No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall runt om i världen. Kvinnor som insjuknat i bröstcancer kan uppleva såväl fysiologiska, sociala, existentiella som emotionella förändringar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kvinnors upplevelser under första året efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie som utgått från åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Analysprocessen har inspirerats av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Analysen har utförts manifest. Resultat: I resultatet framkom det sex kategorier som ligger till grund för studien: "Rädsla och oro" där kvinnorna upplevde rädsla och oro för kommande behandlingar, för döden och framtiden. "Chock och skuld", där kvinnorna upplevde tiden efter diagnosen som chockerande och en skuld över att dra in bröstcancer i familjehistorien. "Betydelsen av stöd" där det framkom att stöd av familj och vänner hade stor betydelse för kvinnorna men att de samtidigt också upplevde ett bristande stöd och svårigheter att hantera diagnosen inför andra. "Betydelsen av information" där det framkommer att kvinnors behov av information har en betydelse för hur de hanterar sin sjukdom. "Hotad livskvalitet" upplevdes av kvinnorna som ett resultat av behandlingarna genom biverkningar och kroppsliga förändringar "Personlig utveckling" framkom som slutgiltig kategori där kvinnorna uppgav att de fått en förändrad syn på livet efter diagnosen bröstcancer. Slutsats: Kvinnors upplevelser första året efter diagnosen bröstcancer kan skilja sig åt beroende på tidigare upplevelser och hur de upplever sin livsvärld. Genom att belysa kvinnors första tid efter diagnosen kan också sjuksköterskan öka sin förståelse för hur de upplever sin livsvärld och ge kvinnorna den information och stöd som de behöver. / <p>Godkännande datum: 2017-03-31</p>

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och den vanligaste dödsorsaken för kvinnor i Sverige. Att drabbas av bröstcancer kan skapa många svårhanterliga känslor så som oro och ångest som den drabbade kan behöva stöd att bearbeta. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av stöd från sjuksköterskor när de drabbats av bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats som baserats på 13 kritiskt granskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Efter genomförd analys framkom två huvudkategorier; informellt stöd och emotionellt stöd samt fyra underkategorier; lidande information, lindrande information, stöd från sjuksköterskan samt avsaknad av stöd från sjuksköterskan. Diskussion: Sjuksköterskans ansvar är att förmedla rätt information till patienten, och har således en viktig roll i kommunikationen gentemot kvinnorna som drabbats av bröstcancer. Slutsats: Resultatet av denna litteraturöversikt tyder på att många kvinnor känner en avsaknad av stöd från sjuksköterskor, både gällande informellt stöd samt emotionellt stöd. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och många av de drabbade kvinnorna får genomgå en mastektomi, vilket kan leda till en förändrad kroppsuppfattning, påverkad sexualitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning i samband med en mastektomi. Författarna har valt att göra en litteraturöversikt utifrån Fribergs modell för litteraturöversikt (Friberg 2012, ss. 133-134). Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i resultatet. Resultatet har två huvudkategorier, “Kroppsuppfattning”, “Kvinnans behov av stöd” och fyra subkategorier, “upplevelse av förändrad kropp”, “upplevelse av sexualitet”, “upplevelse av kvinnlighet” och “bröstrekonstruktionens betydelse”. Litteraturöversiktens resultat visar att kroppsuppfattning har stor betydelse för kvinnor som genomgått en mastektomi och den kan förändras i negativ riktning på grund av operationen. Kvinnorna hade svårt att tycka om sin kropp och visa sig inför andra. Kroppsuppfattningen hade olika betydelse för kvinnorna trots att den kunde vara förändrad. Många kvinnor kände sig mindre feminina med ett eller två förlorade bröst och en bröstrekonstruktion kunde då vara till hjälp för att återfå det som upplevs förlorat. Största fokus för kvinnorna var att överleva cancern men följderna av mastektomin var påtagliga. Vården har stor betydelse för att kvinnor ska få de bästa förutsättningarna till en rättvis och god vård under sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll som stöd för kvinnorna för att skapa trygghet och delaktighet.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Kirurgi är den primära behandlingen för bröstcancer och ett av kirurgialternativen är mastektomi som innebär att hela det drabbade bröstet avlägsnas. Operationen kan vara en traumatisk upplevelse som kan leda till fysiskt, psykiskt samt socialt lidande vilket kan resultera i en försämrad livskvalitet. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt som baserats på elva vetenskapliga artiklar, varav fem var kvalitativa och sex var kvantitativa. Samtliga artiklar analyserades och resulterade i två kategorier med fyra subkategorier vardera som redovisades i studiens resultat. Resultatet visade på att de mastektomerade kvinnorna upplevde en sorg över det förlorade bröstet och fick en försämrad kroppsbild. Mastektomin ledde till känslan av förlorad kvinnlighet, försämrat självförtroende samt hade en negativ inverkan på sexlivet. Kvinnorna var i behov av stöd men upplevelsen av stöd varierade bland kvinnorna. Utifrån detta anser författarna att stödet från sjuksköterskan är av yttersta vikt för de mastektomerade kvinnornas tillfrisknande och välbefinnande. Sjuksköterskan kan skapa tillit och trygghet hos kvinnan genom att ge individanpassad vård, vara lyhörd, ge god information samt ha en helhetssyn på människan. Vidare kan detta leda till att kvinnan blir delaktig i sin vård.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som kvinnor drabbas av och i Sverige får årligen 8000 kvinnor diagnosen. Sedan 1960 har förekomsten av sjukdomen fördubblats men trots detta har dödligheten minskat med 30 procent. Diagnosen ställs genom trippeldiagnostik och därefter följer olika typer av kirurgi, efterbehandlingar och omvårdnad. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av bröstcancer och rollen innefattar bland annat att kunna identifiera kvinnornas fysiska, psykiska och sociala behov för att på ett så bra sätt som möjligt möta kvinnornas vårdbehov. Bröstcancer är en sjukdom som innebär för kvinnorna en livsförändringdär förändringarna har olika betydelser för varje enskild individ. Det är därför av stor vikt att undersöka kvinnornas egna upplevelser av att leva med bröstcancer. Den teoretiska referensramen som speglar litteraturstudien är transitionsteorin utifrån Meleis (2010).   Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.   Metod: Studien är en litteraturstudiebaserad på systematisk litteratursökningoch är baserad på nio kvalitativa artiklar. Databaserna Cinahl och PsycINFO har använts för att söka artiklar. Kvalitetsgranskningen av artiklar utfördes med Carlsson och Eimans kvalitetsgranskningsmall (2003). En integrerad analys användes för dataanalysen enligt Kristenssons (2014).     Resultat: Litteraturstudiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier: Att vårdas för bröstcancer innebär djupgående och omfattande konsekvenser; Nya strategier i vardagen behövs; Det är nödvändigt med stöd från anhöriga och vårdpersonal och Det är svårt att återgå till ett ”normalt liv”. Resultatet visade att kvinnorna upplevde att leva med bröstcancer hade negativ och positiv påverkan på deras liv. Kvinnorna upplevde att stödsystemet i form av familjemedlemmar, vänner samt sjukvårdpersonal var viktiga och hjälpte dem att ta sig igenom hela vårdprocessen.    Slutsatser: Studiens resultat visade att kvinnornas upplevelser av vården för bröstcancer var olika men det framgick även många likheter. Det som alla kvinnor i studien hade gemensamt var att de upplevde att stödsystemet under vårdtiden var viktigt samt att finna strategier för att kunna hantera sjukdomen och vårdförloppet. En större förståelse av kvinnornas upplevelser av att leva med bröstcancer kan leda till förbättringar inom bröstcancervården. Detta kan leda till att sjuksköterskor kan ta till sig mer kunskap och ytterligare verktyg samt förståelse för att kunna ge god omvårdnad till den här patientgruppen.

Bakgrund​: För kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen i världen. Bröstcancer behandlas ofta genom mastektomi. En mastektomi innebär ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av bröstet opereras bort. Förlusten av en kroppsdel påverkar människan både fysiskt och psykiskt. Syfte:  Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi som behandling av bröstcancer.   Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar som valdes utifrån relevans till syftet. Artiklarna hittades i Cinahl Complete, Pubmed och Science Direct, genom sökningar inom årspanet 2009-2019. Fribergs metod användes för att granska artiklarnas resultat. Likheter och skillnader delades in i teman. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenteras i 4 teman ​Upplevelser av kvinnlighet, ​ Fysiska kroppsförändringar som upplevs av den subjektiva kroppen, Upplevelsen av stöd som främjar adaption ​ och ​Upplevelsen av inre adaptiva processer. Diskussion: Kvinnors upplevelser av sina förändrade kroppar diskuterades. Författarna använde sig av Callista Roys adaptionsmodell för att få en djupare förståelse hur människan behöver anpassas sig till nuvarande livsomständigheter för att kunna hantera sin livssituation. Förlust av bröst innebär fysiska kroppsförändringar, förändrad psykologisk och kvinnlig identitet. / Background​: Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. Breast cancer is often treated through a mastectomy, involving a surgical procedure where either the whole or part of the breast is removed. The loss of a body part affects a person both physically and mentally.  Aim: The aim of of this literature review was to explore women’s experiences after having a mastectomy as treatment for breast cancer. Method: The​ ​literature review was based on ten qualitative articles selected based on relevance to the aim. The articles were found in Cinahl Complete, Pubmed and ScienceDirect, through searches within the 2009-2019 year span. Friberg's method was used to review the articles' results. Similarities and differences were divided into themes. Results: The results of the literature review were presented in four main themes. The four main themes included ​Experiences of femininity ​ , ​The physical body changes as experienced by the subjective body ​ , ​Experience of support that promotes adaptation ​ and ​The experience of an internal adaptive process. Discussion: Women's experiences of their changed bodies were discussed. The authors used Callista Roy's adaptation model to gain a deeper understanding of how humans need to adapt to their current living conditions in order to manage their life situation. The loss of a breast involved physical and mental changes and adjusting to these difficulties may be difficult for the woman.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. 7800 nya fall diagnostiserades och 400 kvinnor dog med bröstcancer som underliggande orsak i Sverige år 2018. Genomsnittsåldern för de som insjuknar i bröstcancer i Sverige är 60 år och antalet fall har fördubblats sedan 1960. Att kvinnor idag föder barn senare i livet, ammar kortare tid och använder p-piller i högre utsträckning är de faktorer som främst lett till ökningen. Bröstcancer upptäcks ofta tidigt eftersom mammografi används som screening och därför är femårsöverlevnaden 90 procent. Syfte: Syftet med arbetet är att belysa kvinnors upplevelse av att få diagnosen bröstcancer utifrån patientens synvinkel för att kunna ge en ökad kunskap och erfarenhet till sjuksköterskor. Fribergs (2012) innehållsanalys användes som analysmetod.Metod: Arbetet har baserats på 10 vetenskapliga empiriska studier med kvalitativ studiedesign. De databaser som användes till sökning av artiklarna varPubmed och Cinahl. Vid kvalitetsgranskning av artiklarna användes SBUs kvalitetsbedömningsmall. Resultat: Sex stycken huvudteman med nio tillhörande underteman presenterades; Tankar ombröstcancer, Cancer ett hot mot livet, Att hålla det för sig själv, Stödets innebörd, Strategierför att behärska livet, Brister i hälso- och sjukvården. Konklusion: Att få enbröstcancerdiagnos är något som rör upp många känslor och hanteringen av diagnosen serolika ut för kvinnor och alla har ett individuellt behov. Bröstcancer väckte både tankar omdöden men även en ny uppskattning för livet. Stöd är genomgående något som hade enväldigt stor betydelse för kvinnan både från kvinnans anhöriga och stödet frånsjuksköterskan.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och motsvarar cirka 30 procent av all cancer som drabbar denna grupp. Den vanligaste behandlingen för bröstcancer utan spridning är mastektomi, vilket innebär att en del av bröstet eller hela bröstet opereras bort. I samband med mastektomi kan en bröstrekonstruktion genomföras, vilket innebär att ett nytt kirurgiskt bröst konstrueras antingen med hjälp av implantat eller kroppsegen vävnad. Detta ingrepp väljer kvinnor själva om de vill genomföra eller inte. Bröstrekonstruktionen kan även genomföras några månader eller år efter en mastektomi. Om sjuksköterskan utgår från patientens livsvärld och helhetssyn där kropp, själ och ande kopplas samman kan sjuksköterskan förstå hur patienten ser på sin hälsa och sitt välbefinnande och därefter utforma vårdandet. Syftet med litteraturstudien är att undersöka kvinnors upplevelser av ett kirurgiskt rekonstruerat bröst efter att de genomgått en bröstrekonstruktion vid bröstcancer. En litteraturstudie genomfördes där nio kvalitativa och en kombinerad kvalitativ och kvantitativ artikel inkluderades. Artiklarna analyserades enligt Fribergs 5-stegs modell där två teman med subteman framkom: “ett konstruerat bröst och dess påverkan på kvinnan” och “ett sätt att gå vidare efter bröstcancer”. I resultatdiskussionen diskuteras vikten av att tillgodose patienternas informationsbehov och sjuksköterskans roll i informationsöverföringen. Eftersom en bröstrekonstruktion är viktigt för kvinnors känsla av sammanhang är det av stor vikt att kvinnorna får ta ett informerat beslut om att genomföra en operation eller inte. Vidare jämförs bröstrekonstruktion och amputation som båda påverkar en individs kroppsbild och självkänsla och hur sjuksköterskans reflektion skulle kunna användas som ett verktyg i vårdandet. / Breast cancer is the most common form of cancer in women and accounts for about 30 percent of all cancers that affect women. The most common treatment for breast cancer without spread is mastectomy, which means that part of the breast or the entire breast is operated on. In connection with mastectomy, a breast reconstruction can be performed, which means that a new surgical breast is constructed either with the help of implants or body tissue. This procedure is chosen by women themselves whether they want to carry it out or not. Breast reconstruction can also be performed a few months or years after a mastectomy has been performed. If the nurse cares with the help of the patient's world of life where a holistic view connects body, soul and spirit, the nurse can understand how the patient views his health and well-being and then design the care. The purpose of the literature study is to investigate women's experience of a surgically reconstructed breast after undergoing a breast reconstruction in breast cancer. A literature study was conducted where nine qualitative and a combination of qualitative and quantitative article were included. The articles were analyzed according to Friberg's 5-step model where two themes with subthemes emerged: "a constructed breast and its impact on women" and "a way to proceed after breast cancer". In the results discussion, the importance of meeting patients' information needs and the nurse's role in information transfer is discussed. Since a breast reconstruction is important for women's sense of context, it is important that women can make an informed decision about whether to perform an operation. Furthermore, a parable of breast reconstruction and amputation is seen, which affects an individual's body image and self-esteem and how the nurse's reflection could be used as a deeper understanding in care.