Sammanfattning Bakgrund: Cancerfallen i Sverige fortsätter att öka. Bröstcancer är den vanligaste  bland kvinnor, ungefär var tredje kvinna drabbas. Biverkningarna av cancerbehandlingar är många, en av de vanligaste är fatigue som försämrar livskvaliteten hos de drabbade. Fysisk aktivitet har visat sig fungera som en icke-farmakologisk behandling för att minska fatigue.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå och upplevd fatigue samt sambandet mellan tid sedan diagnos och upplevd fatigue hos kvinnor med bröstcancer.   Metod: Tvärsnittsstudien har en kvantitativ design där mängden fysisk aktivitet och fatigue undersöktes med webbenkäter. Fysisk aktivitet undersöktes med The International Physical Activity Questionnaire (IPAQ-SF) och fatigue med Functional Assessment of Chronic Illness Therapy – Fatigue (FACIT-F).   Resultat: Resultatet av denna enkätstudie visade att 80% av respondenterna (n=70, medianålder 58 år) hade hög eller måttlig fysisk aktivitetsnivå, med ett medianvärde på 1 905 MET-minuter (metabol ekvivalent) per vecka. De hade även måttlig till svår fatigue, medianvärdet var 35 av 52 (n=70). Sambandet mellan fysisk aktivitet och fatigue var lågt, r=0,08, p=0,57. Mellan sjukdomsduration och upplevd fatigue var sambandet också lågt, r=0,08, p=0,49.   Slutsats: Kvinnor med bröstcancer i denna studie har måttlig till hög aktivitetsnivå som överstiger den generella fysiska aktivitetsnivån hos Sveriges befolkning. Respondenterna upplever viss grad av fatigue som inte påverkades av sjukdomsduration. Någon signifikant korrelation kunde inte påvisas. Ytterligare forskning krävs för att fastställa hur relationen mellan sjukdomsduration och fatigue ser ut. / Abstract Background: The cases of cancer in Sweden continues to increase. Breast cancer is the most common form of female cancer. Cancer treatments side-affects are many, a common one is fatigue. Physical activity has shown to work as a nonpharmacological treatment to decrease fatigue. Aim: The aim of this study was to investigate the association between the level of physical activity and self-perceived fatigue, also to investigate the association between time since diagnosis and self-perceived fatigue in women with breast cancer. Method: This cross-sectional study has a quantitative design where physical activity and fatigue is examined with a web based questionaire. Physical activity was measured with The International Physical Activity Questionnaire (IPAQ-SF) and fatigue with Functional Assessment of Chronic Illness Therapy – Fatigue (FACIT-F). Results: The results of this study showed that 80% of the respondents (n=70, median age 58 years) had high or moderate physical activity level, a median of 1 905 MET-minutes(metabolic equivalent)/week. The respondents (n=70) experienced a moderate to high fatigue, median value 35 of 52. The correlation between physical activity and fatigue was low, r=0,08, p=0,57 as well as between time since diagnosis and fatigue, r=0,08, p=0,49. Conclusion: Women with breast cancer in this study have shown to have a physical activity level that is higher than the average population of Sweden. They experienced fatigue, which was not affected of time since diagnosis.  No significant correlation was shown in any of the questions at issue. Further research is necessary to determine how fatigue is affected by time since diagnosis.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Behandlingen medför olika konsekvenser som påverkar kvinnors liv och välbefinnande som kan leda till kvinnors sexuella hälsa, sexualitet samt relation till sig själv och sin partner blir påverkad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos kvinnor i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes som innehåller fyra kvalitativa, fem kvantitativa och två vetenskapliga artiklar med mixad metod. Artiklarna analyserades och granskades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenteras i sex temaområden som beskriver upplevelser av sexuell hälsa hos kvinnor med bröstcancer: Förändrad sexuell hälsa, Psykologiska konsekvenser, Kvinnans relation till sig själv och sin kropp, Relationer med partner, Kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal och Fördomar kring bröstcancerbehandling. Diskussion: Diskussionen inkluderar en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Vidare i resultatdiskussion diskuteras resultatets fynd utifrån Katie Erikssons teori om lidande samt andra studier och egna reflektioner. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in the world. Breast cancer treatment has various consequences that can affect women’s lives and well-being, which can influence women’s sexual health, sexuality and relationship with themselves and their partners. Aim: The aim of this study was to describe experiences of sexual health among women in relation to breast cancer. Method: A literature review was conducted containing four qualitative, five quantitative and two scientific articles with mixed method. The articles were analyzed and reviewed according to Friberg’s method. Results: The results are presented in six thematic areas that describe experiences of sexual health among women with breast cancer: Altered sexual health, Psychological consequences, The woman’s relationship with herself and her body, Relationships with partner, Communication with healthcare providers and Prejudices regarding breast cancer treatment. Discussion: The discussion includes a method discussion and a discussion of results. The method discussion discusses strength and weaknesses, implemented procedures and quality review of results articles. Further in the results discussion the finding’s are discussed based on Katie Eriksson’s theory of suffering as well as other studies and writer’s own reflections.

Bröstcancer räknas idag till den vanligaste cancerformen bland kvinnor. År 2018 avled drygt 1400 personer till följd av sjukdomen, nästan alla som avled var diagnostiserade med metastaserad bröstcancer. Överlevnaden för bröstcancer är starkt kopplad till tumörstadiet vid diagnos, en tidig upptäckt är därför förenad med en bättre prognos. Human epidermal growth factor receptor 2 (HER2) är en tyrosinkinas receptor som kan hetero- eller homodimerisera med andra receptorer i samma familj, vilket är starten för en intracellulär signaleringskaskad genom olika signaleringsvägar som sedan leder till olika cellsvar såsom anti-apoptos, differentiering, proliferation och överlevnad. Denna receptor är överuttryckt i 20-30% av all bröstcancer, såkallad HER2-positiv bröstcancer. HER2-positiv bröstcancer är en aggressiv och snabbväxande bröstcancerform, förknippad med utveckling av metastaser. Vid metastaserad HER2-positiv bröstcancer ges så kallade målinriktade läkemedel, såsom antikroppar riktade mot HER2. En av dessa antikroppar är den monoklonala IgG antikroppen trastuzumab emtansin (T-DM1), vilken är konjugerad till en cytotoxisk molekyldel (DM1). Syftet med detta examensarbete var att undersöka om läkemedlet T-DM1 är effektiv som behandling i avseende på överlevnaden hos patienter med metastaserad eller avancerad HER2-positiv bröstcancer, samt att undersöka vilken relation HER2-associerade tumörbiomarkörer har för effektiviteten av läkemedlet. För att besvara frågeställningens syfte valdes fyra kliniska studier ut från den medicinska referensdatabasen PubMed. Dessa studier undersökte effektivitetsparametrarna; progression free survival (PFS), overall survival (OS) eller objective response rate (ORR) som antingen primär eller sekundär endpoint. Studiernas resultat tyder på att T-DM1 är effektiv som behandling mot HER2-positiv metastaserad bröstcancer där patienter tidigare har fått behandling i den metastaserade bröstcancerfasen då den PFS var längre för patienterna vars behandling bestod av T-DM1 jämfört mot de patienter som fick kontrollbehandling. Det är svårt att dra någon generell slutsats om hurvida T-DM1 effektivitet är kopplad till olika biomarkörer i HER2-signaleringsvägen eftersom endast tre studier har undersökts i detta syfte, dock tyder det på att ett uttryck av HER2 mRNA över median är förenat med längre PFS med T-DM1 behandling. Vidare sågs inget samband för varken PTEN-status eller PIK3CA-status i avseende på överlevnaden eftersom T-DM1 verkade vara effektiv oavsett uttryck. Dock behöver mer forskning utföras för att undersöka relationen mellan överlevnaden och PIK3CA-status, då muterad PIK3CA verkar vara förenat med en sämre prognos. Överlevnaden för patienter med HER2-positiv metastaserad cancer är låg, och sjukdomen anses inte som botbar i dagsläget. Ytterligare forskning i området behövs, samt utveckling av nya och effektivare behandlingsalternativ för att förlänga både PFS och den totala överlevnaden. / Breast cancer is considered as the most common form of cancer among women. In 2018, more than 1400 people died as a result of the disease and almost all who died were diagnosed with metastatic breast cancer. Survival is strongly linked to the stage of the tumor at the diagnosis, an earlier finding is therefore associated with better prognosis. Human epidermal growth factor receptor 2 (HER2) is a tyrosine kinase receptor, which can hetero- and homodimerize with other receptors in the same family, leading to an intracellular signalling cascade through various signalling pathways. The cascade lead to cellular responses such as anti-apoptosis, differentiation, proliferation and survival. HER2 is overexpressed in 20-30 % of all breast cancers, so-called HER2-positive breast cancer. HER2-positive breast cancer is an aggressive and fast-growing form, associated with the development of metastases. In metastatic HER2-positive breast cancer, target drugs, such as antibodies directed against HER2, are given. One of these is the monoclonal antibody trastuzumab emtansine (T-DM1), which is conjugated to a cytotoxic molecule (DM1). The purpose of this literature study was to investigate whether the drug T-DM1 is effective as a treatment to prolong the survival in patients with metastatic breast cancer, the purpose was also to investigate the relationship of HER2-related tumor biomarkers on the efficacy of the drug. To answer the purpose of the literature study, four clinical trials were selected from the medical reference database PubMed. All of the selected trials investigated one or more of the efficiency parameters; progression free survival (PFS), overall survival (OS) or objective response rate (ORR), as either primary or secondary endpoints. According to the investigated trials, the result indicate that T-DM1 is effective as a treatment for HER2-positive metastatic breast cancer, where patients previously been treated in the metastatic or advanced setting. T-DM1 showed prolonged PFS compared to control treatment. It is difficult to draw any general conclusion whether T-DM1 efficiency is linked to various biomarkers in the HER2 signaling pathway, as only three studies have been investigated for this purpose. However, it indicates that an HER2-mRNA > median is associated with a longer PFS with T-DM1 treatment. Furthermore, no relationship was seen for either PTEN- or PIK3CA-status with respect to survival, since T-DM1 appeared to be effective regardless of expression. However, more research needs to be done to investigate the relationship between survival and PIK3CA-status, as mutated PIK3CA appears to be associated with poorer prognosis. The survival rate for patients with metastatic or advanced HER2-positive breast cancer is low, and the disease is not considered as curable at present. Further research is needed, as well as the development of new and more effective treatment to extend both PFS and OS for these patients.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer medför ofta stora psykiska och fysiska påfrestningar och besvären kvarstår i många fall efter avslutad behandling. I dagsläget finns det endast begränsade rehabiliteringsalternativ för de som drabbats. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter hos personer som drabbats av bröstcancer. Yoga är en träningsform som kombinerar fysisk aktivitet med meditativa tekniker och kan anpassas till deltagarens förutsättningar oavsett hälsotillstånd.  En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering för att hjälpa den som drabbats av bröstcancer under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av yoga vid bröstcancer, där den metodologiska aspekten belyser vilka fysiska och psykiska effekter yoga har på personer som drabbats av bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv randomiserade kontrollerade studier granskats och sammanställts för att svara på syftet.   Huvudresultat: Resultatet visade på fler förbättringar inom psykiska symtom än vid fysiska symtom. I resultatet framkom att yoga har en direkt effekt på fatigue och livskvalitet med en kvarstående effekt efter avslutad behandling jämfört med kontrollgrupper. Även resultatet för menopausala symtom visade på en tydlig minskning efter yogainterventionen. Däremot visade resultatet för sömnkvalitet endast på förbättringar om yoga utövades minst två gånger i veckan. Slutsats: Även om utfallet av litteraturstudien gav ett blandat resultat speglar huvudresultatet yogans positiva effekter på psykiska symtom hos personer som drabbats av bröstcancer. En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en bättre förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering med syfte att ge en förbättrad livskvalitet för den specifika patientgruppen. / Background: In Sweden, breast cancer is the most common form of cancer in women. Being affected by breast cancer often causes great mental and physical stress and the problems persist in many cases after treatment is completed. Currently, there are only limited rehabilitation options for those affected. Previous research has shown that physical activity produces positive effects in people suffering from breast cancer. Yoga is a form of exercise that combines physical activity with meditative techniques and can be adapted to the conditions of the participant regardless of state of health. An increased knowledge of the effects of yoga can give nurses an understanding of how yoga can be used in rehabilitation to help those affected by breast cancer during the recovery process.   Aim: The aim of this literary review was to describe the effects of yoga in breast cancer, where the methodological aspect highlights the physical and psychological effects yoga has on people affected by breast cancer. Method: A descriptive literary review where twelve randomised controlled studies have been reviewed and complied to answer the purpose. Main result: The results showed more improvements in psychological symptoms than in physical symptoms. The result showed that yoga has a direct effect on fatigue and quality of life with a lasting effect after completion of treatment compared to control groups. The results for menopausal symptoms also showed a clear decrease after the yoga intervention. In contrast, sleep quality results showed improvement only if yoga was practiced at least twice a week. Conclusion: Although the outcome of the literature study produced a mixed result, the main result reflects the yoga's positive effects on the mental symptoms of people suffering from breast cancer. Increased knowledge of the effects of yoga can give nurses a better understanding of how yoga can be used in rehabilitation with the aim of providing an improved quality of life for the specific patient group.

Bakgrund: Bröstcancer är globalt den vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor. En av de kirurgiska behandlingarna är mastektomi, där kvinnans ena eller båda bröst avlägsnas. Tidigare forskning har visat att kvinnor som genomgått en mastektomi har en sämre kroppsuppfattning än vid andra kirurgiska behandlingar mot bröstcancer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenheter av mastektomi, med fokus på kroppsuppfattning.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Efter databassökningar identifierades nio artiklar till resultatet. Dessa artiklar granskades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade tre kategorier: Att hantera en förändrad identitet, Bröstets betydelse för kvinnan samt Sexualitet och relationer. Även nio underkategorier identifierades som belyser hur kvinnans identitet, femininitet och sexualitet påverkas av den förändrade kroppsuppfattningen. Konklusion: En mastektomerad kvinnas förändrade kroppsuppfattning påverkar hennes identitet, sexualitet och femininitet. Dessa förändringar är komplexa och individuella och påverkas av normer samt relationer till andra. Inom sjuksköterskeprofessionen behövs en ökad medvetenhet om dessa förändringar och hur individuella de är, detta för att ge bättre stöd och bemötande till dessa kvinnor. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women. Mastectomy is surgical treatment in which one or both breasts are removed. Previous research has shown that women who have had a mastectomy have a more negative body image than women who have had other surgical treatments. Aim: The aim of this literature study was to shed light on women with breast cancer´s experiences of mastectomy, with focus on body image.  Methods: A literature study with a qualitative approach was conducted. Nine articles were identified through database searches and were analyzed and reviewed through thematic content analysis. Results: Three categories where identified: Dealing with a changed identity, The importance of the breast for women and Sexuality and relationships. Nine subcategories were identified which shed lights to how the changed body image affects the identity, femininity and sexuality.  Conclusion: The changes in women´s body image are also affected by and linked to external norms and relationships. There is a need for increased awareness among the nursing profession about these changed perceptions and their individual and complex character. This is needed to approach and support these women in the best possible way.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor globalt. När en kvinna drabbas av bröstcancer tar ofta anhöriga ett stort ansvar för kvinnans omsorg i hemmet. Problematiken med anhörigomsorg är att anhörigas förutsättningar för att ge omsorg ser olika ut och att deras egen hälsa riskerar att påverkas. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att ge omsorg till en kvinnlig familjemedlem med bröstcancer. Metod: Metoden var en allmän kvalitativ litteraturöversikt med 11 artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; Omsorgens utmaningar och Stöd i omsorgen. Under Omsorgens utmaningar identifierades två sub-kategorier; Svårigheter att ge omsorg och Känsla av att vardagen prövades. Under Stöd i omsorgen identifierades två sub-kategorier; Känsla av att stärka kvinnan och Behov av att vägledas. Slutsats: Anhöriga upplevde flera svårigheter med att ge omsorg. Den ökade belastningen på dagens hälso- och sjukvård gör att ansvaret för patientens omsorg ökar för anhöriga, vilket var svårt att ta sig an. Anhöriga upplever likväl att deras insatser gör skillnad. Trots att forskning understryker vikten av att se till alla familjemedlemmars behov och öka utrymmet för familjefokuserad omvårdnad, finns ett fortsatt behov av ytterligare forskning kring anhörigas upplevelser av familjefokuserad omvårdnad i dagens vård och omsorg. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer among women globally. When a woman suffers from breast cancer the main responsibility of care is often taken by her relatives. The problem with relative care is that the relatives' conditions for providing care look different and that their own health risks being affected. Aim: The aim was to highlight relatives' experiences of providing care to a female family member with breast cancer. Method: The method was a general qualitative literature review with 11 articles that were analyzed through a qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; The challenges of care and Support in care. Within The challenges of care two sub-categories were identified; The difficulties of providing care and The feeling that everyday life was tested. Within Support in care two sub-categories were identified; The feeling of strengthening the woman and Need to be guided. Conclusion: Relatives experienced several difficulties in providing care. The increased burden on today´s health care means that the responsibility for the patient's care increases for relatives, which was difficult to handle. Relatives still feel that their efforts make a difference. Although research emphasizes the importance of looking after the needs of all family members and increasing the scope for family-focused nursing, there is a continuing need for further research on relatives' experiences of family-focused nursing in today's care and nursing.

Bakgrund: Samhället har skapat en idealbild av hur en kvinna bör se ut. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland den kvinnliga populationen där bröstet är en kvinnlig markör och kan behövas opereras bort. Detta ingrepp benämns som mastektomi. Trots stora förbättringar av vården inom bröstcancer har sjuksköterskan ett ansvar över att främja delaktighet och upprätthålla integritet. Inte minst viktigt att sjuksköterskor inom hela sjukvården kontinuerligt utvärderar mastektomerade kvinnors hälsotillstånd och främjar hälsa utifrån helhetssyn på kvinnornas behov. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 9 kvalitativa studier och en mixad studie. Artiklarna var tagna från databaser Cinahl Complete och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades i fyra steg utifrån Fribergs instruktioner. Resultat: I resultatet framkommer fyra teman: En förlorad självbild, Kroppsuppfattning och Sexualitet, Sorgeprocess och Acceptans: att fortsätta framåt samt Stödjande omgivning: att gå igenom en förändring tillsammans. Sammanfattning: Mastektomi påverkar kvinnorna psykosocialt och leder till en känsla av förlorad/minskad kvinnlighet och en förlorad identitet. Förlusten av bröstet och starka samhälleliga normer kring kvinnligt utseende leder till lidande, sorg samt uteblivna sociala interaktioner. Stödjande omgivning och vårdpersonal kan underlätta kvinnors adaption samt acceptans av nya verkligheten. / Background: Today's society holds an ideal image of what a woman should be and what she should look like. When a woman suffers from one of the most common cancers among the female population, her female marker which is the breast, may need to be completely surgically removed. This procedure is called a mastectomy. Despite major improvements in breast cancer care, the nurse is responsible for promoting participation and maintaining integrity. Not least, it is important that nurses in the entire healthcare system continuously evaluate the health status of mastectomized women and promote health based on a holistic view of women's needs. Aim: The aim was to describe women's experiences after mastectomy in breast cancer. Method: A literature review based on 9 qualitative studies and one mixed study. The articles ware retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The studies were quality reviewed and analyzed in four steps based on Friberg's instructions. Results: The result shows four themes: Lost self-image, Body image and Sexuality, Grieving process and Acceptance: to continue moving forward and Supportive environment: going through a change together. Summary: Mastectomy affects women psychosocially and leads to a feeling of lost / diminished femininity and a lost identity. The loss of the breast and strong societal norms around female appearance lead to suffering, grief and default social interactions. Supportive environment and care staff can facilitate women's adaptation and acceptance of the new reality

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerdiagnosen hos kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi vilket består av mastektomi där komplikationer kan medföra bland annat förändrad kroppsuppfattning ur ett livsvärldsperspektiv. Kroppsuppfattning är starkt sammankopplat med sexualitet och sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa relaterat till mastektomi vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. 10 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre kategorier identifierades: Att leva med förändrad kropp (Förändrad kroppsuppfattning & förlust av identitet och Emotionell påverkan), Förändrad sexuell hälsa (Betydelse av bröst, Sexuell dysfunktion och Betydelsen av samliv & relationer), Normalitet och dess betydelse (Att inte passa in och Att acceptera & anpassa sig). Resultatet påvisade att kroppsuppfattningen hade inverkan på sexuell hälsa och sexualitet. Negativ kroppsuppfattning ledde till upplevelser av att vara oattraktiv och känslan av identitetsförlust. Det uppkom strävan efter normalitet. Olika hanteringsstrategier tillämpades för att kunna acceptera och anpassa sig till de förändringar mastektomin medförde. Slutsatser: Mastektomi hade i stor utsträckning negativ påverkan på sexuell hälsa. Dock är det viktigt att uppmärksamma att alla kvinnor inte delade upplevelsen och att vissa hade lättare att anpassa sig till den förändrade kroppen efter mastektomin. Varje upplevelse är individuell och unik. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women globally. The most common treatment is surgery in the form of mastectomy. An altered body-image is in a life-world perspective a common complication. Body-image and sexuality are strongly correlated to sexual health. Aim: To describe women’s experiences of sexual health related to mastectomy due to breast cancer. Method: A literature review with qualitative method. 10 articles were included in the result. Results: Three categories were identified: To live with a changed body (Altered body image & loss of identity and Emotional impact), Altered sexual health (Signification of breast, Sexual dysfunction and The significance of cohabitation & relationships), Normality and its meaning (To not fit in and Acceptance and adaptation). The result showed that perceived body image had an impact on sexual health and sexuality. Negative body image greatly impacted feelings of attractiveness and identity loss. A strive for normality emerged. Different coping strategies were used to accept and adapt to the changes the mastectomy brought. Conclusion: Mastectomy has a negative effect on perceived sexuality in women. However, it is important to note that not all women shared the experience and that some women found it easier to adapt to the mastectomy and the altered body. Each experience is individual and unique.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Tidigare studier fastställer att kvinnor med bröstcancer hamnar i chock vid cancerbeskedet och har ett stort behov av stöd under behandling. Statistiskt pekar förekomsten på en ökning av cancerfall. För att ge så god omvårdnad som möjligt behöver det undersökas vilket behov av stöd och information patienterna har under sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet med litteratursökningen var att undersöka kvinnors behov av stöd och information i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökningen. Inklusions- och exklusionskriterier genomfördes. Kvaliteten på studierna granskades utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall och analyserades sedan efter Fribergs (2017) metodbeskrivning. Resultat: Resultatet har två huvudteman: information och stöd; samt sex subteman: hur information förmedlades, sjuksköterskans betydelse och roll i informationsprocessen, emotionellt stöd från sjuksköterskan, socialt stöd från anhöriga, när stödet är missriktat, egna stödjande strategier. Konklusion: Den bröstcancerdrabbade hade ett stort behov av framför allt individuell information och emotionellt stöd under hela vårdförloppet. Sjuksköterskan var ett oumbärligt stöd för många patienter och hade en viktig roll vid tillfrisknandet. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in the world. Previous studies establish that women with breast cancer end up in shock at the cancer diagnosis and have a great need for support during treatment. Statistically, the incidence indicates an increase in cancer cases. In order to provide the best possible care, it is necessary to investigate the need for support and information the patients have during the course of the disease. Aim: The purpose of the literature search was to investigate women's need for support and information in connection with breast cancer. Method: A literature review with a qualitative approach based on 10 studies.  The Literature searches were performed in the databases CINAHL and Pubmed. Inclusion and exclusion criteria were implemented. The quality review of the selected studies was carried out with SBU:s review template for qualitative studies, and the analysis was based on Friberg´s (2017) method description. Results: The results emerged two main themes which were information and support. Six subthemes were extracted from the main themes: how information was conveyed, the importance and role of the nurse in the information process, emotional support from the nurse, social support from relatives, when the aid is misdirected, own support strategies. Conclusion: The breastcancer sufferer had a great need for, above all, individual information and emotional support throughout the care process. The nurse was an indispensable support for many patients and played an important role in recovery.