Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 8000 personer varje år av bröstcancer. Av alla diagnostiserade cancerfall hos kvinnor i Sverige står bröstcancer för 30 procent. Trots ett standardiserat vårdförlopp och nationella riktlinjer vid diagnostiserad bröstcancer, finns brister i stödet från sjukvården. Den grundutbildade sjuksköterskan kommer med stor sannolikhet möta denna patientgrupp under sitt yrkesverksamma liv. För att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt till dessa kvinnor är det viktigt att ha kunskap om deras upplevelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med besked om bröstcancer till och med första behandling. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Informationssökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Relevanta studier kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. Inkluderade studier analyserades med innehållsanalys för att identifiera relevanta teman. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema: Vikten av intersubjektivitet vid den initiala fasen av bröstcancer samt två teman: Kommunikation och information från vårdpersonal samt Behov av psykosocialt stöd. Fyra subteman identifierades utifrån temana; hantering av all omfattande information, öppen kommunikation baserad på tillit, känslan av att bli sedd och hörd av vårdpersonal samt helhetssyn på individen bakom sjukdomen. Konklusion: Kommunikation och information är väsentligt i omvårdnaden av bröstcancerpatienter under tiden mellan diagnos och första behandling. Kvinnorna hade behov av psykosocialt stöd vid denna tid, som inkluderade en känsla av att bli sedd och hörd av vårdpersonal ihop med att vårdpersonalen hade en holistisk syn och såg individen bakom bröstcancerdiagnosen.

Bakgrund: Varje år drabbas 8400 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kan förändra livet dramatiskt och leda till en traumatisk kris. Sjuksköterskan som möter kvinnor med bröstcancerdiagnos har som ansvar att lindra lidandet hos dessa kvinnor och göra både henne och närstående delaktiga under sjukdomsprocessen. Hendersons (1970) omvårdnadsteori kan i sammanhanget fungera som vägledning. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en bröstcancerdiagnos. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar. Sökningen av urvalet gjordes i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO, som innehöll omvårdnadsrelaterade artiklar. Granskningen gjordes med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar (2016). Till analysen användes Fribergs (2017) trestegsmodell. Resultat: Litteraturöversikten visade att bröstcancerbeskedet kan försätta de drabbade kvinnorna i ett chocktillstånd och leda till att de upplever rädsla och stark oro inför framtiden. För att hantera den dramatiska situation sjukdomen kan leda till är familj, sjukvård och andlighet viktiga stöd för många kvinnor. Resultatet av litteraturöversikten kan sammanfattas i tre huvudkategorier: att få diagnosen bröstcancer, kampen att bemästra den nya situationen och stödets betydelse, och åtta subkategorier som är: chocken av beskedet, rädsla för sjukdomsförloppet och dess konsekvenser, existentiell medvetenhet, betydelsen av tro och andlighet, utmaningen att acceptera sjukdomen, svårigheten att behöva berätta, stödet från familjen och omgivningen och stödet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån de kvalitativa trovärdighetsbegreppen, trovärdighet, bekräftelsebarhet, pålitlighet och överförbarhet. Därefter diskuteras tre fynd från resultatet och kopplas till Henderssons (1970) omvårdnandsteori och Erikssons (1994) teori om den lidande människan. Fynden diskuteras även utifrån ett etiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige och det är ovanligt att kvinnor under 40 års ålder drabbas. Mastektomi är den vanligaste behandlingsmetoden och innebär att hela eller delar av bröstet opereras bort. Mastektomi kan framkalla flera olika känslor som är viktiga att ha kännedom om för att kunna erbjuda en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå en mastektomi till följd av en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ metod som har baserats på fyra stycken patografier. Den insamlade datan analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det fyra huvudkategorier och tretton underkategorier. Den första huvudkategorin var Kroppen där upplevelser av kroppsliga förändringar beskrivs. Den andra huvudkategorin som framkom var Förändring som person där kvinnornas upplevelser av hur de har förändrats som person efter mastektomi beskrivs. Sjukvården bildade den tredje huvudkategorin och beskriver upplevelser av mötet med sjukvården. Slutligen bildades den fjärde och sista huvudkategorin Framtiden där kvinnornas tankar och känslor om framtiden beskrivs. Slutsats: Att genomgå en mastektomi innebär psykiska och fysiska utmaningar. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild samt en förändrad självbild efter operationen. Dessa aspekter ansågs vara tydligt sammankopplade till varandra. Det fanns skillnader i upplevelser av sjukvården där sjuksköterskan ansågs spela en viktig roll. Sjukvårdspersonalen brister i att kunna möta mastektomerade kvinnor där de befinner sig i skeendet. En gemensam upplevelse var att information om behandling och eftervård saknades.

Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är en folksjukdom som dagligen drabbar kvinnor globalt. Mastektomi är en behandlingsform vid bröstcancer som kan utföras i bröstbevarande syfte och i vissa fall utförs total mastektomi då hela bröstet avlägsnas. Tidigare studier visar att förändring av kroppens utseende till följd av förlusten av en extremitet kan påverka självbilden. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa och kritiskt granska hur aktuell internationell forskning beskriver kvinnors upplevda självbild efter en mastektomi. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2021) nio steg.  Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Kvalitetsgranskningen av artiklarna utfördes enligt Polit och Becks (2021) granskningsmallar.  Litteraturstudien baserades på tio artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Fem teman växte fram: Bröstets betydelse för kvinnligheten, Bröstets betydelse för den sexuella identiteten, Det förändrade utseendets konsekvenser för den sociala identiteten, Acceptans av kroppens förändring, Känslor på grund av den förändrade kroppen. Slutsats: Bröstets betydelse är individuellt och för en del kvinnor hade bröstet stor betydelse för självbilden. Mastektomi orsakade att självbilden påverkades i flera aspekter – såväl fysiskt, socialt och emotionellt – vilket orsakade konsekvenser i kvinnornas liv.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdom i världen och året 2018 diagnostiserades 7800 kvinnor i Sverige för bröstcancer som resulterades med 1400 dödsfall. Bröstcancer behandlas med kirurgi, strålning och cellgift. Mastektomi är ett utav de kirurgiska behandlingsmetoderna och utförs där hela eller delar av det bröstet opereras bort. Att övergå från att vara frisk till att bli diagnostiserad med cancer kan innebära stora påfrestningar. Mastektomi kan leda till att kvinnor får olika uppfattningar om kroppen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelse efter mastektomi till följd av bröstcancer.  Metod: En litteraturstudie har genomförts baserad på med systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PsycINFO. Datainsamlingen resulterade i tolv artiklar som kvalitetsgranskades varav åtta inkluderades i litteraturstudien. Det inkluderades både kvalitativa och kvantitativa artiklar.  Resultat: Resultatet utformas av fyra kategorier: Självkänsla, Mastektomins påverkan på den psykiska hälsan, stöd från anhöriga främjar återhämtning och bröstrekonstruktion och bröstbevarande kirurgi förbättrar kroppsuppfattningen. Slutsats: Kvinnor kan uppleva en försämrad psykisk ohälsa, otrygghetskänsla och försämrad självkänsla efter mastektomi. Mastektomi kan leda till minskad sexuell attraktion och upplevelse av skam och sorg på grund av att förlorad kvinnlighet. Detta kan resultera i att välbefinnandekänslan minskas.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor i världen. I Sverige drabbas ungefär 9000 kvinnor av bröstcancer årligen. Bröstcancer är en elakartad tumör som växer i bröstkörtel. Total mastektomi blir ett aktuellt behandlingsalternativ då andra bröstcancerbehandlingar ej ses vara gynnsamma. Vid total mastektomi avlägsnas hela cancerdrabbade bröstet. Att genomgå mastektomi kan medföra både fysiska och psykiska besvär som leder till begränsningar i vardagslivet. Syftet med litteraturöversikten är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi på grund av bröstcancer ur ett livsvärldsperspektiv. Metoden: En litteraturöversikt, baserat på Fribergs (2017) modell. Totalt användes nio artiklar i resultatet som består av tre kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet belyser kvinnors upplevelser efter mastektomi på grund av bröstcancer. Två huvudteman och fem underteman identifierades utifrån litteraturöversiktens syfte. Det första huvudtemat identifieras som “En förändrad kroppsbild” och underteman som följer är “Förlust av kvinnosymbolen”, “Förlust av den kvinnliga identiteten” och “Påverkan på sexualitet och partnerskap”. Det andra huvudtemat identifieras som “Begränsningar i vardagslivet” och underteman som följer är “Påverkan på det sociala livet” och “Påverkan på den psykiska hälsan”. Slutsats: De fysiska och psykiska besvären som har uppstått efter genomgången mastektomi har en negativ inverkan på kvinnornas upplevelser. Dessa kvinnor är i behov av ett stöd från vården där deras livsvärld synliggörs och respekteras. Sjuksköterska bör därför arbeta för att få denna patientgrupp delaktig i sin egen vård.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor men med hjälp av mammografi kan diagnosen ställas i ett tidigt stadium och på så vis öka överlevnaden. Kunskaper om hur dessa unga kvinnor upplever bröstcancer ger sjuksköterskor en bredare förståelse och ett vidare förhållningssätt i mötet med dessa patienter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelse av bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på elva vetenskapliga artiklar varav tio med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetod som användes var Aveyard (2014) och resultatet har delats in i olika teman vilket utgör resultatet. Huvudresultat: Kvinnorna som diagnostiserades med bröstcancer upplevde en rädsla inför att alla cancerceller inte helt skulle försvinna i och med operation och såg därav valet av kirurgi som avgörande för deras chanser till överlevnad. Många kvinnor upplevde svårigheter i att anpassa sig till den nya kroppen då självbilden blev förändrad efter kirurgin. Stödet från kollegor, familj och vänner visade sig vara avgörande för dessa kvinnor samt att de behövde hitta nya copingstrategier för att hantera de känslor som uppstod i samband med diagnos och behandling. Slutsats: De flesta kvinnor upplevde många emotionella känslor och upplevde att de behövde mer stöd från sjukvården gällande frågor som femininitet, intimitet och fertilitet. Stödet från anhöriga, vänner och familj ansågs viktigt för att hantera bröstcancerdiagnosen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan kan tillhandahålla den information som patienten efterfrågar och genom sitt bemötande skapa en förtroendefull relation till patienten

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor.Det främsta behandlingsalternativet är mastektomi vilket innebär kirurgisktavlägsnande av bröstet vilket kan påverka kvinnan både fysiskt och psykiskt.Utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv förstås hälsan som en helhet med fokus påbåde psykiska, fysiska och sociala aspekter. Sjuksköterskans roll är att stödjakvinnan med ett personcentrerat förhållningssätt så att kvinnorna kan uppnå bästamöjliga välbefinnande och livskvalité.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter efter genomfördmastektomi vid bröstcancer.Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativansats. Artikelsökningar genomfördes i Cinahl och PubMed.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och fyra subteman. De treidentifierade huvudtemana var: En förändrad kropp, Relationer, Att hantera sinsituation. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsuppfattning och ett påverkatsamliv. Kvinnorna använde olika copingstrategier för att hantera sina känslor ochsin förändrade kropp. Stöd från närstående och vårdpersonal var betydande.Slutsats: Litteraturöversikten ger läsaren en ökad förståelse hur mastektomi kanpåverka kvinnans liv och livskvalitét. Förlusten av ett bröst medför enligt resultatetfrämst psykiska påfrestningar. Genom en fördjupad kunskap om kvinnornaserfarenheter skapas en förutsättning för sjuksköterskan att kunna stötta kvinnornaoch utöva god individanpassad omvårdnad.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste diagnostiserade cancerformen bland kvinnor i Sverige och världen. Varje år insjuknar drygt 8000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Mastektomi är en vanlig kirurgisk behandlingsform som påverkar kvinnorna både fysiskt och psykiskt, vilket medför förändringar i deras livsvärld. Sjuksköterskan behöver ha ett intresse i att förstå kvinnans verklighet så som hon upplever den, för att kunna ge en personcentrerad vård utifrån varje kvinnas unika upplevda livsvärld.    Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade till följd av bröstcancer.  Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som utgår från Polit och Beck’s (2016) analysmodell i nio steg.  Resultat: Efter analysprocessen framkom fyra huvudkategorier som beskrev kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade till följd av bröstcancer: Förlust av identitet , Självförakt , Påverkan på relationer och Stöd från omgivningen. Huvudkategorierna bestod av totalt åtta tillhörande underkategorier vilka var: Kvinnlighet, Moderskap, Negativ kroppsbild, Begränsningar i vardagslivet, Partnerförhållandet och sexualitet, En belastning för familjen, Familjärt och professionellt stöd och En känsla av samhörighet. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att kvinnorna hade individuella upplevelser av fysiska och psykiska påfrestningar efter att ha genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer. En viktig del i omvårdnaden är att sjuksköterskan stöttar och vårdar personcentrerat efter kvinnors individuella behov. Sjuksköterskan ska ha förmåga att se och vårda kvinnor från ett helhetsperspektiv vilket kan hjälpa kvinnor att återfå en känsla av helhet.

No description available.