Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap från ett flertal artiklar sammanställas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov måste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansåg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig. Yngre kvinnor hade ett större behov än äldre gällande information om sexualitet men detta informationsbehov räknades dock som mindre viktigt, oberoende ålder. Denna studie kan användas av sjuksköterskestuderande och nyutexaminerade sjuksköterskor. Medvetenhet om vilken typ av information som kvinnor med bröstcancer önskar kan ligga till grund för en god omvårdnad. / Every day 10 to 15 Swedish women find out that they suffer from breast cancer. The aim of this literature review was to study the need of information and support among women with breast cancer. Through a literature review scientific knowledge can be compiled and become of use in the clinical work. The results showed that patients with breast cancer had a great need for information and support, this need must however be identified individually for each patient. These patients considered information about chances of cure, treatment and recurrence to be important. Younger women had in comparison with older women a greater need for information about sexuality but this information was regardless of age less important. This study can be of use for nursing students and newly graduated nurses, awareness of the information that the woman with breast cancer wish for can be used as an underline for nursing.

No description available.

Sammanfattning: Bröstcancer är en allvarlig sjukdom och den vanligaste bland kvinnor. Omkring 7000 nya fall upptäcks varje år och mortaliteten uppgår till runt 1500 årligen. En kvinna av tio under 75 års ålder kan räkna med att drabbas och livskvaliteten kan förändras i samband med diagnosen och behandlingen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livskvaliteten hos kvinnor efter genomgången behandling för bröstcancer. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Studierna framkom efter sökning i databaserna PubMed och CINAHL och har både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att livskvaliteten kan ändras i samband med sjukdomen och dess olika behandlingar. Att ha stöd från sjukvården eller en nära anhörig var relaterat till en bättre livskvalitet, med undantag av de kvinnor som var gifta. Att vara yngre, arbetslös eller ha en mer avancerad grad av sjukdomen hade samband med en lägre livskvalitet. Likaså kunde typ av behandling, oro, ångest och cancer och-/eller behandlingsrelaterade symtom såsom smärta, fatigue och kognitiva funktionsnedsättningar förknippas med lägre livskvalitet. Kvinnor upplevde också att brist på information påverkade deras förmåga att hantera sin situation. Slutsatser: Livskvaliteten hos en kvinna som genomgått behandling för bröstcancer påverkas av fysiska, psykologiska, ekonomiska och sociala aspekter. / Abstract: Breast cancer is a severe disease and the most common among women. Approximately 7,000 new cases are detected each year and the mortality reaches about 1500 annually. One woman in ten under 75 years of age can expect to suffer and the quality of life can change in the time of diagnosis and treatment. Aim: The aim of this study was to evaluate women´s experiences of quality of life after completing treatment for breast cancer. Methods: The method used was a systematic literature review and the results are based on ten scholarly articles. The articles were found after searching the PubMed and CINAHL databases, and have both qualitative and quantitative approach. Results: The results indicate that the quality of life can change with the disease and its treatments. To have support from professionals or a family member was related to an increased quality of life, with the exception of married women. Younger age, unemployment or suffering from a more advanced stage of cancer was associated with a lower experienced quality of life. The type of treatment, anxiety and cancer and-/or treatment-related symptoms such as pain, fatigue and cognitive impairments was also associated with lower quality of life. Women also felt that the lack of information affected their ability to cope with their situation. Conclusions: The quality of life in a woman undergoing treatment for breast cancer is influenced by physical, psychological, economic and social aspects.Keywords: breast cancer, experience, quality of life, treatment

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturstudie och inkluderade både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov måste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet än äldre. Detta informationsbehov beräknades ändå som mindre viktigt av alla kvinnor med bröstcancer oberoende av ålder. Det var många studier som visade samma resultat att kvinnor med bröstcancer har stort behov av information och stöd. Resultatet av litteraturstudien kan ge sjuksköterskorna ökad förståelse om vilka behov av information och stöd kvinnor med bröstcancer har. Ökad medvetenhet om dessa behov kan ligga till grund för en god omvårdnad. / The aim of this study was to describe the need for information and support in women with breast cancer. The method used is a literature study with both of qualitative and quantitative articles. Ten studies were included and the results were presented in three main categories: information, support, and the nurse's perception of the need for information and support, this need must be identified individually by each woman with breast cancer. These women appreciated the information about chances of cure, treatment and recurrence. Young women had a greater need for information about sexuality than older. This information was calculated, however, as less important for all women with breast cancer regardless of age. There were many studies that showed the same results that women with breast cancer have great need for information and support. The results of the literature study can give nurses greater understanding of the needs for information and support women with breast cancer have. Increased awareness of these needs can be the basis for good care.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som kvinnor drabbas av idag. När en kvinna drabbas av sjukdomen påverkas även hennes partner och förhållande. Det är därför viktigt att förstå hur partnern upplever situationen och vilka behov och resurser de har och behöver. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara partner till en kvinna med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats utfördes för denna studie. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes ut och sedan analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier; “Att genomgå omställningar och förändringar i parrelationen”, ”Att sakna stöd för egen del men stödja kvinnan”, “Att känna oro och rädsla inför framtiden”, ”Att acceptera sjukdomen och fokusera på det positiva”. Slutsats: Partners till kvinnor med bröstcancer upplevde stora förändringar i sina liv och förhållanden. De hade olika sätt att hantera situationen och deras upplevelse av stöd påverkade hur väl de hanterade svårigheter och förändringar. Det är viktigt för sjuksköterskor att känna till vikten av stöd för partners för att kunna tillgodose deras behov och få en bättre förståelse av vad de går igenom.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligare cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. För att behandla bröstcancer är cytostatika en av de viktigaste behandlingsmetoderna, dock är det en behandling som medför mycket oönskade och påfrestande biverkningar. När en patient genomgår en cytostatikabehandling behövs en kunskap om hur patienten upplever biverkningarna för att kunna symtomlindra och stötta patienten på bästa sätt.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på patografier med en kvalitativ design och en induktiv ansats. Dataanalysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys.  Resultat: Resultatet för studien resulterade i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. De tre huvudkategorierna var, Att utseendet förändras, Att leva med trötthet och Att kroppen förändras. Slutsats: Studiens mest framträdande resultat var att det framkom blandade känslor kring att tappa håret, att hjärntrötthet och fysisk trötthet hade en stor påverkan på kvinnorna samt att de tvingades leva med smärta. Genom att sjuksköterskan har en större kunskap och förståelse kring de olika biverkningarna samt hur de påverkar patienten kan de lättare stödja den drabbade och symtomlindra dess biverkningar.

Varje år insjuknar ett flertal män i bröstcancer, forskning visar dock brister i omvårdnaden i samband med behandlingen, detta då sjukdomen ses som kvinnlig. Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat och det är viktigt att sjuksköterskan ser den enskilda individen och dennes behov och inte enbart sjukdomen. För att öka kunskap och ge förutsättning för personcentrerad omvårdnad behövs mer forskning om hur män upplever omvårdnaden i samband med behandling av bröstcancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Sjukdomen och dess behandlingar medför förändringar av den sexuella hälsan och välmåendet. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kunskap om dessa förändringar för att kunna ge god information och stöd till patienterna. Syfte: Att beskriva bröstcancerbehandlade kvinnors erfarenheter av sin sexuella hälsa. Metod: Litteraturstudie baserad på elva kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl och Pubmed. Analysprocessen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i nio subkategorier och två huvudkategorier. De två huvudkategorierna var “Att leva med en förändrad självbild” och “Att uppleva otillräckligt stöd”.  Konklusion: Bröstcancer och dess behandling bidrog till en försämrad sexuell hälsa och förändrad självbild. Kommunikationen och stödet från vården relaterat till detta var bristfälligt. Bröstcancerbehandlade kvinnor behöver mer stöd från vården för att uppnå en bättre sexuell hälsa. Som sjuksköterska är det viktigt att veta hur patienten upplever sin situation för att kunna bedriva en god omvårdnad, och det krävs mer forskning för att utvärdera hur denna vård ska bedrivas.

Abstrakt Bakgrund I relationer som utsätts av pressen av en part som blir sjuk kan dynamiken ändras. De roller paret haft i relationen innan sjukdomen kan ändras i takt med sjukdomsförloppet. Rollen som partner kan skifta och ändras till vårdare där synen på den sjukdomsdrabbade förblir just en sjuk person som måste omhändertas. Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor världen över och på grund av ändrade levnadsvanor räknar man med att antalet personer som insjuknar i sjukdomen kommer att öka. Många förändringar sker både psykiskt och fysiskt för kvinnor som drabbats av cancer. Syfte Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av relationen till sin partner efter en bröstcancerdiagnos. Metod En litteraturstudie genomfördes där tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som svarade an mot syftet inkluderades efter en systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Analysen resulterade i sex slutkategorier: Att dynamiken i relationen påverkades, Att synen på den kroppsliga förändringen samt det intima samlivet förändrades, Att sätta sig in i den andres roll och dela förståelse samt upplevelser, Att vilja prioritera sig själv, Att partner erbjöd mer eller mindre stöd, samt Att kommunikationen förändrades efter diagnos. Slutsats Sjuksköterskan behöver fokusera på personcentrerad vård och även inkludera partner i vården kring kvinnor för att de ska kunna tillgodose det stöd kvinnor behöver. Fokus bör vara kvinnors subjektiva upplevelser och hela relationen, inte bara det intima förhållandet.  Nyckelord: Bröstcancer, inifrånperspektiv, kvinna, kvalitativ, omvårdnad, partner, relation.

Introduktion: Cancerrelaterad svår trötthet är en besvärande biverkning som mångabröstcancerpatienter upplever vid cytostatikabehandling. Besväret kan kvarstå långt efteravslutad behandling också och patienter med cancerrelaterad svår trötthet löper en större riskför psykologisk oro, ångest, försämrat livskvalité, försämrat behandlingsresultat och minskadlivsvilja.Syfte: Syftet med examensarbetet var att studera effekten av pulshöjande träninggällande cancerrelaterad svår trötthet hos patienter med bröstcancer underpågående cytostatikabehandling.Metod: Allmän litteraturöversikt av studier med kvantitativ metod, bestående av tio artiklar(en observationsstudie och nio RCT-studier). Det har även genomförts en kvalitetsgranskningoch resultatanalys.Resultat: Tre kategorier identifierades: ”Signifikant minskad cancerrelaterad svår trötthet avpulshöjande träning”, “Icke signifikant minskad cancerrelaterad svår trötthet av pulshöjandeträning”, samt “Ingen minskad cancerrelaterad svår trötthet av pulshöjande träning”.Pulshöjande träning under pågående cytostatikabehandling har visat att minskacancerrelaterad svår trötthet hos kvinnor med bröstcancer.Slutsats: Denna litteraturstudie har visat att pulshöjande träning under pågåendecytostatikabehandling kan minska cancerrelaterad svår trötthet hos kvinnor med bröstcancer,däremot behövs vidare forskning för att klargöra forskningsläget.