Bakgrund: Årligen insjuknar globalt cirka en miljon kvinnor i bröstcancer och antalet insjuknanden har ökat, men samtidigt så har överlevnadsprognosen förbättrats till följd av forskningsframsteg. Onkologiska behandlingar är långa och innebär både fysisk och psykisk påfrestning för den drabbade. Hos bröstcancerpatienter som genomgår en pågående behandling föreligger ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Kvinnor som avslutat den intensiva behandlingen, upplever i hög utsträckning olika behov som förbisetts av vården. Enligt omvårdnadsteoretikern Phil Barker, så är det ett av sjuksköterskans ansvarsområden att vägleda och stödja patienten vid återhämtningen från sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykiska hälsan i form av depression och ångest hos kvinnliga bröstcanceröverlevare som blivit onklologiskt färdig behandlade. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvantitativ ansats där resultatet sammanställdes från tio empiriska artiklar. Resultat: Den procentuella andelen bröstcanceröverlevare med depression var 17,0% och andelen med ångest var 32.0%. Ingen större skillnad eller förändring avsende förekomsten av depression och ångest över tid kunde observeras, efter avslutad behandling hos bröstcanceröverlevarna. En förändrad kroppsbild och kronisk smärta i bröstet efter behandling var faktorer som bidrog till en ökad förekomst av depression och ångest. Konklusion: Förekomsten av depression och ångest hos kvinnliga bröstcanceröverlevare som påvisas i resultatet visar såldes på ett omvårdnadsbehov hos studiepopulationen. Omvårdnadsteoretikern Phil Barkers tidvattenmodell anger ansvaret hos sjuksköterskor i alla vårdens instanser att främja den psykiska hälsan. / Background: One million women gets diagnosed with breast cancer globally every year. The incidence in breast cancer diagnosis has increased in today’s society, but the survival prognosis has at the same time improved as a result of research progress. Oncological treatments can be long and effect both the physical and mental health of the patient. In breast cancer patients who are undergoing oncological treatment there is an increased risk of suffering from mental illness. Women who have completed the treatment in the form of surgery, chemotherapy and radiation therapy experience that they have different needs being overlooked by the health care. According to nursing theorist Phil Barker it is the nurses responsibility to guide and support patients in recovery. Aim: The aim of this study was to study mental health in form of anxiety and depression in breast cancer survivors, that had completed their oncological treatment. Method: The study was a litterature study with quantitative approach were the result is compiled from ten empirical articals. Result: The percentage of depression among breast cancer survivors were 17,0% and 32% for anxiety. There were no major differeneces or changes in the prevalence of depression and anxiety overtime among the breast cancer survivors. A changed body image and chronic pain after completion of the treatment had a significant positive correlation with the prevalence of depression and anxiety. Conlusion: The prevalence of depression and anxiety in female breast cancer survivors demonstrated in the result showed a need for care in the study population. Nursing theorist Phil Barker's tide model states the responsibility of nurses in all health care institutions to promote mental health.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige och kan påverka de drabbade kvinnorna psykiskt på olika sätt. För att kunna erbjuda en personcentrerad vård är det viktigt att sjuksköterskan har en kunskap om och förståelse för hur upplevelsen av att diagnostiseras med bröstcancer kan komma till uttryck. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att diagnostiseras med bröstcancer Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på tre patografier. Innehållsanalysen genomfördes med ett manifest förhållningssätt enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Kvinnorna i patografierna beskrev upplevelserna av att diagnostiseras med bröstcancer som något negativt, men också att de upplevde en vilja att kämpa mot sjukdomen. Analysen resulterade i tre huvudkategorier av upplevelser: 1) Att inse diagnosens verklighet delas in i underkategorierna overklighetskänsla, chock, ensamhet, rädsla och ångest 2) Att vara i behov av stöd har underkategorier som omfattar informationsstöd från sjuksköterskan och socialt stöd, samt 3) Kämpa för livet har underkategorierna kämpa och viljan att bli frisk. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha förståelse för kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett personcentrerat omvårdnadssätt. Starka känslor uppkommer i samband med diagnosen där kvinnan är i stort behov av information och stöd. Sjuksköterskan har en central roll genom sitt bemötande av dessa kvinnor i samband med att läkaren diagnostiserar kvinnan. Informationsstöd och emotionellt stöd är bland annat två centrala roller som krävs för att kvinnan ska känna sig bekräftad och få möjlighet att hantera sin kris i samband med diagnosticeringen.

Bakgrund: Antalet kvinnor som överlever bröstcancer ökar eftersom omvårdnaden har förbättrats. Förändringar mellan behandling och överlevnad kan resultera i olika fysiska och psykiska symtom som skulle kunna påverka kvinnors livskvalitet, även återhämtning kan ha en inverkan på livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer vid överlevnad i bröstcancer som har samband med kvinnors livskvalitet i det dagliga livet. Metod: I denna litteraturöversikt inkluderade 15 artiklar, elva kvantitativa artiklar, fyra kvalitativa med en mixad metodartikel där den kvalitativa delen inkluderades, artikelsökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visade att livskvaliteten kan påverkas i det dagliga livet hos kvinnor som överlever bröstcancer. Faktorer som brist på energi, fatigue, rädsla för återinsjuknande och depression kunde ha en inverkan på livskvaliteten. Diskussion: Att bemöta kvinnorna med personcentrerad vård för att kunna se till kvinnornas behov av sjukdomshantering. Förändring kan innebära förvirring, eftersom kvinnor kan behöva omdefiniera sig. Efter genomgången transition kan en känsla av lättnad upplevas. Slutsats: Behov för hantering av dessa faktorer är av vikt för att motverka att nya sjukdomstillstånd skulle kunna utvecklas. Denna litteraturöversikt kan bidra till att hälso- och sjukvårdspersonal får en ökad förståelse till att vara observanta på dessa olika faktorer hos kvinnor som överlevt bröstcancer eftersom faktorerna flera år efter, kan påverka kvinnors livskvalitet i det dagliga livet. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Bakgrund: Incidensen av bröstcancer ökar i Sverige och är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje dag diagnostiseras 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer och även om chanserna att överleva ökar, skapar denna sjukdom en stor livsomställning för de drabbade kvinnorna. Bröstcancer är en multidimensionell sjukdom vilket kan leda till att kvinnan får såväl fysiska som psykiska problem. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår en krisreaktion, som slutligen leder fram till att de får en ny syn på sitt liv och sin tillvaro. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med nydiagnostiserad bröstcancer. Metod: Detta var en empirisk studie med data insamlad från fyra bloggar skrivna av kvinnor med bröstcancer. Studiens analys genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju områden. Resultat: De sju områdena bestod av Ångest, nedstämdhet och maktlöshet, Hopp, framtidstro och glädje i vardagen, Frustration, Förändring, Ensamhet, Förnekelse och Insikt. Detta var upplevelser som kvinnorna beskrev i sina bloggar. Slutsats: Även om en bröstcancerdiagnos innebär en stor livsomställning och att kvinnan upplever både ångest och nedstämdhet, kan de ändå uppleva en känsla av hopp och glädje inför framtiden. / Background: The incidence of breast cancer is increasing in Sweden and is the most common cancer among women. Each day, 20 women are diagnosed with breast cancer in Sweden and although the chances of survival are increasing, this disease creates a major life change for the women affected. Breast cancer is a multidimensional illness which leads to physical as well as psychological problems. Many women with breast cancer experience a life crisis which often leads to a new outlook on life and their existence. Objective: The aim of this study was to describe women’s’ experience of living with newly diagnosed breast cancer. Method: An empirical study was undertaken with data collected from four blogs. Results: The findings of this study revealed seven areas that were described in the women’s blogs. These areas were; Anxiety, depression and powerlessness, Hope, optimism and joy in everyday life, Frustration, Change, Loneliness, Denial and Personal insight. Conclusion: Women living with breast cancer do not only experience anxiety and depression, but also acknowledge a feeling a sense of joy and hope for the future as they face the challenges of this disease.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor. Behandlingen av bröstcancerpatienter var mer likartad förr men idag är den mer varierande. Vid bröstcancerdiagnos utlöses en livskris och patienten hamnar i chocktillstånd. Enligt Cullberg (2003) påbörjar detta en process bestående av fyra olika faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att få diagnosen innebär en stor omställning i kvinnornas liv och de har alla olika behov av information och emotionellt stöd under hela sjukdomsförloppet. Syfte: Belysa vilka behov kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer har av information och emotionellt stöd i förhållande till sjuksköterskan från diagnos till behandling. Metod: En allmän litteraturstudie bestående av 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Två teman konstaterades: “information” och ”emotionellt stöd”. Dessa delades i två subteman; ”vid diagnos” och ”inför behandling”, för att särskilja behovet av information och emotionellt stöd vid olika tidpunkter. Slutsats: Denna studie har givit en förståelse för kvinnor som har drabbats av bröstcancer samt givit svar på vilken information och emotionellt stöd kvinnorna har eller inte har fått av sjuksköterskan. Att erhålla adekvat information samt ett gott emotionellt stöd är av stor vikt från diagnos fram till behandling av dessa kvinnor. Behovet av olika typer av information och emotionellt stöd varierade under denna period. Det kräver att sjuksköterskan är medveten om detta. Klinisk betydelse: Patienten hamnar i chock när hon får beskedet om bröstcancer och är inte alltid mottaglig för information vilket antyder att sjuksköterskan bör vara försiktig om hur mycket information som ges. Mer omfattande information kan ges närmre behandlingen. / Background: Breast cancer is one of the most common cancers among women. Today women have many more treatment options than in the past. When receiving the breast cancer diagnosis women are often shocked and go through a psychological crisis. According to Cullberg (2003), a process starts consisting of four phases: shock phase, reaction phase, processing phase, and reorientation phase. Breast cancer diagnosis causes a big readjustment in women’s lives and they have different needs in relation to information and emotional support during the whole course of the disease. Aim: To Highlight the needs of information and emotional support for women with a recent diagnosis of breast cancer in relation to nurses from diagnosis up till treatment. Method: A general literature study based on 11 peer reviewed articles. Results: Two primary themes were identified; “information” and “emotional Support”. In addition there were two subthemes for both information and emotional support; “upon diagnosis” and “prior to treatment” to define the needs of information and emotional support at different times. Conclusion: This study has improved our understanding of women’s needs in the context of a breast cancer diagnosis and highlighted what information and emotional support nurses have or have not provided. It is clear that women appreciate adequate information and emotional support in association with a breast cancer diagnosis. Patient’s informational needs varied requiring that nurses be attentive to each patients specific needs. Clinical Implication: Patients are initially shocked and unreceptive to the first diagnostic information which suggests caution on how much information should be provided. More information can be provided at a later time when the patient is more receptive.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Att få ett bröstcancerbesked och att genomgå behandlingar skapar psykiska och fysiska påfrestningar vilket leder till traumatiska reaktioner. Sjuksköterskan har en betydande roll att stödja och stärka patienternas kunskaper och egna resurser för att hantera livet med bröstcancer. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer.   Metod: Åtta empiriska artiklar med kvalitativ metod ingick i litteraturstudien.  De valda artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysmetod.  Databassökningarna genomfördes på databaserna CINAHL, PubMed samt via manuellsökning. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna som bildades var: Från frisk till sjuk, Tankar i vardagen samt Stöd och information.   Konklusion: De slutsatser som kan dras av litteraturstudien är att forskning om kvinnors erfarenheter av bröstcancer ständigt behöver uppdateras för att omvårdnaden ska möta kvinnors behov. / Background: Breast cancer is one of the most common cancers among women worldwide. Getting a breast cancer diagnosis and going through t treatment creates physical and psychological reactions which affect women’s self-image and their everyday life. Registered nurses have a significant role in supporting and strengthening patients’ knowledge and resources to manage living with breast cancer. Aim: The aim of this study was to illustrate women’s experiences of living with breast cancer.  Methods: A total of eight empirical articles with a qualitative method were included. The articles were analyzed based on Friberg’s method of analysis. The databases used in the searches of the articles were CINAHL, PubMed and manual search. Results: The analysis in this study resulted in three categories and eight subcategories. The categories that were formed were: From health to sickness, Thoughts about everyday life and Support and information.  Conclusion: The conclusions that can be drawn from the literature study is that research on women's experiences of breast cancer needs to be constantly updated to meet women’s needs.

Bakgrund: Bröstcancer är näst vanligaste cancerformen som drabbar yngre kvinnor. Vid yngre åldrar är sjukdomen oftast avancerad med högre mortalitet och skapar stort lidande för de drabbade kvinnorna. Syfte: Belysa yngre kvinnors tankar och upplevelser som infinner sig i livet efter en bröstcancerdiagnos. Metod: Kvalitativ metod genomfördes av bloggar där examensarbetet använt sig av innehållsanalys för att kunna beskriva en ny helhet av texten. Resultat: Resultatet visade att kvinnor upplevde svårigheter i att strukturera upp sin vardag, då de fick leva med ständig rädsla. Leva med sjukdomen innefattade mentala och kroppsliga påfrestningar. Trots detta fann kvinnorna ändå positiva stunder som ingav styrka och energi. Att orka leva i nuet och våga planera för framtiden med vänner och anhöriga, gjorde att det infann sig känsla av samhörighet hos de drabbade kvinnorna.  Konklusion: Det är centralt med ett bemötande från sjuksköterskan byggt på empati och förståelse för att förebygga vårdlidande. / Background: Breast cancer is the second most common form of cancer affecting younger women. The disease is usually more advanced with younger women, and has a higher mortality rate resulting in greater suffering for the women and their relatives. Existential concern and questions arise within the women and they usually trust the health service for advice, support and answers. Objective: To shed light on younger women’s thoughts and experiences that occur in life after a breast cancer diagnosis. Method: Qualitative method was carried out by blogs where the degree project used content analysis to describe a new whole of the text. Finding: The results showed that the women experienced difficulties with daily organisation and had a constant feeling of fear. Living with the diesease resulted in mental and physical stress. However the women had moments of positivity whitch in turn lead to increased strengh and energy. Being able to live in the moment and daring to plan for the future with friends and family lead to a sense of belonging amongst the affected women. Conclusion: It´s important that the nurse’s treatment is based on empathy and an understanding to prevent care suffering.

Bakgrund Fysisk smärta är vanligt förekommande hos personer med bröstcancer, dels på grund av sjukdomen, dels på grund av behandlingen. Som komplement till den farmakologiska smärtlindringen finns icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som exempelvis massage, akupressur, reflexologi, yoga, fysioterapi, akupunkturvarianter, meditation och mindfulness.  Syfte Att undersöka evidensbaserade icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder för personer med bröstcancer. Metod En litteraturöversikt med deskriptiv design. Samtliga inkluderade artiklar var randomiserade kontrollerade originalartiklar med kvantitativ ansats. Sökningarna av resultatstudier genomfördes i PubMed och CINAHL och valdes baserat på denna studies inklusions- och exklusionskriterier. Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU:s mallar för randomiserade studier. Resultat Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga originalartiklar. Resultatet visar att icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder har en effekt på smärta hos vuxna personer med bröstcancer. Tio studiers resultat visade en statistisk signifikant effekt hos interventionsgruppen, dessa tio undersökte massage, akupressur, reflexologi, akupunktur,elektroakupunktur, fysioterapi, mindfulnessbaserad-KBT (MKBT) och lovingkindness-meditation (LKM). Tre studiers resultat såg ingen statistisk signifikant effekt av deras interventionsmetoder, de undersökte massage, yoga och elektroakupunktur. Slutsats Sammanfattningsvis har tio av 13 resultatartiklarna resulterat i statistiskt signifikant minskning av smärta genom icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder, och därmed minskat fysisk smärta hos personer med bröstcancer. Att lindra den fysiska smärtan är en central del för att minska lidandet. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder är ett av sjuksköterskans expertisområden och därmed kan resultatet eventuellt bidra till fler metoderoch mer kunskap att implementera i det kliniska arbetet för att smärtlindra personer med bröstcancer.

ABSTRACT Background: Breast cancer is the most common cancer among women worldwide. There are three common treatments for breast cancer, chemotherapy, surgery and radiation. Cancer treatment has several side effects that effects women´s experience of their quality of life. Nurses play a significant role concerning health care and patients´ experience of treatment.  Aim: To describe how women with breast cancer experience the side effects of cancer treatment and how it affects their quality of life.  Method: A literature study with descriptive qualitative design based on eleven scientific articles from PudMed, Cinahl and PsycInfo. Joyce Travelbee´s nursing theory was used.   Result: The women describes several different experiences where both positive and negative aspects are addressed. The result is presented with the following five categories; the experience of cognitive changes, the experience of body changes, the experience of psychosocial changes who affects quality of life, the importance of family and friends support for women´s quality of life and the experience of changes in sexual life and the importance of the partner. Conclusion: Women with breast cancer had different experiences concerning side effects and quality of life. Several of the woman had bad experience of the side effects. Another perspective was that women saw the side effects different and did not experience worse quality of life, these women started to appreciate life and was grateful to be alive.  Keywords: Breast cancer, treatment, side effects and quality of life. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Tre vanliga cancerbehandlingar vid bröstcancer är cytostatika, kirurgi och strålning. I samband med cancerbehandlingarna förekommer flertalet biverkningar som påverkar kvinnans upplevelse av livskvalitet. Sjuksköterskan har en betydande roll för kvinnornas omvårdnad och patientens upplevelse av behandling.  Syfte: Att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever biverkningarna av behandlingen samt hur det påverkar livskvaliteten.  Metod: En litteraturstudie med deskriptiv kvalitativ design som baserats på elva vetenskapliga artiklar hämtade från PubMed, Cinahl och PsycInfo. Den teoretiska referensram som använts är omvårdnadsteorin av Joyce Travelbee.  Resultat: Det framkom flertalet olika upplevelser hos kvinnorna där både positiva och negativa aspekter tas upp. Fem kategorier identifierades; upplevelsen av kognitiva förändringar, upplevelsen av kroppsliga förändringar, upplevelsen av psykosociala förändringar som påverkar livskvaliteten, familj och vänners betydelse för kvinnornas livskvalitet samt upplevelsen av förändringar i sexuallivet och partnerskapets betydelse. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplevde biverkningarna och dess effekt olika. Många upplevde biverkningar som svåra vilket påverkade deras livskvalitet till det sämre. Andra kvinnor har sett biverkningarna ur ett annat perspektiv och istället upplevt en tacksamhet över att vara vid liv och börjat fokusera på det viktiga i livet.  Nyckelord: Bröstcancer, behandling, biverkningar och livskvalitet.