Bakgrund: Det finns en osäkerhet om framtiden relaterat till behandlingen hos kvinnor som drabbades av bröstcancer. Mastektomi är ett ingrepp som utförs när cancern har spridit sig i brösten. Ingreppet sker genom att antigen det ena eller båda brösten opereras bort. Sjuksköterskor arbetar med en personcentrerad vård där omvårdnaden och patienten ses utifrån ett holistiskt perspektiv. Kvinnorna kände trygghet i att ha en sjuksköterska som lyssnade och svarade på deras frågor under mastektomi läkningsprocess. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors välbefinnande och upplevelser av livet till följd av en bröstcancerrelaterad mastektomi. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats och elva vetenskapliga artiklar från Cinahl och Pubmed inkluderades. Artiklarna som valdes kvalitetsgranskades, analyserades, kodades och tematiserades för att bedöma om de besvarade litteraturstudiens syfte. Resultat: Fyra huvudteman skapades; Första intrycket efter mastektomi, bröstförlustens påverkan på kvinnligheten, förändrade relationer och tacksamhet över att vara vid liv. Det framkom även åtta subteman i resultatet. Slutsats: Att få en bröstcancerdiagnos och eventuellt behöva genomgå en masktektomi påverkade de flesta kvinnornas välbefinnande negativt. Mastektomi ingrepp resulterade i att majoriteten av kvinnorna gick igenom krisreaktionens olika faser. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om krisreaktionens faser för att kunna ge bättre personcentrerad vård till kvinnorna där vården anpassas efter kvinnornas behov. / Background: There is uncertainty about the future related to treatment in women affected by breast cancer. Mastectomy is a procedure performed when cancer has spread in the breasts. The procedure involves removing either one or both breasts. Nurses work with a person-centered care approach where care and the patient are seen from a holistic perspective. Women felt secure having a nurse who listened and answered their questions during the mastectomy healing process. Aim: The aim of the literature study was to examine women's well-being and life experiences following a breast cancer-related mastectomy. Method: The literature study was conducted with a qualitative approach, and eleven scientific articles from Cinahl and PubMed were included. The selected articles were quality-assessed, analyzed, coded, and thematized to assess whether they answered the purpose of the literature study. Results: Four main themes were created; First impression after mastectomy, the impact of breast loss on femininity, changed relationships, and gratitude for being alive. Eight sub-themes also emerged in the results. Conclusion: Receiving a breast cancer diagnosis and potentially having to undergo a mastectomy negatively affected the well-being of most women. Mastectomy surgery resulted in the majority of women going through different phases of crisis reactions. It is important for the nurse to have knowledge of the phases of crisis reactions to provide better person-centered care to women where care is provided depending on their needs.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i Sverige när det gäller cancerdiagnos hos kvinnor. Det är en livshotande diagnos som ofta behandlas med kirurgi i form av mastektomi. Mastektomi medför både psykisk och fysisk påfrestning på kvinnorna som kan ge upphov till lidande. Sjuksköterskan har ansvar för kvinnan och den personcentrerade vården där både psykiska, fysiska och sociala svårigheter ska uppmärksammas. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av vårdprocessen i samband med mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning valdes som metod och analyserades systematiskt. Resultat: I resultatet framställs tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat Ett förändrat liv med tillhörande subteman Den initiala reaktionen och Behov av stöd. Det andra huvudtemat Information och delaktighet med tillhörande subteman Individanpassad information och Delaktighet och påtryckning samt det tredje huvudtemat En förändrad livsvärld med subteman Förlust, sorg och rädsla och Acceptera det nya. Konklusion: Kvinnor som drabbas av bröstcancer, med efterföljande mastektomi, upplever känslor som kräver ökat stöd där vården behöver arbeta personcentrerat. Kvinnorna behöver känna delaktighet och trygghet i sin vård. Individanpassad information och närvarande vårdpersonal har positiv betydelse för vården av kvinnor efter mastektomi. / Background: Breast cancer is the leading cancer diagnosis amongst women in Sweden. Breast surgery referred to as mastectomy is the most common treatment for this life- threatening condition. A mastectomy is both physically and mentally challenging and as a result can lead to suffering. Nurses have a duty of care regarding individualised care and in the identification of physical, mental and social difficulties related to the diagnosis. Aim: The purpose of this study was to highlight women's experiences of the care process related to mastectomy due to breast cancer. Method: A qualitative literature review-based approach was chosen and the the literature was systematically analysed. Findings: The result identified three main themes with associated subthemes. The first main theme A changed life with associated subthemes The initial reaction and Need for support. The second main theme Information and participation with associated subthemes Individualised information and Participation and pressure, as well as the third main theme A changed lifeworld with subthemes Loss, grief and fear and Accept the new. Conclusion: Women who suffer from breast cancer, with a subsequent mastectomy, experience feelings that require increased support where care needs to be person-centred. These women need to feel participation and security in their care. Individualised information and high healthcare staff presence have a positive impact on the care of women after a mastectomy.

Bakgrund: Bröstcancer beräknas vara den vanligaste formen av cancersjukdomar bland kvinnor. Majoriteten av kvinnor som insjuknar i bröstcancer diagnostiseras vid ett tidigt stadium vilket ökar chansen för överlevnad. Men eftersom bröstcancer inte alltid är lika framträdande ställs krav på noggrannhet vid diagnosticering. Att bli diagnostiserad med bröstcancer medför ett fysiskt, psykiskt, emotionellt och existentiellt lidande, och sjuksköterskan har därför en betydande funktion i att stödja patienten under vårdprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors erfarenheter av att insjukna i bröstcancer. Metod: Denna studie har genomförts som en kvalitativ studie baserad på bloggar. Åtta bloggar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: En inre kamp att insjukna i diagnosen, Kroppsliga förändringar påverkar vardagen, Stöd från sjukvårdspersonal och anhöriga, och Olika aspekter av bemötandet inom vården. Insjuknandet i bröstcancer beskrevs som en påfrestande händelse i livet och stöd från vårdpersonalen och anhöriga, samt samtal var av betydelse. Konklusion: Att insjukna i bröstcancer är en påfrestande händelse i livet som påverkar hela kvinnan. Genom stöd som präglas av kontinuitet, tillgänglighet och information, kan sjuksköterskor bidra till att minska lidande och främja kvinnors hälsa, välbefinnande och trygghet vid insjuknandet av bröstcancer. / Background: Breast cancer is estimated to be the most common form of cancer among women. The majority of women who develop breast cancer are diagnosed at an early stage, which increases the chance of survival. But because breast cancer is not always as prominent, accuracy is required when diagnosing. Being diagnosed with breast cancer entails physical, psychological, emotional and existential suffering, and the nurse therefore has a significant function in supporting the patient during the care process. Aim: The purpose of this study was to investigate women's experiences of getting sick with breast cancer. Method: This study has been conducted as a qualitative literature study based on blogs. Eight blogs were selected and analyzed through qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Findings: The analysis resulted in four themes: An inner struggle to get sick with the diagnosis, Bodily changes affect everyday life, Support from healthcare and relatives, and Different aspects of treatment in care. Being diagnosed with breast cancer was described as a wearing incident in life and support from healthcare staff and relatives and also conversations were important. Conclusion: Getting breast cancer is a stressful event in life that affects the whole woman. Through support that is characterized by continuity, accessibility, and information, nurses can contribute to reducing suffering and promoting women's health, well-being and security when diagnosed with breast cancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Behandling kan ge biverkningar som påverkar den sexuella hälsan. Sjuksköterskan har en central roll när det kommer till att främja den sexuella hälsan som är en viktig del av den allmänna hälsan och välbefinnandet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes bestående av elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ eller mixad metod. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades i enlighet med Fribergs dataanalyssteg. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och fyra underteman. Det första huvudtemat var Kroppsliga begränsningar med tillhörande underteman Att uppleva kroppsliga besvär samt Att uppleva en förändrad kroppsbild och förlust av femininitet. Kvinnorna upplevde att behandling medförde sexuell dysfunktion, men även en förändrad kroppsbild till följd av förlust av femininitet och sexualitet. Det andra huvudtemat var Social påverkan med underteman Förändringar i den sexuella relationen och copingstrategier samt Hinder i kommunikationen med hälso-och sjukvården. Kvinnorna upplevde utmaningar i den sexuella relationen, vilket resulterade i att de utvecklade olika copingstrategier för att hantera dessa. Det fanns även hinder i kommunikationen mellan vårdgivare och kvinnorna som medförde att deras sexuella problem inte uppmärksammades. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplever fysiska, psykiska och emotionella påfrestningar till följd av nedsatt sexuell funktion samt en förändrad kroppsbild. Det leder till förändringar i den sexuella relationen och kvinnorna utvecklar copingstrategier för att dölja den asymmetriska kroppen som upplevs skamfylld. Stöd från partnern samt hälso-och sjukvården blir viktigt för att kunna hantera utmaningarna. Trots det upplever kvinnorna brist på information och kommunikation kring den sexuella hälsan från sjukvården. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. The treatment can cause side effects that affect the sexual health. The nurse has a central role when it comes to foster the sexual health which is an important part of the overall health and well-being. Aim: The aim was to describe womens’ experiences of sexual health in connection with breast cancer. Method: A literature review was conducted consisting of eleven original scientific articles using qualitative or mixed method. The articles were found in the databases Cinahl Complete and PubMed and were analyzed in accordance with Friberg’s data analysis steps. Results: The literature review resulted in two main themes and four subthemes. The first main theme was Bodily constraints with associated subthemes Experiencing bodily discomfort and Experiencing an altered body image and loss of femininity. The women felt that treatment led to sexual dysfunction, but also an altered body image as a result of loss of femininity and sexuality. The other main theme was Social influence with subthemes Changes in the sexual relationship and coping strategies and Obstacles in communication with health care. The women experienced challenges in the sexual relationship, which resulted in that they developed different coping strategies to deal with these challenges. There were also obstacles in the communication between caregivers and the women, that resulted in that their sexual problems weren’t acknowledged. Conclusions: Women with breast cancer experience physical, mental and emotional strain as a result of impaired sexual function and an altered body image. In turn, this leads to changes in the sexual relationship and the women develop coping strategies to hide the asymmetrical body that is perceived as shameful. To handle these challenges, support from partners and the health care system is very important. Despite this, women experience a lack of information and communication from the health care system regarding sexual health.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Statistiken visar att överlevnadschansen för kvinnor som får diagnosen bröstcancer idag är högre än tidigare. Detta beror på förbättrade diagnostiska metoder och effektivare behandlingsmöjligheter. Trots dessa positiva framsteg lever många kvinnor med långvariga biverkningar som kan kopplas till både sjukdomen och behandlingarna. Detta påverkar inte enbart kvinnors sexuella hälsa utan också deras livskvalitet på ett negativt sätt. Syfte Syftet är att undersöka kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av 5 kvantitativa artiklar, 1 blandad metodstudie och 4 kvalitativa artiklar. Dessa studier valdes noggrant baserade på deras relevans för ämnet. Databaserna som användes vid sökning av artiklar var Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar genomgick en noggrann och systematisk granskning och analys med tillämpning av Fribergs metodologi. Resultat Tre teman framkom i resultatet nämligen, “upplevelse av sexuell dysfunktion”,“upplevelse av förändrad kroppsbild” och “upplevelse av förändrade relationer.” Slutsats Bröstcancerbehandlingar kan ha negativa effekter på kvinnors sexuella funktion och kroppsuppfattning. Detta kan leda till besvärliga utmaningar som påverkar deras sexuella hälsa och relationer. Det är viktigt att erbjuda anpassat stöd och rådgivning för att hantera dessa problem samt främja socialt välbefinnande. Öppen kommunikation med vårdgivare är avgörande för att hjälpa kvinnor att hantera sina utmaningar efter bröstcancerbehandling. / Background Breast cancer is the most common cancer among women. Statistics show that the survival rate for women diagnosed with breast cancer today is higher than before. This is due to improved diagnostic methods and more effective treatment options. Despite these positive advances, many women live with long-term side effects that can be linked to both the disease and its treatment. This negatively affects not only women's sexual health but also their quality of life. Aim The aim of the study is to investigate women’s experience of sexual health after breast cancer treatment. Method A literature review was conducted using 5 quantitative articles, 1 mixed-method study and 4 qualitative articles. These studies were carefully selected based on their relevance to the topic. The databases used for article searches were Cinahl Complete and PubMed. All articles underwent a thorough and systematic search, review, and analysis using Friberg's methodology. Results Tre themes emerged in the results namely, “experience of sexual dysfunction”, “experience of changes in body image” and “experience of changes in relationship.” Conclusions Breast cancer treatments can have negative effects on women's sexual function and body image. This can lead to challenges that negatively affect their sexual health and relationships. It is important to offer tailored support and counseling to manage these issues as well as promote social well-being. Open communication with care providers is essential to help women manage their challenges after breast cancer treatment.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor. Dödligheten för bröstcancer har minskat sedan 1970-talet samtidigt som prevalensen har ökat i samband med förbättrad diagnotisering som resulterar i att många får diagnos tidigt i sjukdomsförloppet. Livskvaliteten kan påverkas negativt hos patienter med bröstcancer och därför behövs en omvårndad som beaktar hela patienten. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad vid bröstcancer kan styrkor och svagheter identifieras i den egna professionen, vilket har betydelse i att utveckla yrkeskompetensen och bedriva en mer evidensbaserad vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades och analyserades vilket resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Huvudkategorierna var "Emotionella erfarenheter", "Betydelsen av kunskap, kompetens och utbildning" samt "Erfarenheter av samtalets betydelse". Konklusion: Sjuksköterskor upplevde det både positivt och negativt att vårda patienter med bröstcancer. De upplevde att emotionella utmaningar samt bristande kunskap och kompetens utgjorde ett hinder för att kunna ge en god och säker vård. Det behövs en djupare förståelse för sjuksköterskans perspektiv på möjligheter och hinder för att kunna vidareutveckla omvårdnaden och höja vårdkvalitén. / Background: Breast cancer is the most common cancer form in women. The mortality for breast cancer has decreased since the 1970s while the prevalence has increased, which associates to development in diagnosis which has resulted in many getting the diagnosis in the early stages of the disease. The quality of life can be negatively affected in patients with breast cancer and therefore there is a need for care that takes regard to the whole patient. Strenghts and weaknesses can be identified by exploring nurses' experiences of providing breast cancer care in the own profession, which has importance in developing the professional competence and conducting a more evidence-based care. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of caring for patients with breast cancer. Method: A literature review based on ten scientific articles. The articles were processed and analyzed which generated in three main categories. Results: The main categories were "Emotional experiences", "The significance of knowledge, competence and education" and "Experiences of the importance of dialogues". Conclusion: Nurses experienced both positive and negative aspects of caring for patients with breast cancer. They experienced that emotional challenges and lack of knowledge and competence hindered the ability to provide a good and safe care. There is a deeper need for understanding the nurse's perspective on possibilites and obstacles to further develop and increase the quality of care.

Abstrakt    Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor runt om i världen och utgör en betydande risk för hälsan. För utrikesfödda kvinnor finns särskilda utmaningar när det gäller att gå på mammografiscreening, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för deras hälsa. För att säkerställa att alla kvinnor får likvärdig vård och att fler deltar i screeningen är det viktigt att identifiera och lösa dessa hinder. Röntgensjuksköterskor spelar en viktig roll genom att ge stöd, information och skapa en trygg miljö för patienter under mammografiscreening. Genom att förstå och hantera de hinder som utrikesfödda kvinnor möter kan vi sträva mot ett mer inkluderande och effektivt vårdsystem.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som utrikesfödda kvinnor möter när det gället att delta i mammografiscreening.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod litteraturöversikt enligt Fribergs metod, där nio artiklar valdes ut för analys och granskning. Sökningen utfördes genom PubMed och Cinahl via Umeå Universitets bibliotekstjänst.  Resultat: Resultaten visade på flera hinder som hindrade utrikesfödda kvinnor från att delta i mammografiscreening. Dessa hinder kategoriserades i tre övergripande huvudkategorier och tio underkategorier: Strukturella hinder, Sociokulturella hinder och Emotionella hinder. Underkategorierna inkluderade bland annat språkbarriärer, bristande kunskap om sjukdomen och screeningen, ekonomiska begränsningar, transportsvårigheter, fatalism, skam och rädsla för smärta.  Konklusion: Sammanfattningsvis visar denna litteraturstudie att utrikesfödda kvinnor möter flera hinder när det gäller att delta i mammografiscreening. För att öka deltagandet är det viktigt att erbjuda anpassad information och stöd samt skapa en trygg och respektfull vårdmiljö. Genom att hantera dessa hinder kan hälso- och sjukvården främja jämlik tillgång till och deltagande i screeningen, vilket är avgörande för tidig upptäckt och behandling av bröstcancer. / Abstract  Background: Breast cancer is one of the most common forms of cancer affecting women worldwide, posing a significant health risk. Immigrant women face specific challenges when it comes to attending mammography screening, which can have serious consequences for their health. To ensure equitable care for all women and increase participation in screening, it is essential to identify and address these barriers. Radiographers play a crucial role by providing support, information, and creating a safe environment for patients during mammography screening. By understanding and addressing the obstacles faced by foreign-born women, we can strive towards a more inclusive and effective healthcare system.  Aim: The aim of this study was to investigate the experiences of immigrant women regarding barriers to participating in mammography screening.   Methods: The study was conducted using a qualitative method of literature review following Friberg's methodology, where nine articles were selected for analysis and review. The search was performed through PubMed and Cinahl via Umeå University's library service.  Results: The results revealed several barriers hindering immigrant women from participating in mammography screening. These barriers were categorized into three overarching main categories and ten subcategories: Structural barriers, Sociocultural barriers, and Emotional barriers. Subcategories included language barriers, lack of knowledge about the disease and screening, economic constraints, transportation difficulties, fatalism, shame, and fear of pain.  Conclusion: In summary, this literature review highlights that immigrant women encounter multiple barriers to participating in mammography screening. To increase participation, it is crucial to provide tailored information and support and create a safe and respectful healthcare environment. By addressing these barriers, healthcare providers can promote equitable access to and participation in screening, which is essential for the early detection and treatment of breast cancer.

Introduktion: Årligen insjuknar cirka 9000 kvinnor i bröstcancer som är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. Det finns flera olika behandlingsmetoder, bland annat mastektomi och bröstbevarande kirurgi, vilket kan påverka kvinnor på olika sätt.  Syfte: Syftet var att utforska kvinnors upplevelser av sin psykiska, fysiska och sexuella hälsa efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design genomfördes. Databasen Pubmed användes för att söka artiklar. Elva artiklar granskades och analyserades utifrån en granskningsmall. Resultatet analyserades med Popenoes analysmodell.  Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier; 1. Det psykiska måendet, 2. Fysiska förändringar samt synen på kroppen, och 3. Den sexuella hälsan med sammanlagt åtta underkategorier. Avsaknaden av bröst förändrade känslan av att vara kvinna, likaså deras upplevda självvärde och självkänsla. Känslor som rädsla och oro för återfall framkom. Ett förändrat sexliv var vanligt efter avslutad behandling. Många kvinnor var oförberedda på att fysiska förändringar som exempelvis smärta, fatigue och vaginal torrhet var bestående trots att cancerbehandlingen var avslutad.  Slutsats: Kvinnorna upplevde olika konsekvenser relaterat till sin psykiska, fysiska och sexuella hälsa efter avslutad bröstcancerbehandling. Sjuksköterskan kan ge individualiserad vård genom att ge relevant information, samt visa respekt och lyhördhet. Ytterligare kan sjuksköterskan vara öppen för att ge stöd och råd. / Introduction: Around 9000 women are diagnosed with breast cancer every year, which is the most common cancer form in women in Sweden. There are several different treatment methods, including mastectomy and breast-conserving surgery, which could affect women in a variety of ways.  Aim: The aim of this study was to explore the experiences of women's physiological, physical and sexual health after the end of breast cancer treatment. Method: A literature review with a descriptive design was conducted. The database Pubmed has been used to search for articles. Eleven articles have been reviewed and analyzed based on a review templates. The results were analyzed using Popenoe's analysis model. Results: The results were divided into three main categories; 1. the psychological well-being, 2. physical changes and the view of the body, and 3. The sexual health with eight subheadings. The lack of breast changed the feeling of being a woman, as well as changing self- worth and self-esteem. Feelings such as fear and anxiety of recurrence were detected. Women experienced a change in sexlife as a result of the end of the treatment. Many women were unprepared for the physical changes such as pain, fatigue and vaginal dryness that were persistent even though the cancer treatment had been completed.  Conclusion: Women experienced different consequences related to several aspects of their psychological, physical and sexual health after completed breast cancer treatment. Nurses can provide individualized care by providing relevant information, as well as showing respect and responsiveness. Furthermore, the nurse can be open to providing support and advice.

I Sverige drabbas årligen omkring 7000 kvinnor av bröstcancer vilket är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Bröstcancer påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten (HRQoL) både på kort- och lång sikt. HRQoL beskriver den inverkan hälsa har på funktionsförmåga och upplevda välbefinnande inom fysiska-, psykiska- och sociala livsområden. Syftet var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer värderar sin hälsorelaterade livskvalitet. Litteraturöversiktens design utgick från en deduktiv ansats. Litteraturöversikt gjordes bland artiklar i databaser med inriktning omvårdnad. Resultatet innefattar 18 vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa- och nio kvantitativa studier. HRQoL påverkas negativt inom fysiskt-, psykiskt- och socialt välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer. Kvinnorna skattar fysisk funktion som försämrad vilket påverkar fysisk HRQoL negativt. Psykisk HRQoL påverkas även negativt då de upplever isolering, depression, ångest, förlust av kontroll och rädsla under bröstcancerbehandling. Kvinnorna skattar betydligt sämre social HRQoL än övrig population då de behöver avstå från dagliga aktiviteter. För att kvinnorna ska kunna uppnå god HRQoL behöver sjuksköterskor ha kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL vid bröstcancer. Att även tillämpa personcentrerad omvårdnad kan vara betydelsefullt för att uppnå tillfredsställande omvårdnad och HRQoL. Förståelse för kvinnornas HRQoL är av betydelse för vägledning och stöttning genom sjukdomsprocessen. / In Sweden around 7000 women are affected by breast cancer every year which is the most common cancer among women. Breast cancer influence women both in short- and long-term health-related quality of life (HRQoL). HRQoL describes the influence health has on functional ability and the experience of physical-, psychological- and social wellbeing. The aim was to examine how women with breast cancer value their health-related quality of life. This literature review was based on a deductive approach. A literature review was made with articles from databases with focus on nursing care. The result is based on 18 scientific articles, nine qualitative and nine quantitative studies. HRQoL is negatively affected among women with breast cancer and influences physical-, psychological- and social wellbeing. The women rate physical function as decreased which affects physical HRQoL negatively. They experience isolation, depression, anxiety, loss of control and fear during treatments. Women rate significantly lower social HRQoL than the rest of the population when they must abstain from daily activities. If the women are going to achieve satisfying HRQoL the nurses need to have knowledge about which factors that may influence HRQoL in breast cancer. Using person-centred nursing is also important in order to achieve satisfying care and HRQoL. Understanding of the women´s HRQoL is significant for guidance and support during the disease.

Under 2012 rapporterade GLOBOCAN (2012) att 1.67 miljoner kvinnor drabbats av bröstcancer världen över. Bröstcancer förekommer både i industriländer och utvecklingsländer och är den andra vanligaste cancerformen i världen. Forskning visar att kvinnor ofta beskriver en negativ upplevelse av livskvalitet vid bröstcancer. Samhället är idag mångkulturellt vilket innebär att sjuksköterskan möter kvinnor med olika bakgrunder och kulturer. Utifrån vad kvinnan upplever i relation till hur det påverkar hennes liv och livskvalitet är det av stor relevans att sjuksköterskan besitter kunskap om olika faktorer som kan påverka. Syftet med examensarbetet är att identifiera och belysa hur kvinnors upplevelse av bröstcancer påverkar kvinnans livskvalitet i relation till kulturell bakgrund ur ett globalt perspektiv. Examensarbetet är en integrerad litteraturstudie. Nio artiklar har analyserats, varav sju artiklar är kvalitativa och två artiklar är kvantitativa. Resultatet identifierar, belyser och presenterar hur  sex teman; Känslomässiga upplevelser, fysiska upplevelser, familj, kunskap/- kommunikation, socialt stöd samt andlighet och religion påverkar kvinnors livskvalitet vid bröstcancer. Kvinnornas kulturella bakgrund kan i vissa fall spegla upplevelsen av livskvalitet vid bröstcancer men skillnader kan även förekomma utan att den kulturella bakgrunden kan identifieras som betydande. En kunskap som kan appliceras inom sjuksköterskans yrkesprofession. / In 2012 GLOBOCAN (2012) reported 1.67 million women was affected of breast cancer. Breast cancer exist both in the more developed countries as well as in the developing countries and is the second most common cancerform around the world. There are reports from women worldwide that confirms that breast cancer generates a negative impact on their quality of life. Today’s society consists of many cultures and the nurse will meet women with different cultural backgrounds. The aim of this study was to identify and illustrate how women’s experience of breast cancer impacts on their quality of life in a relation to their cultural background in a global perspective. This study is an integrated literature review which consists of nine analyzed articles. Seven qualitative articles and two quantitative articles worldwide to identify woman’s experience of breast cancer in relationship to their cultural background. The result shows six identified themes that can present women’s experience of breast cancer. The themes are; Emotional experience, Physical experience, Family, Knowledge/- Communication, Social support, Spirituality and Religion. These themes can express the impact on life and quality of life of women living with breast cancer. Culture may have a great impact on women’s experience of quality of life and it also shows the culture may shape women’s experience of breast cancer which is a knowledge that can be applied within the nursing profession.