No description available.

Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi – en systematisk litteraturstudie   En systematisk litteraturstudie   Ida Ericson, Petra Gustafsson & Natalie Svensson   Abstrakt   Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och dagligen drabbas 20 kvinnor i Sverige. Att få bröstcancer är ofta en stor omvälvande upplevelse som kan göra de drabbade kvinnorna medvetna om hur skört livet är. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är mastektomi. Efter en mastektomi kan kvinnornas livskvalitet påverkas och vi som sjuksköterskor måste vara beredda på att kunna möta dessa kvinnor där de befinner sig, i deras livsvärld. Syfte: Att belysa bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökprocessen. Åtta artiklar identifierades varav en var kvalitativ och sju var kvantitativa. Analys och tolkning genomfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades i studiens resultat; försämrad livskvalitet och förbättrad livskvalitet. Smärta, bristande stöd, sexualitet, fysisk funktion, emotionella förändringar och kroppsuppfattning var faktorer vi identifierade som försämrade kvinnornas livskvalitet efter mastektomi. De faktorerna vi identifierade som förbättrade kvinnornas livskvalitet var stöd, sexualitet, fysisk funktion och emotionella förändringar. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi har en stor risk att få försämrad livskvalitet framförallt om de upplever smärta, minskat stöd, försämrad sexualitet, försämrad fysisk funktion, negativa emotionella förändringar och försämrad kroppsuppfattning. Ökat stöd, förbättrad sexualitet, förbättrad fysisk funktion och positiva emotionella förändringar kan förbättra livskvaliteten.   Nyckelord: Livskvalitet, bröstcancer, mastektomi

Bakgrund: Varje år får många kvinnor det omvälvande beskedet att de har fått bröstcancer. Detta besked skapar olika faser av förändring där behovet av stöd från vårdpersonal blir av vikt. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenhet av vården vid bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturöversikt. Resultat: Kvinnor behövde olika sorters stöd vid olika skeden. Det var viktigt att informationen anpassades till just den fas kvinnor befann sig i. När kvinnor hade erfarenhet av en tillitsfull relation till vårdpersonal upplevde de en delaktighet i sin vård. Om stödet från vårdpersonal till bröstcancerdrabbade kvinnor inte var tillräckligt kunde vårdlidande skapas. Med en vårdpersonal som kontaktperson att vända sig till och stödgrupper som komplement skapades en trygghet för kvinnor med bröstcancer. Slutsats: För att kvinnor ska uppleva en adekvat vård behövs tillgång till vårdpersonal och deras stöd. Detta stöd måste individualiseras för att passa kvinnors behov. Mer forskning behövs om utformningen av stödet efter behandlingen av kvinnors bröstcancer då brister uppvisats.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor världen över. Bröstcancer bildas i mjölkkörtlarna eller mjölkgångarna, en knöl i bröstet är det vanligaste symtomet. Med tidig upptäckt av sjukdomen är prognosen god.Syfte: Att beskriva erfarenheter hos kvinnor som lever med bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar valts ut och som litteraturstudien har sin grund i. Artiklarna är funna i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Dessa är analyserade med en induktiv kvalitativ ansats. Åldern på kvinnorna varierar från 30-91 år. Inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle svara an på studiens syfte och vara skrivna på svenska eller engelska. Det gjordes även vissa avgränsningar för att minska ner materialet, där använde vi oss av woman, ett årsintervall från 2005-2015 och att artiklarna skulle vara vetenskapliga. De artiklar som endast handlade om behandling eller de artiklar där kvinnorna friskförklarats exkluderades. Resultat: Fyra kategorier hittades: förändring, behov, känslomässiga reaktioner samt religiös tro. Den största kategorin som framgick under analysprocessen var förändring. Slutsats: Resultatet beskriver olika erfarenheter hos kvinnor med diagnosen bröstcancer. Dessa handlar till största del om de förändringar som sker i kroppen, relationer och livsstil. Resultatet visar hur de olika erfarenheterna leder till ett lidande för kvinnorna.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor. Behandlingen är ofta bröstkirurgi då antingen en bit eller hela bröstet opereras bort, mastektomi. Efter operationen upplever kvinnorna en förändrad kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och sammanlagt åtta subkategorier. Kategorierna var: ”Förlorad kvinnlighet”- Att känna sig onormal, Att känna sig mindre attraktiv och Smärtsamt att se sig själv i spegeln. ”En annan syn på kroppen”- Att kroppen inte är komplett, Att kroppen blivit en främling och Fantomkänsla. ”Att komma tillbaka till vardagen” - Starkare individ och Att finna stöd Konklusion: Kvinnornas upplevelser är unika, dock blir de påverkade av samhällets syn på hur en kvinna bör se ut enligt objektifieringsteorin. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha det i åtanke vid bemötandet, så att kvinnorna ses som individer och inte objekt. Det behövs mer forskning kring vilket typ av stöd kvinnor som drabbats av bröstcancer och genomgått mastektomi vill ha.   Nyckelord: Bröstcancer, mastektomi, kvinnlighet, upplevelser, objektifieringsteorin.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. Tack vare förnyade och förbättrade behandlingsmöjligheter överlever allt fler bröstcancerpatienter. Livskvalitet är en individuell upplevelse vilket innefattar flera olika dimensioner. Några av sjuksköterskans viktigaste roller är att främja hälsa, lindra lidandet samt bibehålla en holistiskt syn för att gagna patienters livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor under sin behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna PubMed och Cinahl har använts vilket bidragit till 13 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman med underliggande teman. De tre huvudtemana är Kroppslig, mental och själslig påverkan, Behov av tillfredsställelse samt Social situation och miljö. Resultat: Litteraturstudiens fynd påvisade att kvinnornas livskvalitet kunde variera under behandlingen beroende på en rad skilda faktorer såsom behandlingsrelaterade symtom, förändringar över tid, familjeförhållandet, vårdpersonalen samt kvinnans individuella behov och egenskaper. Slutsats: Utfallet av kvinnornas livskvalitet påverkades av endera positiva eller negativa faktorer. Bröstcancerbehandling kunde influera i kvinnors kroppsliga, mentala och själsliga element. För att främja välbefinnandet tycktes den individanpassade samt patientcentrerade omvårdnaden vara en nyckel.

Bröstcancer beskrivs tidigast 3000 år f.kr och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. 9000 kvinnor får bröstcancerdiagnosen varje år, 40 % av dessa genomgår mastektomi. Tidigare forskning har visat att kvinnors relationer till sig själv och andra kan påverkas i och med behandling. En vilja växte fram att få en ökad förståelse för dessa kvinnor och vad de går igenom. Genom att granska livskvaliten hos dessa kvinnor kan den psykiska resan dessa kvinnor genomgår efter mastektomi synliggöras. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst i behandlingen mot invasiv bröstcancer. Metoden är en litteraturstudie, där totalt tio artiklar har inkluderats. Sex kvantitativa samt fyra kvalitativa artiklar har analyserats och resultat har sammanställts i studien. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Förändrad självbild, Relationer och Begränsad livskvalitet. Vidare delas huvudteman in i subteman: Att möta sig själv dagarna efter operation, Att förlora sin kvinnlighet, Att acceptera sin kropp, Relation med närstående, Sexliv, Förändrad livssituation och Kvinnans upplevelse av behov av stöd och information. I diskussionen tas tre huvudteman upp, slutsatsen av studien är att det finns en signifikant skillnad mellan kvinnors förväntningar och resultatet efter en mastektomi, vilket kan leda till en rad olika känslor kopplade till identitet, sexualitet och självbild.

En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet. Temat betydelsen av personcentrerad vårdutformade tre subteman vilka var behov av information, personlig relation samtstöd och hopp. Slutsats: Eftersommötet med sjuksköterskan upplevs individuellt är det av stor vikt attsjuksköterskan förhåller sig till ett patientcentrerat möte med varje kvinna.Vidare forskning bör genomföras med syfte till att hjälpa sjuksköterskor attuppnå ett gott möte med patienter. / One of nine women in Swedenrun the risk of getting breast cancer before 75 years of age. The diagnosis ofbreast cancer can be perceived as a stressful life incident which may lead to asudden change in life. The nurse's task is to support and be there for the patient from diagnosis. Aim:To describe women with breast cancer experience of meeting with the nurse fromdiagnosis to treatment. Method: Aliterature review based on 11 qualitative items. Results: Four themes were formed which was the importance ofcompetence, the importance of empathy and sympathy, the importance of person-centeredcare and the importance of accessibility. The theme named importance of person-centeredcare formed three subthemes which was need for information, personalrelationship and support and hope. Conclusion:Since the meeting with the nurse is experienced individually, it’s veryimportant that the nurse approach to a patient-centered meeting with eachwoman. Further research should be conducted with the purpose to helping nursesto achieve a good meeting with patients.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 30 procent av den totala diagnostiken. Mastektomi är en viktig behandling och innebär att hela bröstet opereras bort. År 2015 utfördes 3642 mastektomier i Sverige. Sjuksköterskan kan fungera som en stöttepelare i det postoperativa förloppet och för att kunna ge god vård behövs kunskap om livskvaliteten hos de drabbade kvinnorna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi. Metod: Litteraturstudien har genomförts enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. En systematisk sökning i CINAHL och PubMed resulterade i litteraturstudiens första urval. Till urval 2 lästes artiklarna och valdes ut om de svarade mot syftet. Genom Polit och Becks (2017) granskningsmall granskades artiklar och till urval 3 kvarstod 11 artiklar där alla var av kvantitativ metod. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem kategorier: Livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen, Livskvalitet relaterat till den mentala funktionen, Livskvalitet relaterat till den sociala funktionen, Livskvalitet relaterat till den kroppsliga förändringen samt Global hälsa och hälsoprognos. Slutsats: Kvinnorna hade en varierande livskvalitet där majoriteten hade en tydlig förbättring över tid.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelse efter en mastektomi. Metod: En litteraturöversikt som bygger på artiklar med kvalitativ design utfördes som baseras på elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna analyserades och resultatet presenteras med hjälp av huvudteman och underteman baserat på fynden i analysen. Resultat: Resultatet byggdes upp av två huvudteman, fysiska och psykiska svårigheter samt existentiella och sociala utmaningar. Under dessa teman formulerades fem underteman, Att leva med smärta, en förändrad identitet och självbild, oro och känsla av ensamhet, tankar kring livet och döden, familjen och samhället. Slutsats: Litteraturöversikten visade på hur kvinnors kroppsuppfattning påverkades negativt efter en mastektomi, då de kände sig mindre kvinnliga och inte bekväma i sin kropp framför sin partner vilket påverkade sexlivet samt det sociala samspelet med omgivningen. Stöd från familj, vårdpersonal och andra kvinnor med erfarenhet av mastektomi ansågs viktigt.