Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor, dock stiger överlevnadsprocenten allteftersom behandlingsalternativen utvecklas. Mastektomi har under lång tid varit standardbehandling men idag kan bröstbevarande kirurgi tillsammans med tilläggsbehandling vara lika effektivt, varför det är aktuellt att diskutera psykisk hälsa i relation till mastektomi. Denna studie är viktig för att den upplyser sjuksköterskor om detta område och skapar förutsättningar för ett gott bemötande och omhändertagande av dessa kvinnor.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kvinnors psykiska hälsa påverkas av att genomgå en mastektomi som kirurgisk behandling vid bröstcancer.   Metodbeskrivning: En allmän litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cochrane, Cinahl och PsychINFO. Totalt 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design inkluderades.   Huvudresultat: Psykisk ohälsa i form av depression och ångest är vanligt efter mastektomi och tycks vara sämre vid mastektomi jämfört med bröstbevarande kirurgi och/eller rekonstruktion. Däremot tycks depression och ångest minska över tid jämfört före och efter mastektomi. Kroppsbilden påverkas även negativt, mer efter mastektomi än bröstbevarande kirurgi och/eller rekonstruktion. Den psykosociala hälsan och livskvalitén ter sig också vara lägre hos dem som genomgått en mastektomi än den generella befolkningen.   Slutsats: Sammanfattningsvis har denna litteraturstudie visat att psykisk ohälsa är vanligt bland mastektomerade kvinnor. Mer forskning behövs inom området hur den psykiska hälsan förändras över tid hos kvinnor som genomgår mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women today, however, the survival rate has increased due to the development of more effective treatment options. Mastectomy has for a long time been the standard treatment but today, breast conserving surgery along with adjuvant therapy is considered to be an equally good treatment. It is therefore necessary to discuss the effect mastectomy has on mental health in light of these new treatment options. This literature review is important because it may enlighten nurses on this topic and provides conditions for correct handling and care of post-operative women.   Aim: The purpose of this study is to investigate whether and how women’s mental health is affected by undergoing mastectomy as surgical treatment for breast cancer.   Method: A general literature review. The searches were conducted in the databases PubMed, Cochrane, Cinahl and PsychINFO. A total 14 science articles with qualitative and quantitative design were included.     Results: Mental ill health, such as depression and anxiety, are common after undergoing a mastectomy and seems to be affected more negatively for those undergoing mastectomy than those undergoing breast conserving surgery and/or reconstruction. However, the mental ill health seem to decrease over time from before surgery to after. The body image is also affected negatively, more negatively after mastectomy compared to breast conserving surgery and/or reconstruction. The psychosocial health and quality of life appears to be lower than the general population.   Conclusions: This literature review finds that mental ill health are common among women that have undergone a mastectomy. More research is required in order to understand how mental health changes over time among women undergoing mastectomy.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och i Sverige drabbas 9000–10000 personer per år. Antalet som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år och kvinnor mellan 65-74 år är den åldersgrupp som har den procentuellt största ökningen i antalet insjuknade.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som drabbats av bröstcancer skattade sin livskvalitet under behandling och efterkontrollsperiod samt att undersöka vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna.   Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design och innehåller totalt 11 artiklar med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PubMed.   Huvudresultat: Kvinnorna skattade sin livskvalitet lågt när de upplevde olika behandlingsrelaterade biverkningar som trötthet, sömnsvårigheter, brist på energi, ångest, oro, depression samt koncentrationssvårigheter. Vissa kvinnor skattade sin livskvalitet lågt när de upplevde hög yttre kontroll, att omgivningen påverkades av ödet, hade låg utbildningsnivå samt att om de drabbats av bröstcancer i yngre ålder. Högre skattad livskvalitet kunde ses bland de kvinnor som hade hög inre styrka, vände sig till sin tro eller andlighet. Kvinnorna skattade även sin livskvalitet högre om de var högutbildade, hade socialt stöd samt regelbundet utförde fysisk aktivitet.   Slutsats: Kvinnor som drabbats av bröstcancer skattar sin livskvalitet lägre efter insjuknandet än innan. Vad som har inverkan på den lågt skattade livskvalitén är behandlingsform, hur de hanterar sina inre och yttre resurser samt socioekonomisk status. För de kvinnor som trots bröstcancerdiagnosen skattar sin livskvalitet högt har andlighet, stöd från familj och partner, information från sjukvården samt fysisk aktivitet varit avgörande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women and in Sweden it affects 9000-10000 people per year. The number of people who gets ill in breast cancer increases every year, and women between 65-74 years are the age group with the highest percentage increase in the number of patients.   Aim: The aim of the study was to describe how women affected by breast cancer estimated their quality of life during treatment and post-control period, and to investigate which data collection methods were used in the included articles.   Method: The current study has a descriptive design and contains a total of 11 articles with quantitative approaches. Data collection has been carried out via PubMed.   Main results: The women estimated their quality of life low when they experienced different treatment-related side effects such as fatigue, sleep difficulties, lack of energy, anxiety, depression and concentration difficulties. Some women estimated their quality of life low when they experienced high external control and felt that the environment was affected by fate, had low levels of education, and that if they had breast cancer at a younger age. Higher estimated quality of life could be seen among those women who had high inner strength, turned to their faith or spirituality. Women also estimated their quality of life higher if they were highly educated, had social support, and regularly performed physical activity.   Conclusion: Women who suffer from breast cancer rate their quality of life worse after the onset of illness than before. What affects the low-estimated quality of life is the form of treatment, how they handle their inner and outer resources and socio-economic status. For those women who despite the breast cancer diagnosis rate their quality of life high, spirituality, support from family and partner, health care and physical activity has been crucial.

Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige, varje dag insjuknar 20 stycken kvinnor. Det är en livsomvälvande sjukdom som kan orsaka oro och ångest, vilket kan leda till svårigheter och rädsla att utföra fysisk aktivitet. Rekommendationen av fysisk aktivitet för vuxna är minst 150 minuter aktivitet per vecka. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att motivera, främja hälsa och lindra lidande.  Syfte: Syftet var att belysa effekten av fysisk aktivitet på oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie utfördes genom en induktiv ansats vilken utgick från Polit och Beck (2017) nio steg. PubMed, CINAHL samt PsycInfo var databaser som användes för artikelsökning. Polit och Beck (2017) granskningsmall användes för kvalitetsgranskning av artiklarna. Det resulterade i 11 kvantitativa artiklar som inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet baserades på 11 studier vilket presenterades i tre rubriker: “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till träningsform och intensitet”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling” samt två underrubriker “Effekt beroende på träningsform” och “Effekt beroende på intensitet”.  Slutsats: I litteraturstudiens resultat visades att fysisk aktivitet minskar oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Oavsett träningsform och intensitet av fysisk aktivitet är påverkan på oro och ångest likvärdig för kvinnor med bröstcancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen kvinnor diagnostiseras av världen över. Cytostatikabehandling är en frekvent metod som används vid bröstcancer och bidrar till en mängd olika biverkningar. När kvinnan går från frisk till sjuk sker en transition, vilket innebär förändringar i livet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin vardag under cytostatikabehandlingen vid bröstcancer.Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ design. Sexton artiklar söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. En modell av Friberg i fem steg användes i analysen. Resultat: Upplevelsen av cytostatikabehandlingen gav kvinnorna en förändrad bild av sin vardag. De upplevde att vardagen blev påverkad när kroppen förändrades och de fick olika känslor när biverkningarna kom. Kvinnorna fick existentiella tankar kring livslust och döden.  Yttre faktorer som familjestöd, stöd från sjuksköterskan, arbetsrelaterade upplevelser samt hur kvinnan upplever sin vardag vid fysisk aktivitet under cytostatikabehandlingen var fynd som framkom. Slutsats: Cytostatikabehandlingen bidrog till att kvinnorna upplevde en känsla av förlorad identitet likväl ett nytt synsätt på livet. Familj och vänner hade en betydelsefull roll under behandlingsperioden. Sammanfattningsvis uttrycks transitionen varierande beroende på kvinnans förutsättningar.

Bakgrund: Årligen drabbas 9000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Trots den effektiva behandlingen utvecklar många kvinnor en rädsla för återfall. Att drabbas av ett återfall i bröstcancer innebär för många en sämre överlevnadsprognos. Rädslan möts sällan av vården men många kvinnor kan vara i behov av stöd med sin rädsla för återfall. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors rädsla för återfall av bröstcancer och deras behov av stöd. Metod: För att besvara syftet användes en allmän litteraturöversikt där 13 artiklar av både kvalitativa- och kvantitativa data inkluderades. Artiklarna granskades med stöd av Fribergs kvalitetsgranskningsfrågor samt analyserades med stöd av Fribergs analysprocess. Resultat: I resultatet framkommer det tre huvudkategorier; kvinnornas vardag präglas av rädslan för återfall, delar i kvinnornas vardag som intensifierar rädslan för återfall och uppmärksamma rädslan för återfall och möt kvinnornas behov.  Huvudkategorierna följs sedan av 11 underkategorier. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att rädslan präglar kvinnornas vardag och orsakade kvinnorna livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. I mötet med vården var kvinnorna missnöjda, de upplevde en frustration av inte bli tagna på allvar med sin rädsla. För att kvinnorna ska kunna få stöd med rädslan behöver deras behov uppmärksammas av vården, framförallt av sjuksköterskan.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Riskfaktorer för bröstcancer är det kvinnliga könet, hög ålder samt ärftlighet. Möjligheten att bli botad har ökat de senaste årtiondena. Kvinnor som lever med bröstcancer får en ökad kroppsmedvetenhet vilket kan leda till en försämrad självkänsla. Chocken av diagnosen kan vara omtumlande och många kvinnor utvecklar oro och rädsla. Syfte: Studiens syfte är att belysa upplevelsen av att i sitt vardagliga liv leva med bröstcancer efter besked och under behandling. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts och baserats på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Att förlora ett bröst spelar en stor roll för den drabbade kvinnan som kan känna att hon förlorar en del av sin identitet och att kroppens förändring är stor. Det är viktigt att omge sig med nära och kära samt ha en stödjande relation med sjukvården. Vardagen påverkas av mycket tankar och funderingar och biverkningar av sjukdomen men det upplevs även ett välbefinnande.Slutsats: För att uppleva välbefinnande måste kvinnan känna stöd från omgivningen. Allmänsjuksköterskan ska vara öppen och följsam i vårdandet. Varje kvinna ska bemötas utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv och hänsyn ska tas till varje individs unika upplevelser.

Introduktion: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna, och den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. En vanlig behandlingsform för bröstcancer är mastektomi, som innebär att bröst med cancerdrabbad vävnad avlägsnas. En mastektomi kan innebära fysiska och psykiska förändringar för de drabbade kvinnorna. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser av att ha genomgått mastektomi.  Metod: Allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier i originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna var skrivna mellan år 2012–2021 och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall. Resultat: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och att de förlorat en del av sin kvinnlighet. De upplevde sina ärr som obehagliga, och dolde deras förändrade byst med hjälp av förändrad klädsel. Vissa av kvinnorna värderade sin överlevnad från bröstcancern som viktigare än förändrat utseende. Vissa av kvinnorna höll sig borta från sociala sammanhang, medan andra sysselsatte sig med aktiviteter för att distrahera sig. Ett gott stöd från vänner, familj och partner var viktigt. En del kvinnor upplevde ett påverkat sexliv. Slutsats: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och minskad kvinnlighet. De ändrade sin klädsel samt kände att relationen till sin partner och sexliv försämrades. Vissa kvinnor lade ingen större vikt på sin förändrade kropp utan fokuserade mer på sin överlevnad. För att hantera negativa tankar och känslor sysselsatte sig vissa kvinnor med aktiviteter, medan andra undvek aktiviteter på grund av oro för sin förändrade kropp. Stöd från familj, vänner och sjukvårdspersonal var viktigt. / Introduction: Breast cancer is one of the most common forms of cancer, and the most common one amongst women. A common treatment for breast cancer is mastectomy, which means that breast with cancerous tissue gets removed. A mastectomy can cause physical and psychological changes for the affected women. Aim: To investigate female breast cancer patients experiences following mastectomy. Method: A general literature study based on 11 qualitative studies in original articles. The literature search was carried out in the databases Pubmed and Cinahl. The articles were written between 2012–2021 and the quality of the articles were checked with SBU:s review template.  Result: The women experienced a deterioration of their body image and that they had lost a big part of their femininity. They experienced their scars as unpleasant and hid their changed breast with changed clothing. Some of the women valued their survival from breast cancer higher than their changed appearance. Some of the women stayed away from social gatherings, but others stayed busy with activities to distract themselves. Good support from friends, family and partners was important. Some of the women’s sex life was affected. Conclusion: The women experienced a deterioration of their body image and decreased femininity. They changed the way they dressed and the relationship with their partner and sex life deteriorated. Some women valued their survival higher than their changed appearance. To cope with negative thoughts and emotions women engaged in activities, while others avoided it because of concern regarding their changed body. Support from family, friends and healthcare workers was important.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Den mest förekommande cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer. Cancer är en sjukdom som i flertalet fall begränsar livet för de drabbade. Sjukdomen kan vara utmanande på flera olika plan, vilket kan ha en negativ påverkan på livskvalitén. En minskning av fysisk aktivitet är vanligt under och efter behandling. Fysisk aktivitet vid rehabilitering kan utföras för varierande ändamål såsom minska trötthet eller stärka kroppen. Trots fördelarna och rekommendationerna om att utföra fysisk aktivitet visar tidigare forskning att kvinnor som överlevt bröstcancer inte uppnår rekommendationerna för detta.  Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva hur fysisk aktivitet påverkar livskvalitén hos kvinnor med bröstcancer efter aktiv behandling.  Metod: Litteraturstudien innefattar tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Artiklarna granskades av en granskningsmall från SBU och resultatanalysen genomfördes med hjälp niostegsmodellen av Polit och Beck (2017). Resultat: Studiernas resultat delades in i tre kategorier, lågintensiv fysisk aktivitet, måttligt ansträngande fysisk aktivitet samt styrketräning. Lågintensiv fysisk aktivitet innefattar fem forskningsprojekt, två av dessa visar statistiskt signifikanta skillnader där kvinnorna i interventionsgruppen skattade sin livskvalité högre än i kontrollgruppen. Måttligt ansträngande fysisk aktivitet innefattar två forskningsprojekt, båda innehåller statistiskt signifikanta skillnader där interventionsgruppen skattade livskvalitén högre än kontrollgruppen. Styrketräning innefattar tre forskningsprojekt där två av dessa visar statistiskt signifikanta skillnader, interventionsgruppen skattade sin livskvalité högre än kvinnorna i kontrollgruppen. Slutsats: Statistiskt signifikant skillnad sågs inom flertal delskalor av livskvalité, vilket visar att fysisk aktivitet är en komponent för en förbättrad självskattad livskvalité hos kvinnor med bröstcancer efter avslutat aktiv behandling. Nyckelord: Fysisk aktivitet, livskvalité och bröstcancer. / ABSTRACT Background: Breast cancer is the most common cancer disease in women. Cancer limits the lives of those affected. The disease can be challenging on different levels, which in turn can negatively impact quality of life. Decreased physical activity is common during and after treatment. Physical activity during rehabilitation can be performed for various purposes like reducing fatigue or strengthening of the body. Despite benefits and recommendations of performing physical activity, previous research shows that women who have survived breast cancer do not reach the recommended activity goals.  Aim: The aim was to investigate and describe how physical activity affects the quality of life of women with breast cancer after active treatment. Method: The literature study included ten quantitative studies. The articles were reviewed by a review template from SBU and the results analysis was carried out using the nine-step model by Polit and Beck (2017). Result: The results of the studies were divided into three categories, low-intensity physical activity, moderately strenuous physical activity and strength training. Low-intensity physical activity includes five research projects, two of which show statistically significant differences where the women in the intervention group rated their quality of life higher than in the control group. Moderately strenuous physical activity includes two research projects, both of which contain statistically significant differences where the intervention group rated the quality of life higher than the control group. Strength training includes three research projects where two of these show statistically significant differences, the intervention group rated their quality of life higher than the women in the control group. Conclusion: A statistically significant difference was seen in several subscales of quality of life, which shows that physical activity is a component of an improved self-rated quality of life in women with breast cancer after completion of active treatment. Keyword: Physical activity, quality of life, breast cancer