Bakgrund: Bröstcancer är en vanlig cancerform hos kvinnor och en behandlingsform är mastektomi. Både den fysiska och psykiska hälsan kan påverkas i samband med sjukdom och sjuksköterskorna har en central roll i att uppmärksamma hälsoresurser och främja hälsa. Tidigare forskning beskriver dock sjuksköterskornas bristande förutsättningar, såsom kunskap och förståelse, för att tillgodose patienternas behov efter mastektomi. Därför kan patienternas upplevelser av mastektomi bidra med kunskap och stöd för sjuksköterskorna i hur hälsa och välbefinnande kan främjas hos dessa patienter. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att ha genomgått en mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskorna behöver arbeta mer personcentrerat för patientens välbefinnande. Patienterna vill ha mer information från sjuksköterskan både preoperativt och postoperativt gällande mastektomi. Stöd och support ifrån sjuksköterskorna, familjemedlemmarna, personer i kyrkan och personer som genomgått en mastektomi visade sig ha en positiv inverkan på patienterna under deras läkeprocess. Slutsats: Psykisk och fysiska stödåtgärder behövs för att patienterna ska upprätthålla hälsa och minska lidande. Sjuksköterskorna behöver se hela patienten och lägga ned tid på att informera patienterna gällande dennes situation. Detta för att förbereda patienten på vad som kommer ske, detta visade sig reducera patienternas oro och minska patienternas lidande. / Background: Breast cancer is a common type of cancer and there’s one way to remove the cancer which’s mastectomy. Both psychical and psychological health is affected when the patient gets ill and nurses have a central role in notice resources of health and support health. Earlier studies describes that nurses lack of prerequisites and don’t have the amount of knowledge and understanding that’s required for caring of these patients. That’s why patients’ own experience of a mastectomy contributes in knowledge and support to nurses in health and well-being encourage in theses patients. Aim: To describe patients experience of a mastectomy. Method: A systematic literature study, with a qualitative approach. Results: Patient needs information from nurses both pre-operation and post-operation about mastectomy. Support from nurses, relatives, community in church and other people that have done a mastectomy showed great support for the women in their way to recovery. Conclusion: Psychological and physical support is needed for patients to maintain health and reduce suffering. Nurses needs to see the whole patient and spend more time to inform the patient about their situation. This in order to prepare the patient about what will happen, this showed that the patient anxiety and suffering decreased.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor och den cancerform som orsakar flest dödsfall globalt. För de flesta patienter är kirurgi det första steget i behandlingen. Kirurgi vid bröstcancer kan innebära bröstbevarande kirurgi eller mastektomi vilket betyder att hela bröstet opereras bort. Att drabbas av bröstcancer och genomgå en mastektomi medför såväl fysiska som psykiska besvär vilket kan påverka den sexuella hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med mastektomi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Resultatet framställs av 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med två subteman vardera. Det första temat; Att leva med förändrad kropp innehåller följande subteman: Påverkan på femininiteten och Bröstets betydelse för kroppsuppfattning. Det andra temat; Förändrad sexuell hälsa innehåller två subteman: Partners betydelse för sexuell hälsa och Besvär vid intimitet och minskad sexlust. Slutsats: Mastektomi påverkade majoriteten av kvinnorna på något sätt relaterat till den sexuella hälsan. Många kvinnor upplevde en negativ påverkan på kroppsuppfattning, femininitet samt besvär vid intimitet, där partners stöd spelade en viktig roll för återuppbyggnaden av den sexuella hälsan. Det är viktigt för sjuksköterskor att förstå att upplevelsen av den sexuella hälsan är individuell för att kunna erbjuda ett anpassat stöd.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. En vanlig behandling vid bröstcancer är mastektomi. För många kvinnor är brösten viktiga gällande kroppsbilden. Det har framkommit att kroppsbilden har en signifikant betydelse gällande en persons hälsorelaterade livskvalitet. Dock har hälso- och sjukvårdspersonal uttryckt en kunskapslucka gällande begreppet kroppsbild, samt hur det ska bemötas och hanteras. Syfte: Att beskriva upplevelsen av förändrad kroppsbild hos kvinnor som genomgått mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i fyra databaser, Cinahl, Medline, PsycINFO och Scopus. Analysen gjordes genom Fribergs modell i fem steg. 12 artiklar inkluderades i resultatet, och dessa innefattade kvalitativa artiklar där deltagarna var kvinnor över 18 år som genomgått mastektomi till följd av bröstcancer. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier; Känsla av förlust, Skam över att inte följa normen samt Acceptans och tacksamhet. Vidare identifierades sju underkategorier; Självförtroende, Kvinnlighet, Identitet, Rädsla för omgivningens åsikter, Otacksamhet, Acceptans av den förändrade kroppsbilden samt Tacksamhet. Slutsatser: Mastektomi hade i stor utsträckning en negativ påverkan på kvinnors kroppsbild, vilket påverkade deras livskvalité negativt. Dock ska det belysas att inte alla kvinnor kände en negativ påverkan, utan anpassade sig till situationen och fick en ännu starkare och mer positiv kroppsbild efter mastektomin. / Background: Breast cancer is the most common cancer in the world. The majority diagnosed are women. Common treatment of breast cancer is mastectomy. Breasts are important for the body image. Studies shows that a negative body image can affect a person’s quality of life. Healthcare professionals express a knowledge gap concerning body image, how it’s supposed to be treated and handled. Aim: The aim of this study was to describe women’s experience of changed body image following mastectomies due to breast cancer. Method: Qualitative systematic review. Four databases were used, Cinahl, Medline, PsycINFO and Scopus. Analysis was done with Fribergs model. In the results 12 articles were used of qualitative design with participants being women over 18, who had a mastectomy following breast cancer. Results: Three main categories were detected, Feeling of loss, Shame for not following the norm and Acceptance and gratitude. Five subcategories were identified, Confidence, Femininity, Identity, Fear of others, Ingratitude, Acceptance of a changed body, and Gratitude. Conclusions: Mastectomy had a negative impact on their body image in most cases, which affected their quality of life negatively. Not all women had a negative view following their mastectomy and felt grateful and more positive about their body.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 9000 personer i Sverige av bröstcancer. Chansen för överlevnad är stor och idag finns det bra behandlingsalternativ. Vid besked av cancer och under behandlingsperioden kan man vara i behov av stöd, både från familj och sjukvården. Det kan vara svårt att veta vilket stöd man vill ha och hur man får det. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilket typ av stöd som kvinnor behöver i samband med sin bröstcancer. Metod: Syftet har besvarats med en allmän litteraturöversikt med beskrivande design. De artiklar som inkluderats är av kvalitativ metod. Artiklarna har kvalitetsgranskats och de studier som anses vara av medelhög- och hög kvalitet inkluderades. Resultat: I resultatet uttryckte patienter både goda egenskaper och brister i stöd som de fick. Bland annat sågs patienternas delaktighet, sjuksköterskornas uppmuntran och familjens stöd som en positiv faktor. De brister som uppmärksammades var bland annat för lite information om behandlingen och bristande tillgänglighet från sjukvårdens sida.  Slutsats: Resultaten som framkom var att stöd är olika mottaget och olika uppskattat av kvinnorna. Informationsstöd ansågs vara mycket viktigt men brister av detta stöd var tydliga. Familjestödet var helt avgörande för att få en trygghetskänsla. Nätverksstöd var uppskattat för tillgängligheten men vissa kvinnor upplevde att detta stöd inte passade dem. Sjukvårdens stöd gav kvinnorna delaktighet men detta stöd hade mycket brister och stor förbättringspotential enligt kvinnorna. / Background: Every year, approximately 9,000 people in Sweden is diagnosed with breast cancer. The chance of survival is great and there are good treatment options. When the cancer diagnosis is given and during the treatment period, you may be in need of support, both from family and healthcare. It can be difficult to know what support you want and how to get it. Aim: The aim of this literature study is to investigate the type of support women need in connection with their breast cancer. Method: The purpose has been answered with a general literature review with descriptive design. The articles included are of a qualitative approach. The articles has undergone quality analysis and the studies that are considered to be of medium and high quality were included. Results: In the result, patients expressed both good qualities and deficiency in the support they received. For instance, patients participation, nurses encouragement and family support were seen as a positive factor. The shortcomings that were highlighted included too little information about the treatment and lack of accessibility on the part of the health service. Conclusion: The results that emerged were that support is differently received and differently appreciated by women. Information support was considered very important but shortcomings of this support were clear. Family support was absolutely crucial to get a sense of security. Network support was appreciated for its availability, but some women felt that this support did not suit them. The health care support gave the women participation, but this support had many shortcomings and great potential for improvement according to the women.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige är bröstcancer. Behandling innefattar kirurgi, cytostatika, strålning samt hormonell behandling vilket kan påverka kvinnors sexuella hälsa. Kirurgi kan bidra till nedsatt självbild vid avsaknad av bröst samt att cytostatikabehandling kan bidra till symtom som håravfall och vaginal torrhet vilket kan påverkan på den sexuella hälsan. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid bröstcancer och dess behandling. Metod: En litteraturstudie baserad på tretton artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen identifierades två teman; smärtsam förlust av kvinnligt kroppsideal och behov av stöd med sex underteman. Konklusion: Stödet från sjukvården behöver förbättras för att kvinnor ska uppleva trygghet i att kommunicera om sexuell hälsa. De slutsatser som kan dras är att sexuell hälsa är ett ämne som behöver beaktas av sjukvården vilket annars kan orsaka lidande. / Background: The most common form of cancer among women in Sweden is breast cancer. Treatments include surgery, chemotherapy, radiation, and hormonal, which can affect women’s sexual health. Surgery can reduce self-esteem with the absence of a breast, and chemotherapy can cause hair loss and vaginal dryness, which also can affect a woman’s sexual health. Aim: To describe women’s experience of sexual health in breast cancer and its treatment. Method: A literature study based on thirteen articles with qualitative approach Results: From the analysis two themes were identified: painful loss of body image, and a need for support with six subthemes. Conclusion: The support from healthcare providers needs improvement for women to feel safe in communicating about sexual health. Conclusions that can be drawn are that sexual health is a subject that needs to be considered by healthcare providers, otherwise it can cause suffering.

Bakgrund: Det är idag en väl etablerad sanning att bröstbevarande operation medefterföljande helbröstbestrålning är ett patientsäkert alternativ till att operera bort hela bröstet(mastektomi) vid primär bröstcancer. Det är fortfarande rutin att föreslå strålbehandling tillalla kvinnor som genomgått bröstbevarande operation även om vi vet att nyttan avstrålbehandlingen är individuell. Medan nyttan varierar är biverkningarna mera generella. Devanligaste biverkningarna drabbar hjärtat och lungorna. För att minimera biverkningarna kanman antingen bara stråla en del av bröstet (PBI) eller helt avstå strålbehandling.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och se om äldre kvinnor opererade medbröstbevarande operation för lågrisk bröstcancer har nytta av strålbehandling och i så fall ivilken grad.Metod: En systematisk litteraturstudie med PubMed som vald databas för att samla relevantapublicerade artiklar. Relevanta sökord som användes var; breast cancer, breast conservingsurgery, radiotherapy, low risk, omitting och partial breast irradation Resultat: Totalt inkluderades 10 artiklar efter att ha identifierat 65 abstrakt varav 21 artiklarlästes i fulltext. Studier som jämför helbröst strålbehandling mot inget visar en statistisktsignifikant ökad risk för lokalt recidiv om man avstår strålbehandling, men i absoluta tal ärskillnaden liten och försämrar inte överlevnaden. Studier som jämför delbröst mot helbröststrålbehandling visar att delbröst strålbehandling i direkt anslutning till bröstbevarandeoperation inte ökar risken för lokalt recidiv och försämrar inte överlevnaden.Slutsats: För kvinnor >45 år är PBI i direkt anslutning till bröstbevarande operation ett säkertalternativ till helbröst strålbehandling. För äldre kvinnor (>65–70 år) med hormonkänsliglågrisk bröstcancer är det ett alternativ att helt avstå strålbehandling.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som förekommer bland kvinnor. Kvinnor i den fertila åldern som drabbas av bröstcancer upplever oftast en mer omfattande stress med både psykisk och fysisk påverkan inför hur livet kommer bli nu. Många kvinnor drömmer om ett liv med barn och familj. För dessa kvinnor kan bröstcancer samt behandlingen försvåra chanserna till en eventuell graviditet samt utveckla en påverkan på sexuallivet med minskad sexlust. Det resulterar i en mängd känslor och ett lidande hos kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig del i vården för dessa kvinnor. Omvårdnad omfattar främjande av hälsa, lindra lidande, förebygga ohälsa samt återställa hälsa. Syfte Syftet var att beskriva kvinnor i den fertila ålderns upplevelser av omvårdnaden vid bröstcancer. Metod Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt innefattande 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Databassökningar utfördes i både PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Materialet har genomgått en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat Huvudteman som identifierades var; omvårdnad som inte möter kvinnans behov samtomvårdnad som möter kvinnans behov. Subteman som växte fram var; avsaknad av information gällande fertilitet och sexualitet, brist på information och kommunikation,otillräckligt stöd, positiva upplevelser av omvårdnad samt upplevelser av god omvårdnad gällande fertilitet. Slutsats Fynden visade att kvinnor med bröstcancer saknar information angående fertilitet och sexualitet, önskar mer stöd från sjuksköterskan och hälsorelaterad information samt kommunikation och även brister i omvårdnad som skapat lidande och vårdlidande hos kvinnor. Det har även visat att en del kvinnor har upplevt en god omvårdnad av sjuksköterskan med bra bemötande och varit tillfredsställda med informationen som givits. / Background Breast cancer is the most common form of cancer found among women. Women in childbearing age who suffer from breast cancer can experience extensive stress with both psychological and physical impact on their present and future lives. Many women dream of a life with children and family life. Breast cancer, as well as treatment, can hamper the chances of a possible pregnancy. Breast cancer can also impact the woman’s sexual life with reduced sexual desire. This can result in emotional reactions and suffering for the women concerned. Nurses have an important part in the care provided for these women. Nursing care incorporates promoting health, relieving suffering, preventing ill health and restoring health. Aim The aim was to describe women in childbearing age experiences of nursing care in breast cancer. Method This study was conducted as a literature review comprising of 15 scientific articles of qualitative and quantitative design. Database searches were performed in both PubMed and CINAHL as well as by manual search. The material has undergone a quality review according to Sophiahemmet University's assessment documentation. Results Main themes identified were; nursing that does not meet women's needs and nursing that meets women's needs. Sub-themes that emerged were; lack of information regarding fertility and sexuality, lack of information and communication, insufficient support,positive experiences of nursing and experiences of good care regarding fertility. Conclusions The findings showed that women with breast cancer lack information about fertility and sexuality. Furthermore desires for more support from the nurse, health-related information and communication. The lack of care creates suffering and health distress in women with breast cancer. It has also been shown that some women have experienced good nursing care meeting their needs and satisfied with the information provided.

Bakgrund: Flertalet kvinnor med bröstcancer genomgår olika stadier ochbehandlingar i sjukdomen. Olika biverkningar uppstå, exempelvis illamående,smärta och fatigue. Fatigue är ett symtom som har stor negativ påverkan på kvinnorslivskvalitet. Det finns ytterligare behov av forskning inom området då kunskapen omfatigue är bristfällig. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av fatiguevid bröstcancerbehandling. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar medkvalitativ metod. Databaser som har använts är Cinahl, PubMed, Medline, Scopusoch PsycInfo. Analysen utfördes med hjälp av Fribergs modell. Resultat: Fyra kategorier identifierades. I första kategorin, försämrad livskvalitet,ingår begränsningar i det dagliga livet, hjälplöshet och ensamhet samt förändradsjälvuppfattning. Andra kategorin svårigheter i relationer omfattar bristandekunskap hos anhöriga, negativ påverkan på roller inom familjen och nedsatt sexlust.I tredje kategorin, olika sätt att hantera fatigue ingår, vila, hjälp från familj ochvänner, fysisk aktivitet och religion. Fjärde kategorin, otillräckliga vårdinsatser,omfattar avsaknad av information och rädsla att inte bli tagen på allvar. Konklusion: Kvinnornas erfarenhet av fatigue visade på försämrad livskvalitet ochlidande. Ett större behov av stöd och information från sjukvården finns. Genom ökadkunskap hos sjuksköterskor kan det frambringa ett bättre bemötande och bättre vårdsamt minskat lidande för kvinnor med fatigue vid bröstcancer. / Background: The majority of women with breast cancer are going throughdifferent stages and treatments during their period of illness. Fatigue is a side effectthat can appear and has a negative effect on women's quality of life. Aim: The aim of this study was to investigate women´s experiences of fatigue duringand after breast cancer treatment. Methods: A qualitative literature study which includes ten scientific articles withqualitative methods. Databases used were Cinahl, PubMed, Medline, Scopus andPsycInfo. The analyze was based on Fribergs model. Results: Four categories were identified. The first category, declining quality of lifeincludes limitations in everyday life, helplessness and loneliness and changed selfperception.The second category, struggles in relationships, brings up a lack ofknowledge among friends and family, negative influence on the roles within thefamily and reduced sexdrive. The third category, different methods to managefatigue, includes rest, help from family and friends, physical activity and religion. Thefourth category, inadequate care interventions, highlights a lack of information andfear to not be taken seriously. Conclusion: The women's experiences of fatigue showed a deteriorated quality oflife and suffering. The women are in need of more support and information aboutfatigue from healthcare. Through increased knowledge for nurses, they can givebetter treatment and care which can lead to a reduced suffering for the women withbreast cancer related fatigue.

Bakgrund: Bröstcancer har kommit att bli den vanligaste cancerformen för kvinnor och omkring 20 kvinnor varje dag får beskedet att dem har bröstcancer. Uppkomsten till varför bröstcancer uppstår är inte heller helt klarlagd men en av riskfaktorerna för både uppkomst och återfallsrisk är fysisk inaktivitet. Under behandling av bröstcancer visar forskning att det endast är 32 procent av kvinnorna som uppnår en rekommenderad fysisk aktivitetsnivå. Fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer har visat sig ha god effekt på bland annat fatigue, vilket är den vanligaste biverkningen av cytostatika. Motivationen till att vara fysiskt aktiv under behandling styrs också av en rad olika faktorer. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som upplevs vara bidragande till att bibehålla – eller öka den fysiska aktivitetsnivån under behandling av bröstcancer hos kvinnor. Metod: Angreppssättet som applicerades i föreliggande studie var av kvalitativ karaktär. Insamlingen av empiri skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer från sex kvinnor som var under behandling av bröstcancer. I bearbetning och analys användes en innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som avvändes var Self-determination theory. Resultat: Resultatet visar på att motivationen till fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer styrs av en rad olika motivationsfaktorer, både yttre och inre. Totalt identifierades tio underkategorier som upplevs bidra till motivation att vara fysisk aktiv under bröstcancerbehandling. I föreliggande studie fanns det inget som gav stöd åt upplevd amotivation till fysisk aktivitet. Diskussion: I föreliggande studie finns det likheter med tidigare forskning kring det valda forskningsområdet. Motivationen av att vara fysisk aktiv under behandling av bröstcancer tycks bero på en tidigare vana och erfarenhet av fysisk aktivitet före diagnos- och behandling. Vidare upplevs socialt stöd, fysisk miljö, hjälpmedel, covid-19, begränsningar, mående och hälsa, självförtroende och positiva känslor och glädje bidra till motivationen att vara fysisk aktiv. Slutsats: Föreliggande studie visar att både det valda forskningsområdet och begreppet motivation är komplext. Vad som motiverar en kvinna till att vara fysisk aktiv under behandling behöver nödvändigtvis inte vara det som motiverar en annan. Även om studien kunnat identifiera olika typer av inre- och yttre motivationsfaktorer så regleras dessa av både en inre-, integrerad-, identifierad-, introjicerad- och extern reglering. / Background: Breast cancer has become the most common form of cancer for women and about 20 women are told every day that they have breast cancer. The origin of why breast cancer occurs is also not completely clear, but one of the risk factors for both onset and recurrence risk is physical inactivity. During treatment of breast cancer, research shows that only 32 percent of women achieve a recommended level of physical activity. Physical activity during the treatment of breast cancer has been shown to have a good effect on, among other things, fatigue, which is the most common side effect of chemotherapy drugs. The motivation to be physically active during treatment is also governed by a number of different factors. Purpose: The purpose of the present study is to investigate which motivational factors are perceived to contribute to maintaining - or increasing the level of physical activity during the treatment of breast cancer in women. Method: The approach applied in the present study was of a qualitative nature. The collection of empirical data took place with the help of semi-structured interviews from six women who were undergoing treatment for breast cancer. A content analysis was used in processing and analysis. The theoretical framework used was Self-determination theory. Results: The results show that the motivation for physical activity during the treatment of breast cancer is governed by a number of different motivational factors, both external and internal. A total of ten subcategories were identified that are perceived to contribute to motivation to be physically active during breast cancer treatment. In the present study, there was nothing to support perceived motivation for physical activity. Discussion: In the present study, there are similarities with previous research on the chosen research area. The motivation to be physically active during the treatment of breast cancer seems to be due to a previous habit and experience of physical activity before diagnosis and treatment. Furthermore, perceived social support, physical environment, aids, covid-19, limitations, mood and health, self-confidence and positive emotions and joy contribute to the motivation to be physically active. Conclusion: The present study shows that both the chosen research area and the concept of motivation are complex. What motivates a woman to be physically active during treatment does not necessarily have to be what motivates another. Although the study has been able to identify different types of internal and external motivational factors, these are regulated by both internal-, integrated-, identified-, introjected- and external regulation.

BAKGRUND: I Sverige är cancer en av de vanligaste sjukdomarna. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Bröstcancer kan sprida sig i kroppen och bilda en sekundär cancer som kallas metastas. Transformerande tillväxtfaktor-β-receptorer (TGF-β-receptorer) har en viktig roll i tumörutveckling. SYFTE: Syftet med denna studie är att studera rollen av TGF-β-receptorer i cancer, särskild bröstcancer med fokus på metastaserna. METOD: Den är en litteraturstudie, som är baserad på sex vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar hämtas från databas PubMed genom användning av olika specifika sökord. RESULTAT: Resultat visar att TGF-β-receptorer har två motsatta rollar i cancerutveckling. Första fungerar TGF-β-receptorer som en tumörundertryckare i början av cancerutveckling. Däremot bidrar TGF-β-receptorer till utveckling av maligna celler lite senare under cancerutveckling. Det gör det genom att förbättra metastatiska potential samt undertrycka antitumörimmunitet. Metastaser bildas via Epithelial to mesenchymal transition med hjälp av vissa andra faktorer såsom cancerassocierade fibroblaster. Epithelial to mesenchymal transition och andel av cancerassocierade fibroblaster kan stimuleras av TGF-β-receptorer, som kan i sin tur leda till ökning av metastaseringen. Ett exempel på metastas är skelettcancer. DISKUSSION: Transformerande tillväxtfaktor-β receptorer, som kan påverka cancer, betraktas som ett bra fynd i läkemedelsutveckling mot cancer. TGF-β-receptorer har en viktig roll i tumörutveckling, särskilt sekundär cancer. Sekundär cancer/metastas är farligare än primär cancer, därför är det bättre att försöka förstå hela mekanismen bakom TGF-β-receptorer på ett tydligt sätt, för att kunna behandla patienter i god tid. SLUTSATS: Transformerande tillväxtfaktor- β -receptorer är en av de viktigaste parametrarna för att få den optimala effekten av medicineringen mot cancer.