Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska kvinnor. I Sverige insjuknar ca 20 kvinnor per dag och det diagnostiseras över 7500 kvinnor per år. Ur ett världsperspektiv ligger Australien/Nya Zeeland, Nordamerika och Nordeuropa högt med en incidens på >80 kvinnor per 100 000 invånare. De lägsta siffrorna hittar vi i Centralamerika, Öst- och Mellanafrika och södra Centralasien som har <40 bröstcancerdiagnoser per 100 000 invånare. Att drabbas av bröstcancer kan skapa ångest, rädsla och oro. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter en mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien bestod av tio kvalitativa artiklar. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. För att analysera studierna användes Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier: En förändrad kroppsuppfattning och vikten av stöd. Kategorierna delades ytterligare in i fem tillhörande subkategorier. Konklusion: Resultatet visade att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde en negativ påverkan på sin kroppsuppfattning och sitt sexliv. Vissa kvinnor accepterade förlusten av ett bröst och var tacksamma, medan andra upplevde förlusten på olika sätt. Resultatet betonade även vikten av stöd från närstående, vårdpersonal och stödgrupper. Det framhöll också behovet av att vårdpersonal informerar om stödgrupper och ger anpassat stöd till patienter.

Titel: Spegel, spegel på väggen där, säger mig brösten vem jag är? En litteraturstudie om hur kvinnor med bröstcancer upplever det att ha fått sitt/sina bröst opererade. Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Behandlingen består av kirurgi och eventuell tilläggsbehandling. Kvinnor som gjort mastektomi pga bröstcancer ställs inför beslutet om och när det ska göras en bröstrekonstruktion. Att drabbas av bröstcancer kan vara en komplex upplevelse som sjuksköterskan behöver ha kunskap om för att bemöta kvinnor med bröstcancer på ett professionellt sätt. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever det att ha fått ett eller båda brösten helt eller delvis bortopererade och ibland rekonstruerade.                                                                                                                           Metod: Litteraturstudien är grundad på nio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO.                                                                      Resultat: Att ha fått sina bröst opererade upplevdes som att kroppen, självbilden, relationer och livssituationen förändrades.                                                      Konklusion: Litteraturstudien visade att kvinnornas upplevelse av mastektomi och bröstrekonstruktion påverkade kvinnorna fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma kvinnans individuella behov av stöd och förstå vikten av att detta kan påverka kvinnans hela livssituation. Nyckelord: Bröstcancer, bröstkirurgi, kroppsuppfattning, självbild, upplevelse.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste maligna sjukdomen bland kvinnor. Varje år insjuknar kring 9700 individer världen över. Att få diagnosen skapar ofta en stor oro och ångest inför framtiden, även kvinnans med bröstcancers partner blir drabbad och kan hamna i en kris. Det kan vara viktigt att inte glömma bort att ge bekräftelse och stöd till partners. Partners kan känna maktlöshet och genomgå ett enormt lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur partners till kvinnor med bröstcancer upplever sin situation. Metod: Studiens design var en systematisk litteraturstudie och består av 9 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes genom sökning i databaserna Medline och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter genom manifest innehållsanalys. Resultat: Partners till kvinnor med bröstcancer påverkas av kvinnans bröstcancer sjukdom. Partners upplever sin egen situation väldigt individuellt. Partners lidande kan lindras genom rätt stöd och information, mötet med vårdpersonal är viktigt för partners välbefinnande och för att kunna hantera den nya livssituationen. Konklusion: Vårdpersonal innehar en viktig funktion i att underlätta och stödja vid lidande som partners upplever till följd av kvinnans bröstcancer. Vidare bör det ägnas mer tid från vårdpersonal att identifiera stödinsatser för partners. Nyckelord: partners, bröstcancer, upplevelser, information / Background: Breast cancer is the most common malignant disease for women. Each year, around 9700 individuals develop breast cancer worldwide. Being diagnosed with breast cancer often cause great concern and uncertainty towards the future, which also applies to the women’s partners who also gets affected. Therefore, it can be important that health care professionals don’t forget to give partners support and help, as partners might feel powerless and undergo enormous suffering. Aim: The aim of this study was to describe how partners to women with breast cancer experience their situation. Method: The design of this study was a systematic literature study based on 11 scientific articles. Data acquisition was conducted by research in the Medline and Cinahl databases. Quality checks and analyses of the articles were made through manifest content analyzes. Results: Partners to women with breast cancer are affected by the women’s disease as well. Their experience of the situation varies and is very individual. The suffering of the partners can be relieved by support, information and meetings with health care professionals. These meetings are important for the partners well-being and for them to cope with their new life circumstances. Conclusion: Health care professionals have a key role in easing the suffering that partners experience as a result of the women’s breast cancer. More time from health care professionals should be devoted into identifying adequate support measures for partners.   Keywords: spouses, breast cancer, experiences, information

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas både psykiskt och fysiskt. Bröstcancerdiagnosen kan ge upphov till olika negativa känslor bland annat rädsla och oro. Femårsöverlevnaden hos kvinnor med bröstcancer har ökat under senare tid. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter att fått diagnosen bröstcancer. Metod: En litteraturstudie gjordes och genom sökningar i databaser framkom tio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, som granskades och analyserades. Resultat: Fyra teman, emotionella problem, förändrad självbild, oro inför eventuell död och framtid och hantering av sjukdom framkom. Upplevelsen av bröstcancer är individuell och framkallar olika känslor. För att undvika påfrestning på anhöriga upplevdes det professionella stödet som viktigt. Slutsatser: Kunskap om kvinnors upplevelser i samband med bröstcancer är viktigt för att vårdpersonal ska få en bättre förståelse av de drabbade kvinnornas situation. Aktuella studier påvisar endast negativa aspekter av sjukdomen och utesluter hälsofrämjande aspekter vilket ger utrymme för ytterligare forskning. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer which women are diagnosed with. Women suffering from the disease are affected both mentally and physically. A breast cancer diagnose may cause various negative emotions including fear and anxiety. The number of women surviving a breast cancer diagnose has increased in relation to a five-year-survival. Objective: To describe women's experiences of being diagnosed with breast cancer. Method: A literature study was made and through searches in databases, ten scientific articles were collected and a qualitative approach was used. The articles were reviewed and analyzed. Results: Four themes, emotional problems, altered self-image, anxiety about death and the future and management of the disease emerged. The experience of breast cancer is individual and evokes different feelings. In order to avoid stress on relatives the professional support was considered to be important. Conclusion: Knowledge about women's experiences when diagnosed with breast cancer is important in order for health personnel to have a better understanding of the women affected and their situation. Continued research on women's experiences of breast cancer, for example, health promotion aspects may be needed, as recent studies only indicate the negative aspects.

Bröstcancer är en sjukdom som främst drabbar kvinnor, därför kan många män uppleva att det finns begränsat med information som riktar sig till dem. Under en 10 - års period, 2005-2014, var det i Halland endast sju män som diagnostiserades med bröstcancer och år 2014 insjuknade totalt 61 män i Sverige. Att män sällan insjuknar i bröstcancer kan vara en av orsakerna till att många män inte är medvetna om att de kan drabbas. Att vara man och drabbas av bröstcancer kan innebära att inte bara den fysiska bilden av en individ förändras utan även den psykiska världen, det är därför viktigt att få rätt stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att undersöka mannens upplevelser och känslor efter att ha drabbats av bröstcancer. Data samlades in från tre olika databaser med stort utbud av omvårdnadsforskning. Totalt valdes åtta resultatartiklar ut som genomgick en kvalitetsgranskning. Resultatet visade hur män upplever det att drabbas av bröstcancer genom fyra teman: Upplevelsen av bristande information, Upplevelsen av en förlorad maskulinitet, Upplevelsen av att finna stöd och Upplevelsen av ett omoraliskt bemötande från sjukvården. Eftersom bröstcancer hos män är ovanligt så behövs en större medvetenhet om sjukdomen, även vidare forskning inom ämnet behövs för att bröstcancer ska bli accepterad som en sjukdom som kan drabba både män och kvinnor. / Breast cancer is primarily a female disease. Therefore, many men may feel that there is limited information specifically directed towards them. During a ten-year period, 2005-2014, only seven men were diagnosed with breast cancer in Halland, and during 2014 a total of 61 men were diagnosed in all of Sweden. Because male breast cancer is rare, men may not be aware that they are suffering from the disease. To be a man diagnosed with breast cancer does not only affect the physical picture of the individual, but it also changes him psychologically. It is therefore important to receive support and information. The purpose of the literature study was to explore a man’s experience and feelings following the diagnosis of breast cancer. Data was collected from three different databases encompassing a wide range of nursing research. After conducting a thorough study focused on high scientific quality, eight articles were chosen. The result illustrated how men experience being diagnosed with breast cancer through four themes: The experience of lack in information, The experience of a lost masculinity, The experience of finding support and The experience of immoral treatment by health care professionals. Because male breast cancer is rare, a greater awareness about the disease is needed, including further research, so that breast cancer will be accepted as a disease that affects both men and women.

Bakgrund: Antalet kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer uppgår till cirka 9000 per år. Av dessa är endast 4 % under 40 år. Flertalet tidigare studier fokuserar på kvinnor äldre än 40 år. Livet förändras på flera plan för kvinnorna i och med en bröstcancerdiagnos. Behovet av stöd upplevs som stort. Syfte: Studiens syfte är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Studien har utförts med en kvalitativ ansats med ett patientperspektiv. Analys av narrativer, i form av bloggar, har använts som analysmetod. Data består av sju bloggar publicerade på internet. Resultat: De huvudteman som framkom var; Ett liv i förändring, en kropp i förändring samt möten med sjukvården. Vidare har dessa uppdelats i underteman. Slutsats: Upplevelsen av att leva med bröstcancer är högst individuell. Dock kan vissa huvudområden urskiljas som är gemensamma för kvinnorna. Studien ger en inblick i vad unga kvinnor med bröstcancer upplever i det vardagliga livet. Genom fördjupad förståelse för individens upplevelse kan sjukvården utarbeta strategier för att möta och stödja de individuella behov som patienten ger uttryck för. / Background: 9000 women is diagnosed with breast cancer every year. Only 4 % are 40 years and younger. Previous research is focused on women older than 40 years. Lifechanges can be seen in many levels when women is diagnosed with breast cancer. The need for support is experienced as great. Purpose: The aim of this study is to describe young women’s experiences of living with breast cancer. Method: This study has a qualitative approach and a patient’s perspective. Analysis of narratives, in form of blogs, is used as analytic method. Data consists of seven blogs published online. Result: The main themes that emerged was; A life in change, a body in change and meetings with the health care. Further, these were divided into sub-topics. Conclusion: The experience of living with breast cancer is highly individual. However, some main areas can be identified as common to the women. The study provides insight into what young women with breast cancer experience in everyday life. Through in-depht understandning of the individual’s experience, healthcare can develop strategies to meet and support the individual needs expressed by the patient.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor över hela världen. De som drabbas av bröstcancer har olika förutsättningar att hantera sin situation. Många av kvinnorna upplever en emotionell kris i samband med diagnosen och med hjälp av stöd från sjukvården kan patienten finna mening i sin situation. Syfte Syftet är att sammanställa aktuell forskning om bröstcancerdrabbade kvinnors effekter av stöd under diagnosperioden. Metod En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat I resultatet framkom att kvinnorna behöver ett stöd i form av kommunikation, information samt ett emotionellt stöd från vårdpersonal. Stödet ska utformas efter patientens unika situation och när sjukvården är tillgänglig för patienterna minskas deras stress. Patienterna upplevde stöd under diagnosperioden då sjuksköterskan erhöll god förmåga att bemöta och kommunicera på ett adekvat sätt. Slutsats Studien visar att det krävs en god relation mellan bröstcancer drabbade kvinnor och vårdaren för att kvinnorna ska känna stöd. / Background Breast cancer is the most common type of cancer in women worldwide. Those who get breast cancer have different conditions to deal with their situation. Many of the women experiencing an emotional crisis in connection with the diagnosis and with the support of health care, the patient may find meaning in their situation. Aim The aim is to assemble current research on women with breast cancer effects of support during the diagnosis period. Methods A literature review that compiles the latest research in the chosen field of nursing care. Results The result shows that the women need support in form of communication, information and emotional support from health professionals. The aid will be tailored to the patient's unique situation and when medical care is available to patients reduce their stress. Patients experienced support during the diagnosis period, when the nurse received a good ability to meet and communicate adequately. Conclusion The study shows that a good relationship between the breast cancer affected women and their keeper makes the women feel supported.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i Sverige. Att diagnostiseras med bröstcancer är en omvälvande händelse som kan leda till en livskris för den drabbade kvinnan. Både fysiska och emotionella biverkningar uppstår till följd av behandlingen för sjukdomen. När kvinnan lever i ett förhållande påverkas även partnern och sjukdomen utgör en stor påfrestning på relationen. Syfte: Syftet med studien vara att belysa kvinnors erfarenheter av vad som påverkar relationen till partnern vid bröstcancer. Metod: Litteraturbaserad studie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Förändringar i det intima samlivet, samspelet med partnern samt obalans i förhållandet med sju underkategorier. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de fysiska och emotionella förändringar som kan uppstå i samband med bröstcancer och därmed även kan påverka relationen. Genom att uppmärksamma problemet kan sjuksköterskan göra kvinnorna medvetna om de möjliga aspekter av påverkan som sjukdomen kan utgöra på relationen och därmed bättre rustade att hantera dem. Slutsats: Öppen och konstruktiv kommunikation i förhållandet är en förutsättning för att tillsammans kunna bearbeta de emotionella reaktioner som uppstår och genom det utgöra ett stöd för varandra. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. A diagnosis of breast cancer is a life-changing event that can cause a crisis for the woman. The treatment for breast cancer causes both physical and emotional side effects. When in a relationship the disease also affects the partner of the woman and puts a severe strain on their relationship. Aim: The aim was to illustrate women’s experience of what affects the relationship to their partner while living with breast cancer. Method: A qualitative literature study based on eleven research articles of qualitative approach. Results: Three categories emerged from the analysis; changes in the intimate relationship, the interaction with their partner and imbalance in the relationship, with seven subcategories. Discussion: It’s important that the nurse has knowledge of the physical and emotional changes that can occur due to breast cancer and therefore affect the relationship to the partner. The nurse can then address the topic and make the women aware of possible relationship outcomes and thereby better equipped to handle them. Conclusion: Open and constructive communication is a presumption in mutually handling the emotional reactions that emerge and ability to support one another.

Den vanligaste cancerformen för kvinnor är bröstcancer. Att bli diagnostiserad ochbehandlad innebär fysiskt trauma men även psykisk påfrestning. Sexuell hälsa är viktigtför välbefinnande och livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var därför attbeskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer. I studiensanalys ingick 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifestinnehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; minskad lust och upphetsning,svårigheter och smärta vid samlag, en förlust av sin tidigare kropp, känslan att förlorafemininiteten och självförtroendet, bröstcancerns påverkan på relationer och strategieroch hantering av sexualiteten. I resultatet framkom att kvinnor påverkades på mångasätt av bröstcancern och behandlingen, både psykiskt och fysiskt. Problematik somuppstod var bland annat smärta vid samlag, minskad sexuell lust, förändrad kroppsbild,minskad vaginal lubrikation, förlust av femininitet samt förändrad relation till sinpartner men även sig själv. Det ansågs viktigt med stöd från omgivningen ochsjukvårdspersonal. Dock framkom det att sjukvårdspersonal inte kunde stötta kvinnornaeller ge tillräcklig information. Genom att tillämpa PLISSIT-modellen kansjukvårdspersonal stötta kvinnor med sexuellt relaterade problem bättre.

ABSTRACT   Background: About 1500 women dies every year of breast cancer, many of them have received chemotherapy (PCT) close to the end of life. This can lead to that they and their significant others do not get enough time to prepare themselves for the death and seize their last time the way they desire.   Aim: The aim of this study is to study the palliative care, PCT and a break point conversation at the end of life among patients with metastatic breast cancer (mBC) in two oncology clinics in Sweden.   Method: A quantitative investigation has been performed with a retrospective and descriptive design. 99 patients are included who died 2014-2016, with a mBC. The data was collected by patient record review.   Results: Most of the patients had received a break point conversation and had contact with a palliative team when they died. There was a statistic significant that patients who died at a Hospice/palliative unit or at home/residential care had more likely received a break point conversation compared to patients who died in a Hospital.   More than a third of the patients were treated with PCT during the last 30 days of their lives, somewhat more younger than older. There was no significant difference in the results above.   Conclusion: The studie shows that patients with mBC who has received PCT receives PCT close to death and that those who died in a Hospice/palliative care unit or at home/residential care has had a break point conversation statistically more often compared to patients who died in a Hospital. There’s a need to develop the clinical care in a way that follows the guidelines at a higher level.   Keywords: Breast cancer, palliative chemotherapy, break point conversation, palliative care / SAMMANFATTNING   Bakgrund: Cirka 1500 kvinnor dör varje år av bröstcancer varav många har behandlats med cytostatika nära livets slut. Detta kan leda till att de och deras närstående inte hinner förbereda sig på döden och ta tillvara på den sista tiden som de önskar.   Syfte: Syftet med studien är att studera palliativ vård, cytostatikabehandling och brytpunktssamtal i livets slutskede hos patienter med metastaserad bröstcancer på två onkologkliniker i Sverige.   Metod: En kvantitativ undersökning har utförts med en retrospektiv, deskriptiv design. Totalt 99 patienter som avlidit 2014-2016, med en metastaserad bröstcancer ingår i studien där data inhämtats med hjälp av journalgranskning.   Resultat: De flesta av patienterna hade erhållit ett brytpunktssamtal och hade ett palliativt team inkopplat vid dödsfallet. Resultatet var statistiskt signifikant i att de patienter som avled på Hospice/palliativ enhet eller i hemmet/vårdboende i högre grad erhållit ett brytpunktssamtal jämfört med patienter som avled på Sjukhus. Mer än en tredjedel av patienterna fick cytostatikabehandling under livets sista 30 dagar, något fler yngre än äldre. Någon signifikant skillnad kunde inte finnas i dessa resultat.   Slutsats: Studien visar att patienter med metastaserad bröstcancer som fått palliativ cytostatika får cytostatika nära livets slutskede och att de som avled på Hospice/palliativ enhet eller i hemmet/vårdboende haft ett brytpunktssamtal i statistiskt högre grad jämfört med dem som avled på Sjukhus. Det finns ett behov att utveckla den kliniska verksamheten så att riktlinjerna för palliativ vård följs i högre utsträckning.   Nyckelord: Bröstcancer, palliativ cytostatika, brytpunktssamtal, palliativ vård.