Introduktion   Varje år drabbas ungefär 8000 kvinnor av bröstcancer i Sverige, vilket representerar cirka en fjärdedel av alla fastställda cancerdiagnoser hos kvinnor. Den vanligaste behandlingen av bröstcancer är att avlägsna tumörvävnad i form av mastektomi eller lumpektomi. Denna behandling kan påverka kvinnors upplevda kroppsbild samt psykiska och sexuella hälsa.   Syfte   Syftet med arbetet var att beskriva hur kvinnor upplever sin psykiska och sexuella hälsa, samt kroppsbild efter en mastektomi eller lumpektomi.   Metod  En kvalitativ litteraturöversikt valdes som design. Databasen som användes för att samla in data var PubMed. Tolv kvalitetsgranskade artiklar användes för att svara på arbetets syfte. Artiklarna lästes flertal gånger för att hitta nyckelfynd, likheter och skillnader. Dessa delades sedan in under tre teman vilket presenteras objektivt i resultatet.   Resultat   Resultatet visar att kvinnorna upplevde försämrad psykisk och sexuell hälsa efter att de hade genomgått mastektomi eller lumpektomi. Även deras kroppsbild påverkades negativt. Stress, oro och rädsla var framträdande känslor hos deltagarna. En del kvinnor valde att undvika sociala situationer och gjorde en förändring i sin klädstil. Det framkom att den sexuella lusten och synen på sin egen sexuella attraktion minskade efter operationen. Deltagare beskrev även positiva upplevelser, som en vilja att slåss mot cancern och överleva.  Slutsats   Kvinnor kan ha negativa upplevelser efter en mastektomi eller lumpektomi, men dessa erfarenheter är individuella och kan variera. Genom att ha kunskap om och förståelse för kvinnors upplevelser kan sjuksköterskor bättre bemöta det psykosociala behovet som uppstår i samband med mastektomi eller lumpektomi. / Each year, approximately 8 thousand women are diagnosed with breast cancer in Sweden, which represents approximately one quarter of all cancer diagnoses among women. The most common treatment for breast cancer is to remove tumor in the form of mastectomy or lumpectomy. This treatment can affect women's perceived body image, psychological and sexual health.   Aim  The purpose of the project was to describe how women experience their mental and sexual health, as well as body image after a mastectomy or lumpectomy.  Method  A qualitative literature review was chosen as the design. The database used to collect data was PubMed. Twelve quality-reviewed articles were used to answer the projects aim. The articles were read several times to find key findings, similarities and differences. These were then divided into three themes, which are presented objectively in the results.   Results  The results show that the women experienced a deterioration in mental and sexual health after they had undergone mastectomy or lumpectomy. Their body image was also negatively affected. Stress, anxiety and fear were prominent emotions in the participants. Some women chose to avoid social situations and made a change in their clothing style. It appeared that the sexual desire and the view of their own sexual attraction decreased after the operation. Participants also described positive experiences, like a will to fight the cancer and survive.   Conclusion  Women may have negative experiences after a mastectomy or lumpectomy, but these experiences are individual and can vary. By having knowledge of and understanding of women's experiences, nurses can better respond to the psychosocial needs that arise in connection with mastectomy or lumpectomy.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Behandlingar för bröstcancer kan vara strålbehandling, immunterapi, cytostatika och kirurgisk behandling som till exempel mastektomi. Mastektomi kan orsaka fysiska och psykiska besvär som påverkar hela kvinnans liv, där behandlingen medför en förändring i kroppen som förorsakar att kvinnans identitet och synen på sin kvinnlighet ändras. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Denna litteraturöversikt är skriven enligt Fribergs modell med hjälp av 10 kvalitativa artiklar. Relevanta artiklar till studien söktes fram i tre olika databaser: Cinahl, Pubmed och Medline. Resultat: Första huvudtemat En förändrad kroppsuppfattning med två subtema: Upplevelser av att förlora bröstet och kvinnlighet och Upplevelser av den sexuella relationer med sin partner. Andra huvudtema är Behov av stöd med två subtema: Upplevelser av stöd och brist på stöd från nära relationer och Upplevelser av stöd och brist på stöd från vårdpersonal. Tredje huvudtemat är Betydelse av copongstrategier med två subteman: Upplevelser av att bli hjälpt av sin tron och Upplevelser av att normalisera och acceptera. Kvinnorna angav ofta att brösten var en del av deras kvinnlighet, moderskap och identitet. Vid förändring i kroppen till följd av borttaget bröst förorsakade att kvinnors syn på deras kroppsuppfattning och livsvärld påverkades negativt, där det skapade ett lidande. Slutsats: De framkom att kvinnorna tyckte att stöd från vården spelande en viktig roll för återhämtningen efter mastektomi. Därför det är viktigt att sjuksköterskan bedriver vården utifrån ett livsvärldsperspektiv. Sjuksköterskan är ansvarig för dessa kvinnors tillfriskande för att kunna främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women in Sweden. Treatments for breast cancer can include radiotherapy, immunotherapy, cytostatics and surgical treatment such as mastectomy. Mastectomy can cause physical and psychological problems that affect the whole life of the woman, where the treatment brings about a change in the body which causes the woman's identity and view of her femininity to change. Aim: The aim was to describe women's experiences after mastectomy based on a life world perspective. Method: This literature review is written according to Friberg's model using 10 qualitative articles. Relevant articles for the study were searched for in three different ways databases: Cinahl, Pubmed and Medline. Result: First main theme A changed body image with two subthemes: Experiences of losing the breast and femininity and Experiences of the sexual relations with their partner. Other main theme is Need of support with two subthemes: Experiences of support and lack of support from close relationships and Experiences of support and lack of support from healthcare professionals. The third main theme is Meaning of coupon strategies with two subthemes: Experiences of being helped by one's throne and Experiences of normalizing and accepting. The women often indicated that the breasts were one part of their femininity, motherhood and identity. In case of change in the body as a result of removed breast caused women's view of their body image and life world was negatively affected, where it created suffering. Conclusion: They found that the women thought that support from healthcare played an important role in the recovery after mastectomy. It´s important that the nurse provides care from a life-world perspective. The nurse is responsible for these women's recovery in order to promote health and alleviate suffering.

Syftet med denna allmänna litteraturöversikt är att undersöka hur kvinnor som har blivit diagnostiserade med bröstcancer beskriver sin upplevelse. Vidare är syftet att beskriva kvinnornas situation och det faktum att en bröstcancerdiagnos inte enbart påverkar den fysiska hälsan, utan även kan resultera i psykiska och sociala konsekvenser. Målet med denna litteraturöversikt är att erbjuda en överblick av kunskapsområdet. Det teoretiska ramverket för den här studien är biografiskt avbrott, liminalitet och posttraumatic growth. Studien är baserad på fjorton artiklar av kvalitativ karaktär.  Resultatet tyder på att sjukdomen initierar ett biografiskt avbrott i kvinnornas liv. Till följd av detta avbrott upplever kvinnorna en ovisshet i relation till rädsla för återfall, fertilitet och framtiden. Kvinnorna upplever även svårigheter relaterade till kropp, identitet och sexualitet. Vidare visar resultatet även att kvinnorna upplever utmaningar i samband med övergången från patient till överlevare. Övergångar mellan sjukdomsfaser kan resultera i att kvinnorna hamnar i ett tillstånd av liminalitet. Resultatet tyder även på att en del kvinnor upplever positiva psykologiska effekter till följd av bröstcancerdiagnosen. / The aim of this general literature review is to investigate how women who have been diagnosed with breast cancer describe their experience. Furthermore, the purpose is to describe their situation and the fact that a breast cancer diagnosis does not only affect physical health, but potentially also comes with psychological and social consequences. The objective of this study is to offer an overview of the field of knowledge. The theoretical framework for this study is biographical disruption, liminality, and posttraumatic growth. The study is based on fourteen qualitative articles. The results indicate that the disease initiate a biographical disruption in the women’s life. As a result of this disruption the women experience uncertainty in relation to fear of recurrence, fertility, and the future. Furthermore, the results also indicate that women experience challenges when transitioning from patient to survivor. Transitions between stages of disease can result in a state of liminality. The results also indicate that some women experience positive effects from the breast cancer diagnosis.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen globalt bland kvinnor. Både den som insjuknat och dennes eventuella närstående drabbas av sjukdomens följder. En behandlingsform är adjuvant cytostatika vilket ofta resulterar i en mångfacetterad biverkningsprofil. Vid pågående cancerbehandling kan fysisk aktivitet lindra både symtom och biverkningar och bör därför föreslås av hälso- och sjukvårdspersonal. Utifrån egenvårdsteorin formulerad av Dorothea Orem betonas särskilt sjuksköterskans funktion i att stödja varje individs förmåga att agera på sätt som främjar dennes fysiska och psykiska mående. Således har fysisk aktivitet, en form av egenvårdsåtgärd, potential att förbättra livskvaliteten för dennagrupp och bör därmed vidare undersökas. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av fysisk aktivitet under adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats (9), kvalitativ ansats (6) och mixed-method (1). Artiklarna inhämtades från CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultatet sammanställdes i fyra huvudkategorier: Upplevelser av psykisk hälsa och ohälsa, Symtomupplevelser, Upplevelser av externa resurser samt Upplevelser av vad som försvårar utövandet av fysisk aktivitet. Resultatet belyser att fysisk aktivitet kan bidra med upplevda positiva och negativa aspekter; både gällande psykisk hälsa men även fysisk symtombild. Vidare framkommer att adekvat information, motivation och stöd är avgörande för ett fortsatt utövande av fysisk aktivitet. Slutsats Resultatet visar på en kombination av inre och yttre faktorer vilka gemensamt påverkar den individuella förmågan och nyttan av utförandet av fysisk aktivitet. Det framkommer att egenvård har en betydande roll samt att information och stöd från såväl hälso- och sjukvårdspersonal som närstående är en viktig del i att bibehålla fysisk aktivitet. / Background Breast cancer is the most common cancer type globally amongst women. Both the afflicted and potential close relations face the consequences of the illness. Possible treatment strategies include adjuvant chemotherapy, which has a multifaceted side effect profile. During ongoing treatment healthcare personnel should suggest simultaneous practice of physical activity given its alleviating outcome on symptoms and side effects. The self-care deficit nursing theory by Dorothea Orem emphasizes the nurses’ function in supporting the individuals’ abilities in performing actions towards better physical and mental health. Therefore physical activity, a self-care measure, has the potential of improving the quality of life amongst these women and should be explored further. Aim The aim of this study was to describe the experiences of physical activity in women with breast cancer undergoing adjuvant chemotherapy.  Method A non-systematic literature review based on 16 scientific articles with a quantitative method (9), qualitative method (6) and mixed-method (1). Articles were retrieved from two databases, CINAHL and PubMed, and underwent a quality review based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. Results were compiled and analysed with an integrated data analysis. Results When compiling the results four main categories were identified: Experiences of mental health and mental illness, Experiences of symptoms, Experiences of external resources and Experiences of factors aggravating the pursuance of physical activity. Results showed that physical activity can contribute to both positive and negative experiences; concerning mental health as well as physical symptoms. Furthermore adequate information, motivation and support are deemed essential to contribute to continued physical activity. Conclusions Results showed a combination of internal and external factors contributing towards the individual ability and benefit of physical activity. It is indicated that self-care plays a considerable role alongside information and support from health care professionals and close relations in maintaining physical activity.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. Det finns flera olika behandlingsalternativ vid bröstcancer och för att patienterna ska känna sig delaktiga under behandlingarna är det viktigt att hälso- och sjukvården arbetar utifrån den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer upplever grundläggande omvårdnad. Metod: Det har genomförts en analys av narrativer med ett deduktivt förhållningssätt utifrån grundläggande omvårdnad. Sex självbiografier skrivna av bröstcancerdrabbade kvinnor har granskats och analyserats för att sedan kategoriserats till ramverket Fundamenals of Cares olika begrepp. Resultat: Resultatet visar att en personcentrerad vård och en god relation mellan patienter och sjuksköterskor är en viktig aspekt under hela sjukdomsförloppet. Aktivt lyssnande, information och kommunikation är avgörande faktorer för att kvinnorna ska känna sig trygga. Att sjuksköterskorna är närvarande och stödjande gör att kvinnorna upplever ett ökat fysiskt och emotionellt välbefinnande. Konklusion: Information är en viktig aspekt för att kvinnorna ska kunna känna trygghet, att få tillräcklig information gör att sjuksköterskorna känns mer engagerade och det är således viktigt att sjuksköterskorna tar sig tid att lyssna och försöker förstå det enskilda behovet. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women; various treatment options exist for breast cancer, and healthcare professionals must work with person-centered care for the patients to feel involved during the treatments. Aim: The purpose was to examine how women with breast cancer experience Fundamentals of Care. Method: An analysis of narratives with a deductively 'approach's been used based on Fundamentals of Care. Six autobiographies written by women affected by breast cancer have been reviewed, analyzed, and then categorized into different parts of the framework Fundamentals of Care. Findings: The findings show that person-centered care and a good relation between patients and registered nurses is an essential aspect during the entire course of the disease. Active listening, information and communication are vital for women to feel secure. The women experience increased physical and emotional well-being if nurses are present and supportive. Conclusion: Information is an essential aspect for women to feel security. The nurses are perceived as more engaged if the women are provided with sufficient information. Thus, nurses must take time to listen and try to understand the individual need.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Behandling utav bröstcancer kan vara kirurgisk, farmakologisk och radiologisk. Fysiska och psykiska besvär kan uppkomma till följd av behandling, vilket kan påverka sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter bröstcancerbehandling.  Metod: Studien var en kvalitativ litteraturöversikt med utgångspunkt i 13 vetenskapliga artiklar, varav 12 hade kvalitativ metod och en hade mixad metod där endast kvalitativa delen använts. Databaser som användes för artikelsökning var CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsstruktur.  Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och fyra underteman. Det första huvudtemat var En förändrad kropp med underteman Att uppleva kroppsliga besvär och Att uppleva ett förändrat utseende. Det andra huvudtemat var Social påverkan med underteman Förändringar i relationer samt Bristande information från hälso- och sjukvården. Slutsats: Efter genomgången bröstcancerbehandling drabbades många kvinnor av psykiska och fysiska besvär som påverkade den sexuella hälsan. Sexuell dysfunktion och förändrad relation till sin kropp förekom hos kvinnor. Förändringar i partnerrelationer upplevdes av kvinnor kunna påverka den sexuella hälsan. Många kvinnor upplevde brist på information och kommunikation av hälso- och sjukvården kring sexuell hälsa. / Summary Title: Women's experiences of sexual health after breast cancer treatment. Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. The treatment given during breast cancer can be surgical, pharmacological and radiological. Physical and psychological discomfort can appear, which can affect sexual health.  Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of sexual health after breast cancer treatment. Method: The study was a qualitative literature review based on 13 articles, 12 articles had qualitative method and one had mixed method, where only the qualitative part was used. Databases used for search was CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. The articles were analysed by Fribergs five-step structure.  Results: The results are presented in two main themes and four sub-themes. The first main theme was A changed body with sub-themes Experiencing bodily discomfort and Experiencing a changed appearance. The second main theme was Social impact with the sub-themes Changes in relationships and Lack of information from health care professionals.  Conclusion: After undergoing breast cancer treatment, many women suffered from physiological and physical problems that affected their sexual health. Sexual dysfunction and a changed relationship to one's body occurred in women. Changes in partner relationships were experienced by women to affect their sexual health. Many women experienced a lack of information and communication from the healthcare system regarding sexual health.

Bakgrund Idag överlever ungefär 90 procent av de kvinnor som drabbats av bröstcancer 10 år efter diagnos. Kvinnor som drabbas av bröstcancer påverkas negativt både psykiskt och socialt av att den fysiska kroppen förändrats i samband med behandling. Studier har visat på att kvinnor undviker att diskutera sin sexuella hälsa med vårdpersonal på grund av osäkerhet om hur det ska tas emot och önskar att vårdpersonal tar upp ämnet. Då sexualitet och sexuell hälsa är ett tabubelagt ämne och anses vara en privat angelägenhet, gör att problem som hade kunnat förebyggas förblir olösta till följd av bristande kommunikation. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med metoden för en integrerad dataanalys. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar som togs fram genom databassökningar i PubMed och CINAHL. Resultat Många kvinnor upplever sexuell dysfunktion i samband med bröstcancer. De sexuella problem kvinnorna rapporterat om har handlat om bland annat minskad vaginal lubrikation, smärta i samband med samlag och penetration samt minskad sexuell lust och upphetsning. För många kvinnor bidrog de fysiska förändringarna i samband med bröstcancerbehandlingen till att deras kroppsuppfattning, identitet och självkänsla påverkades negativt. Slutsats En stor andel av kvinnor med bröstcancer upplever att den sexuella hälsan försämras. Det har framkommit att en del kvinnor haft enklare att hantera de kroppsliga förändringarna i samband med behandling för bröstcancer genom att de utvecklat särskilda copingstrategier. I tidigare studier har det framkommit att vårdpersonal inte berör patienters sexuell hälsa på grund av bristande kunskaper inom ämnet. Genom att vårdpersonal undviker att lyfta kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancerbehandling orsakar det ett onödigt vårdlidande för patienten. / Background Today, close to 90 percent of women survive 10 years after a breast diagnosis. Women who suffer from breast cancer are negatively affected both mentally and socially by the physical changes in connection with breast cancer. Studies have shown that women avoid discussing their sexual health and want healthcare professionals to address the topic. The fact that sexuality and sexual health are a taboo subject and are considered a private matter means that problems that could have been prevented remain unresolved as a result of poor communication. Aim The purpose was to shed light on women's experiences of sexual health during breast cancer. Method A non-systematic literature review was performed using the method for an integrated data analysis. The results were based on 15 original scientific articles produced through database searches in PubMed and CINAHL. Results Many women experience sexual dysfunction in connection with breast cancer. The sexual problems the women have reported on have included reduced vaginal lubrication, pain in connection with intercourse and penetration, and reduced sexual desire and arousal. For many women, the physical changes associated with breast cancer treatment contributed to a negative impact on their body image, identity, and self-esteem. Conclusions A large proportion of women with breast cancer experience that their sexual health deteriorates.It has emerged that some women have found it easier to cope with the physical changesassociated with treatment for breast cancer by developing special coping strategies. Previousstudies have shown that healthcare professionals do not address patients' sexual health due tolack of knowledge in the subject. Because healthcare professionals avoid promoting women'ssexual health in connection with breast cancer, it causes unnecessary suffering for the patient.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste typen av cancer i världen hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer är en stor omställning i livet. Bra kontakt med omvårdnadspersonalen är viktigt för behandlingen och återhämtningen. Kvinnors upplevelser finns beskrivet i forskning och behöver sammanställas för att ge en överblick på kunskapsläget. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av bröstcancer, synen på omvårdnad och genomgå kirurgisk behandling.  Metod: Studien baserades på åtta studier som har genomförts med kvalitativ metod. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av Olsson och Sörensens (2011) granskningstabell för att därefter analyseras med hjälp av Hsieh och Shannons (2005) analysmodell. Resultat: Resultatet kategoriserades i tre huvudteman: nyuppkomna känslor, kommunikation från omvårdnadspersonal och relationen med omvårdnadspersonalen med sammanlagt sex subteman. Kvinnorna som gjort kirurgisk behandling vid bröstcancer önskade stöd från omvårdnadspersonalen, förbättrad kommunikation och individanpassad information om operationen och vad som kommer hända sen. Konklusion: För att kunna ge kvinnorna bästa möjliga omvårdnad behöver omvårdnadspersonalen ha ett mer personcentrerat tankesätt med fokus på stöd och kommunikation samt ge individanpassad information. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women all over the world. To be diagnosed with breast cancer is a big challenge. Good contact with healthcare professionals is important for treatment and recovery. The experience of women is described in research and need to be compiled to provide an overview of the state of knowledge  Aim: The purpose of this literature study was to examine women's experiences of suffering from breast cancer, their view of nursing care and undergoing surgical treatment. Methods: A qualitative method was used based on eight scientific articles reviewed with Olsson and Sörensen’s (2011) review table. The analysis process was inspired of Hsieh and Shannon’s (2005) analysis form. Results: The results were categorized into three main themes: new emotions, communication with nursing staff, and the relationship with nursing staff, altogether with six sub-themes. Women who have gone through surgical treatment due to breast cancer wanted support from the nursing staff, improved communication, personalized information about the surgery and what will happen post surgery. Conclusion: To be able to provide women with the best possible care, the nursing staff need to have a more person-centered mindset with a focus on support and communication and provide individualized information.

<p>Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning.</p><p> </p><p>Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna. Hälften ansåg att rapporterade biverkningar och symtom uppmärksammades av läkaren i hög grad till mycket hög grad.</p><p> </p><p>Undersökningen bekräftar det tidigare forskning visat om datoriserade rapporteringssystem i vården, att de är funktionella oavsett ålder samt att intresse finns för att använda dessa i större utsträckning. På grund av litet urval och relativt stort bortfall i enkätstudien kan dock inga direkta slutsatser dras men undersökningen antyder att behov finns att vidareutveckla rapporteringssystemet.</p> / <p>The aim of the study is to describe symptoms and side effects that women with advanced breast cancer and chemotherapy reported in an adverse drug reporting system before seeing their oncologist; examine the satisfaction with this system; if there are any differences between older and younger women; the women’s opinion of what improvements could be done in the follow-up of the symptoms/side effects and the support from the oncologist. This is a quantitative, descriptive cross-sectional study based on the database of the adverse drug reporting system and the questionnaire survey.</p><p> </p><p>The side effects fatigue, pain and peripheral neuropathy were most frequently reported. The time consumption for reporting was considered short or very short and the majority thought that the questionnaire was fairly easy to very easy to use independent of computer habits. The oncologists where considered from a high extent to a very high extent being a support in handling the symptoms/side effects by two thirds of the respondents. Two fourths felt that the oncologists attended reported symptoms/side effects from a high extent to a very high extent.</p><p>Because of a small sample and a relatively large drop-out no real conclusions can be drawn except the need for further development of the system.</p>

Bakgrund: Bröstcancer hos män är en ovanlig, ouppmärksammad sjukdom. Mindre än en procent av alla som får bröstcancer är män. Detta gör att männen som drabbas av denna sjukdom inte bara går igenom de motgångar som en cancersjukdom innebär utan även vad det kan innebära att drabbas av en sjukdom som vanligen drabbar kvinnor. Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt då nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Dessa hade kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod och hämtades från Cinahl och referenslistor från andra vetenskapliga artiklar. Studierna analyserades genom en indelning av data i olika huvudteman och underteman. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudteman i den manliga bröstcancerupplevelsen. Dessa var: mötet med vården, livet under behandlingen och livet efter diagnosen. Ett antal underteman framkom även för att enklare strukturera resultatet. I mötet med vårdpersonal upplevde männen att det förekom svårigheter vid både givande av diagnos och utformning av stöd. Informationen som gavs ansågs som otillräcklig och opassande. Sjukdomen fick många män att reflektera över synen på sin maskulinitet. I livet efter diagnosen framkom de psykiska påverkningarna för männen vilka kunde innebära stress och ångest. Vissa män såg dock erfarenheten av sjukdomen som någonting positivt då det innebar omarbetade värderingar och en ny syn på livet. Diskussion: Resultatet diskuteras med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv med den levda kroppen som ett centralt begrepp. Det diskuteras och jämförs skillnader och likheter i artiklarna och även hur författarna förstår och tolkar sitt resultat. / Background: Male breast cancer is a rare and unnoticed disease. Less than one per cent of all breast cancer cases are male. This contributes to the male breast cancer patient not only encountering adversities related to a cancer diagnosis but also all that it entails to have a disease that normally affects women. Aim: To describe the male breast cancer experience. Method: This was a literary review where nine original studies all relating to the aim of the review were analysed. These were retrieved from Cinahl and from reference lists from other scientific articles. The articles had either a qualitative, quantitative or mixed method approach. The studies were analysed through a division of the data into different themes. Results: The results derived three major themes in the male breast cancer experience. These were: meeting with healthcare professionals, life during the treatment and life after the diagnosis. There were also a number of subthemes that where composed to give structure to the findings. When dealing with healthcare professionals the men experienced difficulties in regards to receiving the diagnosis and in what way support was given. The information that was given was inadequate and inappropriate. For some men the disease brought with it reflections of how they viewed their own masculinity. Life after the diagnosis was for some men characterized by stress and anxiety but was for others seen as a positive experienced that brought with it changed values and a new outlook on life.  Discussion: The result is here discussed with a life-world approach with the lived body as a major concept. Differences and similarities in the articles are discussed and compared and there is also an interpretation as to how the authors comprehend their result.