Sammanfattning: Bröstcancer är vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år drabbas ca 6300 kvinnor i Sverige. Statistiskt sett innebär det att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer i Sverige. Sjuksköterskor kommer med stor säkerhet möta kvinnor som drabbats av bröstcancer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal. Fem olika databaser användes för att hitta vetenskapliga artiklar: Cinahl, Pubmed, PsycINFO, Swemed och Cochrane. Elva kvalitativa artiklar granskades och analyserades. I resultaten framkom att kvinnorna både hade positiva och negativa upplevelser relaterat till sin vård och att upplevelserna skiljde sig från kvinna till kvinna. Teman skapades genom gemensamma nämnare i de elva granskade artiklarna. Temana fokuserade på upplevelser om hur kvinnorna upplevt stödet och informationen från sjukvården, och hur kvinnorna upplevt stödet från sjuksköterskan. Resultatet visade att stöd och information är betydelsefullt för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Resultatet i studien kan bidra till djupare förståelse för hur kvinnor som drabbas av bröstcancer upplevt mötet med sjukvården. Därmed kan sjuksköterskan bemöta och utföra en så professionell omvårdnad som möjligt för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Vi rekommenderar att vidare forskning sker om upplevelser relaterat till möten med sjukvården, då det inte finns mycket forskat kring bemötande.

Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsbedömningen inkluderades nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Presenterades utifrån Katie Erikssons (2003) teori om lidande. De olika lidandeformerna som hon beskriver var livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Kvinnorna upplevde olika varianter av lidande när de exempelvis fick för lite information, tid och stöttning av vårdpersonalen i samband med deras sjukdom. Vissa kvinnor kunde även uppleva lidande när de kände sig som ett objekt eller nummer i kontakt med vårdpersonalen. Vidare upplevde många kvinnor att de kände sig ensamma och att de hade svårt att tala om existentiella frågor vilket även det kunde resulterade i ett lidande. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplever i många fall ett onödigt lidande. Det är viktigt för kvinnan att hon blir bekräftad som en unik individ och att hon ses utifrån ett holistiskt synsätt av sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan är observant och uppmärksammar kvinnan kan hon på så sätt minska hennes lidande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, antalet drabbade har ökat successivt. En livshotande sjukdom upplevdes som psykiskt och fysiskt påfrestande. Sjuksköterskan bör tillgodose den enskilde individens omvårdnadsbehov och så långt som möjligt lindra besvär. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer samt deras behov av omvårdnad. Metod: Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier som berörde upplevelser, hantering och omvårdnad ur ett patientperspektiv. En förändrad kropp medförde känslor av ensamhet och utanförskap. Hantering av situationen gav kvinnorna möjlighet att ta kontroll över livet. Behov från vårdgivare ansågs vara stöd och uppmuntran samt information. Diskussion: Sjukdomen förde med sig orkeslöshet och en förändrad självbild som ledde till en förändrad vardag. Behovet av information upplevdes som stort och bristande. Slutsats: Kvinnor diagnostiserade med bröstcancer hade ett stort behov av emotionellt och fysiskt stöd. Många upplevde sig missförstådda och ensamma i sin situation. Att behandla varje individ som unik och subjektifiera samt respektera individens behov och upplevelser ansågs viktiga. Behovet av information om biverkningar och behandling ansågs stort. Samt att få tala med kvinnor i samma situation visade gott resultat i kvinnornas psykiska välbefinnande.

No description available.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna. Cirka 7000 kvinnor i Sverige drabbas årligen och diagnostisering har blivit lättare. Därmed upptäcks bröstcancer tidigare vilket lett till ett mindre radikalt kirurgiskt ingrepp. Bröstcancer kan behandlas på olika sätt, t.ex. genom mastektomi och bröstbevarande kirurgi. Bröstrekonstruktion erbjuds oftast i samband med mastektomi och blir allt vanligare. Att förlora ett bröst kan påverka kroppsbilden hos en kvinna, det är en subjektiv uppfattning som vårdpersonal bör känna till i arbetet för att tidigt kunna fånga upp dessa kvinnor och på ett adekvat sätt kunna stödja och informera dem om behandling, resultat och förväntningar. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som genomgått en bröstcanceroperation uppfattar sin kroppsbild. En litteraturstudie genomfördes med en beskrivande design där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO.Resultatet av 13 artiklar visar att kvinnors kroppsbild påverkas efter att de genomgått en bröstcanceroperation. Kroppsbilden påverkas olika mycket beroende på kirurgiskt ingrepp. Bröstcanceroperationen påverkade även kvinnornas känsla av attraktivitet och graden av rädsla över hur deras partner efteråt skulle reagera på deras kropp. De kvinnor som valt att göra en bröstrekonstruktion visade på bättre resultat gällande sexlivet och att känslan av attraktivitet till skillnad från de som inte valt att göra det. Det framkom även att kvinnorna hade svårt att acceptera sina nya bröst och att dessa inte kändes naturliga eller motsvarade deras förväntningar, men i det stora hela var kvinnorna nöjda med att ha gjort en bröstrekonstruktion eftersom de upplevde att de hellre hade skadade bröst än inga alls. Kvinnors kroppsbild blev påverkad av både cancerdiagnos och kirurgiskt ingrepp, dock i varierande grad. Det är därför viktigt att vårdpersonal är uppmärksam på hur en patient kan reagera efter en operation och finnas där och ge stöd vid behov.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 40 män med bröstcancer. Det är en sjukdom som ofta associeras med kvinnor vilket resulterar i en okunskap där många inte är medvetna om att även män kan drabbas. Endast ett fåtal kliniska studier är utförda på män vilket leder till att de erbjuds behandling efter samma riktlinjer som kvinnor.  Syftet: Syftet var att belysa förekomsten av bröstcancer hos män samt deras upplevelser av att ha sjukdomen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Resultatet visade att männen var chockade över att ha fått diagnosen bröstcancer. De uppfattade det som en könsrelaterad sjukdom och ville inte avslöja sin diagnos för omgivningen. Generellt var männen besvikna över informationen som de erhållit då den endast var fokuserad på kvinnor. Deltagarna fick även en förändrad kroppsuppfattning till följd av att de genomgått en mastektomi. De upplevde att deras maskulinitet och sexualitet ifrågasattes. Diskussion: Utifrån resultatets fynd fördes en diskussion kring det kvinnliga fokuset, en förändrad kroppsuppfattning och bristen på kunskap. Slutsats: Denna studie visar att ytterligare forskning krävs för att öka medvetenheten kring bröstcancer hos män. Sjuksköterskan bör ha förståelse och kunskap om hur män upplever sjukdomen. / Background: In Sweden approximately 40 men each year are diagnosed with breast cancer. It is a disease that often is associated with women. Only a few clinical studies are based on men with the result that they are offered treatment following the same guidelines as women. The aim: The aim was to elucidate the incidence of breast cancer in men and their experiences of having the disease. Methods: We conducted a general literature study based on scientific articles. Results: The results showed that the men were shocked at having been diagnosed with breast cancer. They perceived it as a gender-related illness and did not want to disclose their diagnosis to their surroundings. Generally, the men were disappointed with the information made available to them. Participants also had an altered body image due to the mastectomy. They felt that their masculinity and sexuality was questioned. Discussion: Based on the findings in the result there was a discussion on the feminine focus, an altered body image and the lack of knowledge. Conclusion: This study shows that further research is needed to raise awareness of breast cancer in men. The nurse should have an understanding and knowledge of how men experience the disease.

Syftet med denna studie var att beskriva det stöd som bröstcancerdrabbade kvinnor ansåg vara av stor betydelse under sjukdomstiden samt att belysa kvinnornas känslor i samband med sjukdomen utifrån begreppen coping och fatigue. Studien utfördes med hjälp av 25 vetenskapliga artiklar från åren 1993-2004. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin, PubMed, Blackwell-Synergy och Elsevier (Science Direct). Sökorden som användes enskilt eller i kombination var breast cancer, fatigue, care, coping strategies, experience, information, nursing och support. Urvalet av artiklar gjordes utifrån syfte och frågeställningar. Dess vetenskapliga värde skattades med hjälp av granskningsmallar enligt Forsberg och Wengström. Resultatet visade att det var av stor betydelse att bröstcancerdrabbade kvinnor fick stöd under sjukdomstiden för att känna trygghet och ökat välbefinnande. Det framkom även att information var en viktig del i omvårdnaden av kvinnorna. Det framkom vidare i studier att bröstcancerdrabbade kvinnor som använde flera typer av copingstrategier samtidigt lättare kunde hantera sin sjukdom. De som deltog i samtalsgrupper hade ökad chans att emotionellt ta sig genom sjukdomen, jämfört med dem som inte deltog. Upplevelsen av fatigue varierade och förändrades under sjukdomstiden hos dessa kvinnor. Hos dem som motionerade kontinuerligt sjönk fatiguenivån jämfört med dem som inte motionerade alls. Studier visade även ett samband mellan fatigue och sömnrubbningar.

<p>Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman. Resultatet visade att kvinnorna upplever fysiska symtom som ofta ignoreras av vårdpersonalen. Även livsstilen och den sexuella funktionen förändras. Dessutom visade resultatet att kvinnorna upplever en förändrad kroppsbild, en osäkerhet angående framtiden och en rad olika rädslor. De får även nya prioriteringar och värderingar i livet. Vidare upplever kivnnorna en närmre relation med familjen än innan diagnosen och att deras vänner undviker dem. Det sker också förändringar i deras yrkesliv.</p> / <p>The reason we conducted this study is that breast cancer is the most common type of cancer among women, and thanks to better methods to diagnose and treat the disease, mortality in breast cancer has decreased, which results in an increasingly amount of survivors. The aim of this study was to describe how women, after being treated, experience the impact of breast cancer on physical health, psychological well-being and social life. The method used was a qualitative literature review. Our study resulted in three main themes and eleven subthemes. Our result showed that the women experience a lack of information from health care providers within all of our three main themes. Besides, the result showed that women experience physical symptoms which often are being neglected by health care providers. There are also changes in lifestyle and sexual functioning. Also, the result showed that women experience an altered body image, an uncertainty about the future and several different fears. They get new priorities and values in life as well. Furthermore, our result showed that women experience a closer relationship with the family than before the diagnosis and that their friends avoid them. Besides, there are changes in their careers.</p>

<p>Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som drabbar kvinnor. Att drabbas av bröstcancer och genomgå bröstcancerbehandling innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för kvinnan. Att som kvinna mista ett bröst innebär en stor förlust och hela hennes identitet hotas. Syftet med studien var att beskriva kvinnans upplevelse av den förändrade kroppen efter genomgången bröstcancerbehandling. En kvalitativ metod användes och data hämtades från sex självbiografier skrivna av kvinnor som själva genomgått bröstcancerbehandling. Analysen genomfördes enligt Dahlbergs dataanalysmodell där författarna gick från helhet, till delar och sedan till en ny helhet. Resultatet sammanställdes i tre teman: ”Den opålitliga kroppen”, ”Den förändrade kroppen i den nya vardagen” och ”Den nya kroppen”. Studien visar att kvinnan har svårt att acceptera sin förändrade kropp.</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.   Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras. Dessa kategorier var: Upplevelser av biverkningar vid behandling, Psykosociala effekter av behandling och Information relaterat till behandling. Slutsats: Kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelser av bröstcancerbehandling kan bidra till att sjuksköterskan tillgodoser kvinnans individuella omvårdnadsbehov. För att främja kvinnans hälsa och lindra hennes lidande krävs det att de känner delaktighet i sin behandlingsprocess.