Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor. Den primära behandlingen för bröstcancer är kirurgi. Ett kirurgiskt ingrepp kan vara en mastektomi vilket innebär att hela bröstet tas bort. Alla kvinnor har en egen livsvärld, därför är alla upplevelser individuella. Syfte: Kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt där resultatet grundades på tio artiklar som var kvalitativa. En induktiv ansats användes. Resultat: Resultatet visar att kvinnor som har genomgått en mastektomi upplever en förändrad kroppsbild vilket resulterat i en dålig självkänsla. Mastektomin ledde till en upplevelse av en förändrad sexualitet, kvinnorna upplevde att kvinnligheten försvann med det borttagna bröstet och intima relationer påverkades. Kvinnorna upplevde även acceptans då sjukdomen försvann med det borttagna bröstet. Slutsats: Resultatet ger kunskap om vad kvinnor upplever efter en mastektomi. Anpassat stöd och förståelse från sjuksköterskor kan förbättra den individuella livskvalitén för kvinnorna.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor. Bröstcancerbehandlas med både cellgifter, operation och strålterapi, cellgifterna gav stora biverkningarpå kroppen och operationen kan leda till smärtsamma lymfödem. Efter färdig behandlingkände sig många kvinnor utlämnad av vården, de saknade stöd. Studien använde sig utavKASAM som teoretisk utgångspunkt då det var passande till syftet. Syfte: Syftet var attundersöka kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser och behov av stöd efter färdigcancerbehandling. Metod: Allmän litteraturöversikt användes som design på studien. Detinkluderades 13 artiklar varav 8 var kvalitativ och 5 var kvantitativa. Artiklarna granskadesoch sedan analyserades med ett system liknande mindmap. Resultat: Resultatet delades in ifem kategorier som alla gick att koppla till KASAM. Utebliven information efter färdigbehandling visade sig vara väldigt vanligt och påverkade patientcentreringen negativt.Onödigt lidande tog flera artiklar upp och lymfödem var en vanlig orsak men även oro föråterfall. Flertalet barriärer som motverkade hälsa hittades och kampen om ändrad självbildbelystes. Resultatet avslutades med åsikter och förslag på förbättring från patienter. Slutsats:Den tydligaste slutsatsen var att det var större fokus på behandling än på rehabilitering ochegenvård. KASAM var viktigt för denna patientgrupp och gick till viss del att påverka viaolika stödinsatser. Återbesöken var viktiga och lugnande. Trots att risken för återfallminskar efter fem är bör fortsatta återbesök finnas tillgängligt för de som önskar. / <p>Godkännande datum: 2019-04-29</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, antalet drabbade har ökat successivt. En livshotande sjukdom upplevdes som psykiskt och fysiskt påfrestande. Sjuksköterskan bör tillgodose den enskilde individens omvårdnadsbehov och så långt som möjligt lindra besvär.<strong> Syfte: </strong>Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer samt deras behov av omvårdnad. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts till ett resultat.<strong> Resultat: </strong>Resultatet presenterades i tre huvudkategorier som berörde upplevelser, hantering och omvårdnad ur ett patientperspektiv. En förändrad kropp medförde känslor av ensamhet och utanförskap. Hantering av situationen gav kvinnorna möjlighet att ta kontroll över livet. Behov från vårdgivare ansågs vara stöd och uppmuntran samt information. <strong>Diskussion: </strong>Sjukdomen förde med sig orkeslöshet och en förändrad självbild som ledde till en förändrad vardag. Behovet av information upplevdes som stort och bristande. <strong>Slutsats: </strong>Kvinnor diagnostiserade med bröstcancer hade ett stort behov av emotionellt och fysiskt stöd. Många upplevde sig missförstådda och ensamma i sin situation. Att behandla varje individ som unik och subjektifiera samt respektera individens behov och upplevelser ansågs viktiga. Behovet av information om biverkningar och behandling ansågs stort. Samt att få tala med kvinnor i samma situation visade gott resultat i kvinnornas psykiska välbefinnande.</p>

<p><p> </p></p>

<p><p><p><strong>Ämnesbakgrund:</strong></p><p>Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. <strong>Syftet </strong>var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. <strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet. Tidigare forskning visade att kvinnor med bröstcancer upplever att de förändrar sitt livsperspektiv. Att leva med bröstcancer innebär ofta ett lidande i alla dimensioner av livet. Förändrad kroppsuppfattning och kontroll över sjukdomen är starkt förenat med en lidande kamp. Att ha ett socialt stöd upplevs som viktigt för kvinnorna och ger en mening med livet. <strong>Slutsats:</strong> Studien påvisade att kvinnor upplever ett ökat lidande i samband med att leva med bröstcancer. För att lidandet ska kunna lindras upplevs stöd vara viktigt för kvinnorna. För att sjuksköterskan ska kunna bidra till att lindra lidandet krävs en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser. Denna studie kan ge en fördjupad förståelse för kvinnors upplevlser av att leva med bröstcancer, och kan främst ses som en resurs för sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att lindra ett lidande.</p></p></p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Bröstcancer är vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år drabbas ca 6300 kvinnor i Sverige. Statistiskt sett innebär det att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer i Sverige. Sjuksköterskor kommer med stor säkerhet möta kvinnor som drabbats av bröstcancer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal. Fem olika databaser användes för att hitta vetenskapliga artiklar: Cinahl, Pubmed, PsycINFO, Swemed och Cochrane. Elva kvalitativa artiklar granskades och analyserades. I resultaten framkom att kvinnorna både hade positiva och negativa upplevelser relaterat till sin vård och att upplevelserna skiljde sig från kvinna till kvinna. Teman skapades genom gemensamma nämnare i de elva granskade artiklarna. Temana fokuserade på upplevelser om hur kvinnorna upplevt stödet och informationen från sjukvården, och hur kvinnorna upplevt stödet från sjuksköterskan. Resultatet visade att stöd och information är betydelsefullt för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Resultatet i studien kan bidra till djupare förståelse för hur kvinnor som drabbas av bröstcancer upplevt mötet med sjukvården. Därmed kan sjuksköterskan bemöta och utföra en så professionell omvårdnad som möjligt för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Vi rekommenderar att vidare forskning sker om upplevelser relaterat till möten med sjukvården, då det inte finns mycket forskat kring bemötande.</p>

<p>Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsbedömningen inkluderades nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Presenterades utifrån Katie Erikssons (2003) teori om lidande. De olika lidandeformerna som hon beskriver var livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Kvinnorna upplevde olika varianter av lidande när de exempelvis fick för lite information, tid och stöttning av vårdpersonalen i samband med deras sjukdom. Vissa kvinnor kunde även uppleva lidande när de kände sig som ett objekt eller nummer i kontakt med vårdpersonalen. Vidare upplevde många kvinnor att de kände sig ensamma och att de hade svårt att tala om existentiella frågor vilket även det kunde resulterade i ett lidande. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplever i många fall ett onödigt lidande. Det är viktigt för kvinnan att hon blir bekräftad som en unik individ och att hon ses utifrån ett holistiskt synsätt av sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan är observant och uppmärksammar kvinnan kan hon på så sätt minska hennes lidande.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer.</p><p>Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer.</p><p>Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.</p><p>Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter. De flesta kvinnorna upplevde protesanvändandet som obekvämt och det ledde oftast till att kvinnorna genomgick en bröstrekonstruktion. De flesta kvinnor som genomgick en bröstrekonstruktion var nöjda med resultatet. I samband med bröstrekonstruktion framkom det att information var en viktig del.</p><p>Slutsats: Kunskap om kvinnors upplevelser kring problem efter att ha genomgått en mastektomi kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och förbättra omvårdnaden. Att som sjuksköterska arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv är betydelsefullt för en god omvårdnad. I studiens resultat framkommer det hur viktig informationen är för patienten. Det är en utmaning för sjuksköterskan att ge information på ett individuellt anpassat sätt för att patienten ska kunna ta del i sin vård och behandling och för att skapa trygghet och tillit för patienten.</p><p>Nyckelord: bröstcancer, förändrad kroppsbild, mastektomi, upplevelser</p>

<p>Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Stor</p><p>betydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandling</p><p>av bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning.</p><p>Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med denna</p><p>litteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas av</p><p>bröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna till</p><p>litteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samt</p><p>genom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar. Dessa artiklar har</p><p>värderats, bearbetats, analyserats och sedan sammanställts. Resultatet visar att en</p><p>cancerdiagnos innebär många olika känslor för de yngre kvinnorna, vilket får dem att</p><p>fungera sämre i det dagliga livet. Förhållandet till familjen förändras och sjukdomen</p><p>får en stor inverkan på kvinnans yrkesliv och ekonomi. De stora områden som</p><p>påverkas i samband med bröstcancer hos yngre kvinnor är infertilitet, för tidig</p><p>menopaus, förändrad kroppsuppfattning samt påverkan av kvinnans sexualitet.</p><p>Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av yngre kvinnor med bröstcancer och kan</p><p>påverka kvinnan både positivt och negativt. Det framkommer också att behovet av</p><p>relevant information för kvinnans ålder är stort. När yngre kvinnor drabbas av</p><p>bröstcancer påverkar det hennes liv på många sätt. Områdena som berörs skiljer sig</p><p>många gånger från andra grupper med bröstcancer. Detta måste tas hänsyn till inom</p><p>sjukvården, för att ge optimal vård.</p>

<p>Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients’ experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed. The study was performed in eighty-one consecutive women who had an appointment for further investigations after a breast screening. A self-administered questionnaire was designed specifically for this study and mailed to the participants. Results: All of the participants where very satisfied to have all the examinations, tests, counseling with a doctor and to see a nurse in the same day. The results included both woman diagnosed with and without cancer and independent on the type or number of examinations the women had had.</p>