Bakgrund: Nästintill hälften av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige genomgår mastektomi som behandlingsmetod. Att diagnostiseras med bröstcancer påverkar individen både ur ett psykologiskt och fysiologiskt perspektiv. Kvinnor som förlorar ett eller båda brösten har visat sig påverka deras sexualitet och självbild. Idag kan kvinnor få brösten rekonstruerade för att återskapa bysten, vilket har gjort att många kvinnor återfår sin känsla av kvinnlighet. Studier visar dock att vården inför bröstrekonstruktion är bristfällig. Tidigare kvantitativa studier rapporterar att informationen är otillräcklig, att de inte känner sig delaktiga i beslutet och att de behöver söka kunskap på annat håll för att känna att de fattar ett välgrundat beslut. Syfte: Studera kvinnliga patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med bröstrekonstruktion efter mastektomi på grund av bröstcancer.  Metod: Litteraturstudie med beskrivande design, baserad på elva kvalitativa originalartiklarsom kvalitetsgranskades. De inkluderade artiklarna resultatgranskades under genomläsning, utifrån likheter och skillnader identifierades olika kategorier. Resultat: Det framkom flera brister i vårdens bemötande vid beslutsfattande av bröstrekonstruktion efter mastektomi. Framförallt handlade det om brist på information och på vilket sätt informationen förmedlades, vilket påverkade beslutsfattandet negativt. Andra delar som påverkade var vilket stöd som erbjöds, om kirurgen själv hade andra värderingar och hur mycket tid kvinnorna fick reflektera kring beslutet. Slutsats: Resultaten belyser att det behövs en ökad förståelse för vad kvinnor som genomgår mastektomi och bröstrekonstruktion behöver från slutenvården under beslutsprocessen. Det framkommer också hur viktigt det är att patienterna känner sig delaktiga i beslutsprocessen, att de får tillräckligt med information samt det stöd som kan vara viktigt för just denna patientgrupp. / Background: Almost half of all women in Sweden affected by breast cancer undergoes mastectomy as method of treatment. Being diagnosed with breast cancer may affect an individual both from a psychological and a physical perspective. Women who´s having one or both breasts removed may affect women’s self-image and sexuality. Modern medicine has made it possible for women to have breasts reconstructed with the consequence of many women who has undergone mastectomy to regain their sense of femininity. However, additional quantitative studies have shown that breast reconstruction health care is inadequate. Women have reported insufficient information, not being participatory in the decision-making process and the need to themselves find information in order to make just decisions in their reconstruction process.  Aim: Explore female patients experiences of the personal treatment within inpatient care regarding breast reconstruction after undergone mastectomy due to breast cancer. Method: Literature review with a descriptive design based on 11 original papers conducting a qualitative approach, that been quality audited. The articles were analyzed by similarities and differences in patients experiences of breast reconstruction post mastectomy and categories of these were identified.  Result: The results of the categorization show several deficiencies in the personal treatment by the health care in the decision-making of breast reduction post mastectomy. The prominent deficiencies were lack of information and lacking ways of informing about treatment which affected decision-making negatively. Other aspects include patients experiences of support offered, if the surgeon had other beliefs about the surgery and the amount of time to reflect on the process.  Conclusion: The results highlight the need for a growing understanding for women’s experiences during the process of decision-making of breast reconstruction post mastectomy within the inpatient care. Sense of participation, sufficient information and sufficient support systems may be particularly important for this specific group of patients.

Bröstcancer är en vanlig sjukdom som årligen drabbar många personer där majoriteten är kvinnor. Överlevnaden efter bröstcancer ökar vilket gör att det behöver finnas förutsättningar för vården att kunna tillgodose kvinnornas behov även efter sjukdomen. Att genomgå cancer är en utmaning som ofta är associerat med negativa konsekvenser. Vilket gör det viktigt att lyfta positiva upplevelser som kan komma med att ha överlevt. Examensarbetets syfte är att beskriva kvinnors positiva upplevelser av livet efter att ha överlevt bröstcancer. För att besvara syftet har en litteraturöversikt genomförts där nio vårdvetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Nya insikter om livet, Nya livsstrategier etableras och Förändrad relation till andra. Där synliggörs kvinnors upplevelse av att livsperspektivet ändras vilket gjort att insikt om vad som är viktigt i livet infinner sig och att hälsa inte kan tas för givet. Resultatet visar även att ha genomgått bröstcancer har hjälpt kvinnor att hitta nya strategier för hantering av de psykiska och fysiska påfrestningar som kan finnas efter sjukdomen. Samt kvinnors upplevelse av att finna styrkan att våga stå upp för sig själva och för det som är betydelsefullt. Även kvinnors beskrivning av en förbättrad relation till familjen efter att ha gått igenom en tuff resa tillsammans. Slutsatser som dras är att positiva upplevelser av livet efter sjukdomen kan finnas även om bröstcancer kan innebära många svårigheter. En ökad förståelse om bröstcancer och de positiva som medföljer kan minska stigmatisering kring bröstcancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen bland kvinnor. Över 8 000 kvinnor fick diagnos med bröstcancer i Sverige år 2019 och det behandlades främst med operation. Kvinnor med bröstcancer upplever olika reaktioner vid bröstcancerbehandling. Kvinnorna kan känna sig rädda och ensamma före operationen samt ledsna och trötta efter operationen, vilket innebär att kvinnorna går genom fysiskt och psykiskt lidande, alltså att de är i behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd från sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt av kvalitativ design valdes som metod. Resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar och resultatet analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier: att bemötande har betydelse och att en god kommunikation skapar förtroende, samt att få information är viktigt.  Slutsats: Litteraturstudien visar vikten av bemötande, kommunikation och information som stöd från sjuksköterskan före och efter bröstcanceroperation. Sjuksköterskans kompetens att ge ett personcentrerat stöd före och efter operation kan bidra till att förbättra och återfå hälsa samt uppnå välbefinnande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Att drabbas av denna sjukdom kan skapa fysiska och känslomässiga problem. De vanligaste behandlingarna är kirurgi, cytostatika och strålning. Dessa behandlingar leder till fysiska och psykiska påfrestningar. Eftersom kvinnornas upplevelser är individuella är det viktigt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat. Detta kan lindra det lidande som uppstår och kvinnorna kan då uppleva välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors (inte äldre än 45 år) upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Kvalitativ design baserat på fyra patografier. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. En induktiv ansats och manifest förhållningssätt har tillämpats. Resultat: Studiens resultat baserades på fyra kategorier: Emotionella konsekvenser, Att uppleva fysiska reaktioner, Att anpassa arbetet efter bröstcancer och Att uppleva stöd från omvärlden. När kvinnorna fick beskedet om bröstcancer förändrades deras värld och de fylldes med rädsla och oro. De blev av med ett av sina bröst, tappade håret och drabbades av stor trötthet. Det som fick dem att vilja fortsätta leva var stödet från omgivningen - arbetskollegor, anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Tiden med bröstcancer upplevdes som påfrestande och påverkade kvinnornas liv ur flera aspekter. Resultatet visar på värdefulla faktorer som hjälper sjuksköterskan att utföra en säker och personcentrerad vård.

Introduktion: Mammografiscreening är i dagsläget förstahandsmetoden för att undersöka kvinnor i förebyggande syfte för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede och därefter kunna starta behandling i ett så tidigt skede som möjligt. Utvecklingen inom radiografi går snabbt framåt och det kommer hela tiden nya metoder som gör det lättare att ställa säkrare diagnoser och att spara både resurser och tid. Automatiserat bröstultraljud (ABUS) är ett exempel på hur tekniken inom radiografi har gått framåt och underlättar och förbättrar bröstcancerdiagnostik som ett komplement till bildtagning, och inte minst hjälper till att minska antalet falsktpositiva besked, väntetider och antalet återkallade patienter. En återkallelse kan uppfattas av kvinnorna som en indikation på bröstcancer och leder till oro och ångest, vilket skulle kunna undvikas med integration av ABUS-teknik i samband med bildtagning. Syfte: Att beskriva antal och väntetid för kompletterande undersökningar med ultraljud efter mammografiundersökning på en mammografienhet i Sverige. Metod: En retrospektivkvantitativ studie utfördes med data inom ett givet tidsintervall som hämtades från en digital patientlista där samtliga patienter återkallats för kompletterande undersökning efter bildtagning. Studien genomfördes på ett mellanstort sjukhus i mellersta Sverige. Resultat:Studiens resultat visade att en övervägande del av patienterna efter bildtagning blivit återkallade för kompletterande undersökningar för att få en säkrare diagnos. En stor del av de återkallade patienterna friskförklarades utan andra åtgärder än ultraljud och tillhörande klinisk undersökning, vilket kan tyda på att ett automatiserat ultraljud (ABUS) i direkt samband med undersökningen skulle kunna undvika många återkallelser. Slutsats: Med en ultraljudsundersökning i direkt anslutning till bildtagningen ges möjlighet att undvika onödiga återkallelser. Patienten slipper också väntetiden mellan bildtagning och uppföljande ultraljud och oron som detta innebär. En undersökning med ABUS behöver ej utföras av radiolog utan kan utföras av sjuksköterska/röntgensjuksköterska.

Bakgrund: Fatigue är en fysisk och psykisk trötthet som kan förekomma efter avslutad bröstcancerbehandling. Fatigue kan påverka personens vardag och sociala relationer negativt. Aktuell kunskap om vilka faktorer som kan lindra fatigue är sparsam. Det ingår i sjuksköterskans profession att tillämpa aktuella åtgärder för att personen ska kunna uppleva hälsa och välbefinnande. Därför är det betydelsefullt att den grundutbildade sjuksköterskan har kunskaper om faktorer som kan lindra fatigue hos personer med avslutad bröstcancerbehandling. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan lindra fatigue i vardagslivet hos personer med avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturöversikt baserat på en kvalitativ och tio kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med Fribergs analyssteg.  Resultat: Det framkom tre huvudkategorier som var fysiska faktorer, självobserverande faktorer och sociala faktorer. Inom huvudkategorierna identifierades det fem subkategorier för att besvara syftet. Dessa subkategorier var fysisk aktivitet, ändrade kostvanor, mindfulness, kognitiv beteendeterapi och gemenskap. Slutsats: Det finns flera faktorer som kan användas för att lindra fatigue i vardagslivet hos personer med avslutad bröstcancerbehandling. De centrala faktorerna som framkom var fysisk aktivitet, mindfulness och kognitiv beteendeterapi. Den grundutbildade sjuksköterskan kan använda dessa faktorer som en del i ett kunskapsmaterial för att vägleda och stötta personer och anhöriga att hantera och lindra fatigue.

Bakgrund: Bröstcancer en global sjukdom och den mest förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Det bildas ständigt nya celler i människans kropp samtidigt som gamla celler elimineras. Om det sker en mutation och cellen växer för snabbt bildas en tumör som kan vara både benign (godartat) eller malign (elakartad). Bröstcancer uppstår alltså när en tumör uppkommer i bröstet. Behandling för bröstcancer är strålning, kirurgi, hormonell- och cytostatikabehandling. Prognosen för bröstcancer blir allt bättre tack vare tidig upptäckt av tumörer genom trippeldiagnostik men främst genom självundersökning. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Datainsamlingen resulterade i tio artiklar som har kvalitetsgranskas, sammanställts och analyserats. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier med sex tillhörande underkategorier. De två huvudkategorierna var: Vikten av information och stöd och Behandlingens påverkan på livet. Slutsats: Att genomgå behandling vid bröstcancer påverkar kvinnor på flera olika sätt. Behandlingen bidrar till en stor omställning i kvinnornas liv med psykiska samt fysiska förändringar som påverkar deras livskvalité. För att skapa en bättre livssituation under behandlingen önskar många kvinnor ökat stöd och information från vården.

Hopp är en individuell känsla och kan beskrivas på sådant sätt att en person har en tro, önskan eller förhoppning om att något ska gå väl eller en drivkraft för att komma framåt. Hoppet kan vara starkt förknippat till hur människor hanterar svåra diagnoser och sjukdomar såsom bröstcancer. Utifrån de problem som uppstår under behandling av bröstcancer, både fysiska som emotionella, så har sjuksköterskan en professionell roll att hantera dessa. Kvinnor med bröstcancer har behov av stöd i olika former. Familjen är vanligtvis det primära stödet men kompletteras ofta av andra med erfarenhet av bröstcancer, exempelvis deltagare i stödgrupper. Sjuksköterskan spelar likaså en viktig roll i kvinnornas liv och bör därmed ha kunskap om hur stöd påverkar känslan av hopp.  Syftet med studien var att beskriva vilket stöd kvinnor med bröstcancer upplever främja känslan av hopp. Metod Denna studie genomfördes i form av en litteraturöversikt. De databaser som användes för att söka artiklar var PubMed samt Cinahl. Vi använde oss av olika sökord för att få fram så relevanta artiklar som möjligt. Utifrån de artiklar vi fann använde vi oss av 15 stycken till vårt resultat.  Under analysen kom vi fram till att det fanns två kategorier; professionellt stöd samt ickeprofessionellt stöd. Dessa kategorier visade sig kunna påverka kvinnors upplevelse av hopp vid bröstcancer. Resultatet visar på att stödet från sjuksköterska, familj och andra med erfarenhet av bröstcancer är betydande för kvinnorna. Under vår analys kom vi fram till att stödet till kvinnorna kan vara både professionellt samt icke-professionellt. Vi kan konstatera att stödet från sjuksköterskan men även från familj och andra närstående är betydande för att kvinnor med bröstcancer ska kunna känna hopp.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancersjukdomen hos svenska kvinnor och utgör en stor del av dödsfall bland kvinnor. Tack vare mammografiundersökningen som erbjuds frivilligt och gratis till alla kvinnor i Sverige mellan 40–74 år samt förebyggande operativa behandlingar överlever dock många. En förebyggande operativ behandling kan vara en så kallad profylaktisk mastektomi vilket innebär att ett eller båda brösten tas bort i förebyggande syfte.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors motiv till att genomgå profylaktisk mastektomi. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa studier som har kvalitetsgranskats och analyserats. De är av kvalitativ ansats och har valts via artikelsökningar i Pubmed och Cinahl. Resultat: Vid analysen av utvalda artiklar framkom det att många olika känslor är inblandade i det för många livsavgörande beslutet. Rädsla för att utveckla bröstcancer var det som styrde motivet, då kvinnorna ständigt bar på en oro och ångest samt tankar om framtiden. Konklusion: Att ta beslut om att genomgå bilateral profylaktisk mastektomi är inte enkelt. Det är viktigt för vårdpersonalen att förstå vilka känslor kvinnorna kan drabbas av när ett sådant beslut ska tas, samt vad en bröstscreening kan ge för känslor. Nyckelord: Bröstcancer, beslutsfattande, erfarenheter, kvinnor, profylaktisk mastektomi.

Syfte: syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av vården innan, under och efter en mastektomi.  Metod:Litteraturöversikt med deskriptiv design där 11 artiklar har granskats. Använda databaser för datainsamling var Pubmed, Cinahl och Psycinfo. SBU granskningsmall användes för kvalitetsgranskning Resultat:Kvinnors upplevelse av vården vid en mastektomi var både positiv och negativ. Vissa upplevde sig väl stöttade medan andra inte upplevde det stöd som önskats. Fyra kategorier framkom: bemötande, information, stöd och tillgänglighet. Slutsats: Kvinnors upplevelse av vården vid en mastektomi varierade, det var både negativt  och positivt. Tids- och personalbrist är något som kan påverka vården negativt. Dock finns det en stor potential hos sjuksköterskor att förbättra arbetet med stöd till kvinnor som ska genomgå eller genomgått en mastektomi.