Bröstcancer är en multifaktoriell sjukdom och är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, cirka var tionde kvinna får någon gång diagnosen. År 2017 var det drygt 10 000 kvinnor som diagnostiserades med bröstcancer och 1400 som avled till följd av sjukdomen i Sverige. Den vanligaste typen är en icke-invasiv form kallad duktal cancer in situ. De flesta bröstcancrarna uttrycker receptorer för östrogenreceptorn (ER) och klassas som ER-positiva tumörer, många tumörer uttrycker också receptorer för progesteron (PgR). ER är en prediktiv biomarkör där positivitet idag används för att identifiera de patienter som svarar på antiöstrogenbehandling med exempelvis läkemedlet tamoxifen (TAM). TAM används för behandling av bröstcancer hos pre- och postmenopausala ER-positiva kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka huruvida effekten av TAM kan förutsägas med hjälp av prediktiva biomarkörer vid adjuvant behandling av ER-positiv bröstcancer hos pre- och postmenopausala kvinnor. Arbetet innefattade artikelsökningar och baseras på 9 retrospektiva vetenskapliga studier hämtade från en avhandling och databasen PubMed. Analyserade markörer var proteinuttrycket av HOXB13, AIB1, mTOR, Akt, ER, PgR, EGFR, HER2, CXCL10, CXCR3 samt genuttryck av HOXB13, IL17BR, CYP2C19, CCND1 och RSF1. Studierna analyserade patientmaterial från studier som jämfört TAM vs kontroll eller olika behandlingsregimer av TAM. Ett lågt proteinuttryck av HOXB13 var prediktivt för fördelaktig TAM-effekt samt att ett högt uttryck förutsäger mindre fördelaktig effekt hos ER-positiva patienter. Vidare visades att fosforylerat (p) mTOR enskilt och i kombination med p-ER och/eller p-Akt var prediktivt för ett reducerat TAM-svar. Resultaten som presenteras visar att ett högt uttryck av AIB1 var prediktivt för ett fördelaktigt TAM-svar hos ER-positiva. CXCL10 och CXCR3 var båda prediktiva för ett förbättrat TAM-svar jämfört med kontroll. Vidare visar resultaten att genuttrycken för HOXB13 och förhållandet mellan HOXB13:IL17BR förutsäger effekten av en längre behandling på 5 år jämfört med 2 år. En variant allel av CYP2C19*2 genotypen identifierar patienter med allvarlig prognos men som fördelaktigt kan behandlas med TAM. Resultaten påvisar även att endast ER-status inte är prediktivt för en fördelaktig TAM-behandling och att PgR-analys kan användas som tillägg vid ER-negativitet för att identifiera en liten subgrupp av bröstcancerpatienter som med fördel kan behandlas med TAM. HER2-positivitet påvisar ingen nytta av TAM hos ER-positiva patienter. Resultaten avseende CCND1 påvisar att genamplifiering ej var lämpad som prediktiv markör men att RSF1-genamplifiering kan vara en potentiell markör för avsaknad av TAM-fördel. Sammanfattningsvis kan TAM-effekt förutsägas med hjälp av prediktiva markörer så som HOXB13, AIB1, CXCL10/CXCR3 m.fl., det krävs dock verifiering av resultaten i större kontrollerade studier i form av retrospektiva metaanalyser eller prospektiva studier för att dra en generell slutsats. / For women breast cancer is the most common cancer diagnosis in Sweden, approximately 10 000 patients were diagnosed in 2017. Breast cancer is the leading cause of death among women around the world and in Sweden it is the second most common cause of death. Breast cancer arise from the terminal duct lobular units of the breast, most tumour types are classified as non-invasive called cancer in situ, specifically as ductal cancer in situ. When diagnosing breast cancer there are different ways to characterize tumours. One example is the use of prognostic and predictive biomarkes, which provides information about prognosis and treatment effect. The most common analysis is that of estrogen receptor (ER) and progesterone receptor (PgR) expression. Estrogen and progesterone regulate proliferation of mammary glands and the development of breast tissue. Approximately 85 % of tumours express these two steroid receptors. The presence of ER in cancer cells is the most important marker for prediction of adjuvant tamoxifen treatment effect. Tamoxifen is a selective estrogen receptor modulator, which upon binding to the ER in breast tissue regulate the proliferative effects and acts as an anti-estrogen. Tamoxifen is used in the treatment of breast cancer in pre and postmenopausal women with ER-positive tumours. Some patients, however, will still not respond to treatment and experience a breast cancer relapse within 15 years. Because of this it’s important to aquire knowledge of and validate these prognostic and predictive biomarkes as well as futher study breast cancer biology to better individualise treatment according to patient needs.  The aim of this study was to evaluate potential predictive biomarkers in the treatment of ER-positive breast cancer with adjuvant tamoxifen. Specifically, if the effect of tamoxifen can be predicted using specific biomarkers. Potential future biomarkes evaluated were the expression of HOXB13, IL17BR, CYP2C19, CCND1 and RSF1 genes and the protein expression of mTOR, Akt, ER, PgR, EGFR, HER2, HOXB13, AIB1, CXCL10 and CXCR3. This litterature study is based on the analysis of 10 different retrospecitve studies of predictive markers based on patient materials from original randomized controlled trials evaluating the efficacy of tamoxifen. Seven of the studies were collected using the database PubMed, however two studies were collected from a thesis. The search was limited to articles which studied tumour material of pre- or postmenopausal female breast cancer patients randomized to adjuvant tamoxifen treatment or control. Based on the results presented, potential predicitive biomarkes of tamoxifen efficacy and benefit of breast cancer patients could be a high protein expression of AIB1, a low expression of the HOXB13 protein and a high expression of CXCL10 and CXCR3. Moreover, predicitve markers of tamoxifen benefit could also be a CYP2C19*2 variant allel. A reduced response to treatment could be predicted with the positive expression of p-mTOR-s2448, p-ER-s167/s305 and p-Akt. HER2-positivity could be a marker for identifying patients who will not respond to tamoxifen and may benefit greater from other treatments. These results, however, needs to be verified in bigger cohorts of breast cancer patients, e.g. in meta-analyses or prospective randomized studies.

No description available.

Varje dag insjuknar kvinnor i bröstcancer och det är många av oss som känner någon eller har någon i vår närhet som har drabbats. Att få ett cancerbesked innebär för många kvinnor en psykisk påfrestning. Detta gör det viktigt att som sjuksköterska ha kunskaper och att kunna identifiera den eventuella psykiska ohälsan hos de drabbade kvinnorna för att kunna minska det psykiska lidandet. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykisk ohälsa hos unga kvinnor med bröstcancer. En litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga artiklar användes för att svara mot studiens syfte. Av artiklarna så var åtta kvalitativa och två var kvantitativa. I resultatet framkom det att bröstcancern var något som påverkade de unga kvinnorna känslomässigt under hela sjukdomsförloppet och som kvinnorna upplevde som mycket psykisk påfrestande. De upplevde även en förändrad kroppsuppfattning och att de förlorat sin kvinnlighet. Att kvinnorna inte fick de stöd som de behövde gjorde att de kände sig ensamma och isolerade. Kvinnorna upplevde även oro för framtiden med en rädsla för återfall, vilket orskade psykisk ohälsa. Som implikation för praktisk vårdverksamhet behövs det mer stöd och information för att minska den psykiska ohälsan hos unga kvinnor med bröstcancer och för att kunna utföra professionell och indidivanpassad omvårdnad.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancertypen som drabbar kvinnor i Sverige. Att genomgå bröstcancer och dess behandling innebär en stor livsförändring. Denna litteraturöversikt belyser hur kvinnor upplever att denna förändring påverkar hur de upplever sin sexualitet. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie gjordes baserad på åtta vetenskapliga artiklar från olika databaser. Av artiklarna är sex stycken kvalitativa och två har mixed metod. Analysen resulterade i två stycken likvärdiga teman som presenteras i litteraturöversiktens resultatdel. Resultat: Resultatet presenteras i två teman; Förändrad självbild till följd av kroppsliga förändringar och Stöd från partner och information från sjukvården påverkade upplevelsen av sexualiteten. Kvinnor upplevde en stor kroppslig förändring i samband med bröstcancer. Behandlingar gav symtom som påverkade deras sexualitet negativt. Partners och sjukvårdens roll som stöd framkom som betydande för kvinnorna. I samband med bröstcancer krävdes en anpassning till den nya sexualiteten och självbilden. Diskussion: I resultatdiskussionen används Dahlberg och Segerstens beskrivning och definition av hälsa som teoretisk referensram. Patienterna beskrev att deras biologiska förändringar medförde att de upplevde existentiella förändringar som påverkade deras självbild. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer affecting women in Sweden. To go through breast cancer and its treatment is a life changing event. This literature review illustrates how women experience their sexuality during breast cancer. Aim: The aim was to illustrate how women experience their sexuality during breast cancer. Method: A literature study was conducted and is based on eight scientific articles collected from different databases. Of these articles six used qualitative methods and two used mixed method. Analysis of these generated two equal themes that are presented in the results of this literature review. Results: The result was presented in two themes; An altered self-image due to bodily changes and Support from a partner and information from healthcare providers affected how women experience their sexuality. Treatments resulted in symptoms that had negative effects on their sexuality. Support from a partner and healthcare providers was of significant importance to women. During breast cancer an adjustment had to be made to adapt to the new sexuality and self-image. Discussion: Dahlberg och Segersten`s description and definition of health was used in the result discussion as theoretical frame of reference. Women described that the biological changes they experienced resulted in existential changes as well.

Background: One of nine women will at some point in life be treated for breast cancer. When a woman receives a cancer diagnosis, it can be a trigger of a life crisis, which manifests itself in different phases: shock phase, reaction phase, processing phase and reorientation phase. Breast cancer affects the women's lifeworld and create suffering. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of receiving a breast cancer diagnosis. Method: This is a literature-based study of twelve qualitative articles. The articles was analyzed according to a qualitative content analysis of Graneheim and Lundman (2004). Results: The findings of this study were that women with a newly-diagnosed breast cancer went through a life crisis while diagnosed. Three themes emerged; 1: 'To receive the diagnosis of breast cancer'. Subthemes that emerged in this theme was; 'To be in shock', 'Fear of the disease progress and its consequences', and 'Uncertainty about the future'. 2: 'Strategies to master the new life situation'. Subthemes was; 'Activities to manage everyday life', 'Trust in spirituality' and 'To accept the diagnosis'. 3: 'The inherent meaning of support'. Subthemes was; 'The importance of health professionals supportive and informative role' and 'The significance of family and friend's support'. Conclusion: Receiving a breast cancer diagnosis is manifested as multifaceted and had a great impact on women's lives. Spirituality had a great significance for women's life-world. How the diagnosis was received, was highly individual.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor och med hjälp av mammografi screeningar kan cancern hittas i ett tidigt skede. En annan anledning till att söka sjukvård är om kvinnorna känner något ovanligt i bröstet. För att diagnostisera bröstcancer används diagnostikmetoden trippeldiagnostik som består av mammografi och ultraljud med eventuell biopsi. Under kvinnans gång, från att misstänka bröstcancer, genom undersökningarna till och med de får sin diagnos uppkommer olika känslor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser i samband med trippeldiagnostiken vid misstänkt bröstcancer. Metod: Åtta vetenskapliga artiklar hittades via databassökningar inom CINAHL och Scopus, samt manuella sökningar. Dessa artiklar granskades och analyserades för att besvara syftet. Resultat: Utifrån analyser av de åtta artiklar redovisas med tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var ”Kommunikationen vid undersökningstillfället”, ”Upplevelser av undersökningarna” och ”Väntan på besked”. Konklusion: Att misstänka bröstcancer upplevdes skrämmande, oroväckande och ångestfylld. Känslorna följer kvinnorna hela vägen till och med de får sin diagnos. Med hjälp av litteraturstudien ”Den värsta tiden i mitt liv…” kan röntgensjuksköterskor få en inblick i hur kvinnor upplever de olika momenten inför sin diagnos och kan därmed informera, bemöta och undersöka kvinnorna på ett respektfullt och professionellt sätt. / Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases for women. With the help of regular participation of mammography screening there is a high rate of finding breast cancer in an early state. Another way to find breast cancer is when women feel something abnormal in their breast, for example a lump. To diagnose breast cancer you use examinations such as mammography and ultrasound with possible biopsy sample, these examinations are called triple diagnosis. Through the experience of suspecting breast cancer, during the breast examinations until the moment women get their diagnosis different feelings arise. Aim: The aim of this literature study was to elucidate women's lived experience during the triple diagnosis of suspected breast cancer disease. Method: Eight scientific articles were found through database searching on the databases CINAHL and Scopus. Manual search were also made. The search and analyzing were made to fulfill the purpose of this literature study. Results: The eight analyzed articles were summed up to three categories and six subcategories. These categories were “Communication at the time of the examination”, “Examination-experience” and “In the process of waiting for results”. Conclusions: Women who suspect having breast cancer experienced the feelings of fear, worry and anxiety throughout the whole process until diagnosis. The literature study “The worst time of my life…” gives X-ray nurses an insight of women‘s lived experiences of the examinations through their time of suspected breast cancer. With this insight x-ray nurses learn to inform, examine and meet their patients professionally and with respect.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor och varje år drabbas cirka 8000 kvinnor. När kvinnorna drabbas av bröstcancer kommer cancerbeskedet ofta oväntat och kan medföra ett stort lidande. Efter olika behandlingar sker en förändring av kvinnans kropp och kvinnorna upplever att deras kvinnlighet och identitet går förlorad. Kvinnorna måste lära sig att leva med och acceptera förändringen, detta är en daglig utmaning för många av kvinnorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ datainsamling användes och åtta självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som upplevt hur det är att leva med bröstcancer lästes. Biografierna analyserades med hjälp av en narrativ analys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier; en förändrad livssituation, att inte vara ensam och en förlorad kvinnlighet. Diskussion: När kvinnorna drabbas av bröstcancer förändras deras livsvärld och ett lidande uppstår. Att övervinna cancern och öka välbefinnandet är det stora målet. För att klara av att leva krävs bra information och ett bra stöd. Möjligheten till en bättre hälsa kan då upplevas. Slutsats: Kvinnornas livsvärld förändras och behovet av stöd är viktigt. När sjuksköterskan har kunskap om kvinnornas upplevelser ökar förutsättningarna för personcentrerad vård.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige och i världen. Behandlingen för bröstcancer är oftast ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela bröstet tas bort, den så kallade mastektomi. En mastektomi kombineras ofta med andra cancerbehandlingar. Bröst anses som en symbol för kvinnlighet, och om det tas bort kan kvinnans självbild påverkas negativt. Tidigare forskning har visat att mastektomi påverkar kvinnans psykosociala hälsa negativt och förutom kvinnans egna copingstrategier, har den sociala omgivningen en central roll hos den mastektomerade kvinnans psykiska hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancer drabbade kvinnors psykosociala hälsa efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatdelen under huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Fem huvudkategorier och nio subkategorier framkom utifrån de tio vetenskapliga artiklarna. Huvudkategorierna är: personlig utveckling, arbete, sysselsättning och ekonomi, kvinnlig identitet, psykiska ohälsa, socialt nätverk. Slutsats: Kvinnors psykosocial hälsa försämras efter en mastektomi, men upplevelsen varierar utifrån deras ålder och hur de kan hantera och bearbeta sina känslor. Kvinnor som genomgått mastektomi behöver individuellt anpassat stöd och bemötande. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor bör ha ett gott och individuellt anpassat bemötande av dessa kvinnor. Denna litteraturstudie hjälper sjuksköterskor att få mer kunskap om bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse och psykosociala hälsan efter mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer affecting women in Sweden and worldwide. Treatment for breast cancer is usually a surgical procedure where parts of the breast or the entire breast are removed, a so-called mastectomy. Breasts are seen as a symbol of femininity, and if removed, the woman's self-image is affected negatively. Previous research has shown that the operation affects a woman's psychosocial health negatively, and beside the woman’s own coping skills, social environment does have a central part in the woman’s psychological health. Aim: The aim of this study was to describe the psychosocial health after a mastectomy in women with breastcancer. Method: This study is a study based on ten qualitative, scientific articles. All articles are analyzed and presented under main- and subcategories. Results: Five major categories and nine sub-categories emerged from the analysis, the main categories are: personal development, work, activities and economics, female identity, mental illhealth and social network. Conclusion: Women's psychosocial health is affected after a mastectomy, but the experience can vary based on their age and how they cope with their feelings. Mastectomized women need individualized care. Clinical significance: Nurses must have a good and individualized care towards these women. This literature study will help nurses to get more knowledge of women with breast cancer experience and psychosocial health after mastectomy.

Bakgrund: Sexualiteten är en del av varje människa och den sexuella hälsan är en del i den övergripande hälsan. Bröstcancer och behandling av bröstcancer påverkar de sexuella funktionerna. Dessa förändringar kan ha stor inverkan på kvinnans sexuella hälsa.Syfte: Att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever sin sexuella hälsa. Metod: Studien är kvalitativ och data har samlats in från bloggar som sedan analyserats induktivt.Resultat: Under analysen bildades de tre kategorierna Upplevelsen av kroppslig attraktivitet, Påverkad känsla av kvinnlighet och Inverkan på sexuella funktioner. Kvinnorna upplevde att deras förändrade utseende och de påverkade sexuella funktionerna förändrade deras psykiska välmående och sättet att se på sig själva. Både fysiska, psykiska och emotionella förändringar hade stor inverkan på den sexuella hälsan.Slutsatser: Sexuell hälsa ses som en kombination av fysiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i samband med sexualitet. Den sexuella hälsan hotas vid en cancerdiagnos och det är viktigt att inte enbart fokusera på en av dessa faktorer utan se den drabbade kvinnan som en helhet. Kvinnorna ger uttryck för en maktobalans inom vården då vårdpersonal inte diskuterar ämnet. Det finns ett behov av ytterligare kunskap om fenomenet som kan genereras genom vidare forskning. / Background: Sexuality is a part of every human and sexual health is part of the overall health. Breast cancer and treatment of breast cancer affect sexual function . These changes can have major impact on women's sexual health.Purpose: To illustrate how women with breast cancer experience their sexual health.Method: The study is qualitative and data were gathered from blogs and then analyzed inductively.Results: During the analysis three categories were formed The perception of bodily attractiveness, Affected sense of femininity and Impact on sexual function. The altered appearance and the affected sexual function changed the womens mental well-being and way of looking at themselves. Both physical, mental and emotional changes had  impact on the sexual health.Conclusions: Sexual health is a combination of physical, social and emotional well-being related to sexuality. The sexual health is threatened by cancer diagnosis and it is important not to focus exclusively on one of these factors but see the woman as entirety. The women reflect an imbalance in health care when healthcare professionals do not discuss this topic. Further understanding of the phenomenon is needed and may be generated by further research.

Bakgrund: År 2014 diagnostiserades 9 730 kvinnor med bröstcancer i Sverige, ungefär 1360 var mellan 40-49 år, vilket vanligtvis innebär att familj och arbete tar stor plats i vardagen. Bröstcancerdiagnosen skapar upplevelser och känslor och genom att ta del av dessa ökar möjligheten för sjuksköterskan att skräddarsy omvårdnaden utifrån kvinnans behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer under sjukdomsperioden. Metod: Litteraturöversikten består av 14 artiklar med kvalitativ design som analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Bröstcancerbeskedet väcker starka känslor och tankar om livet, döden och framtiden. Väntan på behandling och resultat beskrevs som ett känslomässigt kaos. Biverkningar från behandling samt behandlingen i sig upplevdes besvärande och påverkade kvinnorna och personer i deras omgivning, vilket väckte skuldkänslor hos kvinnorna. Att förlora håret och brösten påverkade kroppsbilden, självkänslan och partnerrelationen. Kvinnorna upplevde bristande stöd och information från personer i omgivningen. Stöd under sjukdomsperioden värderades högt av kvinnorna. Slutsatser: Upplevelsen av bröstcancer under sjukdomsperioden ger upphov till flera känslomässiga reaktioner. För att kunna ge kvinnor god omvårdnad och det stöd och information de saknar är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om kvinnors upplevelser av bröstcancer samt förstår att upplevelser är individuella. / Background: In 2014, 9,730 women were diagnosed with breast cancer in Sweden, of whom 1,360 were aged between 40-49 years, where family and work usually are paramount. By working person-centered, nurses can influence the experience of well-being and health and reduce the suffering accordingly. Aim: To describe women's experiences of breast cancer during the period of illness. Method: The literature review was conducted using 14 qualitative articles which were analyzed using Friberg’s five-step model. Results: Breast cancer diagnosis arouses emotional feelings and thoughts. Side effects and treatment affected women and their families’ living situation, which brought feelings of guilt among women. Hair loss and mastectomy affected body image, self-esteem and relationships with partners. Women experienced lack of support and information from the environment; therefore, support during the period of illness is highly valued. Conclusions: The experience of getting breast cancer brings several emotional responses. In order to provide women with good care, support and information, it´s important that the nurse has knowledge about women's experiences of breast cancer and understand that experiences are individual.