Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag och var tionde kvinna kommer någon gång att drabbas. Det finns ingen direkt kännedom kring den direkta orsaken till bröstcancer utan många olika faktorer samspelar. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer från det att de får diagnosen till att behandlingen inleds. Vi belyser även hur de hanterar sin livsvärld och synen på framtiden. Vi valde att analysera åtta kvalitativa artiklar som belyste detta ämne. En litteraturstudie har genomförts och vi har valt att använda oss av Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades tre huvudteman, dessa är: ”Att uppleva sig vara hemlös i sin egen kropp”, ”En kamp för livet” och ”Konsten att leva vidare”. Fyra subteman identifierades och dessa är: ”Att uppleva och bekräfta sitt lidande och sina känslor”, ”Att reflektera över sin nuvarande situation”, ”Behov av stöd” och ”Oro inför framtiden”. Resultatet visar att den första tiden efter diagnosen är orosfylld och känslomässigt kaotisk. Många tankar uppstår och ett behov av stöd, både från närstående och hälso- och sjukvård, uppkommer. För att kvinnorna ska kunna bekräfta sina känslor är det av stor vikt att de tar itu med dem och försöker gå vidare i livet. Kvinnorna har olika sätt att hantera sjukdomen men något som är gemensamt för dem är att de finner en okänd styrka som hjälper dem att prioritera och hantera livet. En oro inför döden och framtiden är central. I diskussionen belyser vi vikten av en god vårdrelation i förhållande till hälso- och sjukvården under den första sjukdomstiden. Vi belyser även närståendes betydande roll gentemot kvinnan och hennes livsvärldsperspektiv. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie. Åtta artiklar valdes ut, granskades och analyserades. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman det vill säga ”liv”, ”lust” och ”gemenskap”. Under ”liv” beskrivs kvinnors upplevelse av sin subjektiva kropp, identitet, medan ”lust” tar upp kvinnors upplevelse av sin sexuella lust, kvinnlighet och reproduktion. I avsnittet ”gemenskap” beskrivs kvinnors upplevelse av intimitet, stöd och andlighet. Resultatet visar att kvinnors kropp förändras under behandlingen, vilket påverkar deras upplevelse av sig själva som kvinnliga och sexuellt attraktiva. Deras förändrade upplevelse av sin sexualitet påverkar deras relationer till partners. Kvinnor har behov av att tala om hur de upplever sin sexualitet med sjukvården under tiden som de behandlas för bröstcancer. Dock visade vårt resultat att kvinnorna upplevde att de inte togs på allvar när de talade med sjukvården om hur de upplevde sin sexualitet under behandlingstiden. Flertalet studier både bekräftar och motsäger det innehåll som denna litteraturstudie uttryckt, nämligen att kvinnornas upplevelse och uppfattning av sig själva som feminina, attraktiva och lustfyllda påverkas under tiden som behandling för cancer pågår. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor. En vanlig behandlingsmetod är att genomgå ett kirurgiskt ingrepp för att ta bort cancertumören. I rollen som sjuksköterska ingår det i omvårdnaden att ge information och stötta patienten. Det är viktigt att förstå patienters lidande för att möta de behov som uppstår. Som sjuksköterska kan det vara svårt att veta vilken information patienten behöver i samband med bröstcancer. Dessutom kan patienter ha svårt att ta in information till följd av chocken att ha drabbats bröstcancer. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av information vid bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman. Första temat som framkom var informationens betydelse med subtema att få personcentrerad information för att kunna återhämta sig samt att få positiva upplevelser av information. Det andra temat som framkom var: när livet vänds upp och ner, med subtema att få stöd samt att behöva uppföljning.  Det framkom att patienterna hade behov av mycket information och stöd för att kunna återhämta sig efter sin behandling. Slutsatser: Det finns behov hos patienter att få individanpassad information. Sjuksköterskan behöver veta hur informationen till dessa patienter ska individanpassas för att uppfylla behoven och lindra deras lidande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och år 2014 registrerades 9730 bröstcancerfall. Överlevnaden i bröstcancer har ökat markant tack vare tidig upptäckt via mammografiundersökningar. Det är vanligt med starka känsloreaktioner så som ångest och oro vid ett bröstcancerbesked. Syfte: Kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Metod: Kvalitativ metod med en narrativ utgångspunkt valdes. Data samlades in via fem självbiografier som är beskrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen genomfördes med en narrativ analysmetod. Resultat: Ur analysen framträdde två kategorier så som att vara i behov av stöd och kroppens förändras med fem underkategorier. Slutsats: Det var flera olika känsloreaktioner som kvinnorna upplevde efter att de drabbats av bröstcancer. Det var främst olika former av lidande, men även ångest och oro. Kvinnornas upplevelse utav att drabbas av bröstcancer var många gånger lika varandra samtidigt som varje kvinnas upplevelse utav att drabbas är unik. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women in Sweden, which in 2014 recorded 9730 cases of breast cancer. The survival of breast cancer has increased significantly thanks to early detect through mammography screening. Strong emotional reactions such as anxiety, worry and fear are common in breast cancer diagnosis. Purpose: Women’s experience of breast cancer. Method: Qualitative approach with a narrative starting point. Data was collected from five autobiographies that are described by women affected by breast cancer. The analysis was conducted through a narrative analysis. Results: Two main categories emerged from the analysis; to be in need of support and the body is changing with five subcategories. The result shows that the women did not know how to convey their cancer diagnosis to relatives and friends. Other women experienced suffering, both physically and mentally as a result of their bodily changes or to medical care who was not as much interest after the treatments where done. Conclusion: There were several different emotional reactions that women experienced after they suffered from breast cancer. It was mainly different forms of suffering, but also anxiety and worry. The women’s experience from breast cancer were often similar to each other while each woman’s suffering experience is unique.

Bröstcancer är efter lungcancer den vanligaste dödsorsaken hos medelålders kvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer består vanligtvis av operation, där det cancerdrabbade bröstet tas bort, mastektomi. Både att få diagnosen bröstcancer och att genomgå mastektomi kan medföra komplexa förändringar för kvinnans identitet, samt innebära lidande, ångest och förändrad självbild. Så långt det är möjligt ska målet för omvårdnaden vara att kvinnan som vårdas ska vara självständig, samt uppleva hälsa. Sjuksköterskan måste ha kommunikativa färdigheter för att upprätthålla personcentrerad vård. Syfte: Att sammanställa kunskap om vilka erfarenheter kvinnor med bröstcancer har av omvårdnad efter genomförd mastektomi. Metod: En litteraturöversikt. Resultatet är baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanfattningsvis hade vårdpersonalen svårt att tillgodose kvinnornas behov efter genomförd mastektomi. Resultatet visar att kvinnorna hade erfarenhet av bristfällig information av vårdpersonalen om rehabilitering och komplikationer efter mastektomin. Vårdpersonalen saknade kunskap om komplikationer som kan uppstå efter mastektomi för att tillgodose kvinnornas behov. Studiernas resultat indikerade att kvinnorna saknade uppföljning efter mastektomi. Kvinnorna var nöjda med vårdpersonalens känslomässiga stöd och att vårdpersonalen var stöttande, gav information samt att de var tillgängliga för frågor. Kvinnorna önskade att vårdpersonalen ska tillhandahålla ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats: Både positiva och negativa erfarenheter framkom i resultatet för litteraturöversikten gällande kvinnornas erfarenheter av omvårdnad efter genomförd mastektomi. Majoriteten av kvinnorna i de valda studierna ansåg att vårdpersonalen inte kunde tillgodose deras behov. / Breast cancer is the most common cause of death in middle-aged women in Sweden after lung cancer. Treatment of breast cancer usually consists of surgery, where the affected breast is removed, mastectomy. Diagnosis with breast cancer and walking through mastectomy can lead to complex changes in the woman's identity, as well as suffering, anxiety and altered self-esteem. The purpose of the nursing care must be that the woman being cared for should be independent, and experience health. The nurse must have communicative skills to maintain person-centered care. Purpose: To compile knowledge of what experiences women with breast cancer have of nursing after completed mastectomy. Method: A literature review. The result is based on 14 scientific articles. Results: In summary, healthcare staff had difficulty meeting the needs of women after completion of mastectomy. The results show that the women had experience of inadequate information from healthcare professionals about rehabilitation and complications after mastectomy. Nursing staff lacked knowledge of complications that may arise after mastectomy to meet the needs of women. The results of the studies indicated that women lacked follow-up after mastectomy. The women were pleased with the emotional support of healthcare professionals and that the healthcare staff were supportive, provided information and that they were available for questions. The women wished the care staff to provide a person-centered approach. Conclusion: Both positive and negative experiences were found in the results of the literature review regarding women's experiences of nursing after mastectomy. Most women in the chosen studies felt that healthcare staff could not meet their needs.

Bakgrund: Bröstcancer är en folksjukdom som med hjälp av högteknologi går att upptäcka i tidigt skede. Avancerad bröstcancer är det sista stadiet (IV) i sjukdomsutvecklingen, vilket innebär att cancern har spridit sig i andra delar av kroppen. Kvinnor med avancerad bröstcancer behandlas palliativt. Sjuksköterskan har en viktig roll för att lindra lidandet och erbjuda en lindrande vård men det behövs kunskapsökning för att erbjuda vård som utgår utifrån kvinnors behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med avancerad bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt av åtta kvalitativa artiklar samt en artikel med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; förändrad livssituation och utlämnad åt sig själv med sex underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att kvinnor med avancerad bröstcancer är i behov av att få lämplig och stödjande information från sjukvårdspersonalen för att kunna hantera sjukdomen. De önskar gruppstöd från kvinnor som har diagnosen avancerad bröstcancer. / Background: Breast cancer is a global disease that with technology can be discovered at an early stage. Advanced breast cancer is the last stage (IV) of breast cancer, which means the cancer has been spread in to other parts of the body. The registered nurse has an important role in alleviating the suffering women with breast cancer undergo. Therefor it is important to have knowledge in order to provide the necessary care that is based on each women’s needs. Aim: To describe womens’ experience of living with advanced breast cancer. Method: A literature review of eight qualitative articles and one article that had combined both qualitative and quantitative approach. Result: Two main categories identified; changed life situation and left by themselves with six subcategories. Conclusion: There is a need to get an appropriate information and an increased support from healthcare, in managing the disease. The women wish for establishment of group supports that has its focus on advanced breast cancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen. Kvinnor får gå igenom svåra behandlingar som påverkar deras vardag.Diagnosen bröstcancer  kommer lika plötsligt för de anhöriga som för patienterna. Kvinnor med bröstcancer är i behov av olika former av stöd där sjuksköterskor har en viktig roll i stödjandet av den drabbade. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor stödjer återhämtning hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes genomfördes av elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Av det analyserade materialet resulterade det i tre teman och sex tillhörande subteman. Sjuksköterskor gav både skriftlig och muntlig information, skapade tillitsfulla relationer och var emotionellt närvarande. Sjuksköterskor bidrog med stöd både under sjukhusvistelen och efter hemgång. Slutsats: Sjuksköterskor behövde ha en informativ roll, både skriftlig och muntlig för att öka patientens förståelse kring sjukdomen. De behövde lära känna patienterna och skapa tillitsfullarelationer för att möta deras vårdbehov. Sjuksköterskorna var emotionellt närvarande där de lyssnade och utstrålade värme och såg till att bibehålla kontakten med patienterna på sjukhuset och efter hemgång. Dessa stödfaktorer var betydande för en god vård.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>I Sverige drabbas varje år cirka 7000 kvinnor av bröstcancer. Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar, men fler botas för att tumörer upptäcks tidigare genom mammografiscreening. Bröstcancer påverkar människan som helhet både fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av hälsa och lidande hos bröstcancersjuka kvinnor som var mammor till yngre barn. Fyra självbiografier analyserades till resultatet. De fyra självbiografierna valdes att analyseras genom en manifest innehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysen och dessa var: lycka och sorg med att vara mamma, känslor av att inte räcka till, känslomässigt kaos och att försonas ger livskraft. Det framkom i resultatet att kvinnorna kämpade för barnen i kampen mot sjukdomen, trots att de var sårbara i sitt lidande. De satte barnens behov före sina egna vilket ledde till lidande eftersom de åsidosatte sina egna känslor. Barnen gav mammorna styrkan att kämpa mot sjukdomen och hälsa upplevdes då barnen var lyckliga. Kunskapen från resultatet kan vara av betydelse i mötet med kvinnor i hälso- och sjukvården. En sjuksköterska bör vara medveten om att kvinnor med barn kan uppvisa ett falskt tillstånd av hälsa. Om barnen inte var närvarande skulle kvinnorna möjligtvis visa äkta känslor och lidande.</p><p> </p> / <p>Every year approximately 7000 women in Sweden are affected by breast cancer. The number of women who get affected by breast cancer is increasing, but more women are cured by early discovery of tumour through breast screening. The effects are physical, psychic and social on the human being as whole because of breast cancer. The aim with the study was to describe the women, whom were mothers to younger children, experiences of health and suffering due to breast cancer. In the result four autobiographies was studied. The four autobiographies were analyzed through a manifest content analysis. From the analyze four categorize were found and those were: happiness and sadness in being a mother, feelings of insufficient, emotional chaos and vitality as atonement. In the result it was found that even though the women were vulnerable in their suffering they fought for their children in the struggle against the disease. They placed the children’s need before their own needs and ignored their own feelings which lead to suffering. In their children the mothers found the strength to struggle against the disease and health was experienced when the children were happy. In health care the knowledge from the result can have a meaning in the meeting with women. A nurse should be aware that women with children can show a false state of health. The women would probably show true feelings and suffering if the children were not present.</p>