Bakgrund: Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Beskedet kan innebära en livskris och en livsomställning. Kvinnan kan behöva hjälp och vägledning i den behandling som måste genomgås. För sjuksköterskan kan kunskap kring hur kvinnans hälsa påverkas av behandlingen vid bröstcancer vara till hjälp då möte kan ske med de drabbade kvinnorna inom den allmänna hälso- och sjukvården. På så vis kan bättre stöd ges för att uppnå hälsa.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur kvinnors hälsa påverkas av behandlingen i samband med bröstcancer.    Metod:  En litteraturöversikt utfördes i överensstämmelse med metoden av Friberg (2017) genom användning av databaserna CINAHL COMPLETE och PubMed. Kvalitativa och kvantitativa artiklar sammanställdes till resultatet.  Resultat: Till resultatet användes tio vetenskapliga artiklar som sammanfattades till två huvudteman; Hälsa i relation till behandling och behandlingens påverkan på familj relationer och två subteman; Kemoterapins påverkan på hälsan och mastektomins påverkan på hälsan.  Diskussion: Diskussionen inkluderar en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen tar författarna upp för och nackdelar med arbetets tillvägagångssätt. I resultatdiskussionen tar författarna upp tidigare forskning, teoretisk referensram och författarnas egna reflektioner. / Background: Every year, about 7,000 women suffer from breast cancer in Sweden. The information about the breast cancer can mean a life crisis and a life adjustment. The woman may need help and guidance in the treatment she must undergo. For the nurse, knowledge about this subject can be helpful in meeting the affected women in the public health care system. In this way, support can be given to achieve health. Aim: The aim of this literature review was to illuminate how women's health is affected by the treatment associated with breast cancer. Method: A literature review was performed in accordance with the method of Friberg (2017) using the databases CINAHL COMPLETE and PubMed. Qualitative and quantitative articles were compiled for the result. Results: To the result, ten scientific articles were used which were summarized into two main themes; Health in relation to treatment and treatment impact on family relationships and two sub-subjects; Chemotherapy´s impact on health and mastectomy's impact on health. Discussion: The discussion includes a method discussion and a discussion of results. In the method discussion, the authors discuss pros and cons with the work approach. In the result discussion, the authors discuss earlier research, the theoretical frame of reference and the authors' own reflections.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor i Sverige. Ett behandlingsalternativ för bröstcancer är mastektomi vilket innebär borttagning av delar av eller hela bröstet. Behandlingen kan medföra fysiska, psykiska och psykosociala förändringar i kvinnors liv. Författarna hoppas att litteraturöversikten kommer att bidra till ökad förståelse och kunskap om kvinnors upplevelser av kroppen efter mastektomi hos allmänsjuksköterskor.  Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelser av kroppen efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa studier. Studiernas resultat granskades och analyserades enligt Fribergs metod. Likheter och skillnader från de inkluderade studierna urskildes och kategoriserats i huvudteman och underteman. Författarna använde Katie Erikssons hälsokors som teoretisk utgångspunkt.  Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman: En förändrad kropp; Upplevelse av kroppen efter mastektomi; Förändring av kvinnlighet och identitet; Strävan efter normalitet i samband med kroppsförändring; Upplevelse av kroppsförändringens inverkan på sociala relationer.  Diskussion: Författarna diskuterade om kvinnors upplevelser av kroppen efter mastektomi och hur kroppsförändringen påverkar kvinnors självbild och relation till omgivningen. Katie Erikssons hälsokors användes för att diskutera kvinnors hälsoposition. Författarna har även använt andra studier och egna reflektioner i resultatdiskussionen. / Background: Breast cancer is one of the most common forms of cancers in women in Sweden. A treatment option for breast cancer is mastectomy, which means removal of parts or the entire breast. The treatment can lead to physical, mental and psychosocial changes in women's lives. The authors hope that the literature review will contribute to greater understanding and knowledge of women´s experiences of the body after mastectomy in general nurses. Aim: The purpose of the study was to illuminate women’s experiences of the body after mastectomy in breast cancer.   Method: A literature review based on ten qualitative articles that were relevant to the purpose. The results of the articles were reviewed and analyzed according to Friberg’s method. Similarities and differences from the included studies were distinguished and categorized into main themes and sub-themes. The authors used Katie Eriksson´s health cross as a theoretical starting point. Results: The results are presented in five main themes: A changed body; Experience of the body after mastectomy; Change in femininity and identity, Striving for normality in connection with body change; Experience of the impact of body change on social relations.  Discussion: The authors discussed the women´s experiences of the body after mastectomy and how body change affects women´s self-image and relationship to the environment. Katie Eriksson´s health cross was used to discuss women’s health position. The authors have also used other studies and their own reflections in the results discussion.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor och är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Sjukdomen behandlas med kirurgi, strålning, cellgifter och hormoner. Omvårdnaden på dessa kvinnor grundar sig på att stötta, hjälpa och motivera till egenvård, självförtroende och förändra syn på livet.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer efter avslutad primärbehandling.   Metod: I denna litteraturöversikt har åtta kvalitativa och två mixade forskningsrapporter inkluderats. Dessa har inhämtats från databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO med sökorden “breast neoplasms”,”life experience” och “survivors”. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs (2017) metod för kvantitativa och kvalitativa studier.  Resultat: Kvinnor upplevde förändrat liv efter bröstcancerbehandling. Bröstcancer ledde till kroppsliga och mentala utmaningar som påverkade kvinnornas vardag, förändrad kroppsuppfattning och känslor samt förändrade relationer. Resultatet delades i tre huvudkategorier, upplevelse av förändrad kropp, rädsla ochrelationer. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori och tidigare forskningar samt kvinnornas upplevelser. Resultatet visar att kvinnor efter avslutad primärbehandling upplevde rädsla och en förändrad syn på sin kropp. Författarna diskuterar i resultatdiskussionen sjuksköterskans roll i uppföljningsvården av kvinnor som har drabbats av bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most common cause of death among women and it is the most common cancer disease in Sweden. The disease is treated with surgery, radiation, chemo and hormones. The nursing care of these women is focused on supporting, helping, and motivating self-care, self-confidence and life changes.  Aim: The purpose was to describe women's experiences of breast cancer after completing primary treatment. Method: In this review of literature, eight qualitative and two mixed method articles have been included. These have been obtained from the databases Cinahl Complete, PubMed and PsycINFO with the keywords "breast neoplasms", "life experience" and“survivors”. All of the articles were quality-reviewed and analyzed according to Friberg's (2017) method for quantitative and qualitative studies. Results: Women experienced a life change after breast cancer treatment. Breast cancer caused bodily and mental challenges that affected women's everyday lives, changed body image, emotions and changed relationships. The result was presented to three main categories, experience of changed body, fear andrelationships. Discussion: The result was discussed in relation to Dorothea Orem's nursing theory and previous research as well as the women's experiences. The result shows that women after primary treatment often experienced fear and a changed view of their body. The authors discuss the role of the nurse in the follow-up care of women who have suffered from breast cancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. I en del av bröstcancerdiagnosen är cytostatikabehandlingen den enda behandlingen som ges i syfte av att bota, lindra symtom eller att förlänga överlevnadstid. Cytostatikabehandlingen orsakar olika biverkningar hos kvinnorna med bröstcancer som kan göra att hälsa och välbefinnande försämras. Syfte: Att beskriva upplevelsen av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. En induktiv ansats användes analysen utfört enligt Fribergs femstegsmodell. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PSYKINFO.  Resultat: Tre huvudteman och sex subteman. Till temat Fysiska förändringar subteman har identifierades; synliga och osynliga. Psykiska förändringar hade subteman; Emotionella förändringar, förändringar i själv uppfattningen& autonomi. Temat sociala förändringar hade subteman; förändringar i familjerelationer och förändringar i sociala sammanhang.  Slutsatser: Kvinnorna upplevde förändringar i utseendet, mentala och till följd sociala förändringar efter genomgången av cytostatikabehandlingen. Kvinnorna skulle kunna hantera och anpassa sig inför de nya förändringar som behandlingen medför. Mer forskning kring kvinnornas upplevelse av cytostatikabehandlingen och vilka förändringar den ger upphov till behövs.  Detta ska förbättra möjligheten att erbjuda ett bra bemötande och rätt stöd för dessa kvinnor så att de i sin tur kan hantera sin nya situation. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. In specific types of breast cancer diagnosis, chemotherapy is the only treatment given for the purpose of curing, alleviating symptoms or prolonging survival time. Cytostatic treatment causes various side effects in women with breast cancer which can cause health and well-being to deteriorate. Purpose: Was to describe the experience of chemotherapy in women with breast cancer. Method: Literature review of eleven qualitative scientific articles. An inductive approach was used, and the analysis performed according to Friberg's five-step model. Articles were searched in the databases CINAHL and PSYKINFO. Result: Three main themes and six subthemes were identified. The theme of physical changes; two subthemes have been identified: visible and non-visible changes. The changes psychologically had subthemes; emotional, self-perception & autonomy. The theme social changes had subthemes; family relationships and social relations. Conclusions: The women experienced changes in appearance, mental and social changes following the review of the chemotherapy treatment. The women could withstand and adapt to the new changes that the treatment entails. More research is needed on the women's experience of chemotherapy and what changes it causes. This will improve the opportunity to meet the complex needs of these women and to offer a better support so that they can in turn manage their new situation.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i världen. Den främsta behandlingsformen sker genom kirurgi så kallad mastektomi, vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Kvinnors bröst symboliserar kvinnlighet och de flesta kvinnor som genomgått en mastektomi påverkas på olika sätt av fysiska, psykiska och sociala förändringar. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Data samlades in genom sökningar av vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Utifrån sammanställning av artiklarnas resultat framkom det fem underkategorier. Utifrån dessa skapades sedan en huvudkategori, Inte bara förlust av ett bröst. Det framgick att kvinnor upplevde en förändring av sin kroppsbild och sin kvinnlighet samt en känsla av att inte känna sig normal. Kvinnorna beskrev även en saknad av tillräcklig information i samband med att ha genomgått en mastektomi. Slutsats: Studien redogör att kvinnor som genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer upplever påfrestningar på grund av kroppsliga förändringar. Med bra information och stöd från familj och vänner underlättar det för kvinnorna att hantera sin förändrade livssituation efter det kirurgiska ingreppet. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan förmedla sjukvården värdefull kunskap och förståelse om kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi och hur de ser sig själva efter att ha opererat bort ett bröst i samband med bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women in the world. The main form of treatment is done through surgery called a mastectomy, which means that the entire breast surgically removed. Another common surgical procedure is performing a mastectomy where the entire breast is removed. Women's breasts symbolize femininity and most women who have undergone a mastectomy affected in different ways by physical, psychological and social changes. Aim: To highlight women's experience after undergoing a mastectomy due to breast cancer. Method: A general literature study based on twelve scientific articles. Data were collected through searches of scientific articles in the databases CINAHL and MEDLINE. Results: Based on the compilation of articles results revealed five subcategories. Based on these then created a main category, not just the loss of a breast. It appeared that women experienced a change in their body image, their femininity and a sense of not feeling normal. The women described an absence of sufficient information in connection with undergoing a mastectomy. Conclusion: The study explains that women who have undergone a mastectomy due to breast cancer experience stresses due to bodily changes. With good information and support from family and friends its easier for the women to deal with the situation after the surgery. Clinical significance: The study results can provide healthcare information valuable for understanding women's experiences after undergoing a mastectomy and how they see themselves after having surgery to remove a breast associated with breast cancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över vilket påverkar flertal varje år då överlevnadsprognosen förbättras. Den primära behandlingen vid bröstcancer består av kirurgi vilket kan innebära att antingen en del av bröstet eller att hela bröstet opereras bort. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelser efter kirurgisk behandling av bröstcancer. Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats där 12 artiklar genomgick dataanalysen som gav tre kategorier: ”en förlorad identitet”, ”strävan efter normalitet” och ”stöd och förståelse”. Resultat:Kvinnor upplevde att något fattades från dem och känslan av en skild identitet framkom, även skada på feminitet och sexualitet. En längtan att få återgå till det liv som ansågs vara normalt uppkom varav rekonstruktion oftast upplevdes vara en nödvändighet för att bli återställd som person,  men några framförallt äldre kvinnor ansåg att upplevd hälsa var viktigare. Kvinnor upplevde även att stödet försvann för tidigt samtidigt som känslan av övergivenhet uppkom. Slutsats: Kvinnor som behandlats kirurgiskt för bröstcancer påverkas i olika grad och på flertal skilda plan. Upplevelsen är individuell och kan vara fluktuerande över tid. Stödgrupper är en viktig del varav nyttan är stor. Rekonstruktion är något som upplevelsen skiljer sig kring, vilket dels kan kopplas till ålder. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women worldwide which effects multiple every year as the prognosis of survival improves. The primary treatment for breast cancer is surgery which can imply either a part of the breast or the whole breast gets removed.Aim: To describe women’s experiences after surgical treatment of breast cancer. Method: A literature review with qualitative method and a inductive approach  where 12 articles went throughthe data analysis that gave three categories: “a lost identity”, “the pursuit of normality” and “support and understanding”. Results:Women felt that something was taken from them and the feeling of a disconnected identity emerged, even damage to femininity and sexuality. A desire to return to the life that was considered to be normal emerged, of which reconstruction was most often perceived as a necessity for being restored as a person, but some especially older women felt that perceived health was more important. Women also felt that the support disappeared prematurely and the feeling of abandonment arose.Conclusion:Women who has been surgically treated for breast cancer are affected to varying degrees and in several different areas. The experience is individual and can be fluctuating over time. Support groups are an important part of which the benefit is substantial. Reconstruction is something where the experience differs, which can partly be linked to age.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnos som kvinnor världen över drabbas av. Metastaserad bröstcancer (MBC) innebär att bröstcancern har bildat dottertumörer. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar livskvalitet som individens uppfattning av sin livssituation i relation till rådande kultur och normer, och i förhållande till sina egna mål, förväntningar, värderingar och intressen. För att mäta livskvaliteten används mätinstrument i forma av enkäter och skalor som innehåller frågor som är indelade i olika områden som påverkar livskvaliteten. Enligt Erikssons omvårdnadsteori är hälso- och sjukvårdens huvudsakliga uppgift att lindra lidandet hos den lidande människan som lever med en sjukdom. Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor skriv med metastaserad bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Kvinnor som har metastaserad bröstcancer har en lägre livskvalitet jämfört med kvinnor som har en annan form av bröstcancer. Faktorer som påverkar livskvaliteten kan beskrivas utifrån fyra kategorier; livskvalitet relaterat till typ av metastasdiagnos, livskvalitet relaterat till sjukdomstid, livskvalitet relaterat till behandling och livskvalitet relaterat till kvinnans rollfunktion med underkategorin livskvalitet relaterat till kvinnans ålder.  Konklusion: Resultatet visar en majoritet av kvinnorna upplever en lägre livskvalitet efter besked om sin MBC-diagnos. Den minskade livskvaliteten resulterar i ett livslidande och sjukdomslidande hos kvinnorna. Det är av stor av vikt att sjuksköterskan ser till den lidande kvinnan och beaktar hennes behov och upplevelser. Sjuksköterskan bör även arbeta familjecentrerat för att kunna ge den bästa vården för kvinnan och hennes familj. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis that women worldwide experience. Metastatic breast cancer (MBC) means that the breast cancer has formed daughter tumors. The World Health Organization (WHO) defines quality of life as the individual's perception of his or her life situation in relation to current culture and norms, and in relation to his or her own goals, expectations, values and interests. To measure the quality of life, measuring instruments in the form of questionnaires and scales, used that contain questions that are divided into different areas that affect the quality of life. According to Eriksson's nursing theory, the main task of health care is to alleviate the suffering of the suffering person who lives with a disease. Aim: The aim is to highlight which factors affect the quality of life of women with metastatic breast cancer. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Result: Women who have metastatic breast cancer have a lower quality of life compared to women who have a different form of breast cancer. Factors that affect the quality of life can be described by four categories that are; quality of life related to type of metastasis diagnosis, quality of life related to disease time, quality of life related to treatment and quality of life related to the woman's role function with the subcategory quality of life related to the woman's age. Conclusion: Most of the women in the thesis work experience a lower quality of life after being informed of their MBC diagnosis. The diminished quality of life results in a life-long and disease-suffering of women. It is of great importance that the nurse looks to the suffering woman and considers her needs and experiences. The nurse should also work family-centered in order to provide the best care for the woman and her family.

Bakgrund: Cirka 7550 kvinnor drabbades år 2016 av bröstcancer i Sverige. Tidigare studier visar att ett diagnosbesked upplevs som ett stort uppbrott hos kvinnorna vilket orsakar en förändrad livsvärld. Med en förbättrad kännedom om hur sjukdomen påverkar det dagliga livet kan förhoppningsvis sjuksköterskan få djupare insikt i individernas livsvärld för att kunna stödja dem i deras hälsoprocess. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserat på fem självbiografier användes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys som resulterade i elva underkategorier och fyra kategorier: känsloladdad sjukdom, behandlingens påverkan, vikten av stöd och livsförändring. Resultat: Resultatet visade att leva med bröstcancer upplevdes vara en påfrestande sjukdom, där det redan vid cancerbeskedet blev en stor omställning. Behandlingen medförde både fysiska och psykiska biverkningar, där de fick en ny kroppsidentitet. Att få stöd från närstående, sjukvården och andra bröstcancerdrabbade var av stor betydelse. När kvinnorna avslutat sin behandling upplevdes en otrygghet och där de ansåg att någon form av eftervård saknades. De hade även svårt att läka psykiskt då det alltid fanns en rädsla att drabbas av återfall. Resultatet visade också att sjukdomen förändrade deras vardag både positivt och negativt, där de fick insikt över hur viktigt livet var. Slutsats: Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer innefattar en rad olika faktorer som påverkade deras liv i olika utsträckning. Där har sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet en viktig betydelse såsom att skapa en god vårdrelation, att synliggöra patientens behov samt att ge den information som krävs för att kunna stödja kvinnorna i återhämtningsprocessen. Eftersom det finns brister i eftervården anses det vara nödvändigt hos allmänsjuksköterskan att ta del av kvinnors erfarenheter av bröstcancerns påverkan, för att bidra till ytterligare kompetens.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar ca 7000 svenska kvinnor varje år. Tack vare regelbundna mammografiundersökningar som kvinnor över 40 år kallas till, upptäcks ofta cancern tidigt och kan behandlas. Hos författarna växte en vilja att veta hur kvinnorna upplever perioden mellan diagnos och operation. Det skapades en önskan att förstå hur kvinnorna upplever det att stå inför en mastektomi där hela bröstet ska tas bort och hur det inverkar på deras känslor och vardag. Syftet med studien är därför att belysa patienters upplevelser i väntan på en bröstcanceroperation. Detta kan skapa en ökad förståelse för kvinnorna med nydiagnostiserad bröstcancer samt förutsättningar för sjuksköterskan att på ett djupare plan hjälpa och stödja kvinnan under denna period. Metoden är en litteraturstudie. Tio kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats och analyserats. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Livsförändringar, Att vara i behov av andra och Att söka mening. Under dessa presenteras sju subteman: Att tappa fotfästet, Varför just jag?, Två bröst ska bli ett, Att blunda för sanningen, Att vårda relationen, Ljuset i tunneln och Upp till kamp. Tre av dessa subteman tas upp till diskussion då författarna anser dem vara intressanta och tankeväckande. I slutsatsen presenteras förslag på sjuksköterskans möjligheter att förbättra vården för kvinnan. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bröstcancer är den vanligaste kvinnliga cancerformen. Vid ett besked om bröstcancer drabbas ofta kvinnan av en livskris. Både hennes kropp och hennes sätt att se på livet förändras i takt med sjukdomen och det är oerhört viktigt att hon har sina anhöriga och vårdpersonalen till hands som stöd i denna livskris. Syftet är att belysa behovet av stöd hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. För att göra detta har metoden litteraturstudie valts. Det som framkommit i resultatet är att kvinnorna ville ha stöd redan från insjuknandet och börja bygga en god relation till sjukvården som sedan fortlöper genom hela sjukdomsförloppet. Vidare ville kvinnorna ha ett fortsatt gott stöd i vardagen, känna ärlighet från vårdpersonal men samtidigt kunna skratta i livet. Till sist ville de ha hjälp att hantera sin förändrade kroppsbild och identitet och få en samhörighet med andra kvinnor i liknande situation. Vidare valde vi att diskutera tre frågor som framkom och som ansågs viktiga och intressanta, dessa var relationen till sjukvården, vardagslivet som mor och patient och till sist den förändrade identiteten, kroppsbilden och sexualiteten. / Program: Sjuksköterskeutbildning