Bakgrund: Vid förlusten av ett bröst i samband med bröstcancer kan kvinnan uppleva en förändrad kroppsbild. En bröstrekonstruktion kan vara en följd efter mastektomi och kan hjälpa kvinnan att återfå sin känsla av kvinnlighet. Syfte: Syftet var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion. Metod: Studien var en litteraturstudie. Innehållsanalys med stöd av Granheim och Lundmans modell har tillämpats. Resultatet är baserat på nio vetenskapliga artiklar vilka publicerats från och med år 1993 och senare. Resultat: De flesta av kvinnorna upplever bröstrekonstruktionen som något positivt. Bröstrekonstruktionen hjälper kvinnorna att känna sig kvinnliga och sexuellt attraktiva. Kvinnorna undgår känslan att vara stympad, de känner sig hela och normala.

Bakgrund: Bröstcancer är idag en av de vanligaste cancersjukdomarna och som har ökat konstant de senaste två decennierna. Årligen insjuknar cirka 7000 kvinnor i bröstcancer vilket motsvarar ungefär 15-20 fall per dag. Lidande, välbefinnande, att ingå i en vårdrelation, kommunikation och information är begrepp som ingår i en människas livsvärld. Begreppen beskriver hur en människa upplever sin egen värld och på så sätt även hur unik den kan vara. Med livsvärld menas den värld vi lever i och ständigt är omgivna av. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos medelålders kvinnor med bröstcancer, från diagnos till operation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som analyserade tre skönlitterära självbiografier. De analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultatet visade att insjukna i bröstcancer förknippades med ett långvarigt lidande. Det visade även att lidande uppkom i samband med mötet med sjukvårdspersonalen och det på grund av att kvinnorna varken kände sig sedda, informerade eller bemötta utifrån ett mänskligt helhetsperspektiv. Slutsats: Sjukvårdspersonalens brister utgjorde det största hotet mot kvinnan i hennes kamp mot tillfrisknandet av sin bröstcancersjukdom. Vi anser att det behövs mer kompetens inom bemötandet av kvinnor som drabbats av bröstcancer gällande förståelse, lyhördhet, respekt, följsamhet, öppenhet etc., för att kvinnorna ska känna sig så väl omhändertagna som möjligt.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Att få ett cancerbesked och gå igenom en cancerbehandling är för de flesta kvinnor en traumatisk upplevelse. Kvinnorna behöver under hela sjukdomsprocessen få mentalt stöd från både anhöriga och från vården. För att vårdpersonal på ett bra sätt ska kunna stödja kvinnan och hennes anhöriga behöver de få en inblick i hur kvinnan upplever sjukdomen och sin nya vardag. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur bröstcancerpatienter upplever det mentala stödet efter avslutad bröstcancerbehandling. Nio kvalitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 212-214) modell för litteraturstudie. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Professionellt stöd från vården, Information som stöd, Mentalt stöd från anhöriga och Vägen tillbaka. I diskussionen förs ett resonemang om kvinnors upplevelse av bristande information från vården, betydelsen av mentalt stöd från anhöriga samt vikten av att få träffa och få stöd av andra kvinnor som befinner sig i samma situation. Kunskap om dessa upplevelser förstärker sjuksköterskans förutsättningar att kunna möta denna patientgrupp och deras anhöriga på ett mer vårdande sätt, vidare kan den utgöra en grund för utveckling av bröstcancervården.

Bakgrund: Cancer är en av de stora folkhälsosjukdomarna där årligen cirka 60 000 personer i Sverige får diagnosen. I alla stadier av sjukdom och diagnos har kvinnor med bröstcancer en kommunikation med sjuksköterskan. Hur sjuksköterskan kommunicerar påverkar kvinnornas upplevelser av vården. Det är viktigt att sjuksköterskan kommunicerar med kvinnorna på ett sätt som bygger ett förtroende och främjar en positiv vårdupplevelse. I vårdandet utgör kommunikationen förutsättningar för att kunna förstå kvinnornas verklighet och upplevelser av till exempel sin hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikationen mellan kvinnor med bröstcancer och sjuksköterskan. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baseras på sju stycken vetenskapliga artiklar. En kvalitativ manifest innehållsanalys gjordes som baserades på  Graneheims och Lundmans tolkning av Krippendoffs innehållsanalys, där bärande meningsenheter väljs ut för att sedan kondenseras därefter kodas. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer upplevde att de genom kommunikationen med sjuksköterskan blev stöttade och sedda som individer som inkluderades i sin egen vård. Resultatet visade även att kvinnorna hade negativa upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan där de blev uteslutna ur beslutsfattanden kring sin vård. Den bristande kommunikationen resulterade i att kvinnorna fick bristande förtroende för sjuksköterskan och vården som gavs.  Slutsats: Kvinnor med bröstcancer är beroende av att ha en god kommunikation med sjuksköterskan eftersom de genom kommunikationen känner en trygghet och ett stöd i sin sjukdom. När kommunikationen brister förlorar kvinnorna sin rätt till självbestämmande och blir förbisedda då beslut tas utan dem. Kommunikationen är en central punkt för att kunna bedriva en personcentrerad vård.

Sammanfattning   Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i vårt land. I huvudsak behandlas bröstcancer med kirurgi men tilläggsbehandling med cytostatika-, strål- och hormonell behandling är vanligt. Under behandlingen kommer kvinnorna att drabbas av bieffekter som kan orsaka lidande. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter under tiden de får adjuvant cytostatika- och strålbehandling för bröstcancer; Hur upplever de det och hur hanterar de upplevelserna? Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Efter genomförd sökning i databaserna, PubMed och Cinahl, kvalitetsgranskades och inkluderades tio artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Analysprocessen resulterade i två teman; Att vara drabbad av adjuvant behandling och Att finna ett sätt att hantera upplevelserna av adjuvant behandling. Resultatet visade att det upplevdes som ett stort lidande att få cytostatika- och strålbehandling men att det även fanns positiva aspekter. Lidandet låg i alla behandlingsrelaterade biverkningar, att de ofta hade en känsla av ensamhet och nedstämdhet, och att de upplevde brist på kontroll. Lusten fanns i att ha fått ett nytt perspektiv på livet och en ny syn på vad som var viktigt. Slutsats: Att kämpa för att upprätthålla ett meningsfullt liv och att inte ses som annorlunda var ett genomgående tema. Individanpassad vård behövs för att bemöta kvinnornas upplevelser och stödja hanteringen. / Maria Lidbäck

No description available.

<p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2002, härtill 6 uppsatser</p> / digitalisering@umu

Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi, framförallt mastektomi som innebär att ett eller båda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet är det vanligt att kvinnors psykiska välmående påverkas. Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgått mastektomi. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt tillämpas och data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framträdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. Utifrån kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och känsla av att vara könlös. Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde både psykisk och fysisk påverkan. Det var därför viktigt att sjuksköterskan hade förståelse och var öppen i mötet med mastektomerade kvinnor.

Bakgrund Forskning har visat att Mindfulness-baserade program har positiv inverkan på olika sjukdomar i samband med traditionell behandling. Mindfulness-based stress reduction (MBSR) bidrar till snabbare tillfrisknande, minskad stress och ökad livskvalitet (Ludwig &amp; Kabat-Zinn, 2008). Enligt Baer, (2003) uttrycker kvinnor ett behov av komplement till den vanliga bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste komplementmetoderna som används är MBSR – åttaveckorsprogrammet.  Syfte Syftet var att belysa betydelsen av mindfulness och Mindfulnss-based stress reduction i anslutning till behandlingen av kvinnor med bröstcancer.   Metod Litteraturöversikt var den metod som skapar överblick över ett ämne. Dessutom kan en litteraturöversikt skapa en grund för vidare studier inom området. Sökningar gjordes i PubMed och CINAHL. Inledningsvis skedde datainsamlingen med fria sökord som "mindfulness", "MBSR" och "breast cancer".  Medical Subject Headings (MeSH-termer) "breast neoplasms" och "Mind-Body therapies" har använts istället för de fria sökorden. 15 artiklar inkluderades totalt i resultatet.  Resultat Resultatet visar att mindfulness och MBSR har viss betydelse i bröstcancervården för kvinnor gällande stress, ångest och smärta. Dock inte lika tydligt gällande sömnstörningar och fatigue. Vad det gäller depression och finns det för olika resultat för att hitta en övergripande bild av mindfulness och MBSRs betydelse för kvinnor med bröstcancer.  Slutsats Slutsatsen är att mindfulness och MBSR visar viss betydelse i bröstcancervården för kvinnor gällande stress, ångest, fatigue och smärta. Dock inte lika tydligt gällande sömnstörningar, fatigue och depression. Mer forskning krävs överlag.

Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande. Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen. Kvinnornas upplevelse av delat beslutsfattande beskrevs rikligast i trestegsmodellens fas alternativ. Sammanställningen visade att upplevelsen av information var den mest betydande kategorin vid delaktighet om behandlingsbeslut. Slutsats: Det är individuellt hur kvinnorna upplever i vilken grad de vill vara delaktiga i beslutsfattandet om behandling vilket gör att vårdgivaren bör vara lyhörd och öppen för kvinnornas preferenser. För att nå delaktighet upplever kvinnorna att de har stöd i olika former av beslutsstöd.