<p>Breast cancer is the most common form of cancer affecting women. The treatment of breast cancer may lead to forcing the woman to remove her breast. The breast is a symbol of femininity and sexuality for many women. The purpose of this literature-based study is to describe women's experiences of altered body image and sexuality after mastectomy. This may provide a better understanding of the nurse in responding to these breast cancer patients. The method used is a qualitative literature-based method, based on qualitative analysis of 13 articles. The results show that women undergoing mastectomy feel loss of part of the body, loss of sexuality and womanhood and that their bodies and sexuality are changing. Many women feel that their bodies have been mutilated and disfigured which leads to decreased sexual desire. The desire to feel normal again is great and to meet that many women undergoing breast reconstruction or prosthesis wear. Given that many women suffer as a result out of their changing body image and sexuality following a mastectomy, it is important that the nurse has knowledge of women’s experience of altered body and sexuality. The knowledge leads to better response from the nurse to patients' experiences of illness and suffering and to mitigate this as far as possible.</p> / <p>Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar kvinnor. Behandlingen av bröstcancer kan leda till att kvinnan är tvungen att ta bort sitt bröst. Bröstet är en symbol för kvinnlighet och sexualitet för många kvinnor. Syftet var med denna litteraturbaserade studie är att beskriva kvinnors upplevelser av förändrad kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Detta kan ge en ökad förståelse hos sjuksköterskan i bemötandet av dessa bröstcancerdrabbade patienter. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturbaserad metod baserat på analys av 13 kvalitativa artiklar. Resultatet visar att kvinnor som genomgår mastektomi upplever förlust av kroppsdel, förlust av sexualitet och kvinnlighet och att deras kropp och sexualitet förändras. Många kvinnor upplever sina kroppar som stympade och vanställda vilket leder till minskad sexuell lust. Önskan om att få känna sig normal igen är stor och för att uppfylla detta genomgår många kvinnor bröstrekonstruktion eller bär protes. Eftersom att många kvinnor lider på grund av sin förändrade kroppsuppfattning och sexualitet efter en mastektomi är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om kvinnors upplevelse av förändrad kroppsuppfattning och sexualitet. Kunskapen leder till att sjuksköterskan kan bemöta patienters sjukdomsupplevelser och lidande på ett bättre sätt och så långt som möjligt lindra detta.</p>

<p>Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.</p><p>Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.</p>

Bakgrund: Allt fler kvinnor överlever bröstcancer vilket är ett resultat av förbättrade metoder för diagnostik, allmän mammografi samt mer effektiva behandlingsmetoder. Gruppen bröstcanceröverlevare har synliggjorts mycket tack vare kampanjen kring Rosa Bandet. Ofta drabbas kvinnor som överlevt av både fysiska och psykosociala problem relaterat till sin bröstcancer. Författarna ville beskriva de existentiella upplevelserna som kvinnorna skulle kunna ha relaterat till sin överlevnad. Syfte: Syftet var att beskriva existentiella upplevelser hos kvinnor som överlevt bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, relevanta för syftet. Databaser som användes vid artikelsökning var PubMed och ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika teman och två underteman. De fyra temana är Upplevelse av förändrad självbild, Upplevelse av förändrad kropp, Upplevelse av ensamhet och isolering samt Upplevelse av förändrad livssyn. Kvinnorna brottades med existentiella upplevelser till följd av en förändrad kropp och självbild samt förlust av sitt tidigare sätt att förhålla sig till livet och döden. Genom ökad självkännedom och nya insikter kunde den förändrade livssituationen, relaterad till sjukdom och överlevnad, bli vändpunkten till en ny och ofta positiv livssyn. Diskussion: I resultatdiskussionen användes livsvärldsteorin och begreppet om den levda kroppen som teoretisk referensram, då syftet var att belysa den unika människan och hennes existentiella upplevelser. Kvinnornas förändrade livsvärld innebar ett behov av att försonas med sin nya vardag. Transitionen från sjuk till frisk innebar existentiella upplevelser av en förändrad kropp och självbild samt känsla av ensamhet men följdes av nya livsperspektiv genom självläkning och meningsskapande. / Background: A growing number of women are surviving breast cancer, a result of improved methods of diagnosis, general mammography and more effective treatments. The group of breast cancer survivors has been made visible mainly thanks to the campaign surrounding the Pink Ribbon. Female survivors often suffer from physical and psychosocial problems related to their breast cancer. The authors wanted to describe the existential experiences the women might have, related to their survivorship. Aim: The aim was to describe the existential experiences of women who have survived breast cancer. Method: A literature review based on eleven original articles with qualitative approach, relevant to the purpose. Databases used in the search were PubMed and ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. Result: The results are presented in four different themes and two sub themes. The four themes are Perception of altered self-image, Perception of altered body, Perception of loneliness and isolation and Perception of altered view of life. From the results it emerged that many women were struggling with existential experiences as a result of a changed body and self-image as well as the loss of their way of relating to life and death. Through increased self-awareness and new insights, a new living situation related to illness and survival could be the turning point to a new and often positive view of life. Discussion: In the result discussion the life-world theory and the concept of the lived body, were used as a theoretical framework, since the purpose was to highlight existential experiences of the unique human being. The changing life-world led to a need to reconcile with a new daily life. The transition from illness to health led to existential experiences of an altered body and self-image as well as loneliness, but was followed by a new perspective of life through self-healing and meaning-making.

Bakgrund I Sverige ökar antalet insjuknanden i bröstcancer årligen. Diagnostisering med hjälp av mammografi och självundersökning bidrar till tidig upptäckt av cancertumörer vilket ger bättre prognos. För att alla kvinnor ska självundersöka brösten och gå på erbjuden mammografi är kunskap om bröstcancer en god förutsättning. Syfte Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka kvinnors kunskap om bröstcancer och självundersökning av brösten. Syftet var också att undersöka huruvida sådan kunskap skiljer sig mellan kvinnor i och utanför det nationella screeningsprogrammet för bröstcancer samt huruvida det finns en skillnad i förekomst av självundersökning. Hänsyn togs även till de eventuella faktorer i kvinnornas bakgrund och vanor som kan ha en inverkan på resultatet. Metod En empirisk studie med kvantitativ ansats. Datainsamling genomfördes via enkäter, vilka besvarades av 130 kvinnliga deltagare. Enkäterna syftade till att undersöka kvinnornas vanor kring självundersökning och mammografi, demografisk bakgrund samt kunskap om bröstcancer. Resultat Resultatet av kunskapstestet visar att kvinnor har god kunskap om bröstcancer och självundersökning då över 80% av kvinnorna svarade rätt på 10 av 14 frågor. En signifikant skillnad i kunskapen mellan de två grupperna kunde ses i en fråga. Fler kvinnor i screeninggruppen än utanför screeninggruppen som utfört självundersökning av brösten. Flera faktorer i kvinnornas bakgrund och vanor hade en påverkan på kunskapen. Slutsats Kunskapen om bröstcancer bland deltagarna i studien var god. Kunskapen mellan kvinnor i och utanför screeningprogrammet skilde sig i få områden. Förekomsten av självundersökning var högre av kvinnor som erhållit undervisning från skola och/eller sjukvård. Därav behövs fortsatt utbildning inom det aktuella området för att främja kvinnors hälsa. / Background In Sweden and the number of breast cancer diagnosis is increasing annually. Diagnosis using mammography and breast self-examination contributes to the early detection of cancerous tumors, which gives a better prognosis. In order to get all women to self-examine their breasts and to get the offered mammography, knowledge about breast cancer is a good precondition. Aim The purpose of this research study was to investigate women's knowledge about breast health and breast self-examination. The aim was also to investigate whether such knowledge differ between women in and outside the national screening program for breast cancer and whether there is a difference in the incidence of self- examination. Consideration was also taken of the potential factors in the women's background and habits that may have an impact on earnings. Methods An empirical study with a quantitative approach. Data collection was conducted through questionnaires, which were answered by an amount of 130 female participants. The questionnaires aimed to investigate women's habits related to self- examination and mammography, demographic background and knowledge of breast cancer. Results The results of the knowledge test shows that women have a good knowledge about breast cancer and self-examination, since over 80% of women answered correctly in 10 out of 14 questions. A significant difference in knowledge between the two groups was seen in a query. There were more women in the screening group than in the non-screening group who performed breast self-examination. Several factors in women's history and habits had an influence on their knowledge. Conclusion Knowledge about breast health among the study participants was overall good. The knowledge among women in and outside the screening program differed in few areas. The prevalence of self-examination was higher among women who received instruction from school and/or medical care. Therefore continued education within the area is necessary in order to promote women's health.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig. Sjuksköterskan bör kunna uppmärksamma och möta patienternas individuella sjukdomsupplevelser, för att därefter ha en möjlighet att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa hur kvinnor upplever det att leva med bröstcancer, genom att analysera och sammanställa tidigare kvalitativ forskning enligt Fribergs (2006) beskrivning av kvalitativa litteraturstudier. Den här studiens resultat beskriver kvinnors individuella upplevelser av att leva med bröstcancer. Resultatet är beskrivet i två kategorier; lidande och mognad, samt nio subkategorier; hotad självbild, energilöshet, menopaus, informationsbehov, obehag och smärta, ensamhet, förstörd framtid samt andlighet och inre styrka. Resultatet visar att de individuella upplevelserna speglas av var kvinnorna är i sina liv och hur deras livssituationer såg ut innan de fick en fastställd diagnos. Resultatet visar dock också att kvinnorna i viss mån blev stärkta av motgångar, växte som människor och genom det gjorde omprioriteringar i sina liv. Sjuksköterskans fokus i sitt arbete bör därför ligga i att framförallt se kvinnornas individuella upplevelser och behov men även att stödja dem i deras bearbetningsprocess att nå inre styrka. / Breast cancer is the most common cancer disease among women in the world and the risk to get sick in Sweden before the age of 75 is one out of 10. When an individual get stroke by a disease life drastically changes from healthy to sick over night. Getting a breast cancer diagnosis often means you have to remove part of or the whole breast, and the procedure is complimented by treatments and medical products. Living with a disease is a unique individual experience and the patient’s experiences of suffering are related to feeling of the disease and the diagnosis. That means that a person isn’t sicker than he experiences himself to be. To be able to meet a patient’s basic and specific caring needs, the nurse must be aware of individual experiences of a disease, which this study result shows. The aim of this study is to describe women’s different experiences of living with breast cancer. The authors used a qualitative literature method based on Friberg (2006), analysing qualitative research and compiling it to a new result. The result shows individual experiences of living with breast cancer and it’s described in two categories;  suffering and  maturation and nine subcategories; threatened self-image, powerless, menopause, need of information, discomfort and pain, loneliness, destroyed future, spirituality and inner strength. As the result shows, every individual lived experience of an episode is a mirror of women’s life situations and where they were in life before getting a diagnosis. The result also shows that women somehow became strengthened through illnesses, grew as human beings and therefore reprioritize what’s important in life. The work of a nurse should focus on seeing women’s individual experiences and needs and through that support them through their coping strategies to reach their inner strength.

När människan befinner sig i svåra situationer kan hoppet utgöra en viktig resurs. Trots detta har hoppet en förmåga att svikta i de stunder då det behövs som mest. Hopplöshet kan ses som en börda och kan skapa lidande för patienten, därför är det viktigt att hopplösheten synliggörs så att hoppet kan främjas. För patienter som lider av cancer är stöd från omgivningen en viktig del i att främja hoppet. Genom att ha ett hälsofrämjande och individanpassat vårdande kan sjuksköterskan bidra till att ge hoppet näring. Syftet med litteraturstudien var att belysa hopp i omvårdnaden av patienter med bröst- och prostatacancer. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. I resultatet framträder tre olika teman som hoppet påverkas av- individens, relationens och omvårdnadens betydelse för hopp. I resultatet beskrivs hur hoppet kan ta sig i uttryck i de olika kategorierna. Familj och vänners stöd är betydelsefullt för förmågan att känna hopp liksom att känna meningsfullhet samt en förtroendefull relation med sjuksköterskan. Även den egna inställningen till sjukdomen och självkänslan är av stor betydelse för förmågan att känna hopp. Vidare forskning behövs för att undersöka hoppets betydelse hos äldre män. / When humans find themselves in difficult situations, hope can be an important resource. Despite this, hope has the ability to fail you in those crucial moments when it is most needed. The feeling of hopelessness can be a heavy burden and can create immense suffering for the patient. Therefore, it is crucial that the feeling of hopelessness is understood and revealed when prominent so that hope can be encouraged. For patients suffering cancer, support from the community is an important factor to boost hope. By providing personalized and health-promoting care the nurse can contribute towards giving hope nourishment. The purpose of this study is to elucidate hope in caring in patients with breast- or prostate cancer. The method consists of a systematic literature review with an inductive approach. The result shows three different areas that hope is influenced by: the individual, their relationships, and the importance that the caregiver puts on hope. It illustrates how hope can be expressed in these three different categories. The support of friends and family was crucial for the ability to feel hope, developing a sense of meaning, and having a trusting relationship with the nurse. The attitude towards the disease and the self-esteem are also of great importance for the ability to feel hope. Further research is needed to investigate the meaning of hope for elder men.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, från olika kulturer, erfarenheter och behov av vårdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var också att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gällande fysisk och psykisk hälsa samt informationsbrist från läkare angående biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bättre och mer djupgående information, separata informationssamtal med vårdpersonal och rätt anpassad information vid rätt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och värderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av språkbarriärer och otillfredsställande läkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgänglighet till vården, extra stöd i både fysisk och psykisk egenvård samt individuella vårdinsatser. Övervägande del av de inkluderade artiklarna hade ett ändamålsenligt urval. Slutsats: Litteraturstudien visar på brister i eftervården till kvinnor som överlevt bröstcancer och lyfter även fram kvinnornas behov av socialt stöd från vården. Kvinnorna uppger att de behöver bättre och mer information, att vårdpersonalen inte uppmärksammar deras psykiska hälsa tillräckligt och att vården i hög grad borde utgå från ett holistiskt synsätt för att möjliggöra en förbättring av eftervården. / Aim: The aim of this study was to describe women, from different cultures, experiences and needs of social care support after surviving their breast cancer. The aim was also to do a quality review of the methodological aspect selection sampling in the selected and reviewed articles. Method: A literature review with descriptive design. Result:  The result of this literature review shows that, within informationsupport, the women experience a lack of information regarding physical and mental health and a lack of information from the doctor about the side effects, guidelines, and lymphedema. It turned out that the women had a need for better and more information, separated information conversations with their health professionals and also the correct adapted information at the right time. Within the emotional support and valuation support the results show that women had experiences of language barriers, unmet relationship with physicians with a lack of holistic approach. The women were in need of an assigned contact-person and rehabilitation team, available healthcare and extra support in both the physical and psychological self-care, individual health care interventions. Mostly of the included articles had purposive samples. Conclusion: The literature review indicatesdeficiencies in the aftercare for women survivors of breast cancer and also highlights women's need for social support from health care. The women stated they need more and better information, that health professionals do not pay attention to their mental health enough and that careshould be based on a holistic approach to enable an improvement after treatment.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige och varje år drabbas närmare 8500 kvinnor. Antalet kvinnor som avlider är ca 1400 per år. Recidiv av cancer kan bero på att alla cancerceller inte lyckats elimineras vid första behandlingen och istället återkommer i förökat antal. Tidigare forskning visar att lidandet hos cancerpatienter i det sena palliativa skedet omfattar psykiskt, socialt, existentiellt/andligt och fysiskt lidande. Den visar också att välbefinnande uppnås när kropp och själ fylls med meningsfulla upplevelser. Här har det sociala och professionella stödet en betydelsefull uppgift att fylla. SYFTE: Syftet är att identifiera faktorer som ökar upplevelsen av lidande respektive välbefinnande i det sena palliativa skedet hos kvinnor med recidiv av bröstcancer. METOD: Metoden som används är narrativ med berättelser i form av bloggar RESULTAT: Presenteras i två domäner med tillhörande kategorier. Domänen ökat lidande resulterade i två kategorier; Känslan av maktlöshet av att vara i sjukdomens grepp och tankar på att livet går mot sitt slut. Domänen ökat välbefinnande resulterade i en kategori; Att få stöd- en källa till trygghet, återhämtning, fortsatt livslust och kämparglöd. SLUTSATS: Kvinnor med recidiv av bröstcancer som befinner sig i det sena palliativa skedet upplever ökat lidande när känslan av maktlöshet och tankar på att döden står för dörren infinner sig. Genom stöd från nära och kära samt professionell hälso-och sjukvårdspersonal, upplever kvinnorna bland annat ökad trygghet, fortsatt livslust och kämparglöd, vilket skapar en upplevelse av ökat välbefinnande. / BACKGROUND: Breast cancer is the most common cause of death among middle age women in Sweden. Approximately 8500 women are affected annually and about 1400 women dies every year. Recurrence of cancer can be that all cancer cells failed to be eliminated on the first treatment and instead return in multiplied numbers. Previous research shows that the suffering of cancer patients in the late palliative phase includes the mental, social, existential/spiritual and physical suffering. Previous research also shows that well-being was reached when body and soul was filled with meaningful experiences. It turned out that social and professional support play an important role. PURPOSE The aim is to identify factors that increase the experience of suffering and well-being in the late palliative phase among women with recurrence of breast cancer. METHOD: Narrative method as blogstories. RESULT: Presented in two domains with associated categories. The domain increased suffering resulted in two categories; The feeling of powerlessness of being in the grip of sickness and thoughts that life is about to end. The domain increased well-being resulted in one category, which was named; Getting support- a source of security, recovery, continued lust for life and fighting spirit. CONCLUSION: Women with recurrence of breast cancer who are in the late palliative phase experience increased suffering when the feeling of powerlessness and thoughts of that death is near appears. An experience of increased well being appears when the women gets support from loved ones and from professional health and care workers. Through that support, the women experienced a feeling of security, recovery, continued lust for life and fighting spirit.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 7000 kvinnor av bröstcancer. 90 % av dessa överlever sin sjukdom tack vare goda behandlingsmöjligheter. Kvinnor med spridd bröstcancer lever allt längre tid med sin sjukdom. När bröstcancer sprider sig till andra organ än bröstet räknas den inte längre vara botbar. Behandling inriktar sig då till att vara lindrande eller palliativ. Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor i medelålder i Sverige. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med obotlig bröstcancer. Metod: Åtta kvalitativa empiriska studier har sammanställts och analyserats med hjälp av beskrivande metasyntes. Artikelsökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet från de valda artiklarna rörande kvinnors upplevelser av att leva med obotlig bröstcancer, kunde efter analys och konsensusdiskussioner sammanföras i fyra kategorier; Identitet, Relationer, Perspektiv samt Sorg och Förlust. Slutsats: Litteraturstudien visar att när kvinnor drabbas av obotlig bröstcancer förändras hela deras tillvaro drastiskt. Både livsperspektiv och roller hotas och leder till ångest och sorg. Kvinnorna upplever att det brister i bemötandet från vårdpersonal och behov av utvecklad kunskap och förståelse från sjuksköterskor är nödvändigt. Nyckelord: Metastaserad bröstcancer, Upplevelse, Relationer, Sorg, Omvårdnad / Background: In Sweden approximately 7000 women are diagnosed with breast cancer every year. 90% of these survive the disease because of good treatment possibilities. Women with cancer that has spread live longer with their disease. When breast cancer spreads to other organs it is no longer considered curable. Treatment then focuses on mitigation of pain and being palliative. Breast cancer is the most common cause of death for middle-aged women in Sweden.   Purpose: The purpose of this literature study is to shed light on womens experience of living with incurable breast cancer.   Method: Eight qualitative empirical studies have been collated and analyzed using descriptive metasynthesis. The article search has been carried out in the PubMed and CINAHL databases.   Result: The results from the chosen articles about women's experience of living with incurable breast cancer, could after a consensus discussion be brought into four categories; Identity, relations, perspective and finally sorrow and loss.   Conclusion: The literature study shows that when women are stricken with terminal breast cancer their lives change drastically. Both perspective on life and roles are threatened and lead to anxiety and sorrow. Women experience that the personal treatment they get from nursing staff is lacking, and that a higher level of knowledge and understanding in the nurses is necessary.   Keywords: Metastatic breast cancer, Experience, Relationship, Grief, Nursing

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades därefter utifrån likheter och skillnader i resultaten. Resultat: Analysen utifrån de två domänerna upplevd kroppsbild och upplevd sexualitet resulterade i 7 kategorier: förändrad kroppsbild, att känna sig stympad, förändrad kvinnlig identitet, kroppsbilden i relation till omgivningen, att vara mer än sitt bröst, sexuell aktivitet och lust och den sexuella relationen. Slutsats: Mastektomin upplevdes som en attack mot den egna kroppsbilden. Kvinnorna upplevde att de förlorat sin kvinnliga identitet och att förlusten av ett bröst påverkade sexualiteten och resulterade i störningar i den sexuella relationen. Klinisk betydelse: Litteraturstudien bidrar till att öka sjuksköterskors kunskap och förståelse för hur kvinnor med bröstcancer upplever sin kroppsbild och sexualitet efter ha genomgått mastektomi / Background: Breast cancer is the most common form of cancer amongst women in Sweden. Surgery is the primary treatment for breast cancer, in some cases the entire breast tissue is removed by so called mastectomy. Current research suggest that the loss of a breast affects women’s body image and sexuality. Aim: The aim of this study is to describe how women diagnosed with breast cancer experience their body image and sexuality after mastectomy. Method: A literature study based on ten qualitative articles and one quantitative. All articles were quality controlled and were then analyzed based on the similarities and differences found in the results. Result: The analyze based on the two domains experienced body image and experienced sexuality led to 7 categories: changed body image, to feel mutilated, changed female identity, the body image in relation to the surroundings, to be more than a breast, sexual activity and desire and the sexual relationship. Conclusion: The mastectomy was experienced as an attack on one's own body image. The women felt that they lost their female identity and the loss of a breast influenced sexuality and resulted in disturbances in the sexual relationship. Clinical significance: The literature review contributes to increasing nurse’s knowledge and understanding of how women with breast cancer experiences their body image and sexuality after having undergone mastectomy.