Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och den näst vanligaste orsaken till död av cancer hos alla kvinnor. Kemoterapi är den viktigaste behandlingen för många maligna tumörer, men förutom deras fördelaktiga resultat orsakar de också relaterad toxicitet och biverkningar. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever alopeci till följd av kemoterapi. Det induktiva tillvägagångssättet användes då fokus låg på att förstå mänsklig erfarenhet inom det utvalda området genom att samla fakta. Med hjälp av innehållsanalys analyserades tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat presenteras i fem kategorier: alopeci-synen på sig själv, alopeci-andras reaktioner, vikten av att få information om alopeci, strategier för hantering av alopeci, omgivnings betydelse. I resultat framkom att alopeci är en traumatisk upplevelse för de flesta bröstcancerpatienter. Alopeci orsakade en minskning av självkänslan bland kvinnor och ett ökat missnöje med utseendet. Något som också hade en negativ effekt på kvinnor i förhållande till alopeci var att de upplevde att deras identitet förändrades till ”cancerpatient”. / Breast cancer is the most common form of cancer among women and the second most common cause of death in cancer among women. Chemotherapy is the most important treatment for many malignant tumors, but in addition to their results, they also cause related toxicity and side effects. The purpose of the literature study was to shed light on how women with breast cancer experience alopecia as a result of chemotherapy. The inductive approach was used when the focus was on understanding human experience in the selected area by gathering facts. With the help of content analysis, ten qualitative scientific articles were analyzed. The result of the literature study is presented in five categories: the alopecia view of oneself, the reactions of alopecia by others, the importance of getting information about alopecia, strategies for managing alopecia, the significance of the environment. The results showed that alopecia is a traumatic experience for most breast cancer patients. Alopecia caused a decrease in self-esteem among women and increased dissatisfaction with appearance. Something that also had a negative effect on women in relation to alopecia was that they experienced that their identity was changed to "cancer patient".

Bakgrund: Ungefär 9000 bröstcancerdiagnoser ställs varje år och cirka 20 kvinnor insjuknar dagligen, av dessa genomgår cirka 40 % en mastektomi. Mastektomi är en kirurgisk behandlingsform där en del av eller hela bröstet opereras bort. Efter mastektomin kan kvinnan välja att genomföra en bröstrekonstruktion. Självkänsla och kroppsuppfattning är två centrala begrepp om hur kvinnan ser på sig själv och påverkas av samhällets normer. Lidande är vanligt förekommande bland kvinnor som genomgått mastektomi. Sjuksköterskan ansvarar för att lindra lidande och stärka hälsa hos patienter. Syfte: Undersöka kvinnors upplevelser av hur en mastektomi vid bröstcancer påverkar självkänsla och kroppsuppfattning. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie. Sex bloggar valdes, granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkommer tre teman: Att förlora en kroppsdel, Att känna sig kvinnlig och attraktiv och Acceptans och att älska sig själv. Att förlora en kroppsdel är traumatiskt och påfrestande. Det är svårt att känna sig kvinnlig och attraktiv både inför sig själv och inför män. Det tar lång tid att acceptera och älska sig själv igen. Konklusion: Kvinnorna upplever känslor som utanförskap som leder till förlängt lidande och försämrar deras psykiska hälsa. Ärren är både en positiv och negativ påminnelse om vad de har gått igenom och att livet är skört. / Background: Approximately 9000 cases of breastcancer are diagnosed annually at an average of 20 women each day, about 40% of these women undergo a mastectomy. Mastectomy is a surgical treatment where a part of or the whole breast is removed. A reconstruction is being offered for the women who have undergone the procedure. Body-image and Self-esteem are central in women's view of themselves and are affected by the norms of society. Suffering is common among women who have undergone a mastectomy. Nurses are responsible for relieving suffering and strengthening the health of patients. Purpose: To investigate women's experiences of how a mastectomy in breast cancer affects self-esteem and body image. Method: The study was conducted as an empirical study. Six blogs were selected, reviewed and analyzed. Result: Three themes emerged, Losing a body part, Feeling feminine and attractive and Acceptance and loving oneself. Losing a part of the body is traumatic and stressful. It is difficult to feel feminine and attractive both in front of oneself and in front of men. It takes a long time to accept and love oneself again. Conclusion: Women experience feelings of exclusion that lead to prolonged suffering and impair their mental health. The scars are both a positive and a negative reminder of what they have been through and that life is fragile.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i hela världen. Det är framförallt äldre kvinnor som drabbas, men en liten del av de drabbade är yngre kvinnor. Att vara en ung kvinna som är mitt uppe i familje- och karriärlivet innebär detta en stor tvärvändning i livet, då allt ifrån behandlingar till följd av biverkningar och många sjukhusbesök sätter hälsan i prövning. Upplevelsen av en förändrad kropp, stöd, att komma in i klimakteriet för tidigt och att drabbas av infertilitet bidrar med ett hav av blandade känslor. Denna sjukdom utmanar kvinnans identitet, självkänsla, kroppsbild och relationer. Syfte: Unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där systematiska sökningar med omvårdnadsfokus i relevanta databaser resulterade i tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna innehöll både kvalitativ och kvantitativ ansats för att få en bättre överblick över forskningsområdet. Resultat: Olika koder bearbetades fram till fyra kategorier kring kvinnornas upplevda hälsa: En förändrad kroppsuppfattning, fertilitetsproblem, behov av stöd från professioner och närstående samt att leva med ständig rädsla och oro. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att vårdpersonal bör ha mer kunskap om unga kvinnors upplevda hälsa med bröstcancer. Mer kvalitativ forskning rekommenderas kring ämnet, då det behövs för att vårdpersonalen ska kunna förbättra vården och kunna främja de unga kvinnornas hälsa på bästa sätt. / Background: Breastcancer is the most common form of cancer for women all around the world. It is mainly older women who are affected, but a small proportion of those affected are young women. Being a young women who is in the middle of family- and career life means a big turnaround in life, since everything from treatments due to side effects and many hospital visits puts health to the test. The experience of a changed body, support, getting into menopause prematurely and suffering from infertility contributes to a sea of mixed emotions. This disease challenges the woman’s identity, self-esteem, body image and relationships. Aim: Young womens perceived health with a diagnosed breast cancer. Method: A literature study where systematic searches with a focus on nursing in relevant databases resulted in ten scientific articles. The articles contained both a qualitative and quantitative approach to get a better overview of the research area. Results: Different codes were processed into four categories around women’s perceived health: A changed body perception, fertility problems, need for support from professionals and relatives and to live with constant fear and anxiety. Conclusion: The resultats of the literature study show that healthcare professionals should have more knowledge about young women’s perceived health with breast cancer. More qualitative research is recommended on the subject, as it is needed for the nurse to be able to improve care and to promote the health of young women in the best way.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den tredje vanligast förekommande cancersjukdomen i världen och den cancerdiagnos som uteslutande ställs till flest kvinnor. Ny forskning leder till fler och bättre behandlingsalternativ och allt fler kvinnor överlever sin sjukdom. Att gå vidare efter avslutad behandling innebär stora förändringar psykiskt och fysiskt som i stor utsträckning påverkar kvinnornas vardag och livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter efter avslutad bröstcancerbehandling.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats med grund i Fribergs metod genomfördes. Utifrån tre databaser resulterade sökningarna i elva artiklar som analyserades och sammanställdes i kategorier och underkategorier.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; 1.Erfarenheter av en förändrad kropp, 2.En tillvaro med stora påfrestningar, 3.Strävan efter en meningsfull tillvaro, 4.Att bli lämnad av vården. Konklusion: Kunskapen om kvinnors behov efter avslutad bröstcancerbehandling krävs för att kunna individanpassa omvårdnad och för att underlätta kvinnors vardag. Detta bör belysas i syfte att bidra med kunskap som resulterar i en ökad livskvalitet hos dessa kvinnor. / Background: Breast cancer is today the third most common cancer diagnosis in the world and the most frequent diagnosis amongst women. New research is leading to more and better treatment options and results in more women surviving their disease. Moving on after completing treatment involves major changes mentally and physically that affects women's everyday lives. Aim: The aim of this study was to shed light on women's experiences after finishing a breast cancer treatment.  Methods: A literature study with a qualitative approach based on Friberg´s method was conducted. Based on three databases, the searches resulted in eleven articles that were analyzed and compiled into categories and subcategories.  Result: The analysis resulted in four main categories; 1.Experiences of a changed body, 2.A life with great stress, 3.The pursuit of a meaningful life, 4.To be left by healthcare. Conklusion: Knowledge of women's needs after completing their breast cancer treatment is required in order to be able to adapt nursing to individuals and to facilitate women's everyday lives. This should be highlighted in order to contribute knowledge that results in an increased quality of life for these women.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor globalt. I takt med att befolkningen i världen ökar, växer även behovet av vård vid bröstcancer. I tidigare forskning beskrivs en individanpassad vård som är betydelsefull för kvinnorna, vilket ställer krav på sjuksköterskan att tillämpa i varje möte. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, där resultat från 13 artiklar sammanställts. Databaserna MEDLINE och CINAHL användes. Resultat: Två teman och sex subteman framställdes. Resultatet innefattar sjuksköterskans förmåga att möta kvinnorna med värdighet och respekt ökade kvinnornas uppfattning av en stödjande och kompetent sjuksköterska. Kompetens ökade kvinnornas känsla av tillit gentemot sjuksköterskan. Stödet från sjuksköterskan minskade känslan av oro och ensamhet hos kvinnorna. En känsla av delaktighet främjade känslan av hopp och hanterbarhet. Slutsats: Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan är individuellt och något som ställer krav på att sjuksköterskan möter kvinnorna på en individanpassad nivå. Detta skapar möjligheter för kvinnorna att känna stöd, bekräftelse och att kunna hantera sin sjukdom. Utifrån de bröstcancerdrabbade kvinnornas erfarenheter av mötet skapas möjlighet att utveckla sjuksköterskans omvårdnadsarbete. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affect women global. As the world’s population increases, so does the need for breast cancer care. In previous research, individualized care is described as important for the women, which requires the nurse to apply in each encounter. Aim: The aim was to study females with breast cancer and their experience of the encounter with the nurse. Method: A qualitative literature review with an inductive approach , where findings from 13 artichles were complied. The databases  MEDLINE and CINAHL was used. Results: Two themes and six subthemes were presented. The result includes the nurse’s ability to meet the women with dignity and respect increased the women’s perception of a supportive and competent nurse. Competence increased the women’s feelings of trust towards the nurse. The support from the nurse decreased women's feeling of anxiety and loneliness. The feeling of participation increased the feeling of hope and manageability. Conclusion: Breast cancer-affected women´s experiences of the encounter with the nurse is individual and something that requires the nurse to meet the women at an individualizer level. This creates opportunities for woman to feel support, confirmation and to be able to manage their illness. Based on the women with breast cancer's experiences of the encounter, an opportunity is created to develop the nurse's nursing work.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor idag. Bröstcancer kan medföra stora utmaningar i vardagen som exempelvis kan uppstå i förhållande till olika behandlingar och kroppsförändringar. Känsla av sammanhang (KASAM) är grunden till individens hanteringsförmåga vid påfrestande livssituationer. Beroende på hög el­ler låg KASAM hanterar individen situationen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröst­cancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes där 14 artiklar analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Sök­ning av artiklarna utfördes via databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Utfallet av analysen påvisades i två huvudkategorier; Att uppleva förändringar och Att uppleva stöd. De förändringar som bröstcancer medförde upplevde kvinnorna sätta sin prägel på deras vardagliga liv. Det stöd som tillhandahölls kvinnorna gav en upplevelse av förbättrad återhämtning. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar sammanfattningsvis till en ökad förståelse för hur det är för kvinnor att leva med bröstcancer. Utfallet av denna studie belyser kvinnors upplevelser och känslor av att genomgå en bröstcancersjukdom, samt de kroppsförändringar kvinnorna kan behöva genomgå. Litteraturöversikten kan användas av hälso- och sjukvårdspersonal som stöd för att få en övergripande förståelse för kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen bland kvinnor globalt. Bröstcancer delas in enligt TNM-stadieinledningssystemet och innefattar stadierna 0-IV som varierar i svårighetsgrad. Diagnostiseringen av bröstcancer sker genom en trippeldiagnostik. Det innebär att kvinnor som har bröstcancer genomgår en klinisk undersökning, bilddiagnostik och nålbiopsi. Vidare väljer en del kvinnor att genomgå en mastektomi, som kräver att en del kriterier är uppfyllda. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att hela bröstvävnaden avlägsnas, inklusive bröstgård och bröstvårta. Reaktionerna på en bröstcancerdiagnos varierar men övergripande är att beskedet upplevs overkligt, livet får en omställning och tiden inför kirurgin och vården som följer präglas av oro. Med hänsyn till att bröstcancer hos kvinnor är vanligt förekommande innebär det att sjuksköterskan har en roll i vården av denna patientgrupp. Därför bör sjuksköterskan besitta kunskap som krävs i mötet med kvinnorna. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa kvinnors upplevelser av sjuksköterskans stöd innan en mastektomi. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie.10 vetenskapliga artiklar granskades utifrån en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier, upplevelse av tillräckligt stöd, upplevelse av otillräckligt stöd samt önskat stöd. Konklusion: Kvinnor har olika upplevelser av stöd från sjuksköterskan. Gemensamt uppger kvinnorna att stödet bör anpassas efter deras behov, vilket skiljs åt kvinnorna emellan. Sjuksköterskan bör därför planera och anpassa omvårdnaden i samråd med kvinnan för att kunna ge korrekt stöd i den preoperativa fasen. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women globally. Breast cancer is classified according to the TNM staging system and includes stages 0-IV which vary in severity. Breast cancer is diagnosed through a triple diagnosis. This means that women who have breast cancer undergo a clinical examination, diagnostic imaging and needle biopsy. Furthermore, some women choose to undergo a mastectomy, which requires that some criteria are met. Mastectomy is a surgical procedure that involves the removal of the entire breast tissue, including the areola and nipple. Reactions to a breast cancer diagnosis vary, but overall it is perceived as unreal, life changing and that the time before surgery and the care that follows is characterized by anxiety. With regard to breast cancer being common among women, the nurse has a role in the care of this patient group. Therefore, the nurse should possess the knowledge required in the meeting with these women. Aim: The aim of this literature study is to explore women's experiences of the nurse's support before a mastectomy. Method: The chosen method was a qualitative literature review, after which 10 scientific articles were reviewed on the basis of a latent content analysis. Results: The results ended in three categories, experience of sufficient support, experience of insufficient support and desired support. Conclusion: Women have different experiences of support from the nurse. The women jointly state that the support should be adapted to their needs, which differs between the women. The nurse should therefore plan and adapt the nursing in consultation with the woman in order to be able to provide correct support in the preoperative period.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mastektomi är en kirurgisk behandlingsmetod som avlägsnar ett eller två bröst. Efter en mastektomi kan kvinnors livskvalitet upplevas olika. Litteraturstudien förankras i Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors livskvalitet efter en mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats som metod och inkluderade nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna erhåller både kvalitativ och kvantitativ ansats. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Teman som presenteras i resultatet var kroppslig förändring, när livet förändras och gå vidare efter mastektomi. I resultatet framkom det att kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi upplevde kroppsförändringar, vilket påverkade sociala och intima relationer med inverkan på livskvaliteten. Behovet av stöd tidigt i sjukdomsförloppet och under hela processen efter mastektomi av både partner, familj och omgivning ansågs betydande för återhämtningen. Brist på kunskap, information samt stöttning bidrar till försämrad hälsa och livskvalitet. Slutsats: Efter en mastektomi upplevde kvinnor försämrad livskvalitet. En bröstrekonstruktion ansågs stärka kvinnors livskvalitet med känsla att återfå sin kvinnlighet. Genom ökad information och stöd från vården kunde kvinnors hälsa och livskvalitet stärkas.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer för kvinnor och det finns olika behandlingsalternativ beroende på hur aggressiv cancern är. Coping, stöd från familj, vårdpersonal, gruppstöd, delaktighet i vården och personcentrerad vård är centralt under behandlingsperioden. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Elva vetenskapliga artiklar valdes till resultatet. Resultatet: Kvinnor upplever flera olika biverkningar under behandlingen samt behovet av stöd. Vissa föredrar stödet från familj och anhöriga medan andra föredrar stöttning från stödgrupp. Kvinnorna upplever också att det är brister i den personcentrerade vården vilket får kvinnorna att känna sig mer som ett objekt än en människa. De vill bli bemötta med respekt. Konklusion: Kvinnorna upplever mycket känslor som oro, rädsla och ångest under behandlingsperioden samt behovet av stöd. Det som ger kvinnorna mest sorg är bröstkirurgi och håravfall. De flesta upplever att de har en passiv roll i beslutsfattandet vilket inte uppfattas som negativt, men de vill att sjuksköterskan ska stötta dem genom deras cancerresa. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. There are different options of treatment depending on the severity of the cancer. Coping, support from family, healthcare professionals, group support, participation and the care given and centered around the patient is key during the treatment period. Aim: The aim of this article is to describe the women´s experience of breast cancer treatment. Method: A literary overview with qualitative approach. Eleven scientific articles were chosen for the result. Results: Women experience several different side effects during treatment. Some women prefer the support of family and relatives while others prefer support from a support group.The women also experience flaws in the individual care which renders the women to feel more like objects than human beings, they want to be treated with respect. Conclusion: The women experience a wide range of emotions such as concern, fear and anxiety during treatment along with the need of support. What gives the women most grief is breastsurgery and loss of hair. Most women feel they have a passive role in the decision making,which is not perceived as something.

Bakgrund: Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen som kan drabba kvinnor. Utvecklingen av behandlingsmetoder har ökat chansen att överleva och bota bröstcancer under åren. Bröstcancer kan påverka kvinnan både psykiskt och fysiskt. Följderna kan bli psykiskt påfrestande där livskvalitén påverkas negativt. Behandlingar kan leda till ingrepp som ändrar kvinnors utseende och påverkar den levda kroppen. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter friskförklaring från bröstcancer  Metod: Studien utfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Kvinnor upplevde brister i vården och behövde mer stöd efter sin friskförklaring då effekterna av behandling varade många år efter. Känslor som ångest, övergivenhet och rädsla formade deras vardag. Det påverkade kvinnors självkänsla negativt när de fick leva med en ny kropp efter mastektomin. Konklusion: Kvinnorna upplevde skiftande känslor efter friskförklaring som behöver bemötas av sjuksköterskan för att öka kvinnors välbefinnande. / Background: Breast cancer is the second most common cancer that affects women. The development of treatment methods has increased the chance of surviving and curing breast cancer over the years. Breast cancer can affect the woman both mentally and physically. The repercussion can be mentally stressful where the quality of life can be adversely affected. Treatments like masectomy can lead to physicall alterations and affect the living body. Purpose: To illiustrate womens experiences of breastcancer survivorship. Method: The study was conducted with a qualitative literature review. Result: Women feel a lack of support after survivorship in a declining health care invoirment, because the lasting effects of treatment throughout the years. Emotions such as anxiety, abandonment and fear was a part of their everyday lives. It negativly affected women's self-esteem when they had to live with a new body after the mastectomy. Conclusion: Women continuosily experience interchanging emotions following their survivorship that need to be addressed by nurses in order to increase mental well-being.