Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor i Sverige. Mastektomi är en frekvent förekommande behandling vid bröstcancer där hela bröstvävnaden elimineras. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att stödja kvinnan utifrån ett personcentrerat förhållningssätt då individen befinner sig i en sårbar transition. Litteraturstudien förankras i Meleis transitionsteori. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att förlora ett bröst till följd av bröstcancer. Metod: Metoden har grundat sig i en systematisk litteraturstudie. Studien inkluderade tio kvalitetsgranskade artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Forsberg och Wengströms (2016) beskrivning av innehållsanalys tillämpades som analysmetod. I analysen identifierades utsagor som kodades vilket gav fem kategorier.   Resultat: Resultatet delades in i: Förändrad kroppsbild, fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser, påverkan på relationer samt behov av stöd. Kvinnor erfor en negativ kroppsbild efter mastektomin vilket inverkade på femininiteten och sexualiteten. Vissa kvinnor fann slutligen acceptans till den nya kroppsbilden. Även fysiska och psykiska konsekvenser samt relationella klyftor påvisades. Stöd från omgivningen samt sjuksköterskan var essentiellt efter mastektomin. Slutsats: Kvinnor som har förlorat ett bröst till följd av bröstcancer erfor kroppsliga, fysiska, psykiska samt sociala påfrestningar. Resultatet av litteraturstudien kan ge sjuksköterskan en ökad förståelse för kvinnors erfarenheter av bröstförlusten och hur kvinnorna kan stödjas i processen.

Breast cancer is the most common tumor disease among women in Sweden. About 7000persons, having a median age of 65, are diagnosed each year with this disease. Withmammography screening, breast cancer can be detected in an early stage which improves theoverall survival (OS). 20-30 % of the breast cancer tumors are overexpressing humanepidermal growth factor receptor 2 (HER2), which is a protein that stimulates cell proliferation.Trastuzumab (Herceptin®) is a humanised monoclonal antibody that targets the HER2-proteinand prevent the signals for cell proliferation.Trastuzumab has earlier been used for treatment of metastatic breast cancer. In the year of 2007trastuzumab was approved for adjuvant treatment of patients who has been medicated withsurgery and/or radiation.The aim of this study was to investigate the effects of adjuvant treatment with trastuzumab inHER2-positive breast cancer patients. The method was a literature study based on scientificarticles identified from the database PubMed.The articles that were choosen were two meta-analysis and three cohort studies. The benefitsand effects of trastuzumab administration on patients with HER2-positive breast cancer weredescribed in these articles. Primary endpoint was disease-free survival (DFS). All articlesshowed that the DFS increased in breast cancer patients treated with adjuvant trastuzumab but alonger follow-up of four years, showed a reduction of both DFS and OS.The conclusion of this study was that trastuzumab as adjuvant treatment is favorable and shouldbe considered as treatment of breast cancer with HER2 overexpression that has been analyzedby immunohistochemistry (IHC) or fluorescence in situ hybridization (FISH).

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor, dock stiger överlevnadsprocenten allteftersom behandlingsalternativen utvecklas. Mastektomi har under lång tid varit standardbehandling men idag kan bröstbevarande kirurgi tillsammans med tilläggsbehandling vara lika effektivt, varför det är aktuellt att diskutera psykisk hälsa i relation till mastektomi. Denna studie är viktig för att den upplyser sjuksköterskor om detta område och skapar förutsättningar för ett gott bemötande och omhändertagande av dessa kvinnor.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kvinnors psykiska hälsa påverkas av att genomgå en mastektomi som kirurgisk behandling vid bröstcancer.   Metodbeskrivning: En allmän litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cochrane, Cinahl och PsychINFO. Totalt 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design inkluderades.   Huvudresultat: Psykisk ohälsa i form av depression och ångest är vanligt efter mastektomi och tycks vara sämre vid mastektomi jämfört med bröstbevarande kirurgi och/eller rekonstruktion. Däremot tycks depression och ångest minska över tid jämfört före och efter mastektomi. Kroppsbilden påverkas även negativt, mer efter mastektomi än bröstbevarande kirurgi och/eller rekonstruktion. Den psykosociala hälsan och livskvalitén ter sig också vara lägre hos dem som genomgått en mastektomi än den generella befolkningen.   Slutsats: Sammanfattningsvis har denna litteraturstudie visat att psykisk ohälsa är vanligt bland mastektomerade kvinnor. Mer forskning behövs inom området hur den psykiska hälsan förändras över tid hos kvinnor som genomgår mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women today, however, the survival rate has increased due to the development of more effective treatment options. Mastectomy has for a long time been the standard treatment but today, breast conserving surgery along with adjuvant therapy is considered to be an equally good treatment. It is therefore necessary to discuss the effect mastectomy has on mental health in light of these new treatment options. This literature review is important because it may enlighten nurses on this topic and provides conditions for correct handling and care of post-operative women.   Aim: The purpose of this study is to investigate whether and how women’s mental health is affected by undergoing mastectomy as surgical treatment for breast cancer.   Method: A general literature review. The searches were conducted in the databases PubMed, Cochrane, Cinahl and PsychINFO. A total 14 science articles with qualitative and quantitative design were included.     Results: Mental ill health, such as depression and anxiety, are common after undergoing a mastectomy and seems to be affected more negatively for those undergoing mastectomy than those undergoing breast conserving surgery and/or reconstruction. However, the mental ill health seem to decrease over time from before surgery to after. The body image is also affected negatively, more negatively after mastectomy compared to breast conserving surgery and/or reconstruction. The psychosocial health and quality of life appears to be lower than the general population.   Conclusions: This literature review finds that mental ill health are common among women that have undergone a mastectomy. More research is required in order to understand how mental health changes over time among women undergoing mastectomy.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och i Sverige drabbas 9000–10000 personer per år. Antalet som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år och kvinnor mellan 65-74 år är den åldersgrupp som har den procentuellt största ökningen i antalet insjuknade.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som drabbats av bröstcancer skattade sin livskvalitet under behandling och efterkontrollsperiod samt att undersöka vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna.   Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design och innehåller totalt 11 artiklar med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PubMed.   Huvudresultat: Kvinnorna skattade sin livskvalitet lågt när de upplevde olika behandlingsrelaterade biverkningar som trötthet, sömnsvårigheter, brist på energi, ångest, oro, depression samt koncentrationssvårigheter. Vissa kvinnor skattade sin livskvalitet lågt när de upplevde hög yttre kontroll, att omgivningen påverkades av ödet, hade låg utbildningsnivå samt att om de drabbats av bröstcancer i yngre ålder. Högre skattad livskvalitet kunde ses bland de kvinnor som hade hög inre styrka, vände sig till sin tro eller andlighet. Kvinnorna skattade även sin livskvalitet högre om de var högutbildade, hade socialt stöd samt regelbundet utförde fysisk aktivitet.   Slutsats: Kvinnor som drabbats av bröstcancer skattar sin livskvalitet lägre efter insjuknandet än innan. Vad som har inverkan på den lågt skattade livskvalitén är behandlingsform, hur de hanterar sina inre och yttre resurser samt socioekonomisk status. För de kvinnor som trots bröstcancerdiagnosen skattar sin livskvalitet högt har andlighet, stöd från familj och partner, information från sjukvården samt fysisk aktivitet varit avgörande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women and in Sweden it affects 9000-10000 people per year. The number of people who gets ill in breast cancer increases every year, and women between 65-74 years are the age group with the highest percentage increase in the number of patients.   Aim: The aim of the study was to describe how women affected by breast cancer estimated their quality of life during treatment and post-control period, and to investigate which data collection methods were used in the included articles.   Method: The current study has a descriptive design and contains a total of 11 articles with quantitative approaches. Data collection has been carried out via PubMed.   Main results: The women estimated their quality of life low when they experienced different treatment-related side effects such as fatigue, sleep difficulties, lack of energy, anxiety, depression and concentration difficulties. Some women estimated their quality of life low when they experienced high external control and felt that the environment was affected by fate, had low levels of education, and that if they had breast cancer at a younger age. Higher estimated quality of life could be seen among those women who had high inner strength, turned to their faith or spirituality. Women also estimated their quality of life higher if they were highly educated, had social support, and regularly performed physical activity.   Conclusion: Women who suffer from breast cancer rate their quality of life worse after the onset of illness than before. What affects the low-estimated quality of life is the form of treatment, how they handle their inner and outer resources and socio-economic status. For those women who despite the breast cancer diagnosis rate their quality of life high, spirituality, support from family and partner, health care and physical activity has been crucial.

Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige, varje dag insjuknar 20 stycken kvinnor. Det är en livsomvälvande sjukdom som kan orsaka oro och ångest, vilket kan leda till svårigheter och rädsla att utföra fysisk aktivitet. Rekommendationen av fysisk aktivitet för vuxna är minst 150 minuter aktivitet per vecka. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att motivera, främja hälsa och lindra lidande.  Syfte: Syftet var att belysa effekten av fysisk aktivitet på oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie utfördes genom en induktiv ansats vilken utgick från Polit och Beck (2017) nio steg. PubMed, CINAHL samt PsycInfo var databaser som användes för artikelsökning. Polit och Beck (2017) granskningsmall användes för kvalitetsgranskning av artiklarna. Det resulterade i 11 kvantitativa artiklar som inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet baserades på 11 studier vilket presenterades i tre rubriker: “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till träningsform och intensitet”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling” samt två underrubriker “Effekt beroende på träningsform” och “Effekt beroende på intensitet”.  Slutsats: I litteraturstudiens resultat visades att fysisk aktivitet minskar oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Oavsett träningsform och intensitet av fysisk aktivitet är påverkan på oro och ångest likvärdig för kvinnor med bröstcancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen kvinnor diagnostiseras av världen över. Cytostatikabehandling är en frekvent metod som används vid bröstcancer och bidrar till en mängd olika biverkningar. När kvinnan går från frisk till sjuk sker en transition, vilket innebär förändringar i livet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin vardag under cytostatikabehandlingen vid bröstcancer.Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ design. Sexton artiklar söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. En modell av Friberg i fem steg användes i analysen. Resultat: Upplevelsen av cytostatikabehandlingen gav kvinnorna en förändrad bild av sin vardag. De upplevde att vardagen blev påverkad när kroppen förändrades och de fick olika känslor när biverkningarna kom. Kvinnorna fick existentiella tankar kring livslust och döden.  Yttre faktorer som familjestöd, stöd från sjuksköterskan, arbetsrelaterade upplevelser samt hur kvinnan upplever sin vardag vid fysisk aktivitet under cytostatikabehandlingen var fynd som framkom. Slutsats: Cytostatikabehandlingen bidrog till att kvinnorna upplevde en känsla av förlorad identitet likväl ett nytt synsätt på livet. Familj och vänner hade en betydelsefull roll under behandlingsperioden. Sammanfattningsvis uttrycks transitionen varierande beroende på kvinnans förutsättningar.

Bakgrund: Årligen drabbas 9000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Trots den effektiva behandlingen utvecklar många kvinnor en rädsla för återfall. Att drabbas av ett återfall i bröstcancer innebär för många en sämre överlevnadsprognos. Rädslan möts sällan av vården men många kvinnor kan vara i behov av stöd med sin rädsla för återfall. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors rädsla för återfall av bröstcancer och deras behov av stöd. Metod: För att besvara syftet användes en allmän litteraturöversikt där 13 artiklar av både kvalitativa- och kvantitativa data inkluderades. Artiklarna granskades med stöd av Fribergs kvalitetsgranskningsfrågor samt analyserades med stöd av Fribergs analysprocess. Resultat: I resultatet framkommer det tre huvudkategorier; kvinnornas vardag präglas av rädslan för återfall, delar i kvinnornas vardag som intensifierar rädslan för återfall och uppmärksamma rädslan för återfall och möt kvinnornas behov.  Huvudkategorierna följs sedan av 11 underkategorier. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att rädslan präglar kvinnornas vardag och orsakade kvinnorna livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. I mötet med vården var kvinnorna missnöjda, de upplevde en frustration av inte bli tagna på allvar med sin rädsla. För att kvinnorna ska kunna få stöd med rädslan behöver deras behov uppmärksammas av vården, framförallt av sjuksköterskan.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Riskfaktorer för bröstcancer är det kvinnliga könet, hög ålder samt ärftlighet. Möjligheten att bli botad har ökat de senaste årtiondena. Kvinnor som lever med bröstcancer får en ökad kroppsmedvetenhet vilket kan leda till en försämrad självkänsla. Chocken av diagnosen kan vara omtumlande och många kvinnor utvecklar oro och rädsla. Syfte: Studiens syfte är att belysa upplevelsen av att i sitt vardagliga liv leva med bröstcancer efter besked och under behandling. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts och baserats på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Att förlora ett bröst spelar en stor roll för den drabbade kvinnan som kan känna att hon förlorar en del av sin identitet och att kroppens förändring är stor. Det är viktigt att omge sig med nära och kära samt ha en stödjande relation med sjukvården. Vardagen påverkas av mycket tankar och funderingar och biverkningar av sjukdomen men det upplevs även ett välbefinnande.Slutsats: För att uppleva välbefinnande måste kvinnan känna stöd från omgivningen. Allmänsjuksköterskan ska vara öppen och följsam i vårdandet. Varje kvinna ska bemötas utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv och hänsyn ska tas till varje individs unika upplevelser.