Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer en av de vanligaste maligna sjukdomstillstånden bland kvinnor. År 2019 ställdes 522 000 bröstcancerdiagnoser världen över, varav 9000 i Sverige. Detta gör bröstcancer till den vanligaste formen där 20 kvinnor i Sverige insjuknar varje dag. Luminal bröstcancer är den vanligaste typen, och trippelnegativ bröstcancer är den näst vanligaste. För att motverka och bota sjukdomen finns ett antal behandlingsalternativ som kan generera i många olika biverkningar, både fysiska och psykiska. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer. Metod: Studien är utförd genom en kvalitativ ansats ur ett patientperspektiv. Analys av narrativer i form av bloggar, har använts som analysmetod. Materialet består av åtta bloggar som är publicerade på internet. Resultat: De tre huvudkategorierna som slutligen utgjorde resultatet var; En förändrad kropp, Ett förändrat liv och Stöd från sjukvården. Vidare fick dessa tre huvudkategorier tillhörande underkategorier. Slutsats: Studiens resultatdel påvisar att upplevelsen av att leva med bröstcancer är ytterst individuell. Gemensamma komponenter kan ses mellan deltagarna i de kategorier som utformat resultatet, dock kan olikheter även identifieras. Studien ger en inblick i hur kvinnor i varierande åldrar upplever sitt vardagliga liv med bröstcancer. / Background: Breast cancer is one of the most common malignant cancer states among women worldwide. In 2019, 522,000 women were diagnosed with breast cancer, of which 9,000 in Sweden. This makes breast cancer the most common variety, where daily 20 women in Sweden become sick. Luminal breast cancer is the most common type. There are a number of treatments that can generate in both physical and mental side effects. Purpose: The aim of this study is to describe women's experiences of living with breast cancer. Method: This study is performed with a qualitative approach, from a patient's perspective. Analysis of narratives, consisted of blogs, has been used as an analytic method. The material contains eight blogs which are published on the internet. Results: Three main categories ultimately designed the result; A changed body, a changed life and support from healthcare. Furthermore, the main categories were composed by several subcategories. Conclusion: The result of this study indicates that the experiences of living with breast cancer is highly individual. Joint components can be identified among the participants within the categories that constitute the result, additionally,differences can be identified. This study provides an insight of how women in varying ages experience their everyday lives with breast cancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och var tionde kvinna förväntas att insjukna någon gång under sin livstid. Många kvinnor behöver genomgå mastektomi som en del av bröstcancerbehandling vilket kan innebära en förändrad livssituation där fysiska och psykiska konsekvenser i form av kronisk- och fantomsmärta eller depression och ångest kan upplevas. Mastektomi innebär kroppsliga förändringar som kan påverka kvinnors kroppsuppfattning. För att kunna vårda och bemöta dessa kvinnor professionellt krävs således goda kunskaper, lyhördhet och en anpassad personcentrerad omvårdnad. Syfte: syftet var att beskriva kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: vald design för denna studie var en litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderats. Artiklarna har analyserats genom integrerad analys. Resultat: tre kategorier kunde identifieras: Att förlora en del av sig själv, Genom andras ögon och Vägen till acceptans. Kvinnors kroppsuppfattning förändrades efter en mastektomi där missnöje över sin egen kropp var återkommande. Brösten visade sig ha en stor betydelse för kvinnan där förlusten av dessa innebar ett lidande. Kvinnors kroppsuppfattning står i relation till omgivningen där närstående utgjorde ett betydelsefullt stöd för kvinnan. Kvinnorna upplevde svårigheter att återgå till vardagen efter mastektomin där vardagslivet begränsades på grund av negativa tankar gällande deras kroppsuppfattning. I samband med en förändrad kroppsuppfattning upplevde kvinnor sexuell dysfunktion. Slutsats: kvinnors förändrade kroppsuppfattning efter mastektomi kunde bidra till ett fysiskt, psykiskt och emotionellt lidande för kvinnan där en negativ påverkan på identitet, femininitet och sexualitet var påtaglig. Människor i kvinnans omgivning visade sig ha stor betydelse för hennes kroppsuppfattning. Nära relationer som familj, vänner och partner kunde utgöra ett viktigt stöd för hur kvinnan hanterade den svåra tiden efter ingreppet. Brösten var av stor betydelse för kvinnan men i vilken utsträckning mastektomin påverkade kvinnan var individuell. Sjuksköterskan kan genom sitt professionella ansvar tillgodose dessa kvinnors behov av vård och stöd genom en personcentrerad omvårdnad. Det förutsätter en kunskap och förståelse för hur kvinnor som insjuknat i bröstcancer upplever tiden efter en mastektomi.

Bakgrund  Bröstcancer drabbar cirka 2,1 miljoner kvinnor världen över varje år. En bröstcancerdiagnos kan innebära många känslomässiga och sociala utmaningar vilket kan leda till ångest och oro. Coping är en process där individen beteendemässigt och kognitivt anstränger sig för att hantera inre och yttre krav utöver det vanliga, vilket vid en bröstcancerdiagnos kan anses aktuellt. Det är betydelsefullt att sammanställa förekommande copingstrategier hos kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer för att identifiera eventuellt behov av stöd och information.  Syfte  Syftet var att beskriva copingstrategier som förekommer hos kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Metod Denna studie genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De 15 valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analysmetod.  Resultat  Resultaten indikerade att acceptans som copingstrategi förekom på medelnivå samt hög nivå. Positiv omvärdering/positiv tolkning förekom på medelnivå. Exempel på positiv tolkning var att se mastektomi som en livräddande åtgärd. Spirituell coping visades ha en hög förekomst hos religiösa kvinnor. Användning av copingstrategier i form av undvikande sågs i en studie tyda på ett ökat lidande i form av ökade symtombesvär. Informationssökande från vårdpersonal, internet och böcker ansågs i en studie vara exempel på socialt stöd i instrumentellt syfte. I en studie visade sig informationssökande ha en effekt av att minska bland annat ångest och oro.  Slutsats  Kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer verkar vidta en rad olika former av copingstrategier som gensvar på diagnos och dess följder. Utifrån kunskap om dessa kan sjuksköterskan vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder för att främja anpassning och god hälsa. / Background Breast cancer annually affects about 2.1 million women worldwide. A breast cancer diagnosis may imply various emotional and social challenges which may lead to anxiety and distress. Coping is a process in which an individual undertakes emotional and behavioural efforts to manage internal and external demands beyond her resources, which often may be relevant following a breast cancer diagnosis. It is of interest to compile coping strategies used by women with newly diagnosed breast cancer in order to determine potential needs of additional support and information among these women. Aim The aim was to describe coping strategies that occur among women with newly diagnosed breast cancer. Method This study was conducted in the form of a literature review. The data collection was carried out in the databases PubMed and CINAHL. The 15 selected articles underwent a quality review and were thereafter analysed according to integrated review method. Results The results indicated that acceptance as a coping strategy occurred at a medium and high level. Positive reappraisal/positive reinterpretation occurred at a medium level. An example of positive reinterpretation was to see mastectomy as a lifesaving measure. Spiritual coping was shown to occur at a high level in religious women. The presence of avoidance coping was identified in one study to indicate a higher level of symptom bother. Seeking information from healthcare professionals, the Internet and books was considered in a study to be an example of seeking social support for instrumental reasons. Seeking information was shown in one study to have an effect of reducing the level of distress among women. Conclusions Women with newly diagnosed breast cancer seem to adopt different coping strategies as responses to diagnosis and its consequences. Relevant nursing interventions can be applied to support adaptation and good health based on identified knowledge.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och många kvinnor får sin diagnos när de har unga barn som bor i hemmet. Sjukdomen påverkar hela familjen och barnens liv vänds upp och ner. Syfte: Syftet var att beskriva barn och ungdomars erfarenheter av att växa upp med en mamma som drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie av nio kvalitativa artiklar som hittats via databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Popenoe’s beskrivning för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; “Information och Kunskap”, “Cancerns inverkan på vardagen” samt “En känslomässig resa”, med totalt åtta subkategorier. Konklusion: Barn och ungdomar påverkas i stor grad av mammans sjukdom. Vidare forskning är nödvändigt för att belysa erfarenheter som döttrar och söner i alla åldrar besitter. Att synliggöra deras erfarenheter möjliggör för övriga närstående samt för sjuksköterskor att ge adekvat stöd / Background: Breast cancer is the most common form of cancer amongst women. Many women are diagnosed whilst still having young children living at home. The mother’s breast cancer affects the whole family, including the children whose lives are turned upside down. Aim: The aim of this study was to describe children’s and adolescents’ experiences of growing up with a mother who has breast cancer. Methods: A literature study of nine published qualitative articles found through the databases CINAHL and PubMed. The articles were analysed using the description for content analysis by Popenoe et al. Results: The analysis resulted in three categories; “Knowledge and information”, “The cancer’s impact on everyday life” and “An emotional journey”, with a total of eight subcategories. Conclusion: Children are greatly affected by their mother’s disease. Further research is necessary to illuminate the experiences of sons and daughters of all ages, thus making it possible for nurses and families to offer specialised support.

Bakgrund: År 2020 diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor och män med bröstcancer i världen. Kvinnligt kön är den mest avgörande riskfaktorn för att drabbas av bröstcancer. I Sverige kommer mer än var tionde kvinna att drabbas av bröstcancer under sin livstid. Cytostatika och hormonell behandling kan orsaka klimakteriella besvär som kan bidra till sexuell dysfunktion. Kvinnors självbild och upplevda kvinnlighet som kan relateras till sexualiteten kan påverkas av kirurgisk behandling. Kvinnor är omedvetna om sambandet mellan behandling av bröstcancer och påverkan på den sexuella hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell hälsa till följd av bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudien utfördes med en kvalitativ ansats och tretton vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier: Den sexuella funktionen, som lyfter hur behandling av bröstcancer på olika sätt påverkade kvinnors sexuella funktion; Psykologisk påverkan, som beskriver hur psykiska aspekter av kvinnors sexuella hälsa kom att påverkas av bröstcancerbehandlingen; Den intima relationen, som belyser hur relationen med partnern påverkades av de sexuella förändringarna samt Vårdens roll, där kvinnors upplevelser av information och stöd från vården beskrivs. Konklusion: Sexuell dysfunktion upplevdes av många kvinnor till följd av bröstcancerbehandling. Förändrad självbild och sexuell problematik ledde till psykologiska påfrestningar. Kvinnors behov av information om hur den sexuella hälsan kunde påverkas av bröstcancerbehandling uppfylldes inte av sjuksköterskans omvårdnad. / Background: In 2020, 2.3 million women and men were diagnosed with breast cancer worldwide. Female gender is the most important risk factor for developing breast cancer. In Sweden, more than one in ten women will suffer from breast cancer during their lifetime. Chemotherapy and hormonal treatment can cause menopausal symptoms which can contribute to sexual dysfunction. Women’s self-image and perceived femininity in relation to sexuality can be affected by surgical treatment. Women are unaware of the connection between breast cancer treatment and impact on sexual health. Aim: The aim of the literature review was to shed light on women’s experiences of sexual health as a result of breast cancer treatment. Method: The literature review was carried out with a qualitative approach, and thirteen scientific articles were included. Results: The results were presented in four main categories: The sexual function, which highlights how breast cancer treatment affected women’s sexual function in different ways; Psychological impact, which describes how psychological aspects of women’s sexual health were affected by breast cancer treatment; The intimate relationship, which focuses on how the relationship with the partner was affected by the sexual changes; and The role of nursing care, where women’s experiences of information and support from nursing care are described. Conclusion: Sexual dysfunction was experienced by many women as a result of breast cancer treatment. Changed self-image and sexual problems led to psychological stress. Women’s need for information about how sexual health could be affected by breast cancer treatment was not fulfilled by the nurse's care.

Introduktion: Idag är cancer världens näst vanligaste dödsorsak bland människor och i Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen. En behandlingsmetod vid bröstcancer är mastektomi, avlägsnande av bröstvävnad. Att drabbas av cancer och förlora brösten i samband med behandlingen kan påverka kvinnans välbefinnande, och bröstrekonstruktion erbjuds då för att ge kvinnor nya bröst efter mastektomi. Syfte: Belysa kvinnors reflektioner och erfarenheter efter bröstrekonstruktion till följd av cancerbehandlande mastektomi Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Studien baseras på sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Elva vetenskapliga originalartiklar valdes ut med kvalitativ ansats och kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fem kategorier av reflektioner och erfarenheter identifierades; behov av rekonstruktion, återhämtning, information, kroppsuppfattning samt stöd. Kvinnorna upplevde fysiska, psykiska och känslomässiga svårigheter i samband med behandling, ingrepp och återhämtning. Kvinnornas behov av, tillgång till och mottaglighet av information påverkade upplevelsen av medverkan i sin vård och säkerhet i sitt val av behandling.  Kvinnorna upplevde utmaningar i sin kroppsuppfattning relaterat till normalitet och sexualitet. Stöd från närstående, utomstående och vårdpersonal gjorde skillnad i kvinnornas upplevda lidande efter ingreppet. Slutsats: Kvinnorna upplevde sin livssituation olika. Kvinnornas upplevelser skiljde sig i att acceptera sin nya kropp, behov av stöd samt somatiska problem. Resultatet visade att det finns ett behov av fortsatt forskning av svenska kvinnors upplevda livssituation efter bröstrekonstruktion. Nyckelord: Bröstcancer, bröstrekonstruktion, mastektomi, upplevelse / Background: Cancer is the world's second most common cause of death among humans and breast cancer is the most common form of cancer in Sweden. Mastectomy is a treatment method for breast cancer which involves the removal of breast tissue. To be diagnosed with cancer and to lose breasts during treatment can affect a woman’s wellbeing. Women are therefore usually offered breast reconstruction post­mastectomy. Aim: To highlight women’s reflections and experiences after postmastectomy breast reconstruction. Method: A literature review with descriptive design. The study was based on searches in the databases PubMed and Cinahl. Eleven scientific articles were chosen, and quality reviewed using SBU:s review template for qualitative studies. Result: Five categories of reflections and experiences emerged: need of reconstruction, recovery, information, body image and support. The women experienced physical, psychological and emotional difficulties during recovery. The women’s need for, access to and receptivity of information affected their experience of being involved in their care and certainty in their choices of treatment. The women experienced challenges of their experienced body image related to normality and sexuality. Support from close relatives, outsiders and healthcare professionals during recovery made a difference in the women’s perceived suffering after breast reconstruction surgery. Conclusion: The women experienced differing perceptions of their life situation. The women’s experiences differed in bodily acceptance, the need for support and somatic difficulties. Further research is needed on the perceived life situation of Swedish women. Keywords: Breast cancer, breast reconstruction, mastectomy, experience

Background: Breast cancer is today the most common cancer among women in the world. For many women, a breast cancer diagnosis means a constant fear, stress, physical changes and low self-esteem that negatively affect their lives. The responsibility of the health service includes informing and supporting these people throughout the course of the disease. This literature study contributes to more knowledge about women's experiences of living with breast cancer. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with breast cancer. Method: This literature study was conducted with qualitative articles. A total of 9 scientific articles were included. Results: The results were compiled into two categories. The first category is "women's experience of the body" which has under the category "body perception" and "emotional". Second category "women's need for support during and after treatment" which has under the category "insufficient support of care staff" and "increased need for support to protect mental illness and suffering in women". Conclusion: In order to prevent women with breast cancer from feeling unwell, increased knowledge and emotional support is required from both health care professionals and relatives. / Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. En bröstcancerdiagnos innebär för många kvinnor en konstant rädsla, stress, fysiska förändringar och dåligt självförtroende som påverkar deras liv negativt. Hälso- och sjukvårdens ansvar ingår att informera och stötta dessa personer under hela sjukdomsförloppet. Denna litteraturstudie bidrar till mer kunskap om kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnorserfarenheter att leva med bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Totalt inkluderades 9 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanställdes i två kategorier. Första kategorin är ”kvinnors upplevelse av kroppen” som har under kategorin ”kroppsuppfattning” och ”emotionellt”. Andra kategorin ”kvinnors behov av stöd under och efter behandling” som har under kategori ”otillräckligt stöd av vårdpersonal” och ”ökat behov av stöd för att förhindra psykisk ohälsa och lidande hos kvinnor”. Slutsats: För att kunna motverka att kvinnor med bröstcancer inte ska må dåligt krävs ökad kunskap och emotionellt stöd av både hälso- och sjukvårdspersonal och anhöriga.

Mastektomi, en litteraturstudie om kvinnors upplevelser och känslor efter genomgången mastektomi vid bröstcancer samt hur kvinnor vill bli bemötta av vårdpersonal i samband med mastektomi / Mastectomy, a literature review about women´s experiences and feelings after mastectomy due to breastcancer and how women going through mastectomy wish to be treated by the hospital staff

ATT LEVA MED BRÖSTCANCER- KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DIAGNOSTICERAS MED BRÖSTCANCER OCH FÖRÄNDRINGEN AV DET DAGLIGA LIVET - EN BLOGGSTUDIEBERGENUDD KARINBERNDTSSON ANNABergenudd, K & Berndtsson, A. Att leva med bröstcancer – kvinnors upplevelser av att diagnostiseras med bröstcancer och förändringen av det dagliga livet – En bloggstudie. Ett examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola, Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.Att drabbas av bröstcancer är en omvälvande händelse med en stor omställning både psykiskt och fysiskt. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbades upplevelse av att få diagnosen bröstcancer, upplevelsen av bröstcancer och hantering av vardagen. Studien är empirisk med en kvalitativt deskriptiv ansats och materialet är insamlat från sju bloggar. Dataanalysen har utförts med hjälp av en innehållsanalys och resulterade i fyra huvudkategorier: Att drabbas bröstcancer, känslomässig hantering, den nya vardagen och erfarenheter av sjukvården. Resultatet visar att ett cancerbesked försätter en individ i chock och har stor inverkan på vardagen. Bloggen är för de här individerna ett redskap för att hantera sin nya vardag. Ett viktigt stöd för att ta sig genom vardagen har visat sig vara bland annat familj vänner och sjukvårdspersonal.Nyckelord: Blogg, Bröstcancer, Coping, Dagligt liv, Livskvalité, Upplevelser / LIVING WITH BREAST CANCER- WOMEN’S EXPERIENCES OF BEING DIAGNOSED WITH BREAST CANCER AND ITS EFFECTS ON EVERYDAY LIFE – A BLOG STUDYBERGENUDD KARINBERNDTSSON ANNABergenudd, K & Berndtsson, A. Living with breast cancer – Women´s experiences of being diagnosed with breast cancer and its effects on everyday life – A blog study. Degree project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.To suffer from breast cancer is a big adjustment both physically and psychologically. The aim of the study was to describe the reaction of getting the diagnose breast cancer, the experience of breast cancer and coping with everyday life. The study was empirical with a qualitative descriptive approach and the data were collected from blogs. The data analysis is conducted with a content analysis and resulted in four main categories: to get diagnosed with breast cancer, handling emotions, the new every day life and experiences of healthcare. The result showed that to be diagnosed with cancer is a major chock and that it has a big impact on every day life. The blog is for these individuals a tool to handle the new everyday life. An important support to be able to get through the day showed to be family, friends and nursing staff.Keywords: Breast cancer, Blog, Coping, Everyday life, Experiences, Quality of life.

Bröstcancer är en av de ovanligare cancerformerna hos män vilket bidragit till att mycket lite forskning gjorts inom området och kunskap om hur männen upplever sin situation saknas. Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva mäns egna upplevelser av bröstcancer. Resultatet visade att det råder brist på information kring sjukdomen och behandlingen till män. De som fått könsspecifik information om bröstcancer hade signifikant bättre resultat på tester som mätte ångest, depressiva symtom och IES som mäter frekvensen av påträngande tankar och undvikande av tankar. Trots att den kliniska och patofysiologiska profilen var densamma som vid kvinnlig bröstcancer så uppstod betydande oro hos den drabbade då en kvinnosjukdom drabbat en man. Majoriteten av männen kände att de hade bra stöd av sina partners. Få män blev introducerade för bröstcancer-sjuksköterskan i öppenvården men i de fallen de blev det så poängterade sjuksköterskan att hon inte hade någon erfarenhet alls av vård av män med bröstcancer. Det rådde delade meningar huruvida männen var intresserade av att ta del av någon form av stöd, antingen individuellt eller i grupp. Det finns behov av att göra vidare studier inom området för att vårdpersonal på ett professionellt sätt ska kunna bemöta patienter i minoritetsgrupper så som män med bröstcancer. / Breast cancer is one of the rarest forms of cancer in men which has contributed to that very little research has been done within the area and that the knowledge about how men perceive their situation is missing. The aim was to, through a literaturestudy describe men’s own experience of breast cancer. The result shows that there is lack of information about the disease and treatment to men. Those who have received gender-specific information about breast cancer had significantly better results on tests that measured anxiety, depressive symptoms and IES which measures the frequency of intrusive thoughts and avoidance of thoughts. Although the clinical and pathophysiological profile was the same as for female breast cancer significant concerns of the affected occurred when a womens disease affected a man. The majority of men felt that they had been well supported by their partners. Few men were introduced for breast cancer nurses in outpatient settings, but in those cases they were the nurse stressed that she had no experience at all in the care of men with breast cancer. Opinion was divided whether the men were interested in taking part in any kind of support, either individually or in groups. There is a need to do further studies in the field to make sure that health care professionals can be able to in a professional manner respond to patients in minority groups such as men with breast cancer.