Bakgrund: År 2020 diagnostiserades globalt 2,3 miljoner kvinnor med bröstcancer varav 685 000 kvinnor dog av sjukdomen och antal insjuknande förväntas öka. Cytostatikabehandling är en effektiv behandlingsmetod som kan upplevas utmanande för patienten.  Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos kvinnor med bröstcancer i samband med cytostatikabehandling och hur de hanterar dessa erfarenheter.   Metod: Litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna har inhämtats från databaserna Cinahl, PubMed och APA Psycinfo. Analysen är genomförd med inspiration av Fribergs femstegsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och elva underkategorier. Kategorierna var ”att erfara och hantera fysiska biverkningar”, ”att erfara och hantera känslomässiga reaktioner” och ”att behöva och söka stöd”.  Konklusion: Cytostatikabehandling är inte endast kroppsligt påfrestande utan även känslomässigt och socialt. Det finns en stor variation av hanteringsstrategier, några är gynnsamma för patienten och andra mindre gynnsamma. Sjuksköterskan behöver således vara medveten om patientens självhantering och förstå var patienten kan hitta styrka och var stöttning kan behövas. Mer forskning behövs kring självhantering i samband de erfarenheter som framkommer vid cytostatikabehandling. / Background: In 2020, 2,3 million women were diagnosed with breast cancer globally, 685 000 died from the illness and the incidence is expected to increase. Chemotherapy is an efficient treatment method but can be experienced as challenging for the patient.   Aim: The aim of this study was to highlight the experiences of women with breast cancer in relation to chemotherapy and how they deal with the experiences.   Methods: A Literature study based on nine qualitative studies. The database search was conducted at Cinahl, PubMed and APA Psycinfo and analyzed with inspiration from the Friberg five-step model.   Results: The analysis resulted in three categories and eleven subcategories. The categories were “experiencing and managing physical side effects”, “experiencing and managing emotional reactions” and “needing and seeking support”.  Conclusion: Apart from physical effects, chemotherapy also affects the patient emotionally and socially. There’s a big variety of coping strategies, some are beneficial for the patient, and some are less beneficial. Nurses need to gain awareness of the patient's self-management to understand where the patient can find strength and where support is needed. More research is needed on self-management related to the experiences of chemotherapy.

Bakgrund: Bröstcancer anses vara den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor, då den står för 30% av alla cancerfall hos kvinnor. Kirurgi är den främsta behandlingen, där mastektomi är ett av behandlingsalternativen och innefattar en kirurgisk bortoperation av delar av, hela eller båda brösten. Operationen resulterar i en förändrad kropp och en ny livssituation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors erfarenheter av mastektomi vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa vetanskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Som hjälp i analysen användes Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna var: "Kännslomässig påverkan", "Fysisk påverkan" och "Stöd från omgivningen". Konklusion: Alla kvinnor påverkas individuellt av mastektomi. Påverkan kan vara psykisk, fysisk eller social och kvinnorna kan påverkas olika mycket beroende på vilket stöd de har av partner, närstående och utomstående. Vårdpersonalen behöver anpassa vården efter den enskilda patienten och ge en personcentrerad vård. / Background: Breast cancer is the most common cancer for women, it accounts for 30% of all cancer cases among women. Surgery is the main treatment, where matectomy is one of the treatment options and involves a surgical removal of parts of, entire breast. Mastectomy results in changes in women's bodies and creates new life situations.  Aim: The aim of this study is to describe women's experiences of matstectomy in breast cancer. Methods: Literature study based on eight qualitive scientific articles. Database search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycInfo. Friberg's five-stage model was used in the analysis.  Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were: "Emotional impact", "Physical impact" and "Support from the environment".  Conclusion: All women are individually affected by mastectomy. The impact can be psychological, physical, or social and the women can be affected differently depending on the support they have from partners, relatives, and outsiders. Healthcare professionals need to adapt the care to the individual patient and provide person-centered care.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och miljoner diagnostiseras varje år världen över. Det är en dramatisk händelse i en kvinnas liv att drabbas och behandlingen består ofta av strålbehandling, cytostatika och kirurgi. Att behöva kirurgiskt avlägsna hela eller delar av ett bröst kan innebära många tankar och känslor.  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med bröstcancer upplever tiden mellan diagnos och operation.  Metod: Detta är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar vilka insamlades via PubMed, CINAHL samt PsycInfo. Samtliga studier kvalitetsgranskades med Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU:s) utarbetade granskningsmall samt analyserades med hjälp av Lundman & Graneheims metod för dataanalys.  Resultat: Efter genomförd resultatanalys upptäcktes flera aspekter av upplevelser som var kopplade till att diagnostiseras med bröstcancer och vänta på operation. Patienternas upplevelser kunde delas in i fem kategorier med tillhörande subkategorier, dessa var; Upplevelser av psykisk belastning, Upplevelser av förändrad kropp- och självbild, Upplevelser kopplat till nära relationer, Att hantera situationen samt Upplevelser av sjukvården och sjuksköterskans roll.  Slutsats: Till största del identifierades negativa känslor under tiden mellan diagnos till operation, men även en del positiva insikter. Med tanke på resultatet i denna studie föreligger det ett behov hos denna patientgrupp av en etablerad kontakt och ett stöd från sjukvården under just denna tid, dock bör detta utgå från den unika patientens behov. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women and millions are diagnosed each year worldwide. It is a dramatic event in a woman's life to be affected and the treatment often consists of radiation therapy, chemotherapy and surgery. Having to surgically remove all or part of a breast can implicate many thoughts and feelings. Aim: The purpose of this study is to investigate how patients with breast cancer experience the time between diagnosis and surgery. Method: This is a literature study based on 11 qualitative scientific articles which were collected via PubMed, CINAHL and PsycInfo. All studies were quality audited with Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU:s) prepared review template and analyzed using Lundman & Graneheim's method for data analysis. Result: After performing results analysis, several aspects of experiences were discovered that were linked to being diagnosed with breast cancer and waiting for surgery. The patients' experiences could be divided into five categories with associated subcategories, these were; Experiences of mental stress, Experiences of changed body and self-image, Experiences linked to close relationships, Dealing with the situation and Experiences of healthcare and the role of the nurse. Conclusion: Broadly, negative emotions were identified in the period between diagnosis and surgery, but also some positive insights. Given the results of this study, there is a need for established contact and support from healthcare during this particular time for this patient group, however, this should be based on the unique patient's needs.

Bakgrund: Globalt är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor, bröstcancer är den femte största cancerformen som leder till dödsfall. Diagnosen innebär stora omväxlingar för kvinnan vilket påverkar livskvaliteten. Den vanligaste behandlingen för att avlägsna cancern är mastektomi. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens är en central del i att främja patientens hälsa. En modell som eftersträvar god bearbetning av livsomställningar är Antonovskys “känsla av sammanhang”. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt  med induktiv ansats som bygger på tolv kvalitativa artiklar. Analysprocessen bestod av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Efter genomförd analys framkom tre huvudkategorier följt av sju subkategorier. Huvudkategorierna är: kroppsbild, omgivning samt anpassning. Slutsats: Kvinnors erfarenheter efter mastektomi är komplext betingat och individuellt. För att sjuksköterskan ska ha kompetens att hjälpa kvinnan att hantera sin situation behövs förståelse för vilka utmanande faktorer kvinnan kan komma i kontakt med. Vid tillämpning av teorin om känslan av sammanhang möjliggörs ökad välbefinnande hos kvinnan. / Background: Breast cancer is globally the most common cancer among women, breast cancer is the fifth biggest cancer which leads to death. The diagnosis conclude big changes for the women which affect the quality of life. The most common treatment to remove the cancer is mastectomy. Nurses  capacity of good nursing care is a central part to promote health. A model that further a good process of dealing with life changing circumstances is Antonovsky’s “sense of coherense”. Aim: To describe women’s experiences after going through mastectomy followed by breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on twelve qualitative articles. The analysis contained Friberg's five-step model. Results: After the analysis there emerged three main categories followed by seven sub categories. The main categories are: body image, the surroundings and adaptation. Conclusion: Women's experiences after mastectomy are complex and individual. For the nurse to have the competence to help the woman to manage her situation, an understanding of the challenging factors the woman may come into contact with is needed. By applying the theory of sense of coherence, it is possible to increase the woman's well-being.

Bakgrund: Globalt är bröstcancer den vanligaste cancerformen med prevalens på 7,8 miljoner. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet avlägsnas. Litteraturöversikten utgick från omvårdnadsteorin KASAM som beskriver känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med att mastektomi utförs och även senare i livet till följd av bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv design där resultatet grundades på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklarna granskades enligt kvalitetsgranskningsprotokoll för studier med kvalitativ metod. Dataanalys genomfördes enligt Fribergs fem steg (2022). Resultat: Det identifierades två teman: Möjlighet till stöd och Förändrad kropp med tillhörande subteman; (Stöd hos närstående), (stöd från samhället), (känslor i en annan kropp), (acceptera det nya) och (att vara nära). Kvinnor upplevde en förändrad kroppsbild, intimitet och levnadssituation. För att hantera de uppkomna känslorna utvecklades copingstrategier. Hälso- och sjukvård samt närstående hade en central roll under den postoperativa återhämtningen. Slutsats: Upplevelsen av mastektomi är individuell och präglas av samhällets uppfattningar, närståendes reaktioner, kvinnors självuppfattning och mental förberedelse. Vilket i sin tur leder till olika strategier av acceptans och förnekelse för att klara av livet i den nya kroppen. / Background: Globally, breast cancer is the most common form of cancer with a prevalence of 7.8 million. Mastectomy is a surgical procedure in which the entire breast is removed. The literature review was based on the nursing theory KASAM, which describes a sense of coherence. Aim: To describe women's experiences in connection with mastectomy being performed and also later in life as a result of breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive design where the results were based on 12 scientific articles from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. Data analysis was carried out according to Friberg's five steps (2022). The articles were reviewed according to a quality review protocol for studies with a qualitative method. Results: Two main themes were identified: Possibility of Support and Altered Body, with associated subthemes; (Support from loved ones), (Support from society), (Feelings in another body), (Accepting the new) and (Being close). Women experienced a changed body image, intimacy and living situation. Coping strategies were developed to deal with the emotions that arose. Healthcare and relatives had a central role during the postoperative recovery. Conclusion: The experience of a mastectomy is individual and is characterized by society's perceptions, the reactions of relatives, women's self-perception, and mental preparation. Which in turn leads to different strategies of acceptance and denial to cope with life in the new body.

Bakgrund: I västvärlden är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Överlevnaden har ökat de senaste årtiondena. Detta beror på att det finns bättre behandlingsmetoder samt att fler fall upptäcks tidigare. Insjuknandet av bröstcancer hos kvinnor är ca 20 stycken kvinnor per dag i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier vilka analyserades och granskades. Artikelsökningar genomfördes i vetenskapliga databaserna Cinahl,PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier och sex subkategorier där det framkom att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde en negativ påverkan av kroppsbilden, kände oro för omgivningens reaktioner på den förändrade kroppsbilden och upplevde förändrad kvinnlighet. Konklusion: Mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors upplevelse av att känna kvinnlighet och alla kvinnors upplevelse är unik. Sjuksköterskor behöveri mötet med dessa kvinnor skapa en bild av varje unik kvinnas behov för att skapa en förutsättning för kvinnorna att återfå hälsa och välbefinnande trots sjukdom. / Background: In the western world, breast cancer is the most common form of cancer among women. Survival has increased in recent decades. This is because there are better treatment methods and more cases are detected earlier. The incidence of breast cancer in women is about 20 women per day in Sweden. Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experiences afterundergoing mastectomy due to breast cancer. Methods: Literature study based on 11 qualitative studies which were analyzed and reviewed. Article searches were performed in the scientific databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: The results of the analysis resulted in two categories and six subcategories where it emerged that woman who underwent mastectomy experienced a negative impact on the body image, felt anxiety about the reactions of those around them to the changed body image and experienced a change in femininity. Conclusion: Mastectomy due to breast cancer can affect women's experience of feeling femininity and all women's experience is unique. In meeting these women, nurses need to create an image of each unique woman´s need to create a condition for women to regain health and well-being despite illness.

This study describes how the women lived with breast cancer. The purpose with this study was to describe the womens' view on the disease and the understanding they hade on the social support they were depended on. The method was a study of literature with article reviews according to Polit et al., 2001. As theoretical frame of reference we choose Carnevalis model, Everyday life -Functional state of health. The result showed that the following four groups were formed: Support, positive and negative support off nursing staff and significant others. Information, the need for information. Understanding, positive and negative understandings. Change, how the life change after the diagnosis. This study can be used when treating patients with breast cancer in their everyday life. / Den här studien beskriver hur det är för kvinnor att leva med bröstcancer. Syftet med studien var att beskriva kvinnors syn på sjukdomen bröstcancer och deras uppfattning om det sociala stödet de är beroende av. Metoden var en litteraturstudie med artikelgranskning av tio vetenskapliga artiklar enligt Polit et al. 2001. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis modell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visade på följande fyra kategorier: stöd, positivt och negativt stöd från sjukvårdspersonal och närstående. Information, behov av information. Uppfattning, positiva och negativa uppfattningar. Förändring, hur livet förändras efter diagnos. Denna studie kan användas vid omvårdnad av bröstcancerdrabbade kvinnor i deras dagliga liv.

Social support is an important part of handling the troubles of life. The purpose of this literature review is to investigate what forms the social support for adult women with breast cancer with the aim to be used in the nursing care. By system-atical reading of scientific articles nine qualitative articles were found which the result is based on. The theoretical framework was Antonovsky´s health focused theory with the central issue KASAM, the feeling of life connection. The study resulted in three themes emotional support, practical support and informational support, which describe the balanced content of social support. These themes were connected to the central concept of KASAM. The most important sources of social support are family, close friends, health care providers and peers. The implications of this study is that the knowledge about the importance of social support will be the basis for nurses to practice care that is adjusted to the needs of women with breast cancer. / Socialt stöd är betydelsefullt för att kunna hantera livets svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som utgör det sociala stödet för vuxna kvinnor med bröstcancer för att det ska kunna användas av sjuksköterskan i omvårdnaden. Genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar har nio kvalitativa artiklar framkommit som ligger till grund för studiens resultat. Antonovskys salutogena teori med KASAM - känsla av sammanhang - i fokus har använts som teoretisk referensram. Studien har resulterat i tre teman emotionellt stöd, praktiskt stöd samt informativt stöd, som alla visar på det mångfacetterade innehållet i socialt stöd. Dessa har kopplats till KASAM:s centrala begrepp. De viktigaste källorna till socialt stöd är familj, nära vänner, vårdpersonal samt kvinnor med liknande erfarenheter. Med hjälp av kunskapen om det sociala stödets betydelse ska sjuksköterskan kunna bedriva omvårdnad anpassad till behoven hos kvinnor med bröstcancer.

Technological advancements have opened up the possibility of digitizing the pathological landscape, enabling deep learning-based methods to analyze digitized tissue samples, i.e., whole slide images (WSIs). Attention has recently shifted toward modeling WSIs as graphs since graph representations can capture dynamic relationships. This thesis investigates different graph construction techniques in conjunction with graph-based deep learning to classify WSIs as breast cancer histological grade 1 versus histological grade 3. To that extent, multiple graph representation techniques and two graph convolutional networks, GCN and GraphSAGE, were utilized. Finally, by evaluating the proposed models on an external test set originating from a separate cohort, it is clear that both models have the capacity for binary histological grading, yielding AUC scores of 0.791 (95% CI 0.756 − 0.825) and 0.838 (95% CI 0.808 − 0.869) for the GCN and GraphSAGE models. Modeling WSIs as graphs is an exciting and emerging field; however, further work is needed to evaluate alternative graph representation techniques and graph convolutional networks. / Teknologiska framsteg har öppnat upp möjligheten att digitalisera det patologiska landskapet, och möjliggjort djupinlärningsbaserade metoder att analysera digitala vävnadsprover; whole slide images (WSIs). Uppmärksamhet har skiftats mot modellering av WSIs som grafer, då grafrepresentationer är dynamiska. Den här uppsatsen undersöker diverse tekniker för grafkonstruktion tillsammans med grafbaserad djupinlärning för att klassificera WSIs som histologisk gradering 1 kontra histologisk gradering 3. För detta ändamål användes flertalet olika grafrepresentationer samt två distinkta grafbaserade faltningsnätverk, GCN och GraphSAGE. Slutligen, genom att evaluera de föreslagna modellerna på ett externt test set, härstammande från en separat kohort, så är det tydligt att båda modellerna har kapacitet för binär histologisk gradering, med AUC-värden på 0.791 (95% CI 0.756 − 0.825) samt 0.838 (95% CI 0.808 − 0.869) för GCN och GraphSAGE. Att modellera WSIs som grafer är ett spännande och framväxande område. Det behövs emellertid mer forskning för att evaluera alternativa tekniker för grafrepresentationer samt grafbaserade faltningsnätverk.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet, bör vuxna med cancer följa samma rekommendationer som friska. Det är dock få som uppnår detta i samband med cancerbehandling trots studier som visar på flertalet fördelar. Det behövs mer kunskap om hur de som inte uppnår rekommendationerna kan stödjas. Syftet: Att utforska fysiskt inaktiva kvinnors samt fysioterapeuters uppfattning om vad som skulle kunna stödja kvinnor med bröstcancer att utöva fysisk aktivitet under pågående kurativ onkologisk behandling. Metod: Explorativ intervjustudie där sju individer intervjuades med semistrukturerade intervjuer, tre kvinnor med bröstcancer och fyra fysioterapeuter verksamma inom området. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Dataanalysen genomfördes med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier som byggs upp av tre subkategorier från intervjuerna med kvinnor med bröstcancer. Från intervjuerna med fysioterapeuterna identifierades tre kategorier. Kategorierna är desamma som subkategorierna. Slutsats: Samtliga kvinnor uttrycker på olika sätt vikten av ett socialt stöd för att motivera till och underlätta utövande av fysisk aktivitet. Fysioterapeuterna beskriver att deras interventioner upplevs ge kvinnorna en ökad trygghet och bekräftelse. / Background: According to the World Health Organization's recommendations for physical activity, adults with cancer should follow the same recommendations as healthy people. However, few achieve this during cancer treatment, despite studies that show a number of benefits. More knowledge is currently needed on how to support those who do not meet the recommendations. Aim: To explore the perception of physically inactive women and physiotherapists about what could support women with breast cancer to exercise during ongoing curative oncological treatment. Method: Exploratory interview study where seven individuals were interviewed with semi-structured interviews, three women with breast cancer and four physiotherapists active in the field. The interviews were recorded and transcribed. The data analysis was implemented with inductive qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories that are made up of three subcategories from the interviews with women with breast cancer. From the interviews with the physiotherapists, three categories were identified. The categories are the same as the subcategories. Conclusion: All women express in different ways the importance of social support to motivate and facilitate the implementation of physical activity. The physiotherapists describe that their interventions are perceived to give the women increased security and confirmation.