No description available.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen bland kvinnor globalt. Cancerdiagnosen, kirurgiska ingrepp, kemoterapi, strålning och hormonella behandlingar kan orsaka livslånga förändringar i patientens sexuella hälsa. Syfte: Belysa kvinnors psykologiska upplevelser kring sin sexuella hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie var konstruerad av 11 artiklar från två databaser. Sex kvalitativa, tre kvantitativa och två mixad-metod artiklar. Artiklarna analyserades och granskades. Skillnader och likheter identifierades och ett resultat sammanställdes. Resultat: I studiens resultat framkom att majoriteten av kvinnor med bröstcancer upplevde försämrad sexuell hälsa, negativ kroppsbild, påverkad parrelation, känslomässig påverkan i samband med diagnos och behandlingsamt kunskapsbrist relaterat till sexuell rehabilitering som resulterade i fem kategorier. Slutsats: Studiens resultat synliggjorde flera psykologiska aspekter som kvinnor med bröstcancer kunde uppleva kring sin sexuella hälsa. Bröstcancerns diagnos och behandlingar bidrog till försämrad upplevd sexuell hälsa, mer sexuell stress och försämrat sexliv. Den ändrade kroppen var svår att acceptera eftersom det fanns en önskan att både känna sig och verka ”normal”. Många kvinnor fruktade en negativ reaktion av sin partner, vilket oftast uteblev. Bröstcancer kunde även lyfta positiva aspekter i parrelationer. Det fanns ett behov av kunskap om sexuell rehabilitering samt hur operation och behandlingen kunde påverka kroppsbilden

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som förorsakar dödsfall hos kvinnor i världen. Behandlingen mot bröstcancer innebär att kvinnorna drabbas av olika konsekvenser, såsom smärta, hårförlust och illamående och kan även orsaka starka känsloreaktioner såsom rädsla, ångest och hopp. Detta innebär en påverkan i kvinnornars livsvärld och kan också leda till ett enormt lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor som har drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Lundman och Hällgren-Graneheims manifesta innehållsanalys. Resultat: Det framkom att bröstcancern hade en stor inverkan i kvinnornas livsvärld och att behandlingarna medförde lidande i samband med biverkningarna. Livskvaliteten påverkades och kvinnorna upplevde även en rädsla för återfall och hade svårigheter att återgå till det normala efter avslutad behandling. Genom att acceptera sjukdomen kunde kvinnor hitta olika sätt att hantera sin situation. Slutsats: Bröstcancer är en sjukdom som bidrar till både positiva upplevelser samt negativa. Stöd från närstående och sjukvården ökar välbefinnandet och är mycket betydelsefullt. Det finns ett behov av eftervård hos kvinnor som har behandlats för bröstcancer. Sjuksköterskor har en viktigt roll efter avslutad behandling för att hjälpa dessa kvinnor till fullt tillfrisknande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor. Yngre kvinnor får ofta sämre prognos än äldre eftersom de ofta utvecklar en aggressiv cancerform och svarar sämre på behandling. Trots att bröstcancer är den vanligaste cancerformen är forskning underrepresenterat bland yngre kvinnor med bröstcancer. I sjuksköterskans omvårdnad ingår ansvar att ge information och stöd under behandlingsperioden. Det är viktigt att förstå yngre kvinnors lidande för att lättare möta deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva yngre kvinnors upplevelser av att genomgå behandling mot bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman. Första temat var betydelsen av stöd med subteman upplevelse av att få stöd, upplevelse av otillräckligt stöd och upplevelse av att själva stötta familjen. Andra temat var sjukdomens påverkan på kroppen med subteman upplevelse av kroppsförändringaroch upplevelse av påverkad fertilitet.Slutsats: Patienterna upplevde sig begränsade till följd av behandling, de upplevde sorg och oro. Patienterna hade svårt att stötta familjen när de själva behövde stöd. Stöd från anhöriga, familj och sjuksköterska var viktigt för dem. Dock upplevde några av kvinnor att det emotionella stödet från sjukvårdspersonalen samt information om behandling var bristfällig. Patienterna upplevde också kroppspåverkan till följd av behandling negativt.

Det ställs allt högre krav på bröstcancervården då antalet personer som insjuknar i bröstcancer fortsätter att öka i Sverige. Många av de drabbade kvinnorna genomgår mastektomi, vilket i sin tur kan leda till en förändrad självkänsla, kroppsuppfattning och påverka den sexuella hälsan och känslan av kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi. Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Författarna har analyserat 14 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet är indelat i tre huvudteman och 7 underteman. Huvudteman är; ”upplevelse av en förändrad sexuell funktion”, ”upplevelse av en förändrad kroppsuppfattning” och ”behov av stöd, samtal och information”. Underteman är; ”sexuell dysfunktion”, ”sexuellt umgänge”, ”bröstens betydelse”, ”samhällets ideal”, ”bröstrekonstruktion” och ”partner” samt ”hälso- och sjukvård”. Litteraturöversiktens resultat visar att många bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgått mastektomi upplever sexuell dysfunktion. Resultatet visade också att olika faktorer påverkade kvinnornas sexualitet, så som rädsla att visa sig naken inför sin partner och känslan av att inte längre motsvara samhällets krav och ideal som kvinna. Kvinnorna upplevde problem gällande bland annat sexuell lust, orgasm och tillfredsställelse. Vården har ett stort ansvar för att dessa kvinnor ska få en god och optimal hälso- och sjukvårdvård. Resultatet visade att kvinnorna upplever ett behov av undervisning efter mastektomin, varför sjuksköterskans roll i att stötta och informera patienterna för att öka kvinnornas sexuella hälsa är viktig.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancerdiagnos och varje år insjuknar ca. 470 kvinnor under 40 års ålder i Sverige. För behandling av bröstcancer finns kirurgi-, strål-, cytostatika- och hormonbehandling som alternativ. Dessa behandlingar och sjukdomen i sig påverkar individuellt kvinnan och kan skapa ett lidande och en sårbarhet. För att uppmärksamma kvinnors upplevelser är det som allmänsjuksköterska viktigt att ha ett öppet och följsamt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den yngre kvinnans upplevelser av att leva med bröstcancer i åldern 18–45 år. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Granheim. Resultat: Fem kategorier framkom; en rädsla över oviss framtid, kroppsliga förändringar av behandling, en förändrad fertilitet, betydelsen av närstående relationer samt vårdpersonalens inflytande. Slutsatser: Det är inte alltid själva diagnosen bröstcancer som skapar det största lidandet utan det kan grundas i biverkningar från behandling t.ex. håravfall, infertilitet eller bristande stöd från vårdpersonal. Vårdpersonalen har en betydande roll, genom att erbjuda information och stöd skapas en känsla av trygghet och ökad livskvalité hos kvinnan.

Bakgrund: Hos kvinnor är den vanligaste formen av cancer bröstcancer. Att drabbas av bröstcancer är för många kvinnor ett trauma och innebär en stor förändring. Att kommunicera information till bröstcancerpatienter är en viktig del i omvårdnaden då det ger kvinnan en känsla av kontroll över sitt liv.   Syfte: Att sammanställa kunskap om kvinnliga bröstcancerpatienters behov av kommunikation i vårdsammanhang om sjukdom och behandling från diagnos till slutförd behandling.   Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design användes som metod. PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar var databaser som användes vid sökningen. 11 kvalitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskningen.   Resultat: Kommunikation var en viktig del i vården för bröstcancerpatienterna och kommunikation kunde uttryckas på många olika sätt. Kvinnorna hade olika behov av kommunicerad information och att bli sedd som en unik individ var betydelsefullt. Att få vara med och bestämma över sin behandling var också viktigt för dem. Otillräckligt med tid, svåra medicinska termer, otillräcklig behandlingsinformation och avsaknad av existentiell kommunikation uppfattades av kvinnorna som negativt. Att få information anpassat till fas i sjukdomen var viktigt för bröstcancerpatienterna samt att den icke-verbala kommunikationen kompletterade den verbala kommunikationen.   Slutsats: Trots att det fanns många positiva upplevelser kring kommunikation med vårdpersonal förekom även många negativa aspekter vilket tyder på att kommunikation i vården fortfarande behöver förbättras och utvecklas. En nyckel till god kommunikation visade sig vara att anpassa den efter individen och inte enbart till sjukdomen. Då bröstcancerpatienternas behov av kommunikation var stort kan vårdpersonal med hjälp av god kommunikation hjälpa kvinnorna att hantera svårigheter som uppkommer i samband med sjukdomen och minska eventuellt lidande. / Background: The most common type of cancer among women is breast cancer. To be diagnosed with breast cancer is traumatic to many women and causes a major change in life. Communicating information to breast cancer patients is an important part of healthcare, as it gives the woman a sense of control over her life.   Purpose: To compile knowledge of female breast cancer patients' need for communication in the healthcare context of disease and treatment from diagnosis to completed treatment.   Methods: A literature review with a descriptive design was used as a method. PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar were databases used in the search. 11 qualitative articles were selected after the quality review.   Results: Communication was an important part of healthcare for breast cancer patients and communication could be expressed in many different ways. The women had different needs for communicated information and being seen as a unique individual was important. Being involved and deciding on their treatment was also important to them. Insufficient time, difficult medical terms, inadequate treatment information and lack of existential communication were perceived by the women as negative. Getting information adapted to the phase of the disease was important for breast cancer patients. Non-verbal communication supplementing verbal communication was also important.   Conclusions: Although there were numerous positive experiences concerning communication between healthcare personnel and patients there were many negatives as well. This indicates that healthcare still needs to improve in communication. A key to good communication was to base it around the individual and not the disease. With good communication, healthcare personnel can help these women cope with the difficulties that the disease bring and lessen eventual suffering.

Bakgrund: Innan 75 års ålder beräknas var nionde kvinna få diagnosen bröstcancer. Mastektomi är den primära behandlingen vid bröstcancer. Förlusten av bröst kan leda till förändrad självkänsla. Studien är förankrad i Merleau-Pontys begrepp levd kropp. Vilket inbegriper förhållandet mellan själ och kropp.     Syfte: Syftet var att belysa kvinnans självkänsla efter en mastektomi.   Metod: Studien utgår från en allmän litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom informationssökning i databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed. Urvalet resulterade i åtta artiklar.   Resultat: Huvudområden som urskiljdes var Kroppsuppfattning och självbild med underområdet Bröstets psykiska och fysiska påverkan, huvudområdet Mastektomi och dess påverkan på kvinnan med underområdena Försvunnen helhet och Mastektomins positiva inverkan, samt huvudområdet Sjuksköterskans roll.   Slutsats: Det finns ett samband mellan mastektomerade kvinnors ålder, civilstånd och eventuell genomgången bröstrekonstruktion och deras självkänsla. Dessa faktorer påverkade varandra i varierande grad. Självkänslan påverkades av förändringen av utseendet vilket ledde till en minskad känsla av femininitet och förlust av identitet. Sjuksköterskan kan genom ett holistiskt synsätt och med kontinuitet och lyhördhet stötta kvinnan som genomgått en mastektomi så att hon på ett optimalt sätt bibehåller sin självkänsla.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 – 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom. Vid spridning bildas så kallade metastaser. Som behandling till HER2-positiv bröstcancer förskrivs målinriktat läkemedel tillsammans med cytostatika. Målinriktat läkemedel kan antingen vara antikroppar eller inhibitorer som hämmar HER2-medierad cellsignalering. Trastuzumab har sedan år 2007 använts som behandling vid spridd HER2-positiv bröstcancer. Pertuzumab är ett nyare tillskott i läkemedelsgruppen och används på samma indikation. Dessa två läkemedel är monoklonala antikroppar som binder till HER2. Skillnaden mellan dessa två läkemedel är att de binder till olika platser i HER2 och har olika verkningsmekanismer. Syftet med litteraturarbetet var att undersöka om pertuzumab som tillägg till trastuzumab och cytostatikumet docetaxel (s.k. TD-behandling) förlängde den progressionsfria perioden samt om den ökade livskvalitén hos patienter med spridd HER2-positiv bröstcancer. I bedömningen beaktas också om biverkningsmönstret förändras. Arbetet är en litteraturstudie omfattande fem vetenskapliga studier. De fem vetenskapliga artiklarna identifierades med databasen PubMed.  Arbetet baseras på två kliniska studier och tre kohortstudier. CLEOPATRA-studien är en stor studie som har undersökt effekten av pertuzumab som tillägg till TD-behandling. Utifrån studieresultatet ansågs det att pertuzumab som tillägg till TD-behandling förlängde den progressionsfria överlevnaden signifikant med 6,1 månader.  Studier som hade analyserat data från CLEOPATRA, har visat att tilläggsbehandlingen förlängde också tiden till sjukdomsförsämring och förbättrad livskvalité hos patienten. Behandlingen visade statistiskt signifikant förbättrad progressionsfri överlevnad hos alla åldersgrupper. Den visade inte heller att tilläggsbehandling med pertuzumab gav ökad risk för svåra biverkningar. Många av biverkningarna som registrerades var av grad 1 och 2.  Slutsatsen är att pertuzumab som tillägg till TD-behandling som förstahandsbehandling hos patienter med metastaserande HER2-positiv bröstcancer är fördelaktig. / In Sweden, about one in ten women develop breast cancer, which makes this the most common type of cancer disease in women. The risk of getting cancer increases with age. Almost 8000 women are diagnosed with breast cancer every year in Sweden. Human epidermal growth factor receptor 2 (HER2) – positive breast cancer, is an aggressive phenotype. About 25 % of the breast cancer tumors are overexpressing HER2 on the cell surface. HER2 is a subunit of the dimeric tyrosin kinase EFGR (HER) that stimulates cell proliferation. Every year, about 1300- 1400 patients advance in their illness and form metastases. Pertuzumab and trastuzumab, are both HER2 monoclonal antibodies. Pertuzumab inhibits the HER2 from heterodimerization with HER3, while trastuzumab inhibits HER2 homodimerization. Since 2007 trastuzumab and cytostatics were approved for treatment of metastatic HER2-positive breast cancer. The aim of this study was to evaluate if pertuzumab as an addition to trastuzumab and docetaxel (cytostatic) could prolong the time patients with metastatic HER2-positive breast cancer experienced free from progression of their illness in comparison with treatment with only trastuzumab and docetaxel. This study was based on scientific articles identified from the database PubMed. Five studies were selected, one of the studies was the CLEOPATRA-study. CLEOPATRA compared the efficiency and safety of the two selected treatments. Three studies further analyzed and followed up results of the CLEOPATRA-study. Study five investigated the effect of pertuzumab in patients with metastatic HER2-positive breast cancer, where disease progression had occurred during trastuzumab treatment. The primary endpoint was progression-free survival (PFS) and overall survival (OS). All articles showed that PFS increased in patients treated with pertuzumab as addition to trastuzumab and docetaxel. Overall survival was also improved during and after the follow-up. The conclusion of this study was that pertuzumab, trastuzumab and docetaxel as treatment for metastatic HER2-positive breast cancer is promising and should be used as first-line treatment of metastatic breast cancer with HER2 overexpression.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I ca 80 % av fallen är cancern hormonpositiv. Förutom operation och cytostatika används läkemedel som antingen förhindrar att östrogen kan binda till sina receptorer eller minskar bildningen av östrogen. Denna typ av behandling är förknippad med en rad biverkningar. Vissa biverkningar kan kopplas till östrogenets minskade effekter i kroppen. Andra biverkningar är mer svårförklarliga. Det är dessutom inte helt ovanligt att patienter upplever starkare biverkningar av vissa generiska preparat, trots att de anses likvärdiga. För att läkemedel ska anses likvärdiga ska de bl.a. innehålla samma mängd aktiva substans. Det som oftast skiljer dem åt är vilka hjälpämnen som, förutom den aktiva substansen, ingår i formuleringen. Det finns med andra ord starka misstankar om att dessa hjälpämnen kan påverka läkemedlens biverkningsprofil i större utsträckning än man tidigare trott. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på varför generiska bröstcancerläkemedel som anses likvärdiga ändå ger olika biverkningar. Detta gjordes genom att söka vetenskapliga artiklar om vad som finns skrivet om de olika hjälpämnena. De vetenskapliga artiklarna hämtades från PubMed för att sedan sammanfattas i en resultatdel. Vissa av hjälpämnena, som polysorbat 80 och kollodial kiseldioxid har visat sig ge allergiska reaktioner. Andra hjälpämnen har visat sig kontaminera aktiva substanser medan vissa hjälpämnen kan påverka CYP3A4-enzymen som metaboliserar bröstcancerpreparat. Slutsatsen är alltså att det finns en mängd potentiella sätt som generiska preparat kan skilja sig åt.