Sammanfattning Bakgrund: Det uppskattas att cirka 2,3 miljoner kvinnor i världen drabbades av bröstcancer år 2020 och i Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen kvinnor drabbas av. De vanligaste bröstcancerbehandlingarna är kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling och hormonell behandling. Bröstcancerbehandlingarna är påfrestande för kvinnorna och därmed är sjuksköterskans roll att skapa trygghet, hopp och minska lidandet. Personcentrerad vård är betydelsefull vid bröstcancerbehandlingarna. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av pågående bröstcancerbehandling. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderas i resultatdelen. Litteratursökningen utfördes i databaserna Medline via PubMed och CINAHL. En tematisk metod användes för att analysera artiklarna. Huvudresultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande subteman: Upplevelser av fysiska och psykiska symtom (trötthet och sömnsvårigheter; smärta; illamående och ätsvårigheter; emotionella upplevelser), Upplevelser av stöd och hantering (information och kommunikation i vården; anhörigstöd och stödgrupper; hanteringsstrategier) Påverkan på vardagen (social påverkan; arbetets betydelse). Slutsats: Denna litteraturstudie påvisade att kvinnorna upplevde påfrestningar av pågående bröstcancerbehandlingar vilket resulterade till att deras liv påverkades på olika sätt. Sjukvården bör uppmärksamma kvinnornas individuella behov och därmed minska lidandet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor världen över och orsakar mest dödsfall. Mastektomi är den vanligaste ingreppet och en del i behandlingen i samband med bröstcancer. Att genomgå en mastektomi kan medföra både fysiska och psykosociala besvär, vilket leder till omställning i livet på olika sätt. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur livet erfars av kvinnor efter mastektomi, ett till tio år efter ingreppet. I metoden används Fribergs (2017) modell för att utforma en litteraturöversikt. Totalt tio artiklar som består utav tre kvantitativa och sju kvalitativa användes i resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av vardagslivet efter mastektomi ingreppet. Det visar att mastektomin leder till att de måste göra omorientering av sitt liv för att kunna hantera situationen. Mastektomin leder även till att kvinnorna upplever en förändrad självbild, vilket som konsekvens kan medföra negativa känslor och isolering. Två huvudkategorier identifierades: “en förändrad kropp” och “omorientering av livet”. Utifrån huvudkategorierna utformades sammanlagt sju underkategorier, upplevelsen av förändrad självbild, upplevelser av egna sexualiteten, upplevelser av partnerskap och sexualitet, utmaningar i vardagslivet, utmaningar i arbetslivet, utmaningar existentiellt samt närståendes betydelse. Slutsatserna belyser att god bemötande av mastektomerade kvinnor är viktigt för att bemöta varje kvinnas individuella behov. Det är betydelsefullt i vårdandet av patienter som tidigare i livet genomgått en mastektomi, att bemöta dem med lyhördhet och öppenhet gentemot deras berättelser i kontakt med hälso- och sjukvården. Detta kan leda till att god relation skapas med dessa kvinnor för att minimera oro och lidande.

Bakgrund: Vid bröstcancer är det psykiska omhändertagandet viktigt att beakta. Omvårdnadsåtgärderna bör inriktas inte bara gentemot det fysiska utan även mot det psykiska, då dessa patienter ofta går igenom olika faser av kris. Tidvattenmodellen kan ge verktyg och fungerar som en kompass för att kunna hantera händelser som sker i livet.  Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsåtgärder det fanns för kvinnor med psykisk ohälsa som vårdas för bröstcancer.   Metod: Som design användes en litteratursökning i databaserna Pubmed och CINAHL. Måtten som valdes att studeras var depression, ångest och livskvalitet (QoL). Resultatet baserades på elva originalartiklar med studier av kvantitativ ansats, som inte var äldre än tio år. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av granskningsmallar. Omvårdnadsåtgärderna som undersöktes var fysisk aktivitet, mindfulness, musik, utbildning/information/It-stöd och dans.   Resultat: Huvudfynden är att fysisk aktivitet framför allt påverkade QoL. Mindfulness hade påverkan på ångest, depression och Quality of Life (QoL). Musik hade tydligast uppmätt effekt på ångest. Utbildning/Information och It-stöd som intervention visade sig ha framför allt effekt på ångest och depression. Utbildning och information/It-stöd hade inte någon signifikant effekt där deltagarna ansåg sig ha fått för mycket information vilket ledde till mer oro.  Slutsats: Med förbättrade behandlingsmöjligheter ses en ökning i överlevnad och detta innebär att det ställs högre krav att ta hand om psykisk ohälsa som kan komma i efterförloppet av sjukdomen. Angående omvårdnadsåtgärderna finns det många olika alternativ,men beroende på var i sjukdomsförloppet kvinnan befinner sig behöver åtgärderna anpassas efter individen. / Background: Regarding breast cancer, mental health care is important to consider. Nursing measures should focus not only on the physical but also on the mental health as said patients often go through different phases of crisis. The Tidal model provides tools and acts as a compass to be able to handle events that occur in life.  Purpose: The aim of this study was to explore which care measures are available for mental illness in women who suffer from breast cancer.  Method: The database Pubmed and CINAHL were used as a design and literature search. The measures chosen to study were depression, anxiety and QoL. The result was based on eleven original articles which included studies of quantitative approach, which were not older than ten years. The quality of the articles were reviewed using review templates. The nursing measures examined were physical activity, mindfulness, music, education/information/It support and dance.  Results: The main findings are that physical activity primarily affected QoL. Mindfulness had an impact on anxiety, depression and QoL. Music had the most clearly measured effect on anxiety. Education, information and It support as an intervention proved to primarily effect anxiety and depression. Education and information/It support did not have a significant effect where the participants felt that they had received too much information, which led to more concern.  Conclusion: With improved treatment options, there is an increase in survival and this means that higher demands are placed on taking care of mental illness that may occur in the aftermath of the disease. Regarding the nursing measures, there are many different ones, but depending on where in the course of the disease the woman is, the measures need to be adapted to the individual

Bakgrund: Den vanligaste behandlingen för bröstcancer är mastektomi som innebär kirurgiskt avlägsnande av bröstvävnad där hela eller delar av bröstet tas bort vilket kan ha en påverkan på kvinnans hälsa och välmående. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi i samband med bröstcancer. Metod: Utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod har använts i resultatet och granskats för att uppnå en hög vetenskaplig kvalité. Resultat: Resultatet utföll till fem huvudkategorier: kvinnlighet och kroppsförändring, överlevnaden segrar över förlusten, förändrade relationer, informationens betydelse och strategier. Resultatet visade att kvinnorna upplevde att skönheten och kvinnligheten påverkades efter mastektomin. Kvinnorna hade behov av information och stöd och försökte utveckla strategier för att hantera situationen. Kvinnorna upplevde även att relationen till partnern kunde påverkas. Konklusion: Kvinnornas fysiska och psykiska hälsa påverkas efter mastektomi. Genom stöd av närstående och vårdpersonal genererade det i en snabbare återhämtning. Information av vårdpersonal krävs för att kvinnorna ska kunna förbereda och hantera förlusten bättre. / Background: The most common treatment of breastcancer is mastectomy, which involves surgical removal of breast tissue where all or part of the breast is removed, which can have an inpact on women´s health. Aim: The aim was to describe women´s experiences after mastectomy in conjunction with breast cancer. Method: General literature review with inductive approach was used. Nine articles with both qualitative and quantitative approaches have been examined and analysed in the result and review a high scientific quality. Result: The results are presented in five maincategories: femininity and body change, survival triumphs over loss, changed relationships, the importance of information and strategies. The results showed that the women experienced that the beauty and femininity disappeared after the mastectomy. The women were in need of information and support and tried to develop strategies to deal with the situation. The women also experienced that the relationship with the partner could be affected. Conclusion: Women's physical and mental health are affected after mastectomy. Through the support of relatives and healthcare professionals generated that in a faster recovery. Information from healthcare professionals is required for women to be able to better prepare and manage the loss.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och ca 8000 diagnostiseras varje år. Upplevelsen är individuell men generellt drabbas kvinnorna psykologiskt i dubbel bemärkelse. Det handlar dels om ovissheten angående sjukdomen och död, men också om kvinnlighet och utseende. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor hanterar upplevelsen av att leva med bröstcancer. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design som bygger på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databasen Pubmed via Medline har använts. Huvudresultat: Resultatet visade att stöd från familj, vänner och utomstående samt att finna någon slags mening med sin diagnos gav kvinnorna mest kraft för att hantera sin situation. Att distrahera sig själv genom att fokusera på andra saker, fortsätta som vanligt eller planera inför framtiden trots sjukdom beskrevs även som sätt att försöka klara sig igenom den svåra tiden. Kvinnor som trodde på en Gud och fann tröst i det förekom upprepade gånger. I de flesta av studierna berättar kvinnorna om att de har fått en ny syn på livet och uppskattar det på ett annat sätt jämfört med innan de fick diagnosen. Slutsats: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Stöd från anhöriga och utomstående, förändra upplevelsen samt att fortsätta som innan diagnostisering var det vanligaste strategierna för att hantera upplevelsen på. Religion hjälpte många kvinnor att acceptera sin sjukdom. Genom att erhålla kunskap om detta kan sjuksköterskan bemöta dessa kvinnor med en bättre förståelse för hur upplevelsen av en bröstcancerdiagnos och efterföljande behandlingar hanteras. / Background: Breast cancer is the most common cancer disease among women and about 8,000 are diagnosed each year. The experience is individual but in general women are psychologically affected in a double sense. It is partly about the uncertainty about the illness and death, but also about femininity and appearance. Aim: The aim of this literature study was to describe how women deal with the experience of living with breast cancer. Method: Literature study with descriptive design based on 12 scientific articles with a qualitative approach. Data collection has been carried out via PubMed. Main results: The result showed that support from family, friends and outsiders as well as finding some kind of meaning with their diagnosis gave women the most power to deal with their situation. Distracting oneself by focusing on other things, continuing as usual, or planning for the future despite illness was also described as a way to try to make it through the difficult times. Women who believed in a God and found comfort in that repeatedly appeared. In most of the studies, women report that they have been given a new outlook on life and appreciate it in a different way compared to before they were diagnosed. Conclusion: Breast cancer is the most common cancer disease among women. Support from relatives and others, changing the experience and continuing as before diagnosis was the most common strategies used to manage the experience. Religion helped many women to accept their illness. By gaining knowledge of this the nurse can respond to these women with a better understanding of how the experience of a breast cancer diagnosis and subsequent treatments are handled.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I vissa fall måste kvinnan ta bort delar av, hela eller båda brösten, en så kallad mastektomi. Förlora bröstet är både psykiskt och fysiskt svårt och livskvaliteten påverkas. Kvinnan kan välja att genomgå en bröstrekonstruktion. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter i samband med bröstrekonstruktion efter mastektomi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och sammanställdes med innehållsanalys. Resultat: För att belysa kvinnornas erfarenheter presenteras resultatet genom tre teman: erfarenheter att få information och stöd, förändrad kroppsuppfattning, förväntningar och fysisk återhämtning och slutligen livskvalitet och att bli hel igen. I resultatet framkom det hur viktigt det var för kvinnorna att få en relation till kontaktsjuksköterskan. Med denna kontakt kunde kvinnan känna trygghet och ta till sig information och göra sina val utan oro. Behovet av stödgrupp för kvinnorna under återhämtningsprocessen framkom. Kvinnors kroppsuppfattning förändrades. Slutsats: En bröstrekonstruktion gav kvinnor deras livslust tillbaka och kunde se ljust på framtiden med en hel kropp. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan förstår kvinnorna och deras erfarenheter av hur det är att genomgå en bröstrekonstruktion så att de kan erbjuda stöd och ge omvårdnad under hela processen. / Background: Breast cancer is the most common cancer that affects women. In some cases, woman must remove parts of or both breasts, a so-called mastectomy. Losing breasts is both mentally and physically difficult and quality of life is affected and may choose to undergo breast reconstruction. Aim: The aim was to illustrate women's experiences in connection with breast reconstruction after mastectomy. Method: A general literature study was conducted with nine scientific articles with qualitative approach and analyzed with content analysis. Result: To illustrate women's experiences, result is presented through three themes: experiences of gaining information and support, changing body image, expectations and physical recovery, and quality of life and becoming whole again. Results showed the importance to have a contact nurse. With this contact, she felt secure and absorbed information and made choices without worry. The need for a support group for women during the recovery process emerged, body perception changed. Conclusion: Breast reconstruction gave their life back and felt whole again. It is therefore of great importance that nurse´s understand their experiences of how it feels to undergo a breast reconstruction so that they can offer support and provide care throughout the process.

Bakgrund: I Sverige är den vanligaste cancerformen kvinnor drabbas av bröstcancer. Då kvinnor fortfarande är i arbetsför ålder kan sjukdomen även drabba familjelivet och arbetet. När diagnosen ställs förändras livsvärlden för kvinnan då behandlingar samt andra förändringar kommer att bli en ny del av vardagen. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av att vara drabbad av bröstcancer. Metod: Studien grundades på sex självbiografier som har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys vilket skapade olika kategorier. Resultat: Fem kategorier och tio underkategorier bildades som belyste livsvärldsförändringar för kvinnor, känslor kring den förändrade kroppen och anhörigas inverkar. För kvinnor är det många känslor av rädsla, ångest och oro som påverkar och det tar även tid för kvinnor att acceptera vad som hänt. Diskussion: Den förändrade livsvärlden som uppkom för drabbade kvinnor innehåller aspekter om både det psykiska måendet samt om hur den fysiska kroppen förändras. Konklusion: Bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då det uppstod kroppsliga förändringar samt svårigheter med att få ihop en fungerade vardag. Kvinnor upplevde att stödet från anhöriga och sjuksköterskan är betydelsefullt för att främja en god livsvärld. Genom att förstå hur förändringarna påverkar bröstcancerdrabbade kvinnor kan sjuksköterskan möta kvinnors livsvärld på bästa sätt. / Background: In Sweden, the most common form of cancer that women suffer from is breastcancer. When women are still in working age, the disease can also affect family life and work. When the diagnosis is made, the life of the woman changes as treatments and other changes will become part of everyday life. Purpose: The purpose is to shed light on women's experience of being affected by breast cancer. Method: The study was based on six autobiographies that were analyzed according to a qualitative content analysis which created different categories. Results: Five categories and ten subcategories were formed that illuminated life-world changes for women, feelings about the changed body and the influence of relatives. For women, many feelings of fear, anxiety and anxiety affect, and it also takes time for women to accept what has happened. Discussion: The changed world ofl ife that emerged for afflicted women contains aspects about both the mental feeling andhow the physical body changes. Conclusion: Breast cancer-affected women experienced a changed world of life as there were bodily changes as well as difficulties in getting together a functioning everyday life. Women felt that the support of relatives and the nurse is important in promoting a good life. By understanding how women's lives are changing, the nurse can best meet women.

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt. Ett behandlingsalternativ för bröstcancer är mastektomi, vilket innebär att delar alternativt hela det drabbade bröstet opereras bort. Behandlingen medför förändringar i kvinnornas liv. Författarna vill med denna litteraturöversikt skapa en ökad förståelse för denna patientgrupps upplevelser. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt gjordes med tio vetenskapliga artiklar hämtade från tre databaser: CINAHL Complete, MEDLINE och PsycINFO. Åtta artiklar var kvalitativa och två artiklar var kvantitativa. Det insamlade datamaterialet tematiserades enligt en beskrivning av Friberg. Ur analysen framträdde tre teman. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: En förändrad kroppsbild och identitet, sexualitet och relationer samt stöd. Resultatet visade att upplevelsen efter mastektomin var emotionellt påfrestande och att detta hade en varaktig påverkan på flera domäner i kvinnornas liv.  Diskussion: Författarna diskuterade kvinnornas upplevelser efter mastektomin och hur upplevelserna kan förstås utifrån Katie Erikssons teori om hälsa, vårdande och lidande. Författarna har använt sig av egna reflektioner samt aktuell forskning för att styrka fynden i resultatet. / Background: Breast cancer is the most commonly occurring cancer in women worldwide. A treatment alternative for breast cancer is mastectomy, which means surgical removal of one breast, partially or completely. The treatment entails both physical and mental changes in women's lives. With this literature review, the authors want to create an increased understanding of the experiences of this patient group. Aim: The purpose of the literature review was to describe women's experiences after mastectomy related to breast cancer. Method: A literature review was performed with ten scientific articles identified via three databases: CINAHL Complete, MEDLINE and PsycINFO. Eight of the articles were qualitative and two were quantitative. The collected data was thematized according to a description presented by Friberg. Three themes emerged from the analysis. Results: The results are presented in three themes: A changed body image and identity, sexuality and relationships and support. The result showed that the experience after the mastectomy was emotionally stressful and that this had a lasting impact on several domains in the women's lives. Discussion: The authors discussed the women's experiences after the mastectomy and how the experiences can be understood based on Katie Eriksson's theory of health, care and suffering. The authors have used their own reflections as well as current research to substantiate the findings in the results.

Bakgrund: Bröstcancer är en diagnos som drabbar kvinnor världen över. Riskfaktorer påtalar att alltfler kvinnor förväntas insjukna av denna diagnos. Statistiken visar att kvinnans möjlighet till överlevnad är varierande samt beroende av landets tillgång till behandlingar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelser av bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturöversikten baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Valda vetenskapliga artiklar analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade att kvinnorna upplevde känslor som bristande medlidande, stöd samt uppmuntran till delaktighet från hälso- och sjukvårdspersonal vilket enligt de försvårade hanteringen av behandlingen. Kvinnorna förklarade dessutom att dessa faktorer skapade känslor som ångest, oro, rädsla, ilska, skam samt sorg över den mödosamma livsförändringen behandlingarnas bieffekter medförde. Trots ökade överlevnadsmöjligheter beskrev kvinnorna att försämrad självbild var konsekvens av behandlingen vilket enligt de ökade den sociala isolationen. Diskussion: För att stärka livskvaliteten samt välmående hos kvinnan är det viktigt att sjuksköterskan strävar efter en kvalitetsfylld relation med denne, då detta ökar möjligheten till planering av den personcentrerade omvårdnaden. Med stöd av Antonovskys teori kan detta sägas stärka kvinnas förmåga till hantering av situationen, vilket kommer stärka hennes känsla av sammanhang. Slutsats: Omvårdnaden är väldigt komplex vid vård av kvinnor med bröstcancer. Som patientansvarig sjuksköterska är egenskaper som empati, förståelse, lyhördhet samt respekt väsentliga att besitta vid vård av dessa kvinnor. Samtidigt behövs kontinuerligt uppdaterade kunskaper hos sjuksköterskan för förbättring av vårdens kvalité. Författarna förespråkar därför att vidare forskning kring ämnesområdet krävs för utveckling av omvårdnaden samt för att skapa välbefinnande. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Delaktighet upplevs som en central del för att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad vård som främjar hälsa och lindrar lidande och detta är av vikt då bröstcancerbehandlingen medför negativa konsekvenser på det fysiska och psykiska måendet. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa kvinnors erfarenhet av att drabbas av bröstcancer. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har använts. Sex självbiografier har analyserats. Resultat: Emotionella processer i form av rädsla, oro och sorg skapas vid en bröstcancerdiagnos. Kvinnorna tvingas leva i ovisshet och de upplever att det är viktigt att erbjudas delaktighet och information. Det fysiska yttre påverkas. En acceptans skapas för att acceptera sin cancer och dess konsekvenser. Vid friskförklaring kommer alltid en rädsla för återfall att vara närvarande. Diskussion: Det är av vikt att sjuksköterskan är medveten om de förändring som förekommer och påverkar kvinnans livssammanhang samt det fysiska och psykiska måendet. Är sjuksköterskan medveten om dessa aspekter ökar det möjligheten till en personcentrerad vård. Konklusion: Att drabbas av bröstcancer är en livsomvälvande erfarenhet. Sjuksköterskan kan erbjuda den bröstcancerdrabbade kvinnan delaktighet och finnas som stöd genom att erbjuda en trygg och personcentrerad vård. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in Sweden affecting women. Participation is seen as a key element for the nurse to be able to offer a person-centered care that promotes health and relieves suffering which is important in breast cancer treatment because of its negative consequences for the physical and mental health. Aim: The aim of this study is to highlight women’s experience of breast cancer. Method: A qualitative content analysis has been used. Six autobiographies have been analyzed. Result: Emotional processes such as fear, worry and sadness are created by a breast cancer diagnosis. Women are forced to live in uncertainty. They feel that it is important to be offered participation and information. The physical appearance is affected. Acceptance is created to accept breast cancer and its consequences. When declared healthy, a fear of relapse will always be present. Discussion: It is important that the nurse is aware of the changes that occur and affect the woman's life context as well as the physical and mental feelings. If the nurse is aware of these aspects, it increases the possibility of a person-centered care. Conclusion: Suffering from breast cancer is a life-changing experience. The nurse can offer the breast cancer-affected woman participation and be supportive by providing safe and person-centered care.