Bakgrund: Cytostatikabehandling är vanligt inslag vid behandling av bröstcancer och kan medföra en lång tid av kämpande mot både sjukdomen, behandlingen och andra svåra upplevelser. Cytostatikabehandling är förknippat med exempelvis diverse biverkningar som kan påverka bröstcancer patienterna. Syfte: Att undersöka underlättande hjälpmedel, som inte inkluderar materiella saker som proteser, kryckor och rullstolar, utan andra medel som vården kan bidra med för att skapa en mera positivare upplevelse av behandlingen samt att undersöka de psykiska upplevelser hos kvinnor med bröstcancer som genomgått cytostatikabehandling. Ett annat syfte var att ta reda på hur kvinnans syn på livet, alltså livskvalitén, påverkas. Metod: Litteraturstudie med hjälp av systematiska översikter, kvalitativa- och kvantitativa artiklar. Resultat:Olika hjälpmedel som hälso- och sjukvården kan implementera eller använda i större utsträckning för att hjälpa bröstcancer patienterna vid cytostatikabehandlingen. Mycket tyngd ligger på fysisk, psykiskt och socialt stöd, utbildning för personal- och patienter och information från hälso- och sjukvårdens sida. Denna studie visar dessutom att kvinnorna genomgår fyra faser under cytostatikabehandlingen i och med det får hälso- och sjukvården får en ökad förståelse om den psykologiska processen och kan hjälp lättare erbjudas. Psykiska upplevelser är starkt kopplat till uppkomna biverkningar och det finns kompletterande behandlingar som exempelvis guidade bildspråk, vilket underlättade upplevelsen av cytostatikabehandlingen. Att livskvalitén förändras är i de flesta fall relaterat till själva behandlingen och negativa biverkningar som uppkommer exempelvis ångest, depression och en allmän känsla av att vara mindre nöjd med sitt liv. Genom användande av olika behandlingsalternativ och kritiska åtgärdsstrategier kan biverkningarna reduceras och livskvalitén förbättras. Slutsats: Hälso- och sjukvårdpersonalen kan genom förbättrade insatser hjälpa bröstcancer patienterna under behandlingsperioden. / Introduction: Chemotherapy is a common element in the treatment of breast cancer and can lead to a long period of struggling against the disease, the treatment and other difficult experiences. Chemotherapy is also associated with, for example, various side effects that can affect the breast cancer patients. Purpose: To investigate tools, that doesn’t include material things such as prostheses, crutches or wheelchairs, other average that can contribute to creating a more positive experience of the treatment and to investigate the physical experiences of women with breast cancer undergoing chemotherapy. Another aim was to find out how the women feels about their lives, their quality of life, is being affected. Method: Literature study using systematic reviews, qualitative- and quantitative articles. Results: Different tools that healthcare can implement or use in a greater extent during the chemotherapy treatment to help the patients. Much emphasis is on physical, psychological and social support, training for staff and patients and information from the health care side. This study also shows that women undergoes four phases during chemotherapy and this leads to that health care gets a better understanding of the psychological process and can much easier offer assistance.Physical experiences are strongly linked to the side effects and there are complementary therapies such as guided imagery, which reduced the experience of chemotherapy. The quality of life changes are in most cases related to the treatment and adverse side effects that arise such as anxiety, depression and a general feeling of being less satisfied with their lives. By using different treatments and critical intervention strategies, the side effects can be reduced and the quality of life improves. Conclusion: The healthcare staff can through different enhanced efforts help breast cancer patients during the treatment period.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Riskfaktorerna är flera och därför har Socialstyrelsen bestämt att hälso- och sjukvården ska erbjuda mammografiscreening för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Bukaortaaneurysm är en lokal vidgning av kroppspulsådern som främst drabbar män. Sjukdomen är ofta asymtomatisk och kan vara livshotande. Socialstyrelsen har därför bestämt att en engångsundersökning ska erbjudas alla män i 65-års ålder. Syfte: Syftet med examensarbetet var att studera anledningar till utebliven screeningundersökning och om anledningarna skiljer sig åt för mammografi- och bukaortascreening. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt som behandlar 15 vetenskapliga artiklar relevanta till arbetets syfte. Resultat: Faktorer som påverkade deltagandet var: ålder, invandring, nära relation till sjukdomen, avstånd, svårigheter att ta sig till klinik/opassande öppettider, utbildning, social status, fysisk och psykisk ohälsa, okunskap/bristande information, rädslor/förnekelse, civilstånd/familj och mottagen påminnelse. Diskussion: Samtliga punkter för icke deltagande stämde inte alltid överens för de båda screeningprogrammen. Efter granskning av inbjudan till screeningprogrammen sågs skillnader i informationen som skulle kunna ha betydelse för de faktorer som studerats i artiklarna. Slutsats: Icke deltagande kan bero på flera faktorer som påverkas av varandra och en liten skillnad mellan män och kvinnor sågs. Inbjudan kan påverka deltagandet i vissa fall. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women in Sweden and there are several risk factors. Abdominal aortic aneurysm is an expansion of the vessel and men are most likely to suffer. The disease is asymptomatic and life-threatening. The National Board of Health and Welfare has decided to offer mammography screening and aneurysm screening to detect the diseases in an early stage. Aim: The aim with this review was to study reasons for non-participation in screening and if reasons differ from the both screening programme. Method: This bachelor thesis was designed as a review based on 15 articles. Results: Factors that affect the attendance was: age, immigration, close relations to the disease, distance, disable to get to the clinic/unfitting opening hours, education, social status, physical/mental health, unknowledge/less information, fear/denial, civil status/family and reminder letter. Discussion: Factors for non-attendance was not the same for both screening programmes. Inspection of the invitation letter from Jönköping county showed some defects that could affect the factors that has been found in the articles. Conclusion: Non-attendance can depend on several factors that influence each other and small differences was seen between men and women. The invitation letter could affect the participation in some cases.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna som drabbar kvinnor i Sverige. Sjuksköterskor som saknade en onkologisk utbildning upplevde att det var svårt att vårda kvinnor med bröstcancer. Kvinnors närstående upplevde ett stort ansvar att ta hand om kvinnorna. Syfte: Var att beskriva kvinnornas upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes enligt Evans analysmodell. Resultat: Det första temat som framkom var ett förändrat liv med subteman att leva med en förändrad kropp och att uppleva oro. Det andra temat som framkom var vikten av stöd från omgivningen och det innehöll subteman att få stöd av kvinnor med bröstcancer, upplevelser av stöd från närstående, behov av stöd från sjukvårdspersonalen samt upplevelser av stöd från religionen. Slutsats: Kvinnorna upplevde kroppsförändringar som begränsade deras möjligheter i tillvaron. Kvinnorna upplevde även oro över framtiden. Kvinnorna fick mer kunskap om bröstcancern när de mötte andra som befann sig i samma situation. Kvinnorna hade både positiva och negativa erfarenheter av stödet de fick från sina närstående och sjukvårdspersonalen. Vissa av kvinnorna upplevde även att religionen gav de hopp och styrka att fortsätta kämpa med sina liv. Nyckelord: Begränsningar, bröstcancer, närstående, sjuksköterskor, stöd, upplevelser / Background: Breast Cancer is one of the most common forms of cancer that affects woman in Sweden. Nurses without an oncological education experienced difficulties caring for women with breast cancer. Relatives to women with breast cancer experienced a great responsibility to take care of the women´s. Purpose: To describe women's experience of living with breast cancer. Method: A qualitative literature review with a descriptive synthesis according to Evans method of analysis. Result: The first theme that occurred was a changed life with the subthemes living with a changed body and experience concern. The second theme that occurred was importance of getting support from the environment and with the subthemes to get support from women with breastcancer, experience of support from relatives, the need of support from healthcare professionals and experiences of support from religion. Conclusion: The women experienced changes within their bodies that limited their opportunities in life. The women also experienced concerns about the future. Meeting other women and gave the women more knowledge about breast cancer. The women had both positive and negative experiences of the support they received from their relatives and the healthcare professional. They also felt that religion gave them hope and strength to continue to fight with their lives.

Bakgrund: Bröstcancer är en vanlig cancersjukdom hos kvinnor. Kvinnorna genomgår olika behandlingar varav en är mastektomi. Borttagandet av hela bröstet/brösten medför flera omställningar som påverkar kvinnligheten, sexualiteten och kroppen samt hela kvinnornas livsvärld. Sjuksköterskan har en uppgift att stötta kvinnor med bröstcancer genom diagnos och behandling i samband med omvårdnaden. Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelser vid en mastektomi. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio stycken kvalitativa artiklar som blev analyserade. Resultat: Kvinnorna upplevde att mastektomin påverkade deras sätt att se på sig själva. Mastektomin ledde till ett undvikande beteende och de hade svårt att acceptera den nya kroppen. Den förändrade kroppen påverkar kvinnorna i de intima relationerna samt i de sociala relationerna vilket resulterade i ett lidande. Kvinnorna upplevde att kroppen hade svikit dem och de hade svårt att både se och röra vid sig själva. Kvinnligheten förändrades och kvinnorna fick läras sig att acceptera sin nya förändrade kropp. Slutsats: Mastektomin påverkade mer än bara kvinnans kropp fysiskt, det påverkade även kvinnan psykiskt. Känslan av att vara kvinna förminskades då de blev mastektomerade. Kvinnans hela livsvärld påverkades i samband med mastektomin och resulterade i ett livslidande. / Background: Breast cancer is a common cancer among women. Women undergo several different treatments and mastectomy is one of them. The removal of the entire breast/breasts causes several changes which affect womanhood, sexuality and the body as well and the women´s entire world of being. The nurse has a task too support women with breast cancer through the diagnosis and treatments in connection with nursing. Aim: The aim of this literature study was to illuminate women´s experiences around a mastectomy. Methods: Literature review based on ten qualitative articles that were analyzed. Results: Women felt that mastectomy affected their way of looking at themselves. Mastectomy led to avoided behavior and they had a hard time accepting the new body. The changed body affected women in the intimate relations and in social relations which resulted in a suffering. The women felt that the body had failed them, and they had difficulties to both see and touch themselves. Femininity was changed and women had to learn to accept their new changed body. Conclusion: Mastectomy affected more than just the woman’s body physically, it also affected the woman mentally. The feeling of being a woman was reduced when they undergo mastectomy. The woman´s entire world of being was affected in connection with the mastectomy an resulted in lifelong suffering.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste formen av kvinnlig cancer och utgör nära en tredjedel av kvinnlig cancer. I behandlingen av bröstcancer har kirurgi en betydande roll. Nära hälften av kvinnorna genomgår mastektomi, men det finns en stor variation inom landet. Att förlora ett bröst efter mastektomi har såväl en kroppslig som psykologisk innebörd. Avhandlingen omfattar fyra delstudier som beskriver detta på olika sätt. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera betydelsen av att förlora ett bröst på grund av cancersjukdom samt motiv och beslutsprocess i ställningstagande till att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst. Metod: Avhandlingen baseras på två populationer av kvinnor boende i norra Sverige som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer: de kvinnor som genomgått mastektomi under 2003 (delstudie I–III) samt de kvinnor som genomgått mastektomi mellan oktober 2006 och september 2007 (delstudie IV). Dessa kvinnor identifierades via det regionala cancerregistret, onkologiskt centrum, Norrlands universitetssjukhus. Statistiska analyser genomfördes i delstudie I och IV och tematisk narrativ analys har tillämpats i delstudie II och III. Resultat: Delstudie I: År 2007 skickades ett nykonstruerat självskattningsformulär ”Life After Mastectomy” (LAM) ut till 149 kvinnor varav 85% (n=126) besvarades. Av dessa kvinnor hade 25% genomgått bröstrekonstruktion. Resultaten av en multipel regressionsanalys visade att bröstrekonstruktion var signifikant relaterat till lägre ålder, känsla av att vara attraktiv och sexuellt intresse. För att få en djupare och mer nyanserad förståelse kring innebörder av att förlora ett bröst efter mastektomi och motiv till att avstå från eller genomgå bröstrekonstruktion gjordes ett strategiskt urval av 15 kvinnor från delstudie I som deltog i en forskningsintervju(delstudie II). I den tematiska narrativa analysen identifierades tre typberättelser. I den första typberättelsen beskrevs mastektomin som ”no big deal” och att genomgå en bröstrekonstruktion var inte ens värt att överväga. I den andra typberättelsen beskrevs mastektomin som ”att förlora sig själv” och en bröstrekonstruktion beskrevs som ett sätt att återställa sig som person, kvinna och sexuell varelse. Den tredje typberättelsen intog en position mellan ”no big deal” och ”att förlora sig själv” och en bröstrekonstruktion beskrevs som ett välkommet erbjudande vilket gjorde det enklare att se och känna sig som kvinna. I delstudie III undersöktes sex kvinnors erfarenheter av att genomgå bröstrekonstruktion. Samtliga kvinnor var oförberedda på den krävande procedur som de genomgick. De beskrev processen som svår och smärtsam med upprepade operationer och en oväntat lång konvalescenstid. Även om kvinnorna var oförberedda på hur tufft det skulle komma att bli både fysiskt och emotionellt beskrevs bröstrekonstruktionen  som betydelsefull för dem. Delstudie IV: I denna uppföljningsstudie inkluderades kvinnorna 10 månader efter mastektomin då självskattningsformuläret LAM skickades ut. Datainsamlingen med samma formulär upprepades två år senare (tre år efter mastektomin). Kvinnornas (n=76) känsla av attraktivitet och kvinnlighet hade inte förändrats mellan de två mättillfällena, med undantag för vissa aspekter av sexualitet som hade försämrats. Vid uppföljningen hade 21% av kvinnorna genomgått bröstrekonstruktion och dessa kvinnor var yngre. I övrigt kundeinga signifikanta skillnader ses mellan de kvinnor som genomgått respektiveej genomgått bröstrekonstruktion. Slutsats: Denna avhandling ger en inblick i betydelsen av att förlora ett bröst efter mastektomi. Att förlora ett bröst efter mastektomi kan vara av mindre eller större betydelse. För de kvinnor som upplevde bröstförlusten som en förlust av sig själva, kom en bröstrekonstruktion att betraktas som en livsnödvändighet (delstudie II). De flesta av kvinnorna 75% i delstudie I och 79% i delstudie IV genomgick inte någon bröstrekonstruktion. De kvinnor som genomgick rekonstruktiv kirurgi beskrev proceduren som svår fysiskt och emotionellt, men trots detta sågs den som viktig för dem (delstudie III). Vid uppföljningen i delstudie IV, var kvinnornas upplevelse av attraktivitet och kvinnlighet oförändrade, men upplevelsen av att känna sig bekväm vid sexuell intimitet utvecklades negativt. Detta var oberoende av om kvinnan genomgått bröstrekonstruktion eller inte, vilket kan ses som överraskande. Det är viktigt att som sjukvårdpersonal uppmärksamma hur den enskilda kvinnan själv upplever betydelsen av att ha förlorat ett bröst för att inte låta sig styras av vaga schabloner kring relationen bröst–sexualitet–kvinnlighet. / Background: Breast cancer is the most common cancer in women, representing nearly one-third of all cancer cases among women in Sweden. The mainstay in breast cancer treatment is surgery and nearly half of the women undergo a mastectomy but there is considerable variation between different counties. Understanding the impact of losing a breast and what motivates women to decide for or against breast reconstructive surgery after mastectomy is necessary in caring for women affected by breast cancer. This PhD thesis comprises four studies that examine this topic in different ways. Aim: The overall aim of the thesis is to explore meanings of losing a breast after mastectomy and what motivates women to opt for reconstruction or no reconstruction of the lost breast. Methods: The thesis is based on two populations, all women who underwent mastectomy in 2003 (Studies I–III) and all women living in northern Sweden who underwent mastectomy during November 2006 to October 2007 (Study IV). The women were identified by the Oncological Centre, at Umeå University Hospital, Umeå, Sweden. In Studies I and IV statistical analyses were performed while in Studies II and III thematic narrative analyses were applied. Results: Study I: in 2007 149 women received a newly developed selfreported questionnaire titled ‘Life After Mastectomy (LAM)’. In total 85% (n=126) of the women completed and returned the questionnaire, 25% of whom had undergone breast reconstruction. Multiple regression analysis showed that these women were younger and scored lower on feelings of attractiveness and higher on sexual activity compared with the women who had opted not to have breast reconstruction. In Study II, to gain a more nuanced understanding of the women’s lived experiences of losing a breast and what had motivated them to opt for or against breast reconstruction, a strategic sample of 15 women from Study I were selected to participate in a research interview. Using thematic narrative analysis of the interviews we identified three types of storylines. In the first storyline the mastectomy was described as ‘no big deal’ and breast reconstruction was not even worth considering. In the second storyline the mastectomy was described as a ‘loss of self’ and the breast reconstruction was perceived as a means to be restored as a person, a woman and a sexual being. The third storyline fell in between ‘no big deal’ and ‘loss of self’, with breast reconstruction described as a welcome offer that made it easier to look and feel like a woman. In Study III, a pilot study, we explored six women’s experiences of undergoing breast reconstructive surgery. All women had not been prepared for the strenuous experience: the process was described as difficult and painful, consisting of several operations and an unexpectedly long recovery period. Although the women were ill prepared for how arduous it would be, both physically and emotionally, having a breast reconstruction had been important to all of them. Study IV: in this follow-up study, women completed the self-reported LAM questionnaire 10 months after mastectomy and again 2 years later, i.e. about 3 years after mastectomy. It appeared that their feelings of attractiveness and femininity had not changed during the follow-up time, except for some aspects of sexuality which had been negatively affected. At follow-up, 21% of the women had undergone breast reconstruction. When comparing these women with those who had not undergone reconstructive surgery, we found no significant differences apart from their younger age. Conclusion: This thesis provides insight into the meanings of losing a breast due to mastectomy. Loss of a breast can be of minor or major importance. For those women who experienced the loss of a breast as a loss of the self, breast reconstruction became a necessity for restoring personhood (Study II). However, most women studied, 75% in study I and 79% in study IV, chose not to undergo breast reconstruction. Those who did, described it as a very tough procedure, both physically and emotionally. Having a breast reconstruction had been important for them (Study III). After a 2-year follow-up of the women (Study IV), their feelings of attractiveness and femininity were unchanged, but not their experiences of sexual intimacy and comfort, which had decreased regardless of whether they had undergone breast reconstruction or not. This finding was unexpected. It is important for health care professionals to be attentive to how women themselves experience the personal meaning of losing a breast. Care professionals should guard against popular preconceptions of the female breast and how it is associated with sexuality and womanliness, and hence of the patient’s needs.

BAKGRUND: Bröstcancer är allmänt känt i samhället, men få känner till den ärftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vårdpersonal påvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte. SYFTE: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ärftligt ökad risk för bröstcancer. METOD: En kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats. RESULTAT: Kvinnorna som lever med ärftligt ökad risk för bröstcancer lever med en ständig oro och osäkerhet. Varje kvinna är unik och hennes erfarenheter är därav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstående ämnesområdena är oro och osäkerhet samt svårighet att hantera hotet. DISKUSSION: Kvinnorna med ärftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen. Detta är relevant för all vårdpersonal då det är av vikt att förstå patienten och hennes unika situation. / BACKGROUND: Breast cancer is commonly known through out the society, but few people are aware about the hereditary aspect of breast cancer. Through a blood test the healthcare professionals can determine if women have a genetic mutation, that increase the risk of getting breast cancer, or not. PURPOSE: The purpose of this study is to describe women's experience of living with an increased hereditary risk of breast cancer. METHOD: A qualitative literature study where 14 scientific articles were analysed. RESULT: Women who live with an increased hereditary risk of breast cancer live under constant worry and uncertainty. Each woman is unique and her experience is therefore very individual. Despite this individuality certain key point can be identified. The most distinguished subject areas are anxiety and uncertainty together with difficulty to handle the threat. DISCUSSION: Women with increased hereditary risk of breast cancer see to their family's breast cancer history when dealing with their own situation. This is important for all medical staff due to the importance of understanding the patient and her unique situation.

No description available.

SAMMANFATTNING Bröstcancer är något som kvinnor i alla åldrar kan drabbas av. År 2011 insjuknade 8382 personer i hela Sverige. Bakgrunden: Det är männen som finns där för att stötta kvinnorna men även finnas där för barnen och ge trygghet. Barnen upplever en oro över att mista deras moder. Problem: Det är av största vikt att beskriva hur det är att drabbas av bröstcancer och samtidigt vara mor till minderåriga barn då detta kan medföra en komplex livssituation. Syfte: syftet var att beskriva mödrars upplevelser av att leva med bröstcancer samtidigt som de har minderåriga barn. Metod: Utifrån inklusionskriterierna söktes självbiografierna fram på respektive biblioteks katalog. En manifest innehållsanalys användes vid analysprocessen av de fyra självbiografierna för att besvara syftet. Resultat: Resultatet resulterade i sex kategorier. Dessa beskriver hur mödrarna upplever hur de ska klara av vardagen med minderåriga barn samtidigt som de kämpar mot bröstcancern. Slutsats: Att ha bröstcancer och samtidigt vara moder till minderåriga barn upplevs jobbigt då denna sjukdom medför en utmattning samt en känsla av otillräcklighet gentemot barnen. Mödrarnas största oro är inte bröstcancern utan hur barnen kommer klara sig om deras moder avlider.

Alternative splicing is a process that partly rejects the common definition of a gene – that one gene codes for one specific protein. By variable combination of coding regions (exons) and exclusion of non-coding regions (introns), formation of several different mRNA-transcripts, and consequently several different proteins, can derive from the same gene. Alternative splicing is an important condition for the development of complex life forms, but it is also a highly sensitive process and inaccurate splicing is the cause of approximately 15 % of mutations that cause genetic diseases. This article presents four genes, BRCA1, BRCA2, ERα and ERβ, and inaccurate splicing of these genes increases the risk of developing cancer, particularly breast cancer and ovarian cancer. Breast cancer is the second most common form of lethal cancer among women. After identifying the cancerogenic mutations, women of high-risk families can undergo genetic testing and preventive therapy can reduce the morbidity and mortality. The article also presents a short discussion around the ethical problems of genetic testing, and the social and psychological dilemmas women of high-risk families are facing when they are given the option to undergo genetic testing.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Många av de drabbade reagerar med starka känslor på diagnosen och behandlingen är tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd från anhöriga, vårdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största källan till stöd, men stödet från vårdpersonalen är också av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd. Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes. Nio kvalitativa studier har valts ut och analyserats. Resultat: Resultatet visar att det var många olika faktorer som påverkade om kvinnorna upplevde att de fick emotionellt stöd eller inte. Åtta kategorier bildades under analysen: vårdrelationen, kontinuitet, trygghet och tillit, respekt och individualitet, närvaro, känslighet, tid samt personliga egenskaper. Diskussion: Resultatet jämförs med Joyce Travelbees teori som berör mycket av det som framkommit i resultatet, exempelvis att det är viktigt att se patienten som en individuell individ. I disskussionen betonas bland annat vikten av att uppfatta patienten som mångdimensionell samt hur och vårdpersonalens stress och tidsbrist påverkar möjligheten av att kunna ge emotionellt stöd. Sökord: bröstcancer, emotionellt stöd, kvinnor, omvårdnad, stöd, upplevelse. / Introduction: Breast cancer is the most common type of cancer among women. Many of the affected women react to the diagnosis with strong feelings and the treatment is tough and often unpleasant getting through. The women need support from relatives, health-care personnel and other women with or who have had breast cancer. The relatives are a big source for support, but the support from health care personnel is also of great importance. Support can be divided into emotional, material and informational support. Aim: To describe breast cancer diagnosed women’s experience of emotional support from caring personnel. Method: A literature review was performed according to Friberg. Nine studies with a qualitative approach were collected and analysed. Findings: The result shows that there were many different factors who affected if the women experienced getting emotional support or not. Eight categories emerged in the analysis: the caring relation, continuity, confidence and trust, respect and individuality, presence, sensitibity, time and personal characteristics. Discussion: The result is compared to Joyce Travelbee’s theory that is connected to much of what was found in the result, for example the importance of recognizing the patient as an individual. The discussion highlights amongst other things the matter of seeing the many different dimensions of the patient and how the pressure and lack of time affects the health caring staff’s ability to give emotional support. Keywords: breast cancer, emotional support, experience, nursing care, support, women.