Bakgrund: I Sverige diagnostiseras omkring 20 kvinnor dagligen med en bröstcancerdiagnos. Detta resulterar i att varje år får 9000 kvinnor en bröstcancerdiagnos. Hur en kvinna upplever att diagnostiseras med bröstcancer är högst individuellt och upplevelsen kan endast beskrivas av personen själv. Olika personer erfar och tolkar saker och ting som händer i det dagliga livet olika beroende på tidigare erfarenheter och händelser i livet. Få studier har undersökt hur kvinnor med bröstcancer upplever perioden mellan diagnos och behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att bedöma patienters behov av stöd efter en diagnos. Det är därför av betydelse att studera kvinnors upplevelse efter diagnos fram till att behandlingen startar. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse efter diagnosen bröstcancer fram till behandlingen startar. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat grundas på fem olika kategorier varav en av kategorierna har tre underrubriker. De kategorier som framkom efter analysen var att känna rädsla, en känsla av uppgivenhet, att ha en objuden gäst i kroppen, behov av stöd och en tro på framtiden. Slutsats: Kvinnornas upplevelse efter en bröstcancer diagnos fram till behandlingens start är en påfrestande period, då livet vänds upp och ner och påverkar kvinnorna olika. Detta bör uppmärksammas bättre av sjukvården eftersom det ligger på sjuksköterskans ansvar att bedöma patientens behov av stöd efter en diagnos. / Examensarbete

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnornas vanligaste cancersjukdom. Att drabbas av bröstcancer innebär en stor påverkan på det vardagliga livet. Biverkningarna av behandlingen innebär ett lidande för kvinnorna. Under sjukdomsperioden spelar sjuksköterskan en viktig roll för hur kvinnorna upplever sitt lidande under behandlingen. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av lidande under sin bröstcancerbehandling. Metod: En självbiografisk studie grundad på fem självbiografier. Materialet analyserades enligt Lundman och Hällgren- Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Fysiskt lidande i förhållande till att behandlas; Smärta, Hudproblem, Aptitlöshet och Trötthet. Psykiskt lidande i förhållande till att behandlas; Förändrad kroppsbild, Ovisshet och Tankar på döden. Lidande i förhållande till vårdkontakten; Bristande information, Misslyckade vårdåtgärder och Att vara i händerna på sjukvården. Lidande i förhållande till det vardagliga livet; Relationer och familj samt Arbete och fritid. Slutsatser: Bröstcancerbehandlingens biverkningar innebar ett lidande och påverkade även kvinnornas närstående och vardag. Upplevelsen av lidande under behandlingen var outtalat, där kvinnornas lidande uttrycktes i form av negativa känslor, såsom smärta, oro och illamående. Studien kan ge vårdpersonal en ökad inblick gällande hur kvinnor med bröstcancer upplever sin behandling, vilket ger kunskap om hur lidande under behandlingen kan lindras.

Bakgrund: Bröstcancer är en av Sveriges vanligaste cancersjukdomar och drabbar omkring 20 kvinnor dagligen. Mastektomi är en behandlingsform för bröstcancer, vilket gör att dessa kvinnor anträffas frekvent i vården. En uppgift sjuksköterskan har är att ge emotionellt stöd till kvinnorna efter genomförd operation, detta för att minska lidandet för de drabbade. Denna litteraturstudie har en anknytning till referensramen ‘lidande’ av Katie Eriksson. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade efter cancersjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen resulterade i tolv artiklar som kvalitetsgranskades varav tio inkluderades i denna litteraturstudie. Av dessa var fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar. En integrerad analys genomfördes av de inkluderade artiklarna.   Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: Förändrad Kroppsuppfattning relaterat till mastektomi, huvudkategori Känslomässiga upplevelser relaterat till mastektomi med tillhörande underkategorier Påverkat emotionellt välmående och Upplevd stress efter mastektomi. Huvudkategori Relationer med tillhörande underkategorier Upplevelser kopplat till närstående och Upplevelser relaterade till samhällets normer. Kvinnorna upplevde både försämrad femininitet och självkänsla efter genomförd mastektomi. Nära relationer påverkades och det intima samspelet påverkades negativt. Upplevelser av att vara annorlunda i det normativa samhället gjorde att kvinnor anpassade sin livsstil så att mastektomins följder inte skulle bli för uppenbart. Stress och ett försämrat emotionellt välmående var tydligt hos flertalet kvinnor, men samtidigt upplevdes tacksamhet över att ha överlevt cancern. Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde försämrad kroppslig självkänsla, påverkade relationer samt stress och ändrat emotionellt välmående. Resultatet kan bidra till ökad förståelse hos sjuksköterskor som då lättare kan ge stöd till mastektomerade kvinnor.

No description available.

Background: In Sweden, about 30% of the female population suffers from breast cancer. The disease leads to physical and psychosocial problems. The treatment has various side effects such as pain, hair loss and mastectomy. It is then the care staff’s responsibility to guide, advise and contribute with support to the women. Syfte: The aim of this review was to describe women’s experiences of living with breastcancer. Method: A literature review made with the help of ten qualitative articles that were searched for by different inclusion criteria’s in two databases that focus on nursing research and medical research, CINHAL and PUBMED. These ten articles have been analyzed based on Friberg’s analysis method. Results: The content of the articles resulted in five different themes (1) Worries about the diagnosis (2) Fear and pressure (3) Life changes (4) Family support (5) Body changes Conclusion: The results show that breast cancer was a life-changing experience as many aspects of women's lives changed, both positively and negatively. They experienced feelings of, anxiety, confusion, depression and insecurity at the diagnosis of breast cancer as they never thought they would get the disease. Support from family and care staff as well as a good relationship with the nurse in charge was appreciated and encouraged by the women.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Mastektomi är ett vanligt kirurgiskt ingrepp som innebär att hela bröstet avlägsnas och är ett lämpligt behandlingsalternativ för bröstcancer. Att förlora ett bröst kan leda till en förändrad självbild. Självbild definieras i form av tankar, uppfattningar och känslor som varje individ har om sig själv, vilket innefattar kroppslig funktion och utseende men handlar även om den inre mentala bilden. Syfte:  Syfte med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelse av självbild efter mastektomi till följd av bröstcancerMetod: Litteraturstudien består av nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna har inhämtats från databaserna CINAHL och PubMed samt analyserades enligt integrerad analys som Kristensson (2014) beskriver.Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier: En förändrad kropp och kvinnlighet. I resultatet framkom skilda upplevelser av den förändrade kroppen vilket hotade både kvinnlighet och sexualiteten hos kvinnorna. För vissa var hälsa viktigare än ett förlorat bröst och för andra uppstod en förlust av kroppens integritet.Slutsats: Litteraturstudien visar att kvinnornas upplevelse av självbild efter mastektomi är individuell. När kroppen påverkas fysiskt, påverkas även kvinnornas psykiska mående. Många av kvinnorna upplever en förändrad självbild med känsla av sorg och förlust av det saknade bröstet. Andra kvinnor accepterade förlusten och ansåg att mastektomi var nödvändigt för hälsan.

Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och behandlas oftast med mastektomi. Situationen innebär en livsomställning med kampen för att överleva och att sedan behöva anpassa sig till sin nya kropp. För att hantera stressfulla situationer används copingstrategier. Sjuksköterskan ska ha kunskap om copingstrategier och ge patienter stöd i att hantera fysiska och psykiska konsekvenser av cancer och cancerbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier hos kvinnor med bröstcancer efter en mastektomi. Metod: Litteraturstudien gjordes utifrån Roséns (2017) modell för en systematisk översikt. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl, PsycInfo och PubMed. En induktiv ansats tillämpades och författarna identifierade tillsammans copingstrategier som delades in för att bilda teman och underteman.  Resultat: Resultatet baserades på sju kvalitativa artiklar och mynnade ut i två teman; Acceptans och Undvikande. Dessa delades sedan in i nio underteman. Slutsats: För att hantera mastektomin använde sig kvinnorna av acceptans eller undvikande. Genom acceptans kunde de acceptera sin situation och få hjälp i att hantera jobbiga stunder men också minska upplevelsen av besvär. Undvikande strategier gav dem möjlighet att fly undan tanken på sin situation och upprätthålla en bild av ”normalitet”.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. När en person drabbas av bröstcancer påverkas även de närstående, inklusive partnern till den som blivit sjuk. Forskning visar att sjukskrivning och antalet ställda psykiska och somatiska diagnoser har ökat bland partner till personer med cancer. Det är därför nödvändigt att även partnern får stöd från sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med en partner som drabbats av bröstcancer. Metod: För att besvara syftet i studien gjordes en allmän litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell för artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudteman. Det första huvudtemat Känslomässiga upplevelser med tillhörande subteman Känsla av oro och rädsla, Känsla av skuld och otillräcklighet, och Känsla av ensamhet. Det andra huvudtemat Upplevda förändringar i det dagliga livet med tillhörande subteman Att få besked om en bröstcancerdiagnos och Att ställas inför ekonomiska utmaningar. Det tredje huvudtemat Upplevda förändringar i det sexuella livet. Slutsats: Resultatet vittnade om att partnern till en person med bröstcancer upplever förändringar i både det dagliga livet och det sexuella livet. Förändringar i det dagliga livet kan kopplas till beskedet om en bröstcancerdiagnos samt ekonomiska problem som uppstår till följd av bröstcancerdiagnosen. Partnern till en person med bröstcancer uppger också starka känslomässiga upplevelser både efter beskedet om diagnosen, under sjukdomens förlopp samt under behandling av sjukdomen.

Bakgrund: Omkring 8000 kvinnor får diagnosen bröstcancer i Sverige varje år. Dessa kvinnor möter vården vid flertalet tillfällen under den tid de behandlas, och deras behov av stöd och information har i flera studier konstaterats vara viktigt. För att möta och förstå dessa kvinnors behov, behöver vi veta mer om hur de upplever vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever sin vård. Metod: Studien har gjorts med en innebördsanalys. Den har utförts genom att analysera åtta biografier skrivna av kvinnor med erfarenhet av att själva ha eller ha haft bröstcancer. Resultat: Resultatet visar att kvinnor med bröstcancer vill bli mött som en unik person under tiden som patient. De behöver stöd och bekräftelse från anhöriga och sjukvårdspersonal. De uttrycker också att de vill bli omhändertagna på ett mjukt och varsamt sätt med respekt och utifrån den egna livsvärlden. Konklusioner: Kvinnor med bröstcancer vill bli mött som den unika person de är i mötet med vården. Genom ett större omvårdnadsperspektiv och mer personcentrerad vård kan deras lidande lindras. Nyckelord: bröstcancer, upplevelse, vård / Background: About 8000 women are diagnosed with breast cancer every year in Sweden. These women meet nursing care several times during their treatment and their need of support and information is found important in several studies. To meet and understand these women’s needs, we need to know more about how they experience care. Aim: The aim of this study was to describe how women with breast cancer experience their care.  Method: The study, a meaning analysis, has been performed by analysing eight biographies written by women with experiences of having breast cancer. Result: The results show that women with breast cancer want to be seen as a unique person during their time as patient, they need support and confirmation from relatives and from nursing staff. They also express they want to be taken care of in a soft and gentle way with respect and based on their own life-world. Conclusions: Women with breast cancer want to be met as the unique persons they are in meetings with health care. By having a larger nursing perspective and more person-centred care their suffering can be relieved. Keywords: breast cancer, experience, care,

No description available.