Bakgrund: Cancer räknas till världens näst vanligaste dödsorsak efter hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige är bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor och utgör cirka trettio procent av alla cancerdiagnoser. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design skriven med induktiv ansats.  Resultat: Att leva med bröstcancer inkluderar flera olika aspekter. Det yttre bemötandet, kroppens förändringar samt tankar och känslor är de tre huvudkategorierna arbetet beskrivits med. De fynd som framkommit var bland annat bemötandet och samhällets påverkan, behovet av stöd och att ge stöd, upplevelsen av symtom och följder av behandlingen samt sjukdomens psykiska påverkan. Slutsats: Stöd och information är två framstående faktorer som påverkar många delar av kvinnans upplevelse av bröstcancer. Ovisshet, rädsla och stress är tre vanligt förekommande faktorer som påverkar upplevelsen av sjukdomen. Trots ett flertal negativa aspekter går det att finna positiva glimtar efter cancer. Förbättrad livskvalitet och sociala relationer samt fördjupad självkänsla är några faktorer som uppmärksammats. / Background: Cancer is considered the world's second most common cause of death after cardiovascular disease. In Sweden, breast cancer is the most common cancer diagnosis for women and accounts for about thirty percent of all cancer diagnoses. Aim: Describe women's experience of living with breast cancer. Method: Literature review with qualitative design and inductive approach was used. Results: Living with breast cancer includes several different aspects. External response, physical changes and thoughts and feelings are the three main categories in which the article is described. Some of the findings include the treatment from and the impact of society, the need of support and to give support, the experience of symptoms and consequences of treatment and the psychological impact of the disease. Conclusion: Support and information are two prominent factors that affect many aspects of the woman's experience of breast cancer. Uncertainty, fear and stress are three common factors that affect the experience of the disease. Despite negative aspects, it is possible to find positive glimpses from cancer. Improved quality of life and social relationships as well as in-depth self-esteem are some factors that have been noted.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att få ett besked om en livshotande sjukdom kan generera starka känslor. Hur kvinnorna hanterar ett sådant besked beror på omedvetna försvarsmekanismer och medvetna copingstrategier vilka kan vara mångfacetterade. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja dessa copingstrategier för att främja en god omvårdnad.                 Syfte: Syftet var att belysa kvinnors känslor och copingstrategier efter ett bröstcancerbesked. Metod: En litteraturöversikt gjordes utifrån tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades enligt Fribergs metod. Artiklarna är författade mellan år 2010 och år 2018 och var av kvalitativ-, kvantitativ- och mixad metod. Utifrån artiklarnas resultat identifierades likheter och skillnader vilket resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Resultat: Resultat visade att vanligt förekommande känslor och copingstrategier vid ett bröstcancerbesked var olika känslor i form av chock, rädsla och ångest och oro samt copingstrategier vilka visade sig hos kvinnorna i form av förnekelse, ändra fokus, positiv attityd, social stöttning och tro. Diskussion: Diskussionen berör att ångest kan förekomma innan, under och efter att ett bröstcancerbesked givits. Ångesten är således existentiell och kan påverka livskvalitén under längre tid än vid diagnostillfället. Ändringen av fokus och prioritera saker som var betydelsefulla diskuterades ge en känsla av kontroll. Social stöttning var en copingstrategi vilken diskuterades kunna ha en positiv effekt och negativ effekt för kvinnorna. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. Receiving news regarding a life-threatening disease can cause strong emotions. How women handle such news is due to defense mechanisms and conscious coping strategies that can all be multifaceted. The nurse has an important role to support these coping strategies and to promote good caregiving. Aim: The purpose was to highlight women’s feelings and coping strategies after breast cancer diagnosis. Method: Twelve scientific articles were analyzed in the present literature review according to the method recommended by Friberg. The articles were written between year 2010 and 2018, which were of qualitative, quantitative and mixed methods. Based on the results of the articles, similarities and differences were identified which became two head categories and eight sub-categories. Results: The result showed that common kinds of feelings and coping strategies when receiving the news of breast cancer were feelings such as shock, fear and anxiety and worries. It also showed coping strategies such as denial, change of focus, positive attitude, social support and faith. Discussion: The discussion concerns that anxiety can occur before, during and after a breast cancer message. Anxiety is therefore existential and can affect quality of life for longer time than at the time of diagnosis. The change of focus and prioritizing matters that were significant were discussed to give a sense of control. Social support was a coping strategy that was discussed to have a positive and negative effect for the women.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i hela världen. I Sverige insjuknar ungefär 20 kvinnor dagligen. Cytostatika ges som en del i behandlingen vilket medför många biverkningar för de drabbade patienterna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling. Metod: Deskriptiv design med litteraturstudie valdes som metod. Studien baserades på kvantitativa artiklar för att besvara studiens syfte. Resultat: Övervägande delen av de inkluderade artiklarna visade på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Den positiva inverkan bestod av förbättrad fysisk styrka och kondition, kroppssammansättning, psykisk hälsa, livskvalité och minskad fatigue. Någon negativ effekt påvisades ej, dock utebliven effekt av intervention. Den fysiska aktiviteten var av olika karaktär, längden på träningstiden varierade likaså uppföljningstiden som deltagarna deltog i studien. Slutsats: Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Genom information och vägledning om fysisk aktivitet i olika former kunde patienters välbefinnande öka. Studiens resultat betonar värdet av fysisk aktivitet som en del av bröstcancerpatienters behandling. Fysisk aktivitet är kostnadseffektivt och bör tillämpas som egenvård i en del av standardbehandlingen. / ABSTRACT Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women around the world. In Sweden, about 20 women are diagnosed daily. Chemotherapy is given as part of the treatment, which causes many side effects to the affected patients. Aim: The purpose of this literature study was to investigate how physical activity affects breast cancer patients during chemotherapy treatment. Method: Descriptive design with literature study was chosen as a method. The study was based on quantitative articles to answer the purpose of the study. Results: Most of the included articles showed that physical activity has a positive effect on breast cancer patients undergoing chemotherapy. The positive impact consisted of improved physical strength and fitness, body composition, mental health, quality of life and reduced fatigue. No adverse effect was found, however, lack of effect of intervention. The physical activity was of a different nature, the length of the training time also varied as the follow-up time that the participants participated in the study. Conclusion: The result shows that physical activity has a positive effect on breast cancer patients who undergo chemotherapy. Through information and guidance on physical activity in different forms, patients well-being could increase. The study's results emphasize the value of physical activity as part of breast cancer patients treatment. Physical activity is cost-effective and should be applied as self-care in part of the standard treatment.

Bakgrund: Fler kvinnor överlever sin bröstcancer tack vare tidig upptäckt och behandling av tumörer. Den primära behandlingen för bröstcancer är omfattande med operation, cellgifter samt strålning som ger biverkningar. Den ökade överlevnaden ställer krav på uppföljningsvården, där uppgiften är att följa upp förändringar i hälsan efter avslutad primär behandling. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av vården efter primär behandling för bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs metod. Databassökningen av resultatartiklar gjordes med sökord relaterade till “bröstcancer”, “uppföljningsvård” samt “upplevelser” eller “erfarenheter” i MEDLINE with Full Text samt Cinahl Complete. Sökningarna gjordes med begräsningen att artiklarna skulle ha publicerats mellan åren 2008 och 2018. Nio kvalitativa studier samt en med mixad metod analyserades avseende likheter/skillnader och tematiserades. Resultat: Analysen resulterade i tre teman. Kvinnornas informationsbehov som har två underteman: Informationsbrist angående uppföljningsvården som handlar om informationsbrist från specialistvården vid utskrivning av primär behandling som påverkade kvinnorna i tiden efter och informationsbrist i uppföljningsvården som handlar om informationsbrist under uppföljningar. Det andra huvudtemat är: Hur kvinnorna föredrogs att följas upp och kontinuitet. Det tredje huvudtemat är: Stressade besök och att inte bli bemött utifrån sina behov. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor samt svagheter. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån bakgrunden, annan forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Resultatet visar att kvinnor efter avslutad primär behandling upplever att det finns informationsbrister. Författarna diskuterar sjuksköterskans roll i uppföljningsvården av bröstcancerpatienter. / Background: More women survive their breast cancer due to early detection and treatment of the tumour. The primary treatment for breast cancer is extensive with surgery, chemotherapy, radiation and side effects. The increased survival poses higher demands for the follow-up care, where the task is to monitor changes in health after completion of primary treatment. Aim: The aim was to explore women's’ experience of care following end of primary treatment for breast cancer. Method: A literature review was performed according to Friberg's method. The following electronic databases were searched: Cinahl Complete and Medline with Full Text. Terms related to “breast cancer”, “follow upp care” samt “experience” eller “perceptions” were used in all searches. One mixed method and nine qualitative articles, published between 2008 and 2018, were included in the review. Results were thematized based on similarities and differences. Results: The analysis resulted in three themes. Women's information needs that have two sub-themes: Lack of information regarding follow-up care, which is about the lack of information from the specialist care which affected women posttreatment and The lack of information in the follow-up care which is about information shortages during follow-ups. The second main theme is: Womens preference about follow-up care and continuity. The third main theme is: Stressful visits and not being met from their needs. Discussion: In the method discussion the literature review strength and weaknesses are discussed. In the result discussion, the results are discussed based on the background, new research, and Antonovsky's theory of sense of coherence. The result shows that there are information shortages. The authors discuss the role of the nurse in the after care for breast cancer patients.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Omkring 20 kvinnor drabbas varje dag i Sverige och det ställs omkring 9000 bröstcancerdiagnoser per år. Att drabbas av bröstcancer är en upplevelse som innebär mycket sårbarhet och djup förtvivlan.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Litteraturbaserad studie med 11 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; upplevelser från en ny livssituation, upplevelser av stöd och perspektiv på livet. Det framkom även åtta underkategorier. Diskussion: Kvinnorna upplevde att bröstcancer förändrade hela livet. De mötte flera svårigheter och flera känslor som var svåra att hantera. Många existentiella frågor dök upp och det fanns ett behov av att bli sedda och hörda. Kvinnorna önskade att stödet från sjukvården hade varit anpassad utifrån deras individuella behov. När patienterna accepterade att leva med sin bröstcancer blev det lättare för dem att återgå till sin tidigare vardag. Konklusion: Vårdpersonalen har en stor påverkan på hur patienterna upplever att leva med bröstcancer utifrån vilken vård som de får. När sjukvården lättare kan identifiera patienternas behov så blir det enklare att ge vård efter deras behov. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affects women. Around 20 women are affected each day and approximately 9000 are diagnosed with breast cancer each year. Breast cancer is an experience that involves a lot of vulnerability and deep despair. Purpose: The purpose with this study was to describe women´s experiences of living with breast cancer.Method: Literature based study with 11 qualitative articles. Results: The results showed three main categories; experiences from a new life situation, experiences of support and perspective on life. There were also eight subcategories. Discussion: The women felt that breast cancer changed their whole life. They faced several difficulties and several emotions that were difficult to handle. Many existential issues appeared and there was a need to be seen and heard.  The women wished that the support from the health care had been adapted based on their individual needs. When the patients accepted their diagnose of breast cancer, it became easier to live with it and they could return to their previous daily lives. Conclusion: Healthcare professionals have a major influence on how patients experience living with breast cancer based on the care they receive.In order to give the patients the desired care there must first be an improvement in the communication between the patient and the health care professionals.

Bakgrund: Varje dag drabbas kvinnor i Sverige av bröstcancer som är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att få ett bröstcancerbesked är omvälvande och sätter hela livssituationen på spel, särskilt när dessa kvinnor befinner sig mitt i arbetslivet med familj och barn. Det är viktigt för sjuksköterskor att veta hur dessa kvinnor upplever sin situation för att kunna bedriva bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod med ett induktivt förhållningssätt valdes där datamaterialet bestod av självbiografier. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom sju teman; en tid av ovisshet, en vilja att överleva, en påfrestande behandling, hoppfulla tecken, en stödjande omgivning, en förändrad livssyn samt en förändrad kropp. Slutsats: Kvinnor som lever med bröstcancer har ett turbulent liv som medför flera påfrestande behandlingar vilket påverkar deras livskvalitet. Upplevelsen är individuell och det krävs stöd från både närstående och vårdpersonal för att kvinnor ska orka ta sig igenom sjukdomsprocessen då de känner sig utlämnade i sjukdomen. / Background: Every day women in Sweden suffer from breast cancer, that also is the most common cancer form for women. Getting a breast cancer diagnosis is overwhelming and puts the whole life situation at stake, especially when these women are in the middle of working life with family and children. It is important for nurses to know how these women experience their situation in order to provide the best care possible. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of living with breast cancer. Method: A qualitative survey method with an inductive approach was chosen where the data consisted of autobiographies. Results: From the analysis of the data, seven themes are shown; a time of uncertainty, a willingness to survive, an urgent treatment, hopeful signs, a supportive environment, changing view of life and a changed body. Conclusion: Women with breast cancer live a turbulent life that causes several stressful treatments that affect their quality of life. The experience is individual and requires support from both close relatives and healthcare professionals, to help the women get through the disease process as they feel exposed to the disease.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras 9400 kvinnor av bröstcancer varje år och högre ålder är en betydande riskfaktor. Bröstcancer diagnostiseras med trippeldiagnostik; mammografi, palpation och cytologi. Behandlingen av bröstcancer utgörs av kirurgi, strålnings-, hormon- och cytostatikabehandling. Människan erfar och upplever, vilket också är anknutet till omgivningen och andra individer. Den sexuella hälsan är komplex och är relaterad till kvinnors kroppsuppfattning. God kroppsbild ger ökat välbefinnande och sexuell hälsa. Omvårdnaden av kvinnors sexuella hälsa utförs av sjuksköterskan som ska ge stöd och information till kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter genomgången mastektomi. Metod: Vald metod var att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexuella hälsa efter mastektomi genom att analysera kvalitativa artiklar ur ett patientperspektiv i en litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att kvinnor som genomgått mastektomi drabbas av lägre självförtroende relaterad till försämrad kroppsbild. Kvinnorna upplever också sexuella problem så som vaginal torrhet, minskad sexlust och svårighet att uppnå orgasm. Kvinnorna upplever att stöd från partner och sjukvården är väsentligt för bättre upplevd sexuell hälsa, men att stöd och information är bristande från sjukvården. Slutsats: Kvinnor som genomgår mastektomi behöver ökat stöd från sjukvården för att uppleva delaktighet och trygghet i sin vård och vardag. / Background: A number of 9400 women is diagnosed with breast cancer every year i Sweden and increased age is a significant risk factor. Breast cancer is diagnosed with a triple diagnostics; mammography, palpation and cytology. The treatment of breast cancer consists of surgical-, radiation-, hormonal-, and chemotherapy. The human being sense and experience, which is also linked to the environment to other individuals. The sexual health is complex and is related to the woman's body perception. A good body image gives increased well-being and sexual health. The nursing of the women's sexual health is provided by the nurse, who will support and information the woman Purpose: The purpose of the study was to describe the women's sexuality after mastectomy. Method: The chosen method was a literature review of women´s experience of their body after mastectomy by analysing qualitative studies from women’s perspective in a literature study. Findings: The result shows that women who have undergone mastectomy suffer from lower self-esteem related to impaired body image. The women also experience sexual problems such as vaginal dryness, reduced sex drive and difficulty in achieving orgasm. The women find that support from partners and health care is essential for better sexual health, but there is a lack of support and information from healthcare providers. Conclusion: Women undergoing mastectomy need increased support from the health care providers to experience participation and safety in their care and everyday life.

Breast cancer is the most widespread form of cancer amongst women in Sweden, which can be a strain on women’s sexuality when they undergo cancer treatment. The aim of the literature review was to describe women’s lived experiences of their sexuality due to breast cancer. Healthcare professionals need immersed understanding to be able to give appropriate support. For the nurse to support the patient it is important to understand what the woman is going through. The chosen method for the literature study is a qualitative approach, which is based on twelve articles. By reading the articles three themes emerged: Ability to perform sexual activities, changed self-image and the experience of support from healthcare professionals. Less frequency of intercourse and vaginal dryness were consequences due to breast cancer treatment, which could affect the women’s relationships and self-image. Inadequate exchange of information between the woman and healthcare professionals was discovered. Knowledge about this subject is needed because it will result in greater awareness amongst nurses about women´s changed sexuality due to breast cancer. Women felt that they needed more information about the physical changes they could expect. Extended research on how the nurse should answer women's questions about sexuality needs to be developed in the future. / I Sverige är bröstcancer den mest utbredda cancerformen hos kvinnor, och det kan vara en påfrestning för kvinnans sexualitet att genomgå cancerbehandling. För att sjuksköterskan ska kunna stötta patienten är det viktigt att förstå vad kvinnan går igenom. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver fördjupad förståelse för att ge kvinnan adekvat stöd. Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av sin sexualitet i samband med bröstcancer. Metoden som har valts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats som grundats på resultatet av tolv vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom tre huvudteman, som var: Förmåga till att utöva sexuella aktiviteter, förändrad självbild och upplevelsen av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. Fysiska konsekvenser av bröstcancerbehandling är bland annat vaginal torrhet och minskad sexlust, vilket kan påverka kvinnans relationer och självbild. Ett bristfälligt informationsutbyte mellan kvinnan och hälso- och sjukvårdspersonal upptäcktes. Kvinnorna ansåg att de behövde mer information om vad de kunde förvänta sig för kroppsliga förändringar vid bröstcancerbehandling. Utbildning och kunskap ska från den här litteraturstudien resultera i större medvetenhet hos sjuksköterskan om kvinnans förändrade sexualitet i samband med bröstcancer. I framtiden behövs utökad forskning om hur sjuksköterskan ska kunna bemöta kvinnans frågor om sin sexualitet.

Background: Today breast cancer is most common form of cancer related diseases among women. It has been shown that the disease may result in mental suffering.  Aim: To review what kind of psychological support for mental illness that women with breast cancer experience most effective. Method: This study was made as a descriptive study. To answer the issues of this study 15 original articles was used. To find relevant articles the authors used the two databases CINAHL and PubMed. Results: All studies that examined different kinds of relaxation methods showed significant positive effect on the variables anxiety, distress and depression. Out of the three articles that concerned physical training there was one that found significant improvements in the categories anxiety and depression. The study that investigated massage as a method to promote psychological wellbeing showed an improvement in quality of life and relaxation. Four studies viewed the effect of Cognitive Behavioral Therapy (CBT). Of those three showed that CBT did have a positive effect on psychological wellbeing. Four studies tested whether support groups had effect on psychological health. One of the studies demonstrated that this kind of intervention could lower the amount of suppressed feelings. None of the studies that examined educational interventions showed any significant effects. Finally, two studies presented study results of phone counseling. One of these studies showed that it had a short-term effect on mood, but this effect diminished in a later follow-up. Conclusions: There was no clear answer how to encourage psychological wellbeing among patients with breast cancer. Despite that the result showed that certain interventions had some effect and thus these interventions should further be investigated. / Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. Det har visat sig att sjukdomen kan resultera i psykisk lidande för dessa kvinnor. Syfte: Att undersöka vilka former av psykiskt stöd för psykisk ohälsa som upplevs mest effektiva hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Denna studie genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. 15 originalartiklar användes för att svara på frågeställningarna. För att finna relevanta artiklar använde författarna databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Samtliga studier som undersökte olika former av avslappning visade någon form av positiv effekt på någon av variablerna ångest depression och stress. Av tre artiklar som berörde fysiska träningsinterventioner hittade författarna i en artikel förbättringar gällande oro och depression. Studien som undersökte massage som metod för att främja den psykiska hälsan visade på förbättring inom livskvalité och avslappning. Fyra studier granskade effekten av Kognitiv Beteende Terapi (KBT). Av dessa visade tre att KBT hade positiv effekt på den psykiska hälsan. Fyra studier prövade huruvida stödgrupper hade effekt. Av dessa visade resultatet i en artikel att denna form av intervention kunde minska tillbakahållna känslor. Ingen av de studier som undersökte utbildningsinterventioner visade på effekter. Slutligen berörde två av artiklarna telefonrådgivning. I en artikel visades en kortsiktig positiv effekt på humöret bland kvinnorna, denna effekt hade dock avtagit vid senare uppföljning. Slutsats: Denna studie gav inget tydligt svar på vad som främjar psykisk hälsa vid bröstcancerdiagnos. Resultatet visade ändå på att vissa interventioner hade viss effekt och bör därmed undersökas närmare.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerdiagnosen hos kvinnor. Förstahandsbehandlingen av bröstcancer är kirurgi, antingen som enskild behandling eller i kombination med strålning, cytostatika eller hormonbehandling. Operationen som utförs vid bröstcancer benämns mastektomi och innebär att tumören och den omkringliggande vävnaden avlägsnas, en så kallad partiell mastektomi. Om hela bröstet avlägsnas benämns det istället för radikal mastektomi.     Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser före och efter mastektomi relaterat till bröstcancer samt att granska vilka datainsamlingsmetoder som används i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.     Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design som grundar sig i elva vetenskapliga artiklar. En artikel utgjordes av kvantitativ ansats och resterande tio av kvalitativ ansats.   Huvudresultat: Litteraturstudien visade att majoriteten av kvinnorna upplevde tiden före och efter mastektomin som påfrestande då det var känslosamt att förlora ena eller båda brösten. De upplevde att kroppsbilden, kvinnligheten och sexualiteten påverkades negativt. Många kvinnor beskrev att de upplevde att de förlorat en del av sig själva och deras identitet i samband med mastektomin. För att hantera sin levnadssituation fann kvinnorna stöd i bland annat tron på Gud, sina partners och även vårdpersonalen.   Slutsatser: Majoriteten av kvinnorna upplevde tiden före och efter mastektomin påfrestande och upplevde att stora delar i deras liv påverkats negativt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor är lyhörda och ser till de behov kvinnorna har samt att få en förståelse för vad dessa kvinnor genomgått och för den situationen de befinner sig i. / Abstract   Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women. The main treatment is surgery, either as an individual treatment or in combination with radiation, cytostatics or hormone therapy. The surgery performed is called mastectomy. If the tumor and the surrounding tissue are removed it´s called lumpectomy and if the entire breast is removed it’s named radical mastectomy.   Aim: To describe women's experiences before and after mastectomy related to breast cancer as well as to revive the data collection methods used in the included articles.   Method: A literature study of descriptive design based on eleven articles. One article was quantitative and the remaining ten were qualitative.   Main result: The literature study showed that the majority of the women experienced distress before and after mastectomy since it was emotional to lose one or both breasts. They experienced that their body image, femininity and sexuality were negatively affected. Many women described that they lost a part of themselves and a part of their identity after the mastectomy. To cope with the situation the women found support in God, their partners and the healthcare personnel.   Conclusion: The majority of the women described the time before and after mastectomy as distressful and experienced that major parts of their lives had been affected negatively. It’s therefore of great importance that nurses are responsive and attend to the women's needs as well as to gain an understanding for what these women have been through and for the situation they are in now.