Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vetenskap om nyttan med att utföra självundersökning av brösten samt utröna vilken roll sjuksköterskan kan ha. Metod: I en litteraturstudie har nio artiklar valts ut och det vetenskapliga värdet har granskats och utav dessa är sju kvantitativa studier och de resterande två litteraturstudier. Resultat: Resultatet visar att självundersökningar av brösten inte reducerar mortaliteten i bröstcancer. Nyttan av självundersökningarna av brösten råder det delade meningar om då de kan leda till en ökad oro och flera läkarbesök. Sjuksköterskan spelar en viktig roll som pedagog och inspiratör. Slutsats: Sannolikt är nyttan av självundersökningar av brösten större i länder med begränsade ekonomiska resurser och avsaknad av screeningprogram jämfört med exempelvis Sverige som idag har ett etablerat nationellt screeningprogram för mammografi. Om evidensbaserad omvårdnad ska tillämpas framkommer det i litteraturstudien att sjuksköterskan bör förespråka bröstmedvetenhet framför självundersökningar av brösten. / Aim: The purpose of this study was to compile resent science about the benefits of performing breast self-examinations and to find out the eventual role of the nurse. Method: In a literature review nine scientific articles were chosen and their scientific value was evaluated. From this evaluation we indentified nine articles, seven of these articles are based on quantitative studies and two of them are a compilation of literature. Results: This study shows that breast self-examination do not reduce mortality in breast cancer. The benefits of breast self-examination is debated, when the research displays that breast self-examination leads to an increased anxiety and increased numbers of doctor appointments. The nurse plays a key role as an educator and a spokesman. Conclusion: It is possible that the benefits of brest self-examinations are greater in a country of limited resources and screening programs, than for instance in Sweden where a national mammography screening is established. If evidenced based care should be applied the results from this study suggests that the nurse should advocate breast awareness instead of breast self-examinations.

Med en miljon nya fall årligen är bröstcancer den vanligaste formen av cancer hos kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans stödjande och informativa roll gentemot kvinnor med bröstcancer samt betydelsen av detta. Vi ville ta reda på vad sjuksköterskans stödjande och informativa roll innebär, vilka de bröstcancersjuka kvinnornas behov är och slutligen hur sjuksköterskan kan bemöta dessa behov. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att man kan se på stöd och information, i form av omvårdnadsåtgärder, som komponenter i en multidimensionell konstruktion istället för två separata åtgärder. Patientens behov av stöd och information kan komma att ändras under sjukdomsprocessen, vilket sjuksköterskan måste vara lyhörd för. Detta förutsätter att sjuksköterskan utvecklar en god relation till patienten. En adekvat utbildning som ger sjuksköterskan säkerhet att kunna agera professionellt gentemot patienten är av stor betydelse / With one million new cases in the world each year, breast cancer is the most common malignancy in women. The aim of this literature review was to highlight the registered nurse´s supportive and informative role concerning female breast cancer patients and to illustrate the meaning of this. We wanted to examine what the nurse´s supportive and informative roll involves, what the women´s needs are and finally how the nurse is going to meet those needs. The method was a literature review of 11 scientific articles that was analysed according to Polit, Beck and Hungler (2001). The result shows that there are possibilities to look at information and support, in terms of nursing, as components in a multidimensional construction instead of two separate proceedings. The patient´s need of support and information may change along the course of the disease, a fact the nurse must be sensitive to. This also implies that the nurse establishes a good relationship to the patient. An adequate education that provides the nurse with skills and confidence to perform her work with professionalism is of great importance.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta innebär att 20-tal kvinnor erhåller en bröstcancerdiagnos varje dag, medan ett 40-tal män drabbas varje år i Sverige. Patienter reagerar olika på sin bröstcancerdiagnos och därmed är informationen som erbjuds till patienterna av betydelse, eftersom det hjälper dem att förbereda sig både fysiskt och psykiskt inför behandling. Syftet: Att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar utfördes för att besvara syftet. Resultat: Innehållet i informationen som efterfrågas varierar mellan kön och ålder. Informationsgivandet är av betydelse för bröstcancerpatienter under behandlingsprocessen. Yngre kvinnor efterfrågar information om framtiden medan äldre vill ha information utifrån den behandling de befinner sig i. Män efterfrågar könsspecifik information anpassad för dem då det mesta som finns är anpassad för kvinnor. Slutsats: Informationsbehoven hos bröstcancerpatienter varierar bland annat beroende på ålder och kön. Således är det inte tillräckligt att dela ut generella informationsbroschyrer eller böcker för att täcka behoven. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera varje individs behov individuellt och dessa ska förses på bästa sätt. / Background: Annually around 7000 women get diagnosed with breast cancer in Sweden. This means that around 20 women receive a breast cancer diagnose every day, while more than 40 men are affected annually in Sweden. Patients´ react differently when receiving a breast cancer diagnosis therefor information that is being offered to patient is of significant, because it help them prepare both physically and psychologically prior to treatment. Aim: To identify breast cancer patient’s information needs related to treatment. Method: A literature review of eleven articles was conducted to answer the aim of the study. Result: The information content varies between gender and age. Providing information during the treatment process is of significance. Younger women are asking for information about the future while older prefers information about the treatment they are in. Men are looking for gender-specific information appropriate for them when most of the information is appropriate for women. Conclusion: The information needs of breast cancer patients vary, depending on age and gender. Thus, it is not enough to distribute general information leaflets or books to cover the needs. Nurse's task is to identify each individual's needs individually and these must be provided in the best way.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors och deras partners upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod var en litteraturstudie enligt Polit m fl (2001), baserad på tio vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt liv - Funktionellt Hälsotillståndsmodellen. Resultatet uppdelades i fyra teman och flera underteman som beskriver hur det är att leva med bröstcancer ur kvinnans och partners synvinkel. Teman var: fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser. Resultatet kan öka sjuksköterskans förståelse och kunskap om dessa kvinnors och deras partners upplevelser och erfarenheter kring sjukdomen. Detta kan öka förståelsen hos sjuksköterskan, om hur viktigt det individuella stödet är för patienten och de närstående. / The aim of this literature review was to highlight women’s and their partner’s experiences of living with breast cancer. The method was a literature review according to Polit et al (2001); based on ten scientific articles. The theoretical frame of references was Carnevalis (1999) model, Everyday Life - Functional state of health. The result showed four themes and several sub themes that describes the fact of living with breast cancer from the women’s and the partner’s point of view. The themes were; physical, psychological, social and existential experiences. The results can increase the nurse’s understanding and knowledge for these women’s and their partner’s experiences regarding the disease. This can increase the nurse’s knowledge about how important the individual support is to the patient and the relatives.

Background - Breast cancer is one of the most common cancer diseases among women worldwide. It causes many emotions to the affected woman but also for their relatives. It is important that nurses have knowledge and understanding of relatives' experiences to provide optimal support and be able to meet the needs of the relatives. Aim - This study aimed to illuminate experiences of being a relative to a person with breast cancer. Method - Friberg's (2017) designed method to contribute to evidence-based care based on analysis of qualitative research were used. Eleven scientific studies were analyzed, and it resulted in three themes and eight subthemes. Results - Three themes were found, it was: a storm of emotions, life turns upside down and support during a fragile journey. Relatives experienced many emotions when the woman was affected with breast cancer, which led to life changes. The relatives needed knowledge and support from the healthcare system, friends, and family but also from religion and God. Conclusion - The affected woman should always be in center of the healthcare but the importance of seeing relatives in the situation and caring for them is equally important. The disease often results in many negative thoughts and feelings. When the nurse sees, listens, and gives information and support to the relatives can contribute with knowledge and understanding which can facilitate their coping strategies and give a positive experience of the disease progression. / Examensarbetet behandlar erfarenheter av att vara anhörig till en person med bröstcancer från beskedet av diagnos till friskförklaring. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och årligen insjuknar många kvinnor världen över. Sjukdomen väcker många tankar och känslor och det är inte enbart kvinnan som drabbas utan även anhöriga. Anhöriga genomgår en förändrad livssituation som resulterade i ökat ansvar för familjen, nya roller inom familjen, oro över ekonomin och påverkan på familjemässiga och sociala relationer. Anhöriga hade en bristande kunskap om sjukdomen och dess omständigheter vilket skapade ett behov av information. Under den svåra tiden var det viktigt med stöd från familj, vänner, omgivning och religion då det underlättade förmågan att hantera sjukdomen. Det blir tydligt att anhöriga drabbas hårt av sjukdomen. Inom vården är det lätt att anhörigas behov av involvering, information och kommunikation blir bristande, vilket kan resultera i att anhöriga upplever sig bortglömda. Den drabbade kvinnan ska alltid stå i centrum av vårdandet men vikten av att se anhöriga i situationen är lika viktigt. Sjukdomen resulterar ofta i många negativa känslor och tankar. Genom att sjuksköterskan ser, lyssnar, ger information och stöd till anhöriga kan det bidra till kunskap och förståelse som kan underlätta hanteringsprocessen och ge en positivare upplevelse av sjukdomstiden. En metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning valdes och elva vetenskapliga studier hittades via sökningar i databaser. De vetenskapliga studierna analyserades och sammanställdes till en ny helhet under tre teman och åtta underteman. Sjuksköterskans roll diskuterades, där vikten av att sjuksköterskan arbetar familjecentrerat, involverar anhöriga, bidrar med optimalt stöd, ger information och kunskap anpassat utifrån individuella behov och resurser lyftes. Genom att sjuksköterskan arbetar på följande sätt bidrar det till minskat lidande och ökat välbefinnande för anhöriga.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar många kvinnor världen över. Ett vanligt och effektivt sätt att behandla sjukdomen är genom en mastektomi, som innebär avlägsnandet av en del av, eller hela bröstet. Att genomgå en mastektomi är ofta påfrestande och kräver stöd från både närstående och sjukvården. Mastektomin medför en modifierad kropp och därmed förändrade tankar om kroppsuppfattningen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska kvinnors upplevelser av en förändrad kropp efter en bröstcancerrelaterad mastektomi.  Metod: En kvalitativ icke-systematisk litteraturstudie genomfördes med tio empiriska artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna blev kvalitetsgranskade och därefter analyserade, kodade och tematiserade för att generera ett sammanställt resultat som svarar till syftet.  Resultat: Fyra huvudteman upprättades; första intrycket efter mastektomin, att anpassa sig till en förändrad kropp, förändrade relationer och tacksamhet över att vara vid liv. Utöver huvudteman framkom även nio subteman.  Slutsats: Upplevelsen efter en mastektomi är individuell vilket ökar behovet av personcentrerad vård för kvinnorna. En förändrad kroppsuppfattning visade sig vara förekomande efter mastektomin och påverkade fler aspekter av kvinnans liv, både i relationen till sig själv och andra, därmed är det viktigt som sjuksköterska att tidigt att även involvera anhöriga i behandlingen och vården. Trots alla negativa konsekvenser efter mastektomin framgick även en tacksamhet för livet, där hälsan ansågs som viktigare än bröstet. / Background: Breast cancer affects many women worldwide. A common and effective way to treat the disease is through a mastectomy, which involves the removal of part of or all of the breast. Undergoing a mastectomy is often stressful and requires support from both relatives and the healthcare system. The mastectomy entails a modified body and thus changed thoughts about the body image. Purpose: The purpose of the literature study was to explore women's experiences of a changed body after a breast cancer-related mastectomy. Method: A qualitative non-systematic literature study was carried out with ten empirical articles from the databases Cinahl and Pubmed. The articles have been quality reviewed and then analyzed, coded and thematized to generate a compiled result that meets the purpose. Results: Four main themes were established; first impression after the mastectomy, adjusting to the changed body, changed relationships and thankful to be alive. In addition to these main themes, eight sub-themes also emerged. Conclusion: The experience after a mastectomy is individual, which increases the need for person-centered care for women. A changed body perception was found to be prevalent after mastectomy and affected various aspects of a woman’s life, both in relation to herself and others. Therefore, it is important as a nurse to involve family members early in the treatment and care. Despite all the negative consequences after mastectomy, there was also gratitude for life where health was considered more important than the breast.

Inledning: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. I Sverige erbjuds alla kvinnor i åldern 40 och 75 år regelbundna hälsokontroller med mammografiscreening. Dagens screeningverktyg för bröstcancer har en känslighet på 87 procent att upptäcka bröstcancer och de övriga 13 procent upptäcks inte vid mammografiscreening. Artificiell intelligens (AI) inom bröstcancerscreening kan bidra till säkrare bilddiagnostisk och minskar dödlighet i bröstcancer. Genom att röntgensjuksköterskor följer utvecklingen och får ökad förståelse för AI:s effekter inom mammografiscreening så kommer detta att bidra till fortsatt evidensbaserad vård. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa AI:s effekter inom mammografiscreening. Metod: Denna studie genomfördes som en allmänlitteraturöversikt enligt Fribergs (2017) tillvägagångssätt och beskrivning. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i 14 artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Resultatet av studien visar att AI kan minska antalet falska positiva och falska negativa svar. AI kan klassificera bröstvävnaden och urskilja maligna förkalkningar från benigna. Genom att AI används som stödverktyg under dubbelgranskning kan radiologerna upptäcka bröstcancer tidigare hos fler kvinnor. Röntgensjuksköterskornas arbetsbelastning kommer att minska i takt med minskat antal falskt positiva svar. Slutsats: Denna studie visade på flera positiva effekter av AI som ett verktyg inom mammografiscreening. Minskning av falskt positiva svar skapar förutsättningar för färre antal oroliga kvinnor i samband med undersökningarna. Minskning av falskt negativa svar kommer att öka tidig upptäckt av bröstcancer. Tidig upptäckt av bröstcancer minskar därmed dödligheten i sjukdomen, vilket är till patientnytta. AI kommer även bidra till förbättrat arbetsflöde, minskad psykisk påfrestning och därmed minskad utbrändhet för röntgensjuksköterskor. Genom att röntgensjuksköterskan uppdaterar sig kring den utveckling som sker i vården så kan detta medföra förbättrad vård, vilket i sin tur leder till säkrare och effektivare vård i samhället (SFR, 2012).

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor över hela världen och i Sverige. En av de vanligaste behandlingsformerna är kirurgi. Mastektomi innebär att hela eller delar av bröstet operareas bort. Kroppsuppfattning är en individuell uppfattning och påverkar alla på olika sätt. Sjuksköterskor ska arbeta personcentrerat och respektera patientens livsvärld, för att kunna främja deras hälsa och livskvalité. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PudMed och Cinahl Complete. Alla artiklar analyserades enligt Fribergs (2022) metod. Artiklarnas resultat granskades och kategoriserades utifrån olikheter och likheter.     Resultat: Innehållet i artiklarna resulterade i två stycken huvudkategorier. Det förändrade jaget med underteman psykisk påverkan efter mastektomi, fysisk påverkan efter mastektomi och förändring på relationer efter mastektomi. Som tyder på att mastektomin gav kvinnorna en förändrad kroppsbild som påverkade dem fysiskt och psykiskt. Mastektomin ledde till att relationen med deras partners påverkades. Flera uppgav också att dem ångrar mastektomin. Vägen till det nya jaget med underteman vägen till att finna acceptans efter mastektomi och behov av stöd från omgivningen efter mastektomi belyser olika metoder som kvinnorna använde sig av för att hantera den nya situationen, där bland med sin tro. Acceptansen var en central del i kvinnornas liv efter mastektomin. Omgivningen var viktigt för kvinnornas acceptans.   Slutsats: Efter mastektomin påverkas kvinnornas kroppsbild negativt och drabbar både deras psykiskt, fysiskt och sociala välmående. Kvinnor får även en förändrad identitet och självbild. Att ha ett bra stöd kring sig ansågs viktigt för kvinnorna för att kunna hitta en acceptans i den förändrade kroppen. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om hur kvinnor upplever mastektomi i mötet med dem. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affect women worldwide and in Sweden. One of the most common forms of treatment is surgery. Mastectomy means that the entire breast is surgically removed. Body image is an individual perception and affects everyone in different ways. Nurses should work in a person-centered way and respect the patient's life world, to promote their health and quality of life.  Aim: The aim was to describe women ́s experiences after undergoing a mastectomy for breast cancer. Method: A literature review based on ten qualitative articles. The articles were taken from PudMed and Cinahl Complete. The articles were analysed according to Fribergs (2022) method. The results were reviewed and categorized based on differences and similarities. Results: The content of the articles resulted in two main categories. The changing identity with sub-themes of psychological impact after mastectomy, physical impact after mastectomy and changes on relationships after mastectomy. Which suggests that mastectomy gave women an altered body image that affected them psychologically and physically. The mastectomy led to an impact on their relationships with their partners. Several also reported that they regret the mastectomy. The path to the new self with its sub-themes of the way to find acceptance after mastectomy and need of support from the surroundings after mastectomy, highlights the different ways in which women coped with the new situation, including their faith. Acceptance was a central part of women's lives after mastectomy. Getting support from the surroundings was important for the women's acceptance.   Conclusions: After mastectomy, women's body image is negatively affected, affecting their mental, physical and social well-being. Women also experience changes in their identity and self-image. Having good support around them was considered important for the women to be able to find acceptance in the changed body. As a nurse, it is important to have knowledge of how women experience mastectomy in their encounter with them.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i världen. För unga kvinnor under 45 årsåldern riskerar endast 4-6% att drabbas av bröstcancer vilket utgör diagnosen till en ovanlig sjukdom. På grund av bröstcancerns svåra patologi och dess unika prognostik krävs särskild uppmärksamhet hos unga kvinnor då cancern påverkar flera aspekter på livet som fertilitet, familjeliv och karriär.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva den unga kvinnans upplevelser av att leva med bröstcancer.  Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie innefattande av tolv artiklar där en kvalitativ innehållsanalys tillämpats vid analysering av data.  Resultat: Olika upplevelser som identifierades i de inkluderade artiklarna kunde sammankopplas under följande huvudkategorier: 1) Den unga kvinnans sexuella hälsa, 2) Ångest och livskris, 3) Den sociala aspekten.  Slutsatser: Olika upplevelser identifierades hos unga kvinnor under deras bröstcancerdiagnos. För att öka sjuksköterskors förståelse för unga bröstcancerpatienter och möjliggöra implementationen av förbättrad vård bör sjuksköterskestudenter och nuvarande sjuksköterskor utbildas om omvårdnad vid unga bröstcancerpatienter. / Background: Breast cancer is today the most common form of cancer that affects women in the world. For young women under the age of 45, only 4-6% are at risk of suffering from breast cancer, which constitutes the diagnosis of an unusual disease. Due to the difficult pathology of breast cancer and its unique prognosis, special attention is required in young women as the cancer affects several aspects of life such as fertility, family life and career. Aim: The purpose of the literature review was to describe the young woman's experiences of living with breast cancer. Method: The study is a qualitative literature study comprising twelve articles where a qualitative content analysis is applied when analyzing the data. Results: Different experiences identified in the included articles could then be linked under the following main categories: 1) The young woman's sexual health, 2) Anxiety and lifecrisis, 3) The social aspect. Conclusion: Different experiences were identified in young women during their breast cancer diagnosis. In order to increase nurses' understanding of young breast cancer patients and enable the implementation of improved care, nursing students and current nurses should be educated about nursing care for young breast cancer patients.

Bakgrund: Under 2020 fick 7570 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Under sjukdomsförloppet kommer behandling sättas in för att bota cancern och förebygga att den ska sprida sig och komma tillbaka i framtiden. De vanligaste behandlingarna vid bröstcancer är mastektomi, strålbehandling samt cytostatika. Det är viktigt att sjuksköterskan har rätt resurser, förutsättningar samt kunskap för att kunna möta kvinnan i sin sjukdom och förstå hur hennes sexualitet, självbild och identitet förändras under behandlingstiden vid bröstcancer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnans sexualitet, självbild och identitet förändras under behandlingstiden vid en bröstcancerdiagnos. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Litteraturstudien utgick från tre patografier och analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna studie baserades på två huvudkategorier/ teman och fyra underkategorier/ teman. De olika kategorierna/ teman beskriver hur tre kvinnor med en bröstcancerdiagnos upplever att deras självbild förändras under behandlingsperioden. Huvudkategorierna/ teman i studien är att inte känna igen sig själv, kroppsliga förändringar samt emotionella reaktioner. Under behandlingen förändras kvinnans självbild och identitet. Saker så som självständighet, kroppsuppfattning samt känsla av sexualitet omvärderas i relation till hur kvinnans liv var innan dess att hon fick bröstcancerdiagnosen  Slutsats: Slutsatsen som kan dras efter att ha studerat resultatet är att kvinnors självbild förändras under behandling av bröstcancer. I resultatet framkom det att flera aspekter av självbilden förändras. Bland dessa fanns förändrad identitet samt upplevelsen av kvinnans sexualitet. Resultatet i denna studie är riktat till den grundutbildade sjuksköterskan men kan med fördel också intressera övrig sjukvårdspersonal och bröstcancerdrabbade kvinnor.