Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor världen över. Behandling kan resultera i biverkningar som påverkar den sexuella hälsan. Sjuksköterskor har en central roll i att främja hälsa genom att stödja patienter i hanteringen av sexuella utmaningar i samband med behandlingen.  Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av sexuell hälsa i samband med bröstcancer.  Metod: Litteraturöversikt på sju vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades enligt Fribergs metod. Artiklar söktes fram med sökorden: Sexual Health, Sexuality, Breast Neoplasm och Attitude to Sexuality.   Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Upplevelse av förändrad kroppsbild, Förändrad sexuell funktion och Upplevelse av skam och stress. Resultaten visar, bland annat, att kvinnor upplever en lägre tillfredställelse av sexuell hälsa. De står inför utmaningar såsom identitetens förlust, smärta vid samlag och upplevelser av stress och skuld. Utmaningarna påverkar självkänsla och relationer.  Slutsats: Kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever flera typer av lidande. De möter svårigheter relaterade till kroppsbild och sexuell funktion, till följd av behandling. Detta påverkar den sexuella hälsan negativt och kan ge upphov till psykologiska konsekvenser som rädsla och skam, vilket i sin tur påverkar självkänsla och relationer negativt. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women globally. Treatment can result in side effects affecting sexual health. Nurses have a central role in promoting health by supporting patients in managing sexual challenges associated with treatment.  Aim: To describe sexual health among women with breast cancer.  Method: The literature review is based on seven scientific articles using a qualitative methodology, retrieved from the databases Cinahl and Pubmed being analyzed according to Friberg's method. Articles were searched using the keywords: Sexual Health, Sexuality, Breast Neoplasm, and Attitude to Sexuality.  Results: The results are presented in three main themes: Experience of Altered Body Image, Altered Sexual Function, and Experience of shame and stress. The results show, among other things, that women experience lower satisfaction with sexual health. They are facing challenges such as loss of identity, pain during intercourse, and experiences of stress and guilt. These challenges affect self-esteem and relationships.  Conclusion: Women affected by breast cancer experience multiple forms of suffering. They face challenges related to body image and sexual function, due to treatment. This negatively impacts sexual health and may lead to psychological consequences such as fear and shame, which in turn negatively affects self-esteem and relationships.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Ett bröstcancerbesked kan vara traumatisk för kvinnan och ge psykiska påfrestningar. Hälso- och sjukvården har ett ansvar i att arbeta personcentrerat och ge adekvat stöd till kvinnor i samband med ett bröstcancerbesked. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser i samband med att få ett bröstcancerbesked. Metod: Denna litteraturstudie med deskriptiv design inkluderade 11 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, PsychINFO och CINAHL och kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall.  Resultat: Kvinnorna upplevde starka känslor i samband med bröstcancerbeskedet. De kunde uppleva en överväldigande och paralyserande känsla av chock. Hos en del kvinnor kunde en slags passivitet uppstå som uttryckte sig som ett känslomässigt avstånd och avskärmning. För många av kvinnorna var den initiala reaktionen till diagnosen känslan att de skulle dö. Många tankar rörande framtiden dök upp i samband med att kvinnorna fick det bekräftat att det var bröstcancer. Bröstcancerdiagnosen kom som en överraskning för många kvinnor. Känslan av misstro var återkommande. Det var extra tydligt bland de kvinnor som såg sig själva som hälsosamma individer innan diagnosen. Slutsats: Kvinnorna upplevde varierande reaktioner på bröstcancerbeskedet. Dessa kunde uttryckas på olika sätt. Beskedet väckte olika tankar som var kopplade till död, sjukdom, framtid samt hälsa och ohälsa. För att sjuksköterskor ska kunna möta individer i lidande och kris krävs nyanserad kunskap om olika reaktioner som kan uppstå vid diagnosbeskedet och personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna bland kvinnor. Efterdiagnostisering behöver en del kvinnor genomgå mastektomi som är en del av behandlingenför bröstcancer. Denna behandlingsmetod kan orsaka en förändrad livssituation i form avfysiska och psykiska förändringar. Syfte: Belysa kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi Metod: En litteraturstudie har tillämpats utifrån Polit och Becks nio-steg. Cinahl och Psychinfovar två databaser som användes. En relevansgranskning av titlar och abstract gjordes därefterfulltextsgranskning i urvalsprocessen. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg &Wengström (2016). Totalt inkluderades 8 artiklar av kvalitativ ansats till resultatet. Resultat: I resultatet så identifierades fyra huvudteman och två underteman Att förlora ettbröst, den förändrade kroppen, kvinnlighet och identitet, Kvinnors emotionella upplevelser,Sexualitet och identitet och Acceptans av den nya kroppen. Det som framkom var attkvinnor upplevde en förändrad kroppsuppfattning efter en mastektomi. En förminskning avkvinnlighet uppstod i samband med förlust av ett eller båda brösten. På grund av förändradfysisk kropp uppstod många olika känslor och tankar kring kroppsuppfattningen. Slutsats: Efter en mastektomi kunde kvinnor uppleva en störd kroppsuppfattningen som ävenpåverkade identitet och sexualitet. För kvinnor har brösten en stor betydelse vilket även skiljerdom från män.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen bland kvinnor både i Sverige och internationellt. Bröstcancer uppvisar diverse symptom och behandlas med en kombination av kirurgi, kemoterapi och strålterapi. Sjuksköterskor har en kritisk funktion i vårdsammanhanget, där de fungerar som en länk mellan den medicinska verksamhet och patienternas personliga upplevelser och erbjuder därmed stöd och vägledning genom hela behandlingsprocessen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt utfördes enligt Fribergs metodbeskrivning på tio vetenskapliga originalartiklar, från databaserna CINAHL och PubMed med sökord “Breast neoplasms”, “Living with” och “Experience”. Analysen gjordes med stöd av Fribergs fyra dataanalyssteg. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fem teman, vilka är Känslomässiga upplevelser, där kvinnor efter diagnosen kände starka känslor som ångest, rädsla och osäkerhet inför framtiden. Temat Fysiska upplevelser och kroppsbilden, där behandlingens olika biverkningar påverkade kvinnornas självbild. Hanteringsstrategier utgjorde det tredje temat, där kvinnor använde olika metoder för att hantera sin diagnos. Det fjärde temat belyste Betydelsen av stöd för att orka som visade hur närstående och vårdpersonal spelade en avgörande roll i att tillhandahålla emotionellt och praktiskt stöd till kvinnorna. Sista temat berörde Ett nytt sätt att se på livet, där många kvinnor upplevde en förändrad livssyn efter behandlingen, med en ökad uppskattning för livets små stunder. Slutsats: Bröstcancer medför betydande förändringar i kvinnors liv, där de möter både fysiska och emotionella utmaningar samtidigt som de utvecklar nya synsätt och prioriteringar. Stödet från närstående och vårdpersonal, speciellt sjuksköterskor, är avgörande för att hjälpa dem hantera dessa utmaningar. Sjuksköterskors personcentrerade vård, som anpassas till varje kvinnas unika behov och situation, spelar en central roll i att lindra lidande och stödja kvinnor genom deras bröstcancerresa. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women both in Sweden and internationally. Breast cancer presents a variety of symptoms and is treated with a combination of surgery, chemotherapy, and radiotherapy. Nurses have a critical role in the healthcare context, where they link the medical system and the patients' personal experiences, offering support and guidance throughout the treatment process. Aim: The purpose of this literature review was to describe women’s experiences of living with breast cancer. Method: A literature review was conducted according to Friberg's method description on ten scientific original articles, from the databases CINAHL and PubMed, using the search terms "Breast neoplasms", "Living with", and "Experience". The analysis was carried out with the support of Friberg's four data analysis steps. Results: The literature review resulted in five themes, which are Emotional experiences, where women after the diagnosis felt strong emotions such as anxiety, fear, and uncertainty about the future. The theme Physical experiences and body image, where the various side effects of treatment affected women's self-image. Coping strategies constituted the third theme, where women used different methods to manage their diagnosis. The fourth theme highlighted The importance of support to endure, showing how relatives and healthcare professionals played a crucial role in providing emotional and practical support to the women. The final theme was about A new way of viewing life, where many women experienced a changed outlook on life after treatment, with an increased appreciation for life's small moments. Conclusions: Breast cancer leads to significant changes in women's lives, where they encounter both physical and emotional challenges while also developing new perspectives and priorities. Support from family and healthcare professionals, especially nurses, is essential in helping them handle these challenges. Nurses' person-centered care, tailored to each woman's unique needs and situation, plays a pivotal role in alleviating suffering and supporting women throughout their breast cancer journey.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor både nationellt och internationellt. Det finns flera olika sätt att behandla bröstcancer och dessa är bröstbevarande kirurgi, cytostatikabehandling och postoperativ strålbehandling. Vårdgivare har ett viktigt ansvar att ge information och stöd till kvinnorna. Anhöriga är ett viktigt stöd till kvinnor med bröstcancer för att hjälpa dem hantera den känslomässiga stressen som kan uppstå samt gå igenom behandlingar. Syfte: Kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer ur ett vårdande perspektiv. Metod: Beskrivande litteraturstudie som är byggd på 14 vetenskapliga artiklar som söktes fram via databasen Pubmed. Huvudresultat: Resultatet i litteraturstudien visade att kvinnor med bröstcancer behöver information och stöd. Genomgående i alla inkluderande studier är att kvinnorna har behov av information som är förståelig och inte bara medicinska termer. Det sociala stödet gavs av både anhöriga och vårdpersonal. Kvinnorna i de inkluderade studierna önskade att vårdpersonal gav mer stöd och information. Slutsats:  Kvinnor som får en bröstcancerdiagnos behöver stöd och information. Som vårdpersonal är det viktigt att förstå kvinnorna och ge dem individuell information. Anhöriga är ett viktigt stöd för kvinnor som drabbas av bröstcancer

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor globalt, cirka 20 kvinnor utvecklar bröstcancer varje dag och förutom strålbehandling är kirurgi den vanligaste behandlingen av bröstcancer. Den vanligaste operationsformen är mastektomi, som innebär att man tar bort hela bröstet. Ingreppet innebär kroppsliga förändringar som påverkar kvinnans liv på olika sätt. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse efter en mastektomi. Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2021) metod. Resultatet granskades och kategoriserades utifrån likheter och olikheter. Resultat: Innehållet ifrån artiklarna resulterade i tre huvudkategorier; En förändrad kropp som innebar en påverkan på kvinnans identitet, mående och sexualitet. Stöd ifrån omgivningen kan påverka hur kvinnan ser på sin kropp och livet i stort. Vägen till acceptans här beskrivs det hur kvinnorna genom olika strategier fann en väg till acceptans över den nya kroppen. Sammanfattning: Kroppsbilden förändras för många kvinnor efter att ha genomgått mastektomi och medför fysiska, psykologiska och sociala utmaningar. Det påverkar även kvinnornas syn på identitet och femininitet Partners och anhörigstöd var en förutsättning för att kvinnorna skulle acceptera sin nya kropp. Stödet från sjukvårdspersonalen upplevdes som viktigt för kvinnorna. Sjuksköterskans kunskap och attityd har en viktig roll i processen att hantera den nya situationen kopplat till den förändrade kroppsuppfattningen. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer for women globally, about 20 women develop breast cancer every day and apart from radiotherapy is surgery the most common treatment for breast cancer. The most common form of surgery is mastectomy, which involves removing the entire breast. The procedure entails bodily changes that affect the woman's life in different ways. Aim: The aim of this literature review was to highlight women's experiences after a mastectomy Method: A literature review based on 11 qualitative articles taken from the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles were analyzed according to Friberg's (2021) method. The results were reviewed and categorized based on similarities and differences. Results: The content from the articles resulted in three main categories; A changed body which meant an impact on the woman's identity, mood and sexuality. Support from the environment can affect how the woman views her body and life in general. The path to acceptance Here it is described how the women found a path to acceptance over the new body through different strategies. Summary: Body image changes for many women after undergone mastectomy and entails physical, psychological, and social challenges. It also affected the women's view of identity and femininity. Partners and relatives support was prerequisite for the women to accept their new bodies. The support of medical staff was perceived as important for the women. The nurse's knowledge and attitude have an important role in the process of handling the new situation linked to the changed body image

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen för kvinnor. Diagnosen bröstcancer har ökat under de senaste åren men dödligheten minskat. En central roll för behandling av bröstcancer är den kirurgiska, där mastektomi utgör en viktig del. I samband med en mastektomi förändras kroppen och kvinnornas kroppsuppfattning påverkar sedan hur de upplever tiden efter mastektomin. Syfte: Litteraturstudien syftade till att beskriva kvinnors erfarenheter av sin kroppsuppfattning efter en mastektomi som behandling för bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på nio artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med mixad metod. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och CINAHL och kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Dataanalys genomfördes utifrån Popenoes modell. Resultat: Resultatet visade att kvinnornas erfarenheter inte var enhetliga och presenterades utifrån tre kategorier: erfarenhet av en cancerfri kropp, erfarenhet av missnöje till sitt utseende, och erfarenheter av hur omgivningen påverkar kroppsuppfattningen.   Slutsats: De erfarenheterna som kvinnorna beskrev är en tacksamhet över vad deras kropp tagit dem igenom, som kunde pendla mellan sorgen över vad de förlorat. Det framkom även att det fanns ett missnöje till sin nya kropp och ett ifrågasättande av sin identitet, då kvinnorna kände sig främmande och att deras kvinnlighet var förlorad. Kvinnornas upplevelse påverkades även av sin omgivning såväl som samhällets normer och ideal. Emellertid upplevde flera kvinnor att det med tiden blev lättare att acceptera den nya kroppen och att känna sig bekväm. / Background: Breast cancer is the most prevalent form of cancer among women. The rate of diagnoses has increased during the last few years however the mortality has decreased. Surgical intervention is a common practice for the treatment of breast cancer, and mastectomy plays an important part. With a mastectomy there may be physical changes in the body, therefore women’s body image plays a part of women’s experience in the time after a mastectomy. Aim: This literature review had the aim to describe women’s experiences of their body image after a mastectomy as a part of breast cancer treatment. Method: This descriptive literature review was based on nine qualitative articles and one with mixed method. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL and SBU:s document for qualitative studies was used to review the quality of the articles. The data analysis was preformed through the method described by Popenoe.  Results: The analysis showed that the women’s experience weren’t unilateral, and three categories emerged: Experiences of a cancer free body, experiences of dissatisfaction with appearance, and experiences of how the social environment influences the own body image. Conclusion: Women describe experiences of thankfulness of what their body has survived but are conflicted with sadness with what they have lost. Many women felt dissatisfaction with the appearance of the body. This led to a questioning of identity, since they felt that their body was alienated and had lost a part of its femininity. The social environment and societies norms also played a part of their experiences. However, with time women experienced an acceptance of their new body.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor, både i Sverige och internationellt. Vanligtvis upptäcks bröstcancern av kvinnan själv eller genom mammografiscreening. Bröstcancer är ett relevant ämne för den grundutbildade sjuksköterska, därför att omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. Sjuksköterskan ska därmed kunna stötta och vårda kvinnor som har fått en bröstcancerdiagnos. Syftet: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av att få besked om bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturstudien är baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som inhämtats från databaserna, CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall och analyserades med Popenoes analysmodell. Resultat: I studien inkluderades tolv vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tre kategorier, vilka är Emotionella reaktioner, Vikten av stöd och Strategier. Emotionella reaktioner består av i fyra underkategorier, chock, dödstankar, framtidstro och omvärdering av livet. Andra kategorien Vikten av stöd består av två underkategorier, familjens stöd och hälso- och sjukvårdens stöd. Tredje kategorien består av två underkategorier, söka information och andlighet. Konklusion: De flesta av kvinnor som får bröstcancerbesked genomgår en chockreaktion, vilket påverkade deras psykiska, sociala och fysiska välbefinnande. Kvinnor hade gemensamma upplevelser men också fanns det individuella skillnader. Bröstcancer väckte inte bara dödstankar, utan också nya meningar med livet. Det belyser vikten av att sjuksköterskan ska tillämpa en personcentrerade omvårdnad för att individuellt anpassa behovet till varje kvinna. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women, both in Sweden and internationally. Breast cancer is usually discovered by the woman herself or through mammography screening. Breast cancer is a relevant topic for the basic nurse because nursing is the nurse's area of responsibility. The nurse should be able to support and care for women who have received a breast cancer diagnosis. The aim: The purpose of the literature study is to describe women's experiences of receiving information about a breast cancer diagnosis. Method: The literature study is based on scientific articles with a qualitative design obtained from the databases, CINAHL and PubMed. The articles were quality-checked with the State's preparation for medical and social evaluation template and analyzed with Popenoe's analysis model. Results: Twelve scientific articles were included in the study. The analysis resulted in three categories, which are Emotional reactions, The importance of support and Strategies. Emotional reactions consist of four subcategories, shock, thoughts of death, faith in the future and reevaluation of life. The second category is the importance of support consists of two subcategories, family support and health care support. The third category consists of two subcategories, seeking information and spirituality. Conclusion: most of the women receiving breast cancer news undergo a shock reaction, which affected their psychological, social and physical well-being. Women had common experiences but also there were individual differences. Breast cancer not only raised thoughts of death, but also new meanings for life. It highlights the importance of the nurse applying person-centred nursing to individually adapt the need to each woman.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor globalt. Kvinnorna som drabbats har ett stort omvårdnadsbehov som skall tillgodoses av sjuksköterskorna. För att uppfylla en komplett och personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskorna tillgodose samtliga delar av kvinnornas behov i vården. Myra Estrin Levines bevarandemodell är en omvårdnadsteori som grundar sig på att helheten av en sjuk person måste bevaras, trots sjukdomen. Det kan göras genom både stödjande och behandlande omvårdnadsinsatser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadssituationer hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Kvalitativ ansats har använts genom litteraturstudien. Databaserna Cinahl och PubMed har använts vid sökning av studier. 12 studier valdes ut efter kvalitetsgranskas med SBU:s kvalitetsgranskningsmall och analyserats med stöd från en trestegs analysmetod. Resultat: Resultatet är indelat i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var emotionella upplevelser (psykiskt påfrestande arbete och Trivsamt, utvecklande och meningsfullt arbete), syn på omvårdnad (Relationen mellan sjuksköterska och patient och svåra samtal och känsliga frågor) och sjuksköterskans arbetsmiljö (otillräcklig utbildning och bristande kompetens och underbemanning och ekonomiska utmaningar). Resultatet visade att arbetsmiljön hade en betydande inverkan på sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade även att när sjuksköterskor arbetade under gynnsamma arbetsförhållanden beskrev de sitt arbete i mer positiva termer än sjuksköterskor som arbetade i en mer belastad arbetsmiljö. Utöver detta påverkades upplevelserna av kulturella och strukturella skillnader. Synen på personcentrerad omvårdnad och till vilken grad det holistiska perspektivet tillämpades var varierande. Även om sexuell hälsa och dess relaterade problematik ansågs vara av vikt vid vård av bröstcancerpatienter, var detta ämne sällan i fokus. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadssituationer av kvinnor med bröstcancer var mångfacetterade och komplexa. Dels var det ett arbete som ledde till känslor av frustration och sorg, samtidigt som det kändes meningsfullt och givande. / Background: Breast Cancer is the most common cancer diagnosis globally. The women who have been affected have a big nursing need which must be met by the nurses. The nurses need to accommodate the woman's needs in order to fulfill a complete person-centered care. Myra Estrin Levines’ conservation model is a nursing theory based on the fact that the whole of a sick person must be preserved, despite the illness. This can be done through both supportive and curative nursing inventions. Aim: The aim of this literature study was to investigate nurses experiences in nursing situations in women with breast cancer. Method: Qualitative approach has been used throughout the literature study. The databases Cinahl and Pubmed have been used when searching för studies. 12 studies were selected after quality review using SBU’s quality review template and analyzed with support from a three-step analysis method. Result: The results are divided into three main categories and six subcategories. The main categories were emotional experiences (psychologically stressful work and Pleasant, developing and meaningful work), views on nursing (The relationship between nurse and patient and difficult conversations and sensitive issues) and the nurses work environment (inadequate training and lack of competence and understaffing and financial challenges). The results showed that the work environment had a significant impact on the nurses experiences and experiences. The results also showed that when nurses worked under favorable working conditions, they described their work in more positive terms than nurses who worked in a more stressful work environment. In addition to this, the experiences were influenced by cultural and structural differences. The view of person-centered nursing and the degree to which the holistic perspective was applied varied. Although sexual health and its related problems were considered important in the care of breast cancer patients, this topic was rarely in focus. Conclusion: Nurses experiences in nursing situations of women with breast cancer were multifaceted and complex. In part, it was work that led to feelings of frustration and sadness, while at the same time it felt meaningful and rewarding.

Breast cancer is the most common form of cancer for women around the world. In an attempt to decrease the mortality, women in Sweden between the ages of 40-74 years are called to regular mammography screenings to detect the disease as early as possible. Despite this, around 1400 die from the disease every year in Sweden. Every mammography image has to be analyzed by two radiologists. Despite this and regular screening, there are cases that go unnoticed. The factors that lessen the effectiveness of the system are that some cases go unnoticed and analyzing the mammography images is time consuming. This paper has investigated whether AI can be used to help solve these issues. Earlier research examines both of these aspects. Algorithms performing at approximately the same level of accuracy as radiologists and lessening the workload for examining radiologists has been developed [1]. This paper examined how to develop a similar simplified algorithm, how it can be implemented in healthcare and what the consequences of that would be. Hopefully, usage of similar technology will lead to a decrease in mortality and more accurate assessments. The study was conducted by interviewing two experts within the subject, and an attempt to develop an algorithm that through image analysis can classify tumours from mammography images.  The result shows that there is a big potential for using AI within healthcare, and by that enabling more accurate diagnosis and reducing mortality. During development of the algorithm a deeper understanding of the difficulties was given, such as the need for adequate processing power, processing and organization of image databases and the complexity in developing such a ML-algorithm for image analysis. The developed algorithm performed slightly better than random when detecting breast cancer on mammography images. / Bröstcancer är den vanligaste cancern bland kvinnor i världen. För att minska dödligheten kallas kvinnor i Sverige mellan 40-74 år regelbundet till mammografiscreening, i syfte att upptäcka tumörer i tid. Trots detta avlider ca. 1400 av sjukdomen varje år. Varje mammografibild granskas av två läkare. Trots detta och regelbunden screening finns det fall som missas. De faktorer som gör att systemet inte fungerar optimalt idag är att viss cancer inte upptäcks i tid samt att analysering av mammografibilderna är tidskrävande. Det här arbetet har undersökt huruvida användning av AI kan bidra till att lösa dessa problem. I tidigare forskning undersöks även båda dessa aspekter. Det har utvecklats AI-algoritmer som presterar ungefär i nivå med radiologer samt minskar arbetsbördan för undersökande radiologer [1]. I detta arbete undersöktes hur utvecklandet av en liknande algoritm går till, hur den faktiskt kan implementeras i sjukvården samt vilka konsekvenser detta kan ha. Förhoppningsvis kan tillämpning av liknande teknik leda till minskad dödlighet och säkrare bedömning. Studien genomfördes med intervjuer av två experter inom området, samt försök att utveckla en förenklad algoritm som genom bildanalys kan klassificera tumörer från mammografibilder. Resultatet visade att det finns stor potential för att använda AI inom sjukvården och med hjälp av detta uppnå säkrare bedömning och färre dödsfall. Under utvecklingen av algoritmen gavs en djupare förståelse för de svårigheter som uppkommer i utvecklandet av en sådan algoritm; såsom de krav på tillgänglig processorkraft, behandling och organisering av bilddatabaser och komplexiteten i att utveckla en maskininlärningsalgoritm för bildanalys. Algoritmen som utvecklades presterade något bättre än slumpen i detektion av tumörer på mammografier.