the disease.Conclusion: The diagnosis of breast cancer is a worrying disease that affected the women and their existence. Deeper research would be crucial to what help those patients can get to manage their disease and its treatments more easily.

Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vetenskap om nyttan med att utföra självundersökning av brösten samt utröna vilken roll sjuksköterskan kan ha. Metod: I en litteraturstudie har nio artiklar valts ut och det vetenskapliga värdet har granskats och utav dessa är sju kvantitativa studier och de resterande två litteraturstudier. Resultat: Resultatet visar att självundersökningar av brösten inte reducerar mortaliteten i bröstcancer. Nyttan av självundersökningarna av brösten råder det delade meningar om då de kan leda till en ökad oro och flera läkarbesök. Sjuksköterskan spelar en viktig roll som pedagog och inspiratör. Slutsats: Sannolikt är nyttan av självundersökningar av brösten större i länder med begränsade ekonomiska resurser och avsaknad av screeningprogram jämfört med exempelvis Sverige som idag har ett etablerat nationellt screeningprogram för mammografi. Om evidensbaserad omvårdnad ska tillämpas framkommer det i litteraturstudien att sjuksköterskan bör förespråka bröstmedvetenhet framför självundersökningar av brösten. / Aim: The purpose of this study was to compile resent science about the benefits of performing breast self-examinations and to find out the eventual role of the nurse. Method: In a literature review nine scientific articles were chosen and their scientific value was evaluated. From this evaluation we indentified nine articles, seven of these articles are based on quantitative studies and two of them are a compilation of literature. Results: This study shows that breast self-examination do not reduce mortality in breast cancer. The benefits of breast self-examination is debated, when the research displays that breast self-examination leads to an increased anxiety and increased numbers of doctor appointments. The nurse plays a key role as an educator and a spokesman. Conclusion: It is possible that the benefits of brest self-examinations are greater in a country of limited resources and screening programs, than for instance in Sweden where a national mammography screening is established. If evidenced based care should be applied the results from this study suggests that the nurse should advocate breast awareness instead of breast self-examinations.

Breast cancer is the most common form of cancer for women around the world. In an attempt to decrease the mortality, women in Sweden between the ages of 40-74 years are called to regular mammography screenings to detect the disease as early as possible. Despite this, around 1400 die from the disease every year in Sweden. Every mammography image has to be analyzed by two radiologists. Despite this and regular screening, there are cases that go unnoticed. The factors that lessen the effectiveness of the system are that some cases go unnoticed and analyzing the mammography images is time consuming. This paper has investigated whether AI can be used to help solve these issues. Earlier research examines both of these aspects. Algorithms performing at approximately the same level of accuracy as radiologists and lessening the workload for examining radiologists has been developed [1]. This paper examined how to develop a similar simplified algorithm, how it can be implemented in healthcare and what the consequences of that would be. Hopefully, usage of similar technology will lead to a decrease in mortality and more accurate assessments. The study was conducted by interviewing two experts within the subject, and an attempt to develop an algorithm that through image analysis can classify tumours from mammography images.  The result shows that there is a big potential for using AI within healthcare, and by that enabling more accurate diagnosis and reducing mortality. During development of the algorithm a deeper understanding of the difficulties was given, such as the need for adequate processing power, processing and organization of image databases and the complexity in developing such a ML-algorithm for image analysis. The developed algorithm performed slightly better than random when detecting breast cancer on mammography images. / Bröstcancer är den vanligaste cancern bland kvinnor i världen. För att minska dödligheten kallas kvinnor i Sverige mellan 40-74 år regelbundet till mammografiscreening, i syfte att upptäcka tumörer i tid. Trots detta avlider ca. 1400 av sjukdomen varje år. Varje mammografibild granskas av två läkare. Trots detta och regelbunden screening finns det fall som missas. De faktorer som gör att systemet inte fungerar optimalt idag är att viss cancer inte upptäcks i tid samt att analysering av mammografibilderna är tidskrävande. Det här arbetet har undersökt huruvida användning av AI kan bidra till att lösa dessa problem. I tidigare forskning undersöks även båda dessa aspekter. Det har utvecklats AI-algoritmer som presterar ungefär i nivå med radiologer samt minskar arbetsbördan för undersökande radiologer [1]. I detta arbete undersöktes hur utvecklandet av en liknande algoritm går till, hur den faktiskt kan implementeras i sjukvården samt vilka konsekvenser detta kan ha. Förhoppningsvis kan tillämpning av liknande teknik leda till minskad dödlighet och säkrare bedömning. Studien genomfördes med intervjuer av två experter inom området, samt försök att utveckla en förenklad algoritm som genom bildanalys kan klassificera tumörer från mammografibilder. Resultatet visade att det finns stor potential för att använda AI inom sjukvården och med hjälp av detta uppnå säkrare bedömning och färre dödsfall. Under utvecklingen av algoritmen gavs en djupare förståelse för de svårigheter som uppkommer i utvecklandet av en sådan algoritm; såsom de krav på tillgänglig processorkraft, behandling och organisering av bilddatabaser och komplexiteten i att utveckla en maskininlärningsalgoritm för bildanalys. Algoritmen som utvecklades presterade något bättre än slumpen i detektion av tumörer på mammografier.

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. En behandling går ut på att operera bort hela eller delar av det sjuka bröstet. Behandlingen har många gånger sekundär verkan på individens sexuella hälsa.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors sexuella hälsa efter utförd mastektomi. Metod:En litteraturöversikt av åtta kvalitativa artiklar genomfördes. Analysen skede enligt Fribergs trestegsmodell.  Resultat:Det finns variationer i den upplevda sexuella hälsan hos kvinnor efter utförd mastektomi. Vissa kvinnor känner nedsatt sexuella hälsa på grund av att det är svårt att acceptera de kroppsfärändringar mastektomin inneburit. Andra upplever inte att kroppsförändringen har påverkat den sexuella hälsan. Erfarenheter av ett förändrat sexuellt självförtroende uppkommer, det är efter genomgången mastektomi mer av betydelse med närhet, kyssar och kramar som i sig ger tillfredsställelse. Andra har svårt att känna lust och är rädda för att bli avisade vid sexuell kontakt. Kvinnor som uppger att de tappat bort sin sexuella identitet i samband med mastektomin uppgav en sämre sexuell hälsa än de tidigare haft. God information från vårdpersonal och ett gott stöd från partner bidrog till god sexuell hälsa.  Slutsatser:God information och rimliga förväntningar preoperativt i kombination med delaktig partner har god effekt på sexuell hälsa efter utförd mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women in Sweden. One treatment method involves eliminating all or part of the diseased breast. The treatment often has secondary effects on the individual's sexual health. Aim: To describe women affected by breast cancer’s sexual health after performing mastectomy. Method: A literature review of eight qualitative studies was performed. The analysis was conducted according to Friberg ́s three-step model. Result: There are variations in the perceived sexual health of women after performed mastectomy. Some women experience impaired sexual health because of difficulty to accept the bodily changes their mastectomy has led to. Others do not experience that their bodily changes have affected their sexual health. Experiences of a changed sexual self-confidence arise; it is more important with closeness, kissing and hugging after the mastectomy, which gives satisfaction. Others have difficulty experiencing feelings of desire and are afraid of rejection at sexual contact. Women who stated that they have lost their sexual identity in connection with mastectomy reported a worse sexual health than they had previously. Good information from healthcare professionals and good support from partners contributed to good sexual health. Conclusions: Good information and reasonable expectations pre-surgery in combination with a participant partner have a good effect on sexual health after performing a mastectomy.

The aim of this study is to analyse how women talk about their breasts, how their breasts affect their orientations in the world as well as how their relationship to their breasts changes throughout life. The study is based on semi-structured interviews with eight white and heterosexual cisgender women between the ages of 23-64 years old. The main theoretical frameworks for the study are phenomenology and the life schedule. The interpretational work has been conducted through thematic analysis.  The study shows how the women meet different expectations and ideals connected to their breasts throughout their lives. The heteronormative life schedule is relevant for understanding how these experiences are formed. Starting from the women´s entry into puberty and when they develop breasts, their place in the world changes. The breasts bear a strong meaning for how the women in the study construct themselves as sexual beings as well as heterosexual subjects. The meaning of the breasts is generally mirrored against the male desire. The relationship to their own breasts is formed by ideals of normative breasts which shape their experience of having breasts. The ideals are perceived as more intense during younger years, whereas age is a way of negotiating the meaning of the breasts. The empirical material show that the meaning of the breasts changes with the different stages of life but always plays a vital part in the women’s orientation and how they perceive themselves in their everyday life.

Inledning: Varje dag får ca. 170 kvinnor runt om i världen diagnosen bröstcancer. Förstahandsmetoden för screening av brösten är i dagsläget mammografi. Studier visar på att kvinnor med täta bröst får inte rätt diagnos med enbart mammografiundersökning. Denna litteraturöversikt tar upp alternativa undersökningsmetoder för att diagnostisera och behandla bröstcancer hos kvinnor med täta bröst. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa betydelsen av magnetresonanstomografi- samt ultraljud vid utredning av täta bröst. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där 15 kvantitativa artiklar granskades efter sökningar i både PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av samtliga artiklar visar att ultraljud och magnetresonanstomografi kan användas för att utesluta misstänka patologier som hittas vid mammografiundersökningar av täta bröst. Dessa artiklar lyfter också fram att det finns samband mellan bröstdensitet och fastställandet av korrekt diagnos, då bröstkörtlar kan tolkas som misstänka patologier i mammografibilderna.  Slutsats: Med kunskap samt adekvat information till kvinnor som har täta bröst är modaliteter som MRT och ULJ ett komplett att upptäcka bröstcancer i tid. Kvinnor som får diagnosen bröstcancer i ett tidigt skede kan snabbt få hjälp och därmed ökar också överlevnadschansen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sexuell hälsa beskrivs som frånvaro av sjukdom och dysfunktion. Det påverkas av fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Sjuksköterskans roll och ansvarsområde riktar sig i omvårdnaden. Sjuksköterskorna ska utföra en personcentrerad vård som innebär att patienten bli sedd och förstådd för sina egna individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Ett bemötande med ömsesidig öppenhet är centralt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som haft bröstcancer. Metod: Med hjälp av tio kvalitativa och kvantitativa artiklar från Cinahl complete och PubMed gjordes en litteraturöversikt. Den befintliga forskningen granskades och redovisades. En kvalitetsgranskning utfördes för att säkerställa kvaliteten av de originalartiklar som användes i resultatet. Fribergs fyra steg kring dataanalys användes för att analysera datainsamlingen.  Resultat: Tre teman utformades i resultatet “upplevelser av sexuell dysfunktion och förändringar i sexlivet”, “förändrad kroppsuppfattning efter cancerbehandling” och “upplevelsen av förändringar i relationer”.  Slutsats: Kvinnor som haft bröstcancer upplevde en negativ påverkan på deras sexuella hälsa av bröstcancerbehandlingarna. Det förekom fysiska, psykologiska och sociala förändringar i kvinnornas välbefinnande på grund av bröstcancer. Stödinsatser och tjänster som riktar sig i att främja kvinnornas sexuella och sociala välbefinnande, bör erbjudas under och efter bröstcancerbehandlingar. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Sexual health is described as the absence of disease and dysfunction. It is affected by physical, mental, emotional and social well-being in relation to sexuality. The nurse's role and area of responsibility is focused on nursing. The nurses must perform person-centred care which means that the patient is seen and understood with their own individual needs, resources, values and expectations. A treatment with mutual openness is central.  Aim: The aim was to describe the experiences of sexual health in women who have had breast cancer.  Method: Using ten qualitative and quantitative articles from Cinahl complete and PubMed, a literature review was made. The existing research was reviewed and reported. A quality review was performed to ensure the quality of the original articles used in the results. Friberg's four steps of data analysis were used to analyze the data collection.  Result: Three themes were formed in the result "experiences of sexual dysfunction and changes in sex life", "changed body image after cancer treatment" and "the experience of changes in relationships".  Conclusion: Women who have had breast cancer experienced a negative impact on their sexual health from the breast cancer treatments. There were physical, psychological and social changes in women's well-being due to breast cancer. Support measures and services aimed at promoting women's sexual and social well-being, should be offered during and after breast cancer treatments.