No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och diagnostiseringen har mer än fördubblats de senaste decennierna. Prognosen för överlevnad har ökat, trots detta förknippas sjukdomen med döden. Katie Erikssons teorier om lidande och vårdande har varit utgångspunkt i denna studie. Syfte: Att belysa upplevelser av lidande hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån tre teman; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande presenterades resultatet. Bröstcancern orsakade förändringar hos kvinnan och hennes omgivning som i olika tidsperspektiv av livet påverkade lidandet negativt. Existentiella frågor väcktes när cancern blev en del av livet. Vården orsakade ett onödigt lidande för kvinnan. Att alltid känna sig annorlunda och aldrig känna sig hel var ett uttalat lidande. Slutsats: Om kvinnan var i fertil ålder eller inte innebar en skillnad som hade en viss betydelse för upplevelser av lidande. Att som vårdpersonal sträva efter att ha en helhetssyn där hänsyn tas till det individuella i varje situation gör att kvinnan kan känna sig sedd.

Endast en procent av alla bröstcancerdrabbade per år är män. Det är ett område som är eftersatt i forskningen och dåligt uppmärksammat av både vården och samhället. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Den metod som användes var i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av sju vetenskapliga artiklar som fokuserade på mäns upplevelser av att leva med bröstcancer som sedan granskades utifrån Polit och Becks (2010) kriterier. Datainsamlingen gick till på så sätt att lämpliga databaser söktes igenom med sökorden: attitude, breast cancer, breast neoplasms, experience, living with, male, male breast cancer, men. Den teoretiska referensramen som valdes för denna studie var begreppet skam. Resultatet visade på informationsbrist, känslor av skam av att plötsligt drabbats av en typisk kvinnosjukdom, svårigheter att acceptera sjukdomen och dess följder samt att en ny syn på livet uppkom efter sjukdomstiden. Författarnas slutsats är att det finns ett behov av mer könsspecifik information för att öka kunskapen hos både män och vårdpersonal. Medvetenheten om att män kan drabbas av bröstcancer bör öka såväl i vården som i samhället för att minska mäns upplevelse av skam.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur massage kan påverka patientens besvär i samband med bröstcancer. Syftet var även att belysa dessa patienters upplevelse av massage. Genom att göra en litteraturstudie fick författarna en kunskapsöversikt inom detta område. Författarna har använt sig av databaserna Cinahl (EBSCO) och Medline (EBSCO), samt informationstjänsten Elin@Dalarna. 12 vetenskapliga artiklar ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultaten visade på att olika typer av massage påverkade bland annat välbefinnandet, smärta och sömnen hos patienterna med bröstcancer, detta i positiv riktning. Massagen visade sig även ha effekt på upplevelsen av ångest, oro och depression. Volym av lymfödem har visat sig kunna minska efter massage. Patienterna i studierna uppgav att få massage upplevdes som en verklighetsflykt från obehaget som följer med cellgiftsbehandling. Författarna anser att massage kan vara en bra komplementär omvårdnadshandling för sjuksköterskor att erbjuda, informera om eller utföra på patienter med bröstcancer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva cytostatikautlöst smärta och dess konsekvenser hos kvinnor med bröstcancer. Vid sökning gjordes begränsning till engelskspråkig litteratur och 17 vetenskapliga artiklar, hittades på Högskolan Dalarnas databas, Electronic Library Information Navigator (ELIN) med hjälp av olika kombinerade sökord. Även manuellt funna artiklar har använts. Resultatet visar att kvinnor som behandlats med cytostatika mot bröstcancer får ökade smärtor av behandlingen. Smärtförekomsten varierar beroende på vilken behandling kvinnan fått. Högre doser av ingående cytostatikaläkemedel, tätare intervall mellan kurerna och läkemedelsval kan inverka negativt på uppkomsten av smärta. De smärtor kvinnorna riskerar att få av behandlingen är neuropatier, smärtor från munhålan, händer och fötter, smärtor i magen, muskler, skelett samt huvudvärk. Framför allt cytostatika ur gruppen taxaner ger en smärtprofil med mer neuropatiska smärtor. Smärta i samband med cytostatikabehandling interagera med ökad oro, rädsla, försämrad funktionsförmåga och kan också ge sömnstörningar, trötthet, depression och ökad stress. Smärta inverkar menligt i det dagliga livet. Smärta kan också vara en prediktor för minskat välbefinnande vid behandlingens slut. Hur kvinnorna uppfattar smärtans inverkan på det egna jaget och hur de tolkar den upplevda smärtans i ett meningssammanhang beskrivs inte alls. Slutsatsen blir att cytostatikarelaterad smärta hos kvinnor med bröstcancer kräver vidare forskning.

<p>Endast en procent av alla bröstcancerdrabbade per år är män. Det är ett område som är eftersatt i forskningen och dåligt uppmärksammat av både vården och samhället. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Den metod som användes var i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av sju vetenskapliga artiklar som fokuserade på mäns upplevelser av att leva med bröstcancer som sedan granskades utifrån Polit och Becks (2010) kriterier. Datainsamlingen gick till på så sätt att lämpliga databaser söktes igenom med sökorden: attitude, breast cancer, breast neoplasms, experience, living with, male, male breast cancer, men. Den teoretiska referensramen som valdes för denna studie var begreppet skam. Resultatet visade på informationsbrist, känslor av skam av att plötsligt drabbats av en typisk kvinnosjukdom, svårigheter att acceptera sjukdomen och dess följder samt att en ny syn på livet uppkom efter sjukdomstiden. Författarnas slutsats är att det finns ett behov av mer könsspecifik information för att öka kunskapen hos både män och vårdpersonal. Medvetenheten om att män kan drabbas av bröstcancer bör öka såväl i vården som i samhället för att minska mäns upplevelse av skam.</p>

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgå bröstcancer påverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förändringar som inverkar på kvinnans hälsa, kropp, livsvärld och sätt att vara. Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanställts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Att drabbas av bröstcancer påverkar kvinnor känslomässigt och väcker tankar kring livet och framtiden. Kvinnors inställning till sin situation och det stöd de får påverkar deras upplevelse. Biverkningarna från behandlingen upplevs besvärande och påverkar kvinnors uppfattning av sig själva och deras kroppsbild. Att genomgå bröstcancer får kvinnor att fundera över sin situation och göra förändringar i livet. Konklusion: Att drabbas av bröstcancer är en överväldigande upplevelse som påverkar kvinnor under en lång tid. Upplevelsen av att drabbas av bröstcancer skiljer sig delvis åt mellan kvinnor. För att kunna ge kvinnor stöd och god omvårdnad är det som sjuksköterska viktigt att ha insikt i kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer och ha förståelse för att det är en individuell upplevelse.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag får cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd från vårdpersonalen då de fått diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vårdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en känsla av kontroll. Det känslomässiga stödet kunde lätta den stress som en del kvinnor kände i samband med sjukdomen. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation. Slutsatsen av vår studie visar att för vårdpersonalen ska kunna stödja kvinnan är det viktigt att en mellanmänsklig relation skapas, där vårdpersonalen har kunskap i hur de kan ge kvinnorna stöd igenom hennes krisarbete. I arbetet har författarna knutit an till Joyce Travelbee&apos;s omvårdnadsteori och Cullbergs kristeori. Travelbee ser vikten av relationen mellan sjuksköterska och patient för den läkande effektens skull. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit &amp; Hunglers flödesschema för litteratursökning och Graneheim &amp; Lundmans analysmetod för analysen av artiklar.

Syfte. Att jämföra strålrelaterade hudbiverkningar efter behandling av bröstcancer mellan kvinnor som använt en nyutvecklad bh innehållande ullfrotté, och kvinnor som inte använt bhn. Bakgrund. Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor i världen, där behandlingen främst utgörs av kirurgi med kompletterande cytostatika- och strålbehandling. En av de vanligaste biverkningarna vid strålbehandling är hudreaktioner. Design. Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Metod. Enkätstudie som inkluderade bröstcancerpatienter som genomgick strålbehandling. En interventionsgrupp (n=14) och en kontrollgrupp (n=17) besvarade tre enkäter, en vid behandlingsstart, en vid mitten och en i slutet av behandlingen. Data samlades in på två strålbehandlingsavdelningar under våren 2015. Analysen utfördes med Fisher´s Exact Test och Mann Whitney U Test i IBM SPSS version 23. Resultat. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna i föreliggande studie var drabbade av hudbiverkningar. Kvinnorna var välinformerade och inga signifikanta skillnader påvisades mellan grupperna gällande information om eventuella hudbiverkningar. I jämförelse mellan grupperna framkom signifikanta skillnader gällande tidsaspekten för utvecklingen av de strålrelaterade hudbiverkningarna. Vi fann att hudbiverkningarna rodnad och klåda utvecklades senare hos deltagarna i interventionsgruppen. Konklusion. Resultatet i studien visade att den nyutvecklade produkten, bestående av ullfrotté innehållande lanolinet med sina antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaper, kan ha fördröjt utvecklingen av strålrelaterade hudbiverkningar. Ytterligare forskning behövs inom området.   Nyckelord: strålbehandling, bröstcancer, hudreaktioner, biverkningar / Aim. To compare the radiation-related skin reactions among a group of women who used a newly developed a bra containing wool terry, and a group of women who had not used the bra and undergone radiation treatment for breast cancer. Background. Breast cancer is the most common cancer diagnosed in women worldwide, where treatment mainly consists of surgery with complimentary chemotherapy and radiotherapy. One of the most common side effects of radiotherapy is skin reactions. Design. Quantitative descriptive cross-sectional study. Methods. Questionnaire survey study with a quantitative approach which included breast cancer patients undergoing radiotherapy, two groups were compared at two hospitals in the Northern Region in Sweden (n = 31). The analysis was done with Fisher´s Exact Test and Mann Whitney U Test. Results. The results showed that the majority of the women in this study were affected by skin reactions. The women were well informed and no significant differences were found between the groups regarding information about any skin reactions. The comparison between the groups showed significant differences over time regarding the development of radiation-related skin reactions side effects. We found that the side effects redness and itching were later developed by the participants in the intervention group. Conclusion. The results of the study showed that the newly developed product, consisting of wool terry containing lanolin with the anti-inflammatory and antimicrobial properties, may have delayed the development of radiation-related skin reactions. Further research is needed.   Keywords: radiotherapy, breast cancer, skin toxicity, side effects