Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper. Även om alla patienter ska behandlas på lika villkor, skaomvårdnaden individanpassas. Viktiga delar, exempelvis djupa samtal, upplevs som svåra iomvårdnaden och hänvisas till andra yrkesgrupper. Dock betonar sjuksköterskorna viktenav dessa samtal för att få en relation till patienterna. Diskussion: Vårdrelationen är viktigför att få tillgång till vad patienterna anser vara viktigt i omvårdnaden. Utan den är det intemöjligt att ge patienterna rätt stöd. Vårdandet bör vara individanpassat eftersomupplevelsen av hälsa är subjektiv. Sjuksköterskorna verkar ovana att reflektera över sigsjälva och sina erfarenheter, något som speglas i deras ovilja att diskutera känsliga ämnen. / Background: Being diagnosed with breast cancer is an overwhelming experience,especially for young women of childbearing age, because they often find themselves in acomplex life situation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences ofwhat is important in caring for young women with breast cancer. Method: The data wascollected by semi-structured qualitative interviews according to Kvale and Brinkmann. The transcribed interviews have been analyzed to understand their meaning. Results: Caring ofyoung women with breast cancer do not differ from other patient groups. Although allpatients should be treated on equal terms, caring should be individualized. Importantelements, such as deep conversations, are perceived as difficult in caring and referred toother professionals. However, the nurses stress the importance of these conversations to geta relationship with the patients. Discussion: A caring relationship is important in order toget access to what patients considers important in caring. Without a caring relationship, it isimpossible to give the patients the right support. Caring should be individualized becausethe perception of health is subjective. The nurses seem unfamiliar with self reflection whichshows in their unwillingness to discuss sensitive topics.

Bakgrund: Varje år får cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sätter kvinnorna i en kris där hela deras tillvaro hotas. Vardagen förändras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka känslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrån en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vård till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förståelse för deras situation. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden. Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna söktes via CINAHL, MedLine och PubMed. Alla studier är utförda i västvärlden och belyser kvinnors upplevelse av sin sjukdom genom dess olika skeden. Resultat: Analysen av artiklarna mynnade ut i fem huvudkategorier: Vardag i förändring, Upplevelser av en förändrad kropp, Att börja se sig själv med nya ögon, Upplevelser av ny mening i tillvaron och Det önskade stödet i förändring. Därtill identifierades ett antal underkategorier. Att gå igenom bröstcancer präglade starkt kvinnornas syn på sig själva och sina kroppar. Genom sjukdomsförloppet gav det dödliga hotet upphov till en kamp för livet kantad av förluster. Kampen väckte en oväntad styrka och en drivkraft att överleva. Att komma ut på andra sidan var en ensam vandring. Diskussion: I resultatdiskussionen har begreppet livsvärld och Merleau-Pontys teori om den levda kroppen använts för att belysa kvinnornas förändrade vardagsliv, påverkan av självet och den kvinnliga identiteten genom sjukdomens olika faser. Krisen fick kvinnorna att rikta om sin uppmärksamhet mot det sjuka bröstet vilket gav ett främmandeskap inför sig själv och världen. Att återta tillgången till livet innebar att osäkert känna sig fram steg för steg. Utsattheten ledde till att många kvinnor omvärderade sina liv vilket resulterade i en ny identitet.

Bakgrund: Bröstcancer är i dag den vanligast förekommande cancersjukdomen som beräknas drabbas en tredjedel av Sveriges kvinnor. Detta är en potentiellt livshotande sjukdom vilket innebär att de flesta av de drabbade kvinnorna kommer att genomgå en omvälvande upplevelse med lång tid av behandlingsåtgärder. Bröstcancersjukdom innebär att livssituationen förändras vilket kan medföra att kvinnans hela trygghet blir annorlunda. När livet drastiskt omskapas kan kvinnans totala livskvalitet sättas i obalans. Studier som undersöker hur kvinnor upplever livskvalitet och hur den förändras i samband med att de drabbas av bröstcancer är betydelsefulla ur flera perspektiv. Kunskap om hur kvinnor med bröstcancersjukdom upplever sin livssituation och livskvalitet är viktig information för att säkerställa och förbättra den vård och stöd som erbjuds henne. Syfte: Syftet med studien är att kvantitativt undersöka 39 kvinnor diagnostiserade med bröstcancer och deras självskattade livskvalitet utifrån två perspektiv. Det första perspektivet har varit att jämföra kvinnornas självskattade livskvalitet mot kvalitativa resultat som sedan tidigare är presenterat. Det andra perspektivet har varit att kvantitativt undersöka hur kvinnornas livskvalitet förhåller sig mot de olika kombinationerna av behandlingsåtgärder. Metod: Föreliggande studie bygger på ett ursprungsprojekt där ett patientmaterial inhämtades under åren 2004 – 2009. Detta ursprungsprojekt har resulterat i kvalitativa delstudier som blivit presenterade i artikelform och i en avhandling. Med föreliggande studie kompletteras dessa resultat med ett kvantitativt perspektiv. Det kvantitiva materialet är behandlat med Microsoft Excel. Urvalsgruppen omfattar 39 kvinnor som under 2005 behandlats för primär bröstcancer vid Umeå sjukhus strålbehandlingsavdelning. Resultat: I delfråga ett konstateras att de kvantitativa resultaten väl överensstämmer med resultaten som framgår av den kvalitativa undersökningen. Bland de bröstcancer drabbade kvinnorna framträder fyra kategorier vilka 24 månader efter diagnos upplever sin livskvalitet som antingen bättre, oförändrad, förändrad men inte till det sämre eller att de upplever sin livskvalitet som sämre. Vid den andra delfrågan framkommer det att kvinnornas olika kombinationer av behandlingsåtgärder har betydelse för kvinnornas upplevda livskvalitet. Fler former av behandlingar har medfört att kvinnorna mår sämre än de kvinnor som tar emot färre behandlingar. Diskussion: Resultaten i denna studie visar att tidigare kvalitativa resultat och att de föreliggande kvantitativa resultaten är överensstämmande. Det framgår även att kvinnor som genomgår mer omfattande behandlingsåtgärder upplever svårare förändringar vad det gäller den aktuella livskvaliteten och hur den förändras över tid. Vad det gäller de båda delfrågorna framgår det att den största förändringen i livskvalitet framträder under det första året fram till det andra året efter diagnos.

<p><strong>BAKGRUND</strong>: Bröstcancer är allmänt känt i samhället, men få känner till den ärftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vårdpersonal påvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte.</p><p><strong>SYFTE</strong>: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ärftligt ökad risk för bröstcancer.</p><p><strong>METOD</strong>: En kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats.</p><p><strong>RESULTAT</strong>: Kvinnorna som lever med ärftligt ökad risk för bröstcancer lever med en ständig oro och osäkerhet. Varje kvinna är unik och hennes erfarenheter är därav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstående ämnesområdena är oro och osäkerhet samt svårighet att hantera hotet.</p><p><strong>DISKUSSION</strong>: Kvinnorna med ärftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen. Detta är relevant för all vårdpersonal då det är av vikt att förstå patienten och hennes unika situation.</p> / <p><strong>BACKGROUND</strong>: Breast cancer is commonly known through out the society, but few people are aware about the hereditary aspect of breast cancer. Through a blood test the healthcare professionals can determine if women have a genetic mutation, that increase the risk of getting breast cancer, or not.</p><p><strong>PURPOSE</strong>: The purpose of this study is to describe women's experience of living with an increased hereditary risk of breast cancer.</p><p><strong>METHOD</strong>: A qualitative literature study where 14 scientific articles were analysed.</p><p><strong>RESULT</strong>: Women who live with an increased hereditary risk of breast cancer live under constant worry and uncertainty. Each woman is unique and her experience is therefore very individual. Despite this individuality certain key point can be identified. The most distinguished subject areas are anxiety and uncertainty together with difficulty to handle the threat.</p><p><strong>DISCUSSION</strong>: Women with increased hereditary risk of breast cancer see to their family's breast cancer history when dealing with their own situation. This is important for all medical staff due to the importance of understanding the patient and her unique situation.</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Biverkningarna av behandlingarna är många och påfrestande och kan leda till psykisk ohälsa. Trots en stor chans att överleva påverkas kvinnornas psykiska tillstånd. Detta beror bland annat på grund av den förändrade kroppsuppfattningen efter behandlingarna. När sjuksköterskan arbetar personcentrerat är målet att inkludera och stötta patienten. Syfte: Beskriva vilka faktorer som bidrar till en förändrad kroppsuppfattning efter en bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnornas förändrade kroppsuppfattning kan beskrivas utifrån fyra kategorier och dessa är; synliga kroppsförändringar, faktorer som påverkar den psykiska hälsan, sexualitet, information och stöd. Konklusion: Det fanns flera faktorer till att kvinnornas kroppsuppfattning förändrades efter bröstcancerbehandling. Behandlingens biverkningar påverkade kvinnorna negativt, både fysiskt och psykiskt. Att förlora ett eller båda brösten samt att tappa håret gjorde att den kvinnliga identiteten blev lidande. De fysiska förändringarna påverkade den psykiska hälsan och kvinnorna riskerade att drabbas av depression och ångest. Många upplevde ett missnöje med sin kropp och kände sig mindre attraktiva inför sin partner vilket i sin tur ledde till att de valde att ta avstånd från sexuella aktiviteter. Det fanns ett stort behov av stöd och information från hälso-och sjukvårdspersonalen. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer that affects women. The side effects of treatments are many and stressful and may result in mental illness. Even though the chances for surviving are good women’s mental health are affected. This is, for instance, because of the changed body image after the treatments. The nurse’s aim with the personcentered- care is to include and support the patient. Aim: To describe what factors contribute to a changed body perception after breast cancer treatment. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: Women’s changed perception of her body can be described in four categories, and these are; visible changes of the body, mental health, sexuality, need for support. Conclusion: There were many factors that changed the body image after breast cancer treatment. The side effects of the treatments affected women both physically and psychologically. Losing one or two breasts and hair loss caused the female identity to suffer. The physical changes affected mental health and women were at risk of depression and anxiety. Many experienced a dissatisfaction with their body and felt less attractive to their partner, which in turn led them to distance themselves from sexual activities. There was a great need for support and information from healthcare professionals.

Individuella vårdplaner för cancerpatienter infördes 2009 i och med den nationella cancerstrategin och syftar till att ge varje patient en samlad bild av besök, behandling och sjukdom. I den här uppsatsen undersöks olika strategier för mottagaranpassning i fyra regioners Min vårdplan för patienter med bröstcancer. Med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken görs en interpersonell analys av tilltal och omtal respektive modalitet, för att dels kunna beskriva vilka mottagare som pekas ut i texten och erbjuds identifikation, och dels undersöka hur avsändarna kommunicerar information av olika karaktär till mottagarna. För att besvara det senare grundar sig analysen även till viss del i indirekthet och artighetsstrategier. Resultatet visar att de fyra vårdplanerna alla har ett relativt konsekvent du-tilltal, särskilt i introduktionsavsnitt som fungerar relationsskapande. Ibland specificeras du:et genom efterställda attribut av typen ”[du] som har fått diagnosen bröstcancer”. Men ibland övergår tilltalet till ett mer distanserat omtal i information av mer känslig eller hotande karaktär, till exempel i beskrivningar av känslor, sociala påföljder eller biverkningar. I sådan information är det även vanligt att använda modalitet av lägre sannolikhets- och vanlighetsgrad, som ett sätt att förmildra det som påstås. Resultatet visar också en skillnad i hur uppmaningar uttrycks: instruktioner av viktigare, och kanske därmed mer hotande, karaktär uttrycks oftare inkongruent med du-tilltal och förpliktelsemodalitet, möjligen som ett sätt att rikta dessa viktiga uppmaningar till mottagaren och med modalitetsmarkörer förklara hur viktigt det är att uppmaningen följs. De största skillnaderna mellan de fyra vårdplanerna visar sig i omtal av kvinnor och män och därmed vem man signalerar att mottagaren av texten är. Det leder till en avslutande diskussion om för- och nackdelar med mottagaranpassning – kan inkludering bli exkluderande?

Bakgrund: Varje år diagnostiseras mer än 9000 personer med bröstcancer i Sverige. En vanlig upplevelse är förlust av kontroll samt rädsla inför framtiden. Kvinnors existens påverkas till följd av sjukdom och biverkningar av behandling. Genom stöd kan kvinnor hantera oro, sorg och rädslor som uppkommer. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer upplevde sitt dagliga liv efter diagnos och behandling. Metod: En litteraturbaserad studie med nio kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Osäkerhet efter diagnosen, Relationernas betydelse och När livet får en ny innebörd, samt sju underkategorier. Konklusion: Kvinnor som drabbas av bröstcancer var en grupp med ökad risk för psykisk ohälsa, där osäkerhet och ett informationsbehov inte tillgodosågs. Sjukdomen gjorde att kvinnor genomgick olika former av kriser och behov av stöd var viktigt samt nödvändigt för vissa kvinnor för att orka kämpa vidare. Stöd från sjukvården och hög patientdelaktighet kunde leda till en känsla av kontroll och minskad sårbarhet. Sjukdomen gjorde även att kvinnor upplevde att livet fick en ny innebörd och blev mer värdefullt. / Background: In Sweden, more than 9000 people are diagnosed with breast cancer annually. A common experience are a loss of control and fear of the future. Furthermore, the cancer affect women's whole existence and side effects from treatment are common. With support, women are able to cope with anxiety, grief and fears that arise. Purpose: The aim of this litterature-based study was to examine how women with breast cancer experienced their daily life after diagnosis and treatment. Method: A litterature-based study with nine qualitative articles. Result: Three categories revealed; The uncertainty of the diagnosis; The meaning of relationships and When life gets a new meaning, and seven subcategories. Conclusion: Women with breast cancer were a group exposed to a greater risk of developing mental illness, where uncertainty and the need for information were unmet. The disease lead women to undergo a variety of crisis's and the need for support were important and necessary for some women in order to fight the disease. Support from healthcare and high patient-involvement facilitates and lead to a sense of control and reduced vulnerability. The disease could also cause women to experience a new meaning in life and that it became more valuable to them.

The aim of this study was to research how the self-image of women changes after a chemotherapy treatment for breast cancer. Previous research has been focusing on the implications of hair loss in relation to self-image, in this study more aspects of self-image in relation to a chemotherapy treatment is being researched. Nine semi-structured interviews with women between the ages of 40-60 years have been conducted. The result shows a large variation in how the self-image has changed. Some recurring themes are an increased insight of being mortal, a new perception of the body and an experience of being different. Counselors who work in hospitals are often part of the team that work with women who suffer from breast cancer. Hopefully this study will contribute to a deeper understanding amongst counselors and others who work with these clients of which factors affect how the self-image develops. / Syftet med den här studien var att undersöka hur självbilden hos kvinnor eventuellt påverkas av att genomgå en cytostatikabehandling mot bröstcancer. Tidigare forskning har främst fokuserat på håravfallet i relation till självbilden, i denna studie undersöks fler aspekter av självbilden kopplat till en cytostatikabehandling. Nio semi-strukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 40–60 år har genomförts. Resultatet visar på en stor variation i hur intervjupersonernas självbild har påverkats. Några återkommande teman är: en ökad insikt om sin egen dödlighet, en förändrad bild av kroppen och en upplevelse av sig själv som annorlunda. Sjukhuskuratorer är en del av det team som finns runt bröstcancerdrabbade kvinnor på sjukhus. Min förhoppning är att studien kommer bidra till en ökad kunskap hos kuratorer och andra som arbetar med denna klientgrupp gällande vilka faktorer som påverkar hur självbilden utvecklas.

Bakgrund: Bröstcancer är en internationellt växande sjukdom som drabbar framförallt kvinnor, med symtom och biverkningar från behandling som berövar personerna på glädjeämnen de tidigare upplevt. Fysisk aktivitet ger bland annat minskad östrogennivå, höga östrogennivåer sammankopplas med uppkomst av bland annat bröstcancer. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder består av symtomkontroll, utvärdering av symtomlindrande behandling, samt psykosocialt stöd. Genom att ha ett personcentrerat förhållningssätt kan maktbalansen mellan vårdgivare och vårdtagare jämnas ut, och vårdtagarens autonomi värderas högt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva fysisk aktivitet som ett komplement till den ordinarie omvårdnad som ges till personer med bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 17 kvantitativa artiklar. Resultat: Fysisk aktivitet fungerar som komplement till ordinarie omvårdnad som ges till personer som genomgår bröstcancerbehandling. Fysisk aktivitet reducerar smärta, fatigue, illamående och stress. Dessutom ökar livskvalité och energinivåer medan muskelmassa och muskelfunktion bibehålls. Slutsats: Fysisk aktivitet bör inkluderas i ordinarie omvårdnad för personer med bröstcancer, då träning fungerar symtomlindrande och höjer livskvalitén för de under behandling. Detta icke-farmakologiska alternativ till symtomlindring reducerar vissa biverkningar, som uppkommer från farmakologiska alternativ som används. / Background: Breast cancer is an international growing illness which occurs mostly in women, symptoms and side effects from treatments can deprive patients of pleasures they experienced previously. Physical activity leads to a reduction in estrogen levels, elevated estrogen levels are associated with onset of for instance breast cancer. The nurses care actions consist of symptom control, evaluation of symptom-reliving treatment and psychosocial support. With a person-centered approach, the balance of power between caregiver and caretaker can be evened out, and the care-takers autonomy is highly valued. Aim: The aim with this literature review is to describe physical activity as a compliment to the ordinary treatment for breast cancer. Method: Literature review which includes 17 articles with a quantitative approach. Result: Physical activity serves as complement to the ordinary nursing care for persons undergoing breast cancer treatment. Physical activity reduces pain, fatigue, nausea, and stress. Additionally, quality of life and energy levels increases, and muscle mass and function are maintained. Conclusion: Physical activity should be included in the ordinary care for persons with breast cancer. Exercise alleviates symptoms and enhances quality of life for persons during breast cancer treatment. Physical activity is a non-pharmacological alternative which reduces some side effects from pharmacological symptomrelieving treatment.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor i världen. Trots att förekomsten av bröstcancer uppskattas öka årligen har mortaliteten minimerats på grund av rutinmässiga mammografikontroller som kan upptäcka indikationer på bröstcancer i ett tidigare skede. Bröstcancer uppkommer när cancerceller förökar sig okontrollerat och bildar en tumör. Beroende på tumörens storlek och spridning krävs olika behandlingsmetoder. Varje enskild kvinna upplever sjukdomstillståndet individuellt, livsvärlden och hälsan kan påverkas negativt. Sjuksköterskan har i sin yrkesroll ett ansvar att vårda dessa patienter utifrån ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevda erfarenheter av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt utfördes utifrån Fribergs metod. Databaserna som användes var CINAHL Complete och Medline vilket genererade i nio kvalitativa artiklar samt en artikel som utgjorde en mixad metod där främst den kvalitativa datan användes. Författarna sökte artikelurvalet utifrån helikopterperspektivet vilket kännetecknas av ett öppet och kritiskt tänkande. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudteman: Vikten av att få information och rådgivning från vårdpersonal, att handskas med sin bröstcancer samt påverkan på det dagliga livet. Det sistnämnda temat gestaltar tre subteman: Kroppslig och psykisk påverkan, betydelsen av att få stöd från närstående samt perspektiv på livet och andra existentiella frågor. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Katie Erikssons Caritativa teori vars syfte är att förstå och lindra lidande. Bröstcancer kan frambringa olika former av unika lidande som sjuksköterskan bör ta hänsyn till i vårdandet. / Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases affecting women in the world. Despite the existence of breast cancer is increasing yearly the mortality has decreased due to routine mammography checkups that are able to discover early signs of breast cancer. Breast cancer occurs when cancer cells multiply uncontrollably and form a tumor. Depending on the tumors size and proliferation there are different types of treatments. Each individual woman experiences the disease state individually, life-world and health can be affected negatively. In its professional role, the nurse has a responsibility to care for these patients from a holistic perspective. Aim: The aim of this study is to describe women’s lived experiences of living with breast cancer. Method: A literature review was conducted based on Friberg´s method. The databases that were used were CINAHL Complete and Medline which generated in nine qualitative articles and one mixed method where main the qualitive part was used. The authors sought articles with help from the helicopter perspective, which is characterized by open and critical thinking. Results: The result identified three main themes: The importance of receiving information and counseling from health care professionals, handle their breast cancer and the disease affecting daily life. The latter theme embodies three subthemes: Bodily and mental impact, the meaning of receiving support from close friends and different perspectives on life and other existential questions. Discussion: The result has been discussed in the basis of Katie Eriksson´s Caritative theory, which aims to understand and relieving suffering. Breast cancer can produce carious forms of unique suffering that the nurse should consider in the care.