Bakgrund: Varje år drabbas tusentals kvinnor av bröstcancer i Sverige. Sjukdomen förändrar livet på olika sätt för kvinnorna. Diagnosen ger upphov till olika känslor såsom oro, ångest och rädsla. Behandlingen medför olika biverkningar som kan ge känslan av att tappa sin identitet. Dessa erfarenheter kräver att sjuksköterskan har kunskap för att kunna ge rätt stöd, vård och bemötande för att lindra lidande och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer Metod: En kvalitativ innehållsanalys av modellen beskriven av Lundman och Hällgren Granheim (2014) baserad på fem självbiografier. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier; Rädsla för framtiden, Mista sin kvinnliga identitet, behov av samverkan samt förändrad livssyn med åtta underkategorier. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de psykiska och fysiska förändringarna som sker i samband med bröstcancer hos kvinnorna. Genom att sjuksköterkan är medveten om kvinnornas erfarenheter och upplevelser ökar kunskapen för individanpassad vård. Slutsats: Kvinnorna som drabbas av bröstcancer lever med en ständig rädsla, ångest och oro. Stöd av personer i samma situation och sjuksköterskor har en viktig inverkan på kvinnornas hälsa och minskar deras lidande. / Background: Every year thousands of women are affected with breast cancer in Sweden. The disease changes the womens life in different ways. The diagnosis gives them different emotions like worry, anxiety and fear. The treatment involves different side effects that can give the feeling of losing your identity. These experiences require that the nurse have the right knowledge to give support, care and treatment to relive the suffering and promote health. Aim: The aim was to illustrate women's experiences of living with breast cancer. Method: Five autobiographies was chosen and analyzed with a qualitative content analysis described by Lundman and Hällgren Graneheim (2014). Results: Four categories emerged from the analysis; Fear of the future, Lose her female identity, The need for interaction and Altered outlook, with eight subcategories. Discussion: It is important that the nurse has knowledge of the psychological and physical changes that occur in women with breast cancer. If the nurse is aware of women's knowledge and experience the knowledge for individualized care increases. Conclusion: Women with breast cancer live with a constant fear, anxiety and worry. Support from people in the same situation and nurses have an important impact on women's health and helps to reduce their suffering.

Bröstcancer är en av de vanligaste sjukdomarna bland kvinnor i Sverige. Varje dag får 15-20 kvinnor diagnosen bröstcancer. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med och vårdas för bröstcancer. En litteraturstudie har använts och självbiografier har analyserats för att få en kvalitativ ansats. Analysen resulterade i fem kategorier vilka representerar de erfarenheter som framkom bland kvinnorna. Dessa teman benämns; En förändrad livssituation, Att kroppsligt förändras, Att själsligt förändras, Möten med sjukvården samt En oviss framtid. Kvinnorna berättade hur deras liv förändrades drastiskt av bröstcancerdiagnosen. En god relation med sjuksköterskorna och läkarna var viktig då de var ett stort stöd under sjukdomsperioden. Denna relation skapades av förtroende och trygghet. Taktil beröring var en viktig del i vårdandet. Det är en central del i vårdpersonalens roll att skapa en god relation med patienten där en mellanmänsklig relation står i fokus. Under sjukdomstiden förändrades kvinnorna såväl kroppsligt som själsligt och upplevde att livet aldrig blev detsamma igen efter sjukdomen. Det var vanligt att kvinnorna upplevde en känsla av ensamhet efter avslutad behandling och saknade kontakten med sjukvården. Genom att skapa en rutin för eftervården kan många kvinnors avsaknad av kontakt med sjukvården minskas. / Breast cancer is one of the most common diseases among women in Sweden. Every day, 15-20 women are newly diagnosed. The aim of the study was to describe women´s experiences of living with and being treated for breast cancer. A literature study has been conducted and autobiographies have been analysed using a qualitative approach. The analysis resulted in five categories which represents common experiences that emerged among the women. These themes termed; A changed life, A bodily change, A spiritual change, Meetings with healthcare and An uncertain future. The women experienced that their life changed drastically when they received the cancer diagnosis. The women emphasised the importance of having a good relationship with the healthcare professionals as they were seen to be a great support during the time of the illness. The physical/tactile touch is an important part. It is the duty of the healthcare professionals to establish a good relation where the nurse-patient relationship is in focus. During the illness the women changed both physically and mentally but also spiritually and they experienced that their life was not the same as before the diagnosis. It can be seen as an important part of the nurses roll to establish a good relationship with the patient. It emerged that many of the women experienced loneliness after the treatment and missed the close contact with the healthcareprofessionals.

Bakgrund: De senaste 20 åren har bröstcancer ökat med 1,3 % i Sverige. Under behandling och tiden efter krävs stort stöd från omgivningen då den drabbade försetts i en livskris. Stödet är individuellt och kan vara både emotionellt, psykosocialt och praktiskt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av olika typer av stöd under bröstcancerbehandling och tiden efter. Metod: Litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Kvinnorna kunde få stöd från olika personer i omgivningen och på olika sätt. Det som var gemensamt var att alla upplevde att de behövde mycket stöttning för att ta sig igenom sjukdomen. De flesta var nöjda med sin behandlingsperiod men de som inte fick rätt stöd önskade att de hade fått det. Diskussion: Det var viktigt för kvinnorna att få stöd under och efter en bröstcancerbehandling. Det som prioriterades var att bli lyssnad på, få relevant information, kunna ställa frågor och att någon brydde sig om dem. Slutord: Sjuksköterskan ställs inför en utmaning i mötet med en patient som är med om en svår livskris och ska försöka göra upplevelsen så bra som möjligt. Får patienten tillräckligt med stöd kan detta innebära att denna tar sig igenom sjukdomen lättare. / Background: In the past 20 years, breast cancer has increased by 1.3 % in Sweden. During the treatment, and the time after requires major support from the environment when the victim will be put in a life crisis. The support is individual and can be emotional, psychosocial and practical. Aim: To illustrate women´s experiences of different type of support during breast cancer treatment and the time after. Method: A literature study based on thirteen qualitative articles. Results: The women were able to get support from various people in the environment and in different ways. What was common was that all experienced that they needed much support to get through the disease. Most were satisfied with their treatment period and after, but those who did not get the right support wished they had got it. Discussion: It was important for women to get support during and after breast cancer treatment. The priority was to be heard, get relevant information, to get to ask questions and that someone cared about them. Conclusion: Nurses face a challenge in meeting with a patient with a severe life crisis and will try to make this experience as good as possible. When the patient gets enough support, this may mean that she comes through the disease easier.

Bakgrund: Sexualiteten är en central del av att vara människa och följer människan genom hela livet. En fungerande sexualitet är är en viktigdel i livskvaliteten. Att drabbas av bröstcacner innebär ofta stor förändring och livet kan upplevas vara i kaos. Eftersom bröst kopplas samman med kvinnlighet, skönhet, och sexualitet påverkar bröstcancer inte sällan kvinnornas sexuella hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturbaserad studie, där elva kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Den förändrade kroppen, En sexualitet i förändring samt Påverkan på den heterosexuella relationen. Diskussion: Förändringar i sexualiteten hos kvinnor som drabbats av bröstcancervar för dem oväntadeoch påverkade deras livskvalitet. De hade önskat få mer information och stödom hur sexualiteten skulle kunna komma att påverkas. Studien visar tydligt att sjuksköterskor inte kan tillgodosekvinnornas önskemål efter som de känner sig osäkra i att samtala om sexualitet. Det är dock sjuksköterskans ansvar att ge kvinnorna det stöd de behöver för att lindra deras lidande. Konklusion: Sjuksköterskor behöver få en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser av deras sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Detta för att kunna tillgodose det personanpassade stöd kvinnorna behöver. / Background: Sexuality is a central part of being human and follows through life. A functional sexuality is an important part of quality of life. Breast cancer represents often a big change and life can be experienced to be in chaos. Breast cancer affects women's sexual health since breasts connect with femininity, beauty and sexuality. Purpose: The purpose of this literature-based study was to describe how women experience their sexuality after suffering from breast cancer. Method: A literature-based study, in which eleven qualitative articles were analyzed. Results: The analysis resulted in three main themes: The changing body, A sexuality of change and the impact on the heterosexual relationship. Discussion: Changes in sexuality in women suffering from breast cancer was unexpected for them and affected their quality of life. They had hoped to get more information and support about how their sexuality could be affected. The study clearly demonstrates that nurses can´t meet women's desires because they feel insecure in talking about sexuality. However, it is the nurse's responsibility to give women the support they need to relieve their suffering. Conclusion: It is concluded that nurses need to gain a greater understanding of women's experiences of their sexuality after suffering from breast cancer. This is to cater to the personalized support women need.

Introduktion Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom hos kvinnor i den svenska befolkningen. Vid icke spridd cancer är behandlingen alltid operation där en del eller hela bröstet opereras bort. Det kan vara mycket svårt för många kvinnor att acceptera bröstförlust och mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma och ger en försämrad kroppsuppfattning.   Syfte Syftet var att beskriva kvinnornas livskvalitet och psykosociala tillstånd efter mastektomi.   Metod En systematisk litteraturstudie baserades på granskning av 14 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och diskuterades och sammanställde resultatet med olika tema.   Resultat Analysen resulterade i två huvudkategorier: Livskvalité och psykosociala konsekvenser. De psykosociala konsekvenserna efter genomförd mastektomi bestod av tre subkategorier nämligen: sämre kroppsuppfattning, minskad sexuell lust samt ångest och depression vilket i sin tur ledde till försämrad livskvalitet.   Slutsats     Försämrad livskvalitet, dålig kroppsuppfattning och psykisk ohälsa såsom depression, ångest samt försämrat sexualliv påvisades hos majoriteten av kvinnor som genomgick mastektomi. Det är därför viktigt att vårdpersonal ökar sina kunskaper och förståelse för individens behov för att kunna ge rätt stöd och erbjuda olika anpassade insatser i syftet att minska den psykiska påverkan och öka kvinnornas livskvalité. / Introduction Breast cancer is the most common cancer among women in Sweden. For non- metastasized cancer, the treatment is always surgery where part or the entire breast is surgically removed combined with radiation therapy, hormonal and chemotherapy. It can be very difficult for women to accept breast loss and mastectomy is often experienced by women as a trauma and gives a diminished body image.   Aim Purpose was to describe women's quality of life and psychosocial condition after mastectomy. Ethical considerations have been made.   Method Method vas a systematic literature study based on 14 quantitative articles and one qualitative article. The articles were reviewed for quality, analyzed and discussed and the results summarized in different themes.   Results The analysis resulted in two main categories: Quality of life and psychosocial consequences. The psychosocial consequences after the mastectomy was described in three sub-categories namely: poor body image, decreased sexual desire, as well as anxiety and depression, which in turn led to reduced quality of life.   Conclusion Reduced quality of life, poor body image and psychological problems such as depression, anxiety and impaired sexual life was found in the majority of women who underwent mastectomy. It is therefore important that health professionals look to the individual's needs and increase their knowledge and understanding to provide the right support and offer various proper services with the aim to reduce psychological stress and increase quality of life.

Bakgrund: I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll. Metod: Studien var av deskriptiv design med en kvantitativ och kvalitativ ansats. Kallelser som skickas till kvinnor inför sin mammografi som hälsokontroll, samlades in från alla mammografimottagningarna i Sverige som bedriver mammografi som hälsokontroll. Resultat: Studien visade tydligt att de allra flesta kallelser som skickas till kvinnor i Sverige inför mammografi som hälsokontroll saknade information som beskriver både för- och nackdelar med mammografiscreening. De flesta kvinnor i Sverige får allmän information och till viss del information som betonar fördelarna med mammografiscreening. Beträffande nackdelar med mammografi som hälsokontroll saknades den informationen i de allra flesta kallelser. Slutsats: De flesta kvinnorna i Sverige får inte relevant evidensbaserad information inför sin mammografi som hälsokontroll.

Cancer är ett folkhälsoproblem som har ökar världen över med många olika riskfaktorer. De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, för kvinnor, respektive prostatacancer, för män. En av de många faktorer som på senare tid belysts är utsattheten för bekämpningsmedel, genom indirekt exponering för dessa via födan. Syftet var att beskriva kopplingen mellan bekämpningsmedelsrester i livsmedel och förekomsten av de vanligaste cancerformerna, prostata- och bröstcancer. Metoden var litteraturstudie då den besvarade syftet. Databaserna som användes var Pubmed och Science Direct, där sökorden som användes utformades genom syftet. 11 resultatartiklar var funna, genom vilka två teman uppkom; Pesticider i animalisk föda och koppling till cancer (1) och Pesticider i odlad föda och koppling till cancer (2). Resultatet visade motsägelser inom området och kunskapsluckor, så som att prostatacancer inte undersökts i samma utsträckning som bröstcancer rörande indirekt exponering. Genom resultatartiklarna visade sig att bioaccumulation, långtidsexponering och indirekt exponering i ”känsliga åldrar” samt närliggande ålder till klimakteriet är nyckelfaktorer för cancerutveckling. Möjlig högriskgrupp är högutbildade medelålders kvinnor. Konklusion: Kunskapsluckor har identifierats och nyckelfaktorer har utvunnits, däribland betydelsen av matvanor. Implikation: Framtida studier skall sträva att vara progressiva och studera skillnaden mellan ekologiskt och oekologiskt odlad föda kring indirekt exponering. / Cancer is an increasing public health problem worldwide, with many risk factors. Themost common cancers are breast cancer, for women, and prostate cancer, for men.Exposure to pesticides through indirect exposure, via food consumption hasrecently emerged as a possible risk factor. Aim of this study is to describe the link between pesticideresidues in food and the presence of the most common cancers. Method was a literature overview. Thedatabases used were Pubmed and Science Direct, in which the keywords derivedfrom the study’s aim. The result was 11 articles through which themes wereformulated; Pesticides in animalistic foods and connection with cancer (1) and Pesticidesin cultivated foods and connection with cancer (2). Results showed inconsistencies in the field and knowledge gaps, asin breast cancer have been studied more than prostate cancer on indirectexposure. Long-term exposure, bioaccumulation, indirect exposure during"sensitive ages" and the adjacent age to menopause are possible keyfactors for cancer development. Possible high-risk group is high educatedmiddle-aged women. Conclusion:Knowledge gaps were identified and key factors discovered, in which eatinghabit was one. Implication: Futurestudies ought to be progressive and possibly study the differences betweenecologically and non-ecologically cultivated foods on indirect exposure.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och det är av intresse försjukvården att veta hur sjukdomen påverkar kvinnans välmående. Syftet med dennastudie var därför att undersöka upplevelsen av livskvalitet hos kvinnor medbröstcancer. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där de sökordsom användes utgick från syftet. Vid databearbetningen, vilken utfördes som eninnehållsanalys, framkom tre teman: fysiska förändringar, känslomässiga reaktionersamt betydelsen av stöd. Kvinnorna upplevde fysiska reaktioner som fatigue,sömnsvårigheter och smärta vilka påverkade deras livskvalitet negativt. Livskvalitetenförsämrades också av den förändrade självbild som kunde uppkomma i samband medbehandlingen. Många kvinnor upplevde rädsla vilken resulterade i oro och ångest.Den information kvinnorna fick från hälso- och sjukvården upplevdes oftaknapphändig vilket minskade kvinnornas livskvalitet. De betonade vikten av godarelationer och att socialt stöd var något som kunde höja livskvaliteten. Det är viktigtatt hälso- och sjukvårdspersonal ser hur livskvalitet påverkas av flera aspekter ikvinnans liv för att hjälpa henne att bibehålla sin livskvalitet. Mer kvalitativ forskningom livskvalitet vore önskvärt för att få en djupare inblick i hur bröstcancer upplevspåverka kvinnans livskvalitet. / Breast cancer is the most common cancer among women, it is therefore important forthe healthcare services to know how it affects the women’s experience of quality oflife. The aim of this study was to examine the experience of quality of life in womenwith breast cancer. From a systematic review of the literature, three themes emerged:physical changes, emotional reactions and meaning of support. The womenexperienced physical reactions such as fatigue, sleeping difficulties and pain whichnegatively affected their quality of life. The quality of life was also affected by thechange of body image which could arise at treatment. The women experienced thatthey didn’t receive enough information from the health care personnel, this also hadan impact on their quality of life. They emphasized the importance of meaningfulrelationships and that social support could increase their quality of life. It is importantthat the health care personnel become aware of the fact that the quality of life isaffected by several aspects in the women’s life to help her maintain her quality of life.It is clear the further qualitative research should be carried out in order to achieve abetter understanding of how to help women achieve a better quality of life whenconfronted with this disease.

Bakgrund: En procent av de som årligen drabbas av bröstcancer är män. Trots detta rapporteras det nästan ingenting om det i litteratur eller i media. Kvinnors situation är däremot väl belyst. Syfte: Syftet var att belysa mäns erfarenheter av att drabbas av bröstcancer. Metod: Författarna har använt sig av en systematisk litteraturöversikt, där tio artiklar har inkluderats. Dessa hade både kvantitativ, kvalitativ och mixed method som ansats. Artiklarna har granskats och analyserats med en integrerad innehållsanalys,vilket ledde till fem kategorier. Kategorierna som framkom var; erfarenhet av given information, erfarenhet av stigmatisering, erfarenhet av socialt och formellt stöd, psykisk påverkan och vårderfarenhet. Resultat: De framkom att det fanns en stor informationsbrist gällande bröstcancer hos män både i samhället och bland vårdpersonal, vilket påverkade både vården, stödet männen erfor och ledde till ett stigma för männen. De drabbade hade också en större negativ psykisk påverkan än andra cancerdrabbade. Slutsats: Stor brist på information och kunskap ger ett sämre stöd och en sämre vård till män med bröstcancer och i samhället blir det en bidragande faktor till den stigmatisering män erfar. Mer forskning kring manlig bröstcancer behövs för att sjuksköterskan ska kunna bemöta de behov som finns.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor där ca 8000kvinnor i Sverige insjuknar varje år. Mastektomi är en kirurgisk behandling avbröstcancer där hela bröstet opereras bort. Tidigare forskning visar att kvinnans bröst ärförknippat med femininitet, sexualitet, moderskap och attraktivitet och att bröstcanceroch dess behandling orsakar stort lidande för den drabbade. Sjuksköterskans arbete gårut på att främja hälsa, förebygga ohälsa samt lindra lidande. Syfte: Att beskrivakvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En beskrivandelitteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatetvisade att kvinnorna upplevde en kränkning av den kroppsliga integriteten och ångestöver att konfronteras med en förändrad kropp. Att förlora brösten var för en del kvinnorförknippat med en sämre självbild och en förändrad identitet. För andra var bröstenförknippade med sjukdom och dessa kvinnor upplevde en lättnad av att brösten varborta. Kvinnornas förändrade relation till deras kroppar påverkade även deraskvinnlighet, sexlust och de intima relationerna med andra. Slutsats: Många kvinnorsom genomgått mastektomi upplevde ångest över en förändrad kropp medan vissaupplevde det som positivt att det sjuka var borta. Kvinnorna upplevde en sämresjälvbild, men även en förändrad identitet och relation till deras kroppar vilketpåverkade deras kvinnlighet, sexlust och intima relationer till andra. Det anses viktigtatt ha kunskap om dessa kvinnors upplevelser för att i det kliniska vårdarbetet kunna geen personcentrerad vård, rätt stöd och hjälp för dessa kvinnor. / Breast cancer is the most common form of cancer among women wereabout 8000 women in Sweden are diagnosed every year. Mastectomy is a surgicaltreatment of breast cancer where the entire breast is removed. Previous research showsthat women's breasts are associated with femininity, sexuality, maternity andattractiveness, and breast cancer and its treatment causes suffering to the patient.Nursing's work is focused on promoting health, preventing ill health and relievingsuffering. Aim: To describe women’s experiences after mastectomy due to breastcancer. Method: A descriptive literature study based on eleven articles with aqualitative approach. Results: The result showed that women experienced a violation ofthe bodily integrity and anxiety about confronting a changed body. The loss of breastswas for some women associated with a negative self-image and a changed identity. For others, the breasts were associated with disease and these women experienced a reliefthat the breasts were gone. The women's changed relationship with their bodies alsoaffected their femininity, sex drive and intimate relationships with others. Conclusion:Many women who underwent mastectomy experienced anxiety over a changed bodywhile some felt it was positive that the sickness was gone. The women experienced aloss of their self-image, but also a changed identity and relation to their bodies,affecting their femininity, sex drive and intimate relationships with others. It isimportant to have knowledge of these women's experiences in order to providepersonalized care, the right support and help for these women in the clinical care.