Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ökar antalet drabbade. Denna ökning sker i allt snabbare takt och det finns en rad olika faktorer som kan öka risken att drabbas. Syfte: Att via vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer utifrån ett psykiskt och socialt perspektiv samt att beskriva de ingående studiernas undersökningsgrupper. Metod: Designen till denna litteraturstudie är deskriptiv och tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats är inkluderade i resultatet. Huvudresultat: En bröstcancerdiagnos medförde följder så som depression, ångest samt en förändrad kroppsuppfattning och självbild och många kvinnor upplevde även rädsla inför döden. Avsaknaden av stöd var vanligt förekommande och många kvinnor var obekväma att diskutera sin sjukdom med anhöriga. Detta bidrog till att de kände sig ensamma i sin situation och blev som följd socialt isolerade. Det framkom även att många drabbade upplevde brister i kommunikationen och stödet från sjukvården och kände att de inte fick det stödet som de var i behov av. Kvinnorna lade skuld på sig själva att de hade drabbats och kände en oro över hur deras anhöriga skulle klara sig utan dem i framtiden, om de skulle avlida. Slutsats: Kvinnor som drabbats av bröstcancer kunde uppleva psykiska och sociala svårigheter samt existentiella frågor och funderingar. Många kvinnor upplevde brister i stödet från sjukvården och anhöriga. Som sjuksköterska bör man ha kunskap om att dessa problem är vanligt förekommande. En individanpassad vård där information och undervisning ges till både patient och anhöriga är grunden för en optimal omvårdnad.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas runt 8000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer kan innebära en knöl i bröstet som uppkommit av okontrollerad celldelning. Att få diagnosen bröstcancer kan hos unga kvinnor skapa oro och lidande. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att ha drabbats utav bröstcancer. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Vi har analyserat 10 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Utifrån artiklarna har vi kunnat urskilja likheter och olikheter som bildat vårt resultat genom kategorier och subkategorier. De kategorier som vi har identifierat är upplevelsen av en förändrad kropp, upplevelsen av stöd och emotionell berg- och dalbana. Därefter identifierade vi subkategorierna; oro för fertilitet och graviditet, kroppsuppfattning, kvinnlighet och sexualitet, upplevelsen av närståendes stöd, upplevelsen av sjuksköterskans stöd, upplevda känslor och att hitta balansen. Resultatet visar att unga kvinnor kan uppleva en förändrad kroppsuppfattning detta relaterat till behandlingen. Fertilitet är också en viktig del som beskrivs i resultatet, då de kvinnor studien inriktar sig på är i fertil ålder. Att ha drabbats av bröstcancer innebär många känslor samtidigt. Resultatet visar att stöd från närstående var viktigt för kvinnorna, det skapade bland annat en trygghet för kvinnan. Stöd från sjuksköterskan anses också som en viktig del för kvinnan efter att hon har drabbats av bröstcancer då de skapade en trygghet. För att minska kvinnans lidande kan sjuksköterskan bidra med tydlig och adekvat information. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en professionell inställning, god kunskap och en öppen kommunikation med kvinnan.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I Sverige insjuknar en kvinna var 69:e minut. Det som orsakar bröstcancer är ännu inte enligt aktuell forskning klarlagt. Troligtvis uppkommer sjukdomen genom en kombination av flera olika riskfaktorer såsom hormonbalans, arvsanlag och yttre miljöfaktorer. Unga kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever ofta ett lidande. Syftet med studien är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Unga kvinnor upplever bröstcancer som skrämmande och de känner livslidande då de drabbas mitt i livet. Metoden är en litteraturstudie. Analysen som gjordes resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultatet visar att unga kvinnor upplever den första tiden med bröstcancer som att de befinner sig i en helt ny värld, ångestfylld och kaotisk. Enligt resultatet finner unga kvinnor olika sätt att hantera sina känslor. En del kvinnor belyser behovet av mänskligt stöd andra beskriver vikten av kontinuerlig information från till exempel ansvarig sjuksköterska. I diskussionsavsnittet belyser vi vikten av att individanpassa vårdandet och skapa en trygg vårdrelation mellan patient och sjuksköterska.

Titel: Kvinnors upplevelse av självbild och sexualitet efter mastektomi till följd av bröstcancer - en litteraturstudie. Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancern bland kvinnor och är en sjukdom som ökar i incidens samtidigt som dödligheten sjunker. Mastektomi är en av de vanligaste behandlingsformerna vilket innebär att fler och fler kvinnor kommer att leva i efterdyningarna av den. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av självbild och sexualitet efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Åtta vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till en litteraturstudie av kvalitativ ansats. Sökningen efter artiklar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Analysens resultat delades in i två domäner; Förändrad självbild och Förändrad sexualitet. Resultatet visar att efter ingreppet kan kvinnor uppleva förändringar såsom negativa känslor kring fysiskt utseende, känsla av femininitet och förändringar i sexlivet. Konklusion: Kvinnor som genomgått mastektomi är i behov av information och stöd för att kunna hantera förändringar rörande självbild och sexualitet. För att ge god omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om vilka konsekvenser ingreppet kan ha för kvinnan. Nyckelord: Självbild, sexualitet, mastektomi, bröstcancer. / Title: Women’s experiences of self-image and sexuality after mastectomy due to breast cancer - a literature study. Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women and is an illness which incidence is increasing while the mortality is decreasing. Mastectomy is one of the most frequently used forms of treatment which means that a greater number of women will be living in the aftermaths of it. Aim: To describe women’s experiences of self-image and sexuality after mastectomy due to breast cancer. Method: Eight scientific articles were examined, analyzed and compiled into a literature study with a qualitative approach. The search for articles was conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. Results: The results of the analysis were compiled into two domains; Altered self-image and Altered sexuality. The results show that after the procedure women can experience changes such as negative feelings regarding physical appearance, sense of femininity and changes in sex life. Conclusion: Women who have undergone mastectomy are in need of information and support to cope with changes to their self-image and sexuality. To provide good care health nurses need knowledge of what implications the procedure can have for the woman. Keywords: Self-image, sexuality, mastectomy, breastcancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och antalet bröstcancerfall ökar. En cancerdiagnos leder till många emotionella förändringar. Som vårdpersonal är det viktigt att ha vetskap och förståelse om patientens subjektiva upplevelser kring sin sjukdom för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Databaserna PubMed och Cinahl användes i sökningen av artiklar. Resultaten i artiklarna har analyserats genom en analysmetod för kvalitativa studier och resultatet i litteraturstudien baseras på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna upplevde negativa förändringar i deras vardagliga liv relaterat till sjukdomen både fysiskt, psykiskt och socialt. De upplevde en förändrad roll i familjen och som kvinna. Vilken och hur mycket information kvinnorna önskade få om sitt tillstånd varierade. Kvinnorna fick en ny syn på livet och de uppskattade livet mer än de gjorde innan sjukdomen. Slutsats: Kvinnorna upplevde många svårigheter i och med bröstcancersjukdomen och dessa upplevelser är viktiga att ha i beaktande i vårdandet av patienter med bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most common cancer amongst women and the amount is increasing. Diagnosed by cancer leads to many emotional changes. To be a nurse it’s very important to be knowledge about the disease and to understand the patient’s experience during the cancer period in order to give good treatment. Objective: The purpose of this literature study is to describe women’s experiences on how to live with breast cancer. Method: The databases PubMed and Cinahl are used in the search of articles. The results have been analyzed through an analyzed method for qualitative studies and the result of the literature is based on 14 science articles of qualitative approach. Results: The women experienced negative changes in their everyday life related to the disease when it comes to physical, mental and social experiences. They experienced a change in their role both as a mother and as a women. Which and how much information the women wished to retain regarding their status varied. The women got a new outlook on life and they appreciated life more than they did before the disease. Conclusion: The women experienced many difficulties because of the breast cancer and these experiences are important to keep in mind when treating breast cancer diagnosed patient.

Titel: Spegel, spegel på väggen där, säger mig brösten vem jag är? En litteraturstudie om hur kvinnor med bröstcancer upplever det att ha fått sitt/sina bröst opererade. Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Behandlingen består av kirurgi och eventuell tilläggsbehandling. Kvinnor som gjort mastektomi pga bröstcancer ställs inför beslutet om och när det ska göras en bröstrekonstruktion. Att drabbas av bröstcancer kan vara en komplex upplevelse som sjuksköterskan behöver ha kunskap om för att bemöta kvinnor med bröstcancer på ett professionellt sätt. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever det att ha fått ett eller båda brösten helt eller delvis bortopererade och ibland rekonstruerade.                                                                                                                           Metod: Litteraturstudien är grundad på nio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO.                                                                      Resultat: Att ha fått sina bröst opererade upplevdes som att kroppen, självbilden, relationer och livssituationen förändrades.                                                      Konklusion: Litteraturstudien visade att kvinnornas upplevelse av mastektomi och bröstrekonstruktion påverkade kvinnorna fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma kvinnans individuella behov av stöd och förstå vikten av att detta kan påverka kvinnans hela livssituation. Nyckelord: Bröstcancer, bröstkirurgi, kroppsuppfattning, självbild, upplevelse.

Sammanfattning Bakgrund: Enligt statistik från Socialstyrelsen är bröstcancer den näst vanligaste cancertypen i Sverige. Bröstcancer kan vara påfrestande fysiskt samt psykiskt och den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av individuella faktorer. Syfte: Att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos kvinnor som genomgått bröstcancerbehandling. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt, som är grundad på 5 kvantitativa artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna MedLine samt Cinahl, samt manuellt under våren 2017, och artiklarna analyserades utifrån Fribergs femstegsmetod. Resultat: Efter analysering av de inkluderade artiklarna utvanns tre huvudkategorier och sex underkategorier: fysiskt välmående (fysiska biverkningar samt fysisk aktivitet), psykiskt välmående (ångest och depression samt negativa tankar och oro) samt socialt välmående (utseende och sexualitet samt ekonomi). Slutsats: Det är ett stort antal faktorer som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos kvinnor med bröstcancer. Sjuksköterskor bör vara medvetna om de förändringar som kan ske gällande den vårdsökande personens hälsorelaterade livskvalitet vid en livsomvälvande sjukdomsdiagnos. / Summary Background: Breast cancer is the second most common cancer type in Sweden, according to statistic from the National Board of Health and Welfare. Breast cancer can be strenuous both physically and phycologically and the health-related quality of life can be affected by individual factors. Aim of the study: To describe the health-related quality of life among women who have been treated for breast cancer. Method: A literature overview was conducted, and 5 quantitative articles was used. Searches was made manually and in the databases Cinahl and MedLine in the spring of 2017, and data was analyzed with Friberg´s five steps method. Results: The analysis of the included articles resulted in three main categories and six subcategories: physical wellbeing (physical side effects and physical activity), psychological wellbeing (anxiety and depression and negative thoughts and worry), and social wellbeing (body image and sexuality and economy). Conclusion: Several factors affect the health-related quality of life for women with diagnosed breast cancer. These factors are affecting patients individually, and it is important that nurses are aware of these factors and how they affect each patient.

Bakgrund: Globalt är bröstcancer är den vanligaste cancerform som drabbar kvinnor runt om i världen. En del av dessa kvinnor drabbas av avancerad bröstcancer som ofta medför att överlevnadstiden förkortas. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att bedriva så god vård som möjligt och har många gånger en mycket betydande roll för att kvinnan ska känna sig delaktig och att vården ska formas utefter hennes subjektiva upplevelse och önskemål. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med avancerad bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar. Datainsamlingen har skett via CINAHL och MEDLINE. Analysen gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: När livet förändras och En oklar framtid som skapades utifrån sex underkategorier. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar som granskades för att säkerhetsställa den vetenskapliga kvaliteten. Slutsats: Kvinnor som drabbats av avancerad bröstcancer har många gemensamma upplevelser och erfarenheter. Betydelsen av stöd från anhöriga och sjukvården var därför viktigt för att kvinnorna skulle känna motivation och hopp och för att orka fortsätta kämpa.

Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet, smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar, Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv. Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka yngre kvinnors livssituation.

Den vanligaste förekommande cancerformen hos kvinnor är bröstcancer, det är även den sjukdom som leder till flest dödsfall i denna grupp. Trots att överlevnaden har ökat med åren upplever kvinnor en fortsatt påverkan på hälsan efter avslutad behandling. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av hälsa efter behandling av bröstcancer. Litteraturstudien baseras på en analys av kvalitativ forskning. Elva artiklar analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Dataanalysen resulterade i tre teman samt sju subteman. De teman som erhölls var upplevelse av skiftad självbild, upplevelse av relationers påverkan på hälsan samt upplevelse av att återgå till det normala. Resultatet framhäver kvinnors upplevelser och känslor efter bröstcancerbehandling. Upplevelsen av hälsa går utifrån resultatet att koppla till betydelsen av stöttning från närstående, rädsla för återinsjuknande samt förändrad syn på livet och den egna identiteten. Studien lyfter även hälsans komplexitet, variation och dess mångdimensionella karaktärer. En ökad förståelse för kvinnors upplevelse av hälsa efter behandling kan erhållas såväl av närstående som vårdpersonal utifrån studiens resultat.