361 |
Kvinnors upplevelse av lidande relaterat till cytostatikabehandlingen vid bröstcancer : En litteraturöversikt / Women's experience of suffering related to chemotherapy during breast cancer : A litterature reviewBernvik, Erika, Jakobsson van Stam, Ebba January 2016 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och en vanlig behandlingsmetod är cytostatika, vilken kommer med ett flertal biverkningar. Lidande kategoriseras i tre olika former. Etiska principer används vid ställningstagande av behandling. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av lidande relaterat till cytostatikabehandlingen vid bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturöversikt som utgår från kvalitativ forskning. Elva artiklar granskades och sammanfattades genom att utgå från Friberg (2012). Resultat: Kvinnor med bröstcancer drabbas av ett lidande i relation till cytostatikabehandling. De upplever att de förlorar en del av sin identitet i samband med att de får ett förändrat utseende. Människor i deras omgivning behandlar dem annorlunda och de klarar inte av att göra samma saker som tidigare i rollen som mor, fru, väninna och kollega. Lidandet består även av fysiska symtom relaterade till själva behandlings- och sjukperioden, men även av symtom som inte går tillbaka efter avslutad behandling. Diskussion: Det är de fysiska biverkningarna som leder till psykiska biverkningar då kvinnorna upplever förlorad identitet, skuld och skam. Vårdpersonalen har en viktig roll i att informera och bemöta kvinnorna på ett bra sätt för att minska vårdlidande. Cytostatikabehandlingen ger upphov till lidande i form av både sjukdomslidande och vårdlidande, men även livslidande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women and a common treatment is chemotherapy, which comes with side effects. Suffering can be categorized in three different forms. Ethical principles are used to motivate choice of treatment. Aim: To describe women's experience of suffering related to chemotherapy during breast cancer. Method: The study is a literature review based on qualitative research. Eleven articles were reviewed and summarized by using Friberg (2012). Results: Women with breast cancer experience suffering when undergoing chemotherapy. They feel loss of their identity when their looks changes. People around them treat them differently and they are not able to do the same things as before in the role of mother, wife, friend and colleague. Suffering also consists of physical symptoms related to the treatment and the illness period, but some of the symptoms do not go away after treatment. Discussion: Physical side effects lead to psychological side effects as women experiences loss of identity, guilt and shame. Health care professionals have an important role in informing and to counter women in a good way to reduce suffering. Chemotherapy leads to suffering due to the illness and treatment, but it is also related to their existence.
|
362 |
Kvinnliga patienters upplevelse under pågående behandling av bröstcancer. : En kvalitativ studie av bloggar / Female patients' experiences during breast cancer treatment. : A qualitative study of blogsÅberg, Malin, Joelsson, Josefine January 2016 (has links)
No description available.
|
363 |
Lymfödem – komplikation efter bröstcancerkirurgi : En litteraturöversikt om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och patientens egenvårdFagerlund, Agnes, Ros, Ellen January 2016 (has links)
Bakgrund: Lymfödem är en besvärande komplikation efter bröstcancerkirurgi. Det kan leda till svullnad, smärta och rörelseinskränkningar i den drabbade armen. Det är ett kroniskt och svårbehandlat tillstånd. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur som beskriver omvårdnadsåtgärder utförda av sjuksköterskan och metoder för egenvård utförda av patienter för prevention och behandling av lymfödem efter bröstcancerkirurgi. Metod: PubMed användes som databas för insamling av artiklar under februari 2016. Fyra kombinationer av sökorden “blood draws”, “lymphedema”, “self-management”, “nurse”, “breast cancer” samt “knowledge” användes. Artiklarna sammanställdes och kvalitetsgranskades. Resultat: Tio relevanta vetenskapliga originalartiklar identifierades; sju med kvantitativ metod och tre med kvalitativ metod. Blodprovstagningar, infusioner, blodtrycksmätningar, trauma och flygresor innebar inte en ökad risk för lymfödem trots rådande rekommendationer om att detta bör undvikas. Patientundervisning från sjuksköterskan och egenvård var viktigt för att förebygga och behandla lymfödem. Patientundervisningen upplevdes emellertid som bristfällig av flertalet patienter och sjuksköterskor måste utveckla sin kompetens inom detta område. Majoriteten av patienterna var medvetna om egenvårdens betydelse, men trots detta utfördes den inte av alla. Bristande kunskap och stöd var två svårigheter som identifierades. Regelbunden träning minskade risken för lymfödem. Slutsats: Vissa rekommendationer om omvårdnadsåtgärder relaterade till lymfödem bör ses över. Patientundervisning tycks vara en förutsättning för egenvård och bör få större utrymme. Egenvård har visat sig effektivt, och strategier för att hantera olika hinder behövs. Sjuksköterskan kan ses som en resurs i omvårdnaden av denna patientgrupp och har en viktig funktion som ansvarig för såväl medicinsktekniska procedurer som patientundervisning och stöd vid egenvård. / Background: Lymphedema is a feared complication after breast cancer surgery, causing swelling, pain and restriction of mobility in the affected arm. This condition is chronic and difficult to treat. Aim: To compile scientific literatur describing nursing activities and methods for self care performed by patients for prevention and treatment of lymphedema after breast cancer surgery. Methods: The PubMed database was used for data collection during february 2016. Four combinations of the search terms “blood draws”, “lymphedema”, “self-management”, “nurse”, “breast cancer” and “knowledge” were used. A quality review and an analysis of the results were conducted. Results: Ten relevant scientific original articles were identified; seven using a quantitative design and three using a qualitative design. Blood sampling, infusions, blood pressure measurements, trauma and air travel did not increase the risk of lymphedema despite current recommendations that this should be avoided. Patienteducation by nurses and self care were important to prevent and treat lymphedema. However, the education was perceived as inadequate by several patients, suggesting that nurses must expand their knowledge in this area. Although most patients were aware of the importance of self care, it was not performed by everyone. Lack of knowledge and support were two difficulties identified. Regular exercise decreased the risk of lymphedema. Conclusions: Some recommendations concerning nursing care related to lymphedema should be reconsidered. Patienteducation seems to be a condition for self care and should be given greater emphasis. Self care has been proven effective, and strategies for dealing with difficulties are needed. The nurse may be considered as a resource in nursing care for this group of patients and has an important function as responsible for blood sampling, injections and blood pressure readings as well as patienteducation and self care support.
|
364 |
Bröstcancer hos kvinnor i fertil ålder : Upplevelser efter mastektomi / Breast cancer in women in reproductive age : Experiences after mastectomyFavolye, Olena, Naser, Nibras January 2016 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Vid omfattande tumörväxt utförs mastektomi. Hela bröstet inklusive all lymfkörtelvävnad i axillen tas bort. Att få beskedet om att bröstet skall tas bort är en chock och upplevs av många som en livskris. Brösten är en central del i både det fysiska och det psykiska jaget hos de flesta kvinnor. Syfte: Att beskriva upplevelse hos kvinnor i fertil ålder som har genomgått mastektomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fem teman: Inverkan på kroppsuppfattning, förändringar i sexuella livet, inverkan på psykiska tillstånd, behov av stöd för att bidra till bra livskvalitet och positiva upplevelser efter cancerbehandlingar. Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde negativa förändringar i sin kroppsuppfattning som påverkade flera aspekter i livet såsom sexualitet, partnerskap, föräldraskap och relationer i arbetslivet. Kliniska implikationer: Sjuksköterskans lyhördhet till kvinnor och förståelse av deras kroppsliga och psykosociala förändringar är förutsättningarna för att lindra kvinnornas lidande och främja välbefinnande trots bröstcancersjukdomen och mastektomin. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women. At extensive tumor growth a mastectomy is performed. The entire breast including all the lymph node tissue in in the armpit is removed. Getting the news that the breast has to be removed is a shock and is perceived by many as a life crisis. The breasts are a central part of both the physical and the mental self of most women. Aim: To describe women of reproductive age experience of having undergone mastectomy. Methods: A qualitative literature study based on eleven articles with qualitative approach was made. Results: The result shows five themes: Influence of body image, changes in sexual life, influence on mental conditions, the need for assistance to obtain a good quality of life and positive experiences after cancer treatments. Women who underwent mastectomy experienced negative changes in their body image that affected many aspects of life such as sexuality, partnership, parenthood and relationships in their professional life. Clinical implications: The nurse's responsiveness to women and understanding of their physical and psychosocial changes are prerequisites to alleviate women's suffering and promote well-being in spite of breast disease and mastectomy.
|
365 |
Kvinnors upplevelse av en förändrad identitet vid bröstcancer och dess behandling / Women’s experience of a changed identity when facing breast cancer and its treatmentLindbäck, Jenny, Nordén, Sandra January 2015 (has links)
Bakgrund: Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. Att genomgå bröstcancer och dess behandling påverkar kvinnan på många sätt. De går igenom utseendemässiga, sociala, intima och fertila förändringar. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av förändrad identitet vid bröstcancer och dess behandling. Metod: En litteraturbaserad studie där tolv kvalitativa artiklar analyserats med inspiration av manifest innehållsanalys. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Resultat: Bröstcancer och dess behandling är en utmaning för den kroppsliga integriteten och kan ses som ett hot mot kvinnligheten. Tre huvudkategorier identifierades: en existentiell identitetskris, förlust av tidigare identitet och att möta andra med sin förändrade identitet. Diskussion: I diskussionen diskuteras hur behandlingen och biverkningar påverkar kvinnan, hur den förändrade kroppen hotar kvinnligheten och könsrollen. Hur samhällets stereotypa bild om vad kvinnligt är och hur den påverkar kvinnorna att hantera förluster. Det diskuteras även hur sjuksköterskan bör bemöta dessa kvinnor. Konklusion: Att få diagnosen bröstcancer väcker starka känslor hos de drabbade och kommer att påverka kvinnorna och deras liv under lång tid och på många plan. Mer forskning skulle behöva göras inom området på hur vi kan hjälpa dessa patienter att hantera förändringarna som sjukdomen och behandlingen medför. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. To suffer through breast cancer and the treatment of it is affecting woman in many ways. Aim: To describe women’s experience of a changed identity when facing breast cancer and its treatment. Method: A literature-based study composed by twelve qualitative articles analyzed with manifest content analysis. Database searching via Cinahl, PubMed and PsykINFO. Results: Breast cancer and its treatment is a challenge for the physical integrity and can be seen as a threat to femininity. Three main categories were identified: an existential identity crisis, the loss of former identity and the meeting of others with altered identity. Discussion: Brought up is how the treatment and side-effects affect women. How the changing body threatens femininity and gender role is also discussed. Society’s stereotypical images of what is feminine make it difficult for women to lose hair or a breast. Conclusion: To be diagnosed with breast cancer brings up many emotions and will affect women for a long time. More research in the area could help these patients to cope with the changes that the cancer and its treatment involves.
|
366 |
Det var en gång två bröst : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer / Once upon a time there was two breastsUlander, Emma, Gustafsson, Erika January 2015 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer drabbar ca 8 000 personer varje år och är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en behandlingsform där hela bröstkörteln avlägsnas. Denna operationsmetod påverkar kvinnans självkänsla, synen på sin kvinnlighet och kroppsbild. Det är en omtumlande situation som kräver sjuksköterskans stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien består av 14 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats genom innehållsanalys. Sökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultatet av analysen sammanställdes i kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet beskrevs i tre kategorier: en förändrad kroppsbild, en utmaning av den kvinnliga identiteten och en förändrad livssituation. Att ha genomgått en mastektomi väckte många tankar och känslor, som kunde innebära en upplevelse av förlorad identitet, kvinnlighet och sexualitet. Många kvinnor valde att dölja bröstförlusten med kläder, proteser eller rekonstruktiv operation. Konklusion: Att ha genomgått en mastektomi innebär en förändrad kroppsbild, som kan vara svår att hantera. Genom den ökade förståelsen och kunskapen som studien ger kan sjuksköterskor i vården bemöta dessa kvinnor på ett bättre sätt. / Background: Breast cancer affects about 8 000 people each year and is the most common cancer affecting women in Sweden. Mastectomy is a form of treatment in which the entire mammary gland is removed. This surgery method affects a woman's self-esteem, perception of her femininity and body image. This shattering situation requires nurses support. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences who have undergone a mastectomy due to breast cancer. Methods: This literature study consists of 14 qualitative articles who were reviewed and analyzed through content analysis. The search was conducted in CINAHL and PubMed. The results of the analysis were compiled into categories and subcategories. Results: The results showed three categories: an altered body image, a challenge of the female identity and a changed life situation. To have undergone a mastectomy raised many thoughts and feelings, which may imply a sense of loss of identity, femininity and sexuality. Many women wanted to hide the breast loss by clothing, prostheses or reconstructive surgery. Conclusion: An altered body image due to mastectomy can be difficult to manage. By the knowledge and understanding this study provides, nurses can give these women an optimal care.
|
367 |
Kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande i vårdandet av deras bröstcancer En litteraturöversikt / Women’s experiences of nurses support in their breast cancer care A Literature ReviewMitz Langton, Lisa, Sandström, Louise January 2016 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Att drabbas av bröstcancer beskrivs som en utmaning för kvinnans självkänsla, självbild, kvinnlighet och existens. Kvinnorna vill bli bemötta som en enskild individ och inte som en diagnos samt uppleva känslomässigt stöd från sjuksköterskorna. Syfte: Syftet är att genom en vetenskaplig litteraturöversikt beskriva vad kvinnor med bröstcancer har för erfarenheter av sjuksköterskors bemötande. Metod: Underlaget till denna litteraturöversikt består av 15 kvalitativa artiklar varav två delvis kvantitativa. Litteraturen har sökts via databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet har sammanställts med hjälp av en analysmetod för kvalitativ forskning. Resultat: Majoriteten av kvinnorna var nöjda och tillfreds med sjuksköterskornas bemötande. Få kvinnor uttryckte missnöje. Kvinnorna uttryckte att sjuksköterskorna hade en viktig roll under deras sjukdomstid och kunde tillmötesgå deras behov. Sjuksköterskornas bemötande uppfattades empatiskt, hänsynsfullt och omtänksamt. De negativa erfarenheter vissa kvinnor beskrev var dålig uppföljning, obesvarade frågor om psykiska besvär, brist på emotionellt stöd och en rädsla av att vara till besvär. Slutsats: Sjuksköterskorna spelar en central roll i mötet med- och i tillfrisknandet hos kvinnor med bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer amongst women in Sweden. Breast cancer is described as a challenge for a woman's self-esteem, self-image, femininity and existence. Women want to be treated as an individual, not the diagnosis, and seek supportive compassionate care from nursing staff Objective: The aim is to describe women with breast cancer experiences of the nurses’ support through a scientific literature review. Method: The basis of this literature review consists of 15 qualitative scientific studies of which two are partly quantitative. The literature has been searched through PubMed and Cinahl. The results have been compiled according to a review template for qualitative research. Results: The majority of the women were satisfied with the nurses support. Few women expressed dissatisfaction. The women expressed that nurses have an important role during the period of illness and that they satisfied their care needs. The treatment was perceived as empathic, respectful and thoughtful. Some women described negative experiences such as poor follow-up, unanswered questions concerning psychological problems, lack of emotional support and fear of being a burden. Conclusion: Nursing staff play a key role in all stages of treatment relating to breast cancer in women. From the initial diagnosis to subsequent treatment and recovery.
|
368 |
Kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer : en litteraturstudieMan, Monica, Savic, Marijana January 2014 (has links)
Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier: uppleva en förändrad kropp, uppleva ett förändrat sinne och upplevd påverkan på det sociala livet. Det framkom att kvinnorna upplevde både fysiska och psykiska biverkningar och dessa hade en stor påverkan på deras sociala liv. Slutsats: I slutsatsen betonas vikten av sjuksköterskans stöd i form av information och omvårdnad. / Background: Adjuvant chemotherapy is used to treat breast cancer after the removal of the tumour. Side effects may occur since chemotherapy affects all of the body cells. The nurse should be able to provide good care, to do so it requires that she/he takes part of patients’ experiences of adjuvant chemotherapy. Aim: The aim was to describe women’s experiences of adjuvant chemotherapy for breast cancer Method: A literature review based on 13 scientific articles with qualitative approach was executed. Results: The result consisted of three main categories: experiencing a changed body, experiencing a changed mind and perceived impact on social life. It was revealed that women experienced both physical and psychological side effects and they had a great impact on their social life. Conclusion: The conclusion shows the importance of the nurse’s support in form of information and care.
|
369 |
Kvinnors upplevelse av rädsla för återfall vid bröstcancer : en litteraturstudie / Women's experience of fear of recurrence regarding breast cancer : a literature reviewHåkansson, Jennifer, Wåhlin, Cecilia January 2014 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande tumörsjukdomen hos kvinnor och årligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken för återfall är störst de fem första åren, denna risk för återfall kan väcka en rädsla. Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av rädsla för återfall. Metod: En allmän litteraturstudie. Den systematiska litteratursökningen resulterade i tio kvalitativa artiklar. Resultat: Rädsla för återfall var den mest förekommande känslan och den utlöstes främst vid förändringar i kontakten med sjukvården, uppkomsten av oförklarliga fysiska symtom och läkarbesök. Dock förekom det avsaknad av rädsla för återfall hos vissa. Det framkom även att användande av socialt stöd, distraktion och ett positivt synsätt var återkommande bemästringsstrategier för att hantera rädslan för återfall. Diskussion: Det är av stor vikt att sjuksköterskan informerar och motiverar kvinnan till utvecklande av egna bemästringsstrategier. Slutsats: Kunskapen kan och bör tillämpas av sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor, för att minska frekvensen av rädsla för återfall hos personer med cancer. Området bör uppmärksammas för vidare forskning. / Background: Breast cancer is the most common cancer disease among women and 8000 people is annually affected in Sweden. The risk of recurrence is the highest within the first five years. The risk can trigger a sense of fear. Aim: To describe how women with breast cancer experience fear of recurrence. Method: A literature review. The systematic literature search resulted in ten qualitative articles. Results: Fear of recurrence was the most frequent emotion and was primarily triggered by changes in contact with health care, the emergence of unexplainable physical symptoms and doctor appointments. Though, absence of fear of recurrence occurred among some women. Usage of social support, distraction and positive approach emerged to be the most common coping strategies to deal with fear of recurrence. Discussion: It’s significant that the nurse informs and motivates women to the development of their own coping strategies. Conclusion: The knowledge can and ought to be practiced by nursing students and nurses, to reduce the frequency of fear of recurrence among people with cancer. This field ought to be noticed for further research.
|
370 |
Hälsorelaterad livskvalitet och psykosocial situation hos kvinnor som genomgått mastektomi med eller utan rekonstruktionLydahl, Johanna, Svahn, Kajsa January 2015 (has links)
Abstract Background: Breast cancer is the most common cancer for women, with over 8000 of cancer cases per year. Surgery is the most common form of treatment. Basis of illness and the loss of a breast can be a big trauma for the individual and affect many aspects. Aim: The aim of this study was to investigate health-related quality of life and psychosocial situation and the need for support and care for women who undergone a mastectomy with or without reconstruction. Method: The study design was a descriptive study with qualitative approach. The selection was strategically consisting of the eight women from five cities which had undergone mastectomy with or without reconstruction. The interviews were semi-structured individual that analyzed using content analysis. Results:All of the women felt that the body changed after the mastectomy. Feelings of insecurity and discomfort were common. Among those who underwent reconstruction were all dissatisfied with the results. The quality of life was under the influence of individual plan in terms of reduced strength and altered personality. Two of the women experienced a more active and enriched lifestyle, despite unsatisfactory reconstructions. The psychosocial health was perceived to have been adversely affected and the main support came from the women's relatives. Desire for an increased deal of support from health care emerged. A good treatment and the opportunity for courses about state of disease where a positive experiences of care. The negative perceptions revolved around lack of time, stress, complications and impersonal encounters with hospital staff. Conclusion: The women in this study seek more supportand knowledge. Personalized care where good communication and good treatment is the foundation, should be implemented. / Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor, över 8000 av cancerfallen per år består av bröstcancer. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Sjukdomsperiod samt förlorandet av ett bröst kan vara ett stort trauma för individen och således påverka psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet och psykosocial situation, samt behov av stöd och omvårdnad bland kvinnor som genomgått en mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: Studiens design var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Urvalet var strategiskt innehållandes åtta kvinnor från fem städer vilka hade genomgått mastektomi med eller utan rekonstruktion. Intervjuerna var individuella semistrukturerade sådana som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Samtliga kvinnor upplevde att kroppen förändrats efter genomförd mastektomi. Känslor av osäkerhet och obehag var vanligt förekommande. Bland de som genomgått rekonstruktion var samtliga missnöjda med resultatet. Livskvaliteten var påverkad på individuella plan i form av minskad ork, nedsatt kraft och förändrad personlighet. Två av kvinnorna upplevde en mer aktiv och berikad livsstil, trots otillfredsställande rekonstruktioner. Den psykosociala hälsan upplevdes ha påverkats negativt och det huvudsakliga stödet kom från kvinnornas närstående. Önskan om ett utökat erbjudande av stöd och samtal från sjukvården framkom. Ett gott bemötande samt möjlighet till utbildning inom sjukdomstillstånd gav positiva upplevelser av vården. De negativa upplevelserna kretsade ofta kring tidsbrist, stress, sjukdomsbesked samt opersonliga möten. Slutsats: Kvinnorna i denna studie efterfråga mer stöd och kunskap. Individanpassad vård där god kommunikation och ett gott bemötande utgör grunden bör implementeras vid vårdtillfällen som strålbehandling samt cancerbesked.
|
Page generated in 0.0572 seconds